Bygghandlingar El och transport

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rapporter Bygghandlingar El och transport Kanalisation Kraftförsörjning Belysning Tele Transport

2 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens rapport nr 155 c Y BYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman ( män), konsult (er), etc Uppdragsgivare Dokumentets datum Ärendebeteckning Projektnamn (ev förkortat) Bygghandlingar El och transport Curt Brorsson Lårs Gummeson Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån El-sektionen Dokumentets titel Bygghandlingar Et och Transport Huvudinnehåll Denna rapport innehåller anvisningarför utförande och redovisning av Bygghandlingar för El och Transport. Rapporten kompletterar Byggnadsstyrelsens administrativa föreskrifter (BAF) 9121 Projekteringsanvisningar. Nyckelord Ritningar, speciella ritningar, kanalisation, övriga redovisningar Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Omfång Svensk byggtjänst Stockholm sid Göteborg Malmö Sekretessuppgifter Umeå ISSN Red Henrik Waldenström 0 Byggnadsstyrelsen 1988 Ref Curt Brorsson Lars Gummeson Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan Build S STOCKHOLM

3 Byggnadsstyrelsens rapport nr 155 Bygghandlingar El och transport INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 ALLMÄNT 3 2 OMFATTNI NG 3 3 RITNINGAR 3.1 Numrering 3.2 Skalor 3.3 Ritningsutfärande 3.4 Måttsättning 3.5 Text 3.6 Symbolförklaringar 3.7 Ritningsfärteckning SPECIELLA RITNINGAR Huvud- och fördelningscentraler samt ställ för tele Gruppcentraler Schakt Huvud- och matarledningar Gruppledningar, spridningsledningar Platsutrustning Kanalisation Samordningsritningar Transport 6 5 ÖVRIGA REDOVISNINGAR 6

4 á

5 1 ALLMÄNT Utöver vad som anges i Byggnadsstyrelsens administrativa föreskrifter (BAF) 9121 Projekteringsanvisningar ska denna rapport gälla El och Transport. Se punkt 7.3 i BAF Redovisningen avser kompletta handlingar vid generalentreprenad eller delad entreprenad. Vid redovisning av andra entreprenader som totalentreprenad, tidig upphandling etc kan avvikelser från denna rapport göras efter överenskommelse med projektansvariga. Avvikelser från denna rapport dokumenteras i samband med uppdragsbeställning. 2 OMFATTNING Byggnadshandlingar består normalt av ritningar och beskrivningar. Mängduppgifter anges ibland i separat handling - mängdförteckning. Handlingarupprättas enligtbyggnadsstyrelsens Beskrivningsnytt E1, E1 AMA 83 och RA 83 El samt övriga dokument som åberopas i avtal med konsulten. 3 RITNINGAR 3.1 Numrerin g Ritningarna fördelas enligt följande: 60/ Kanalisation 62/ Kraftförsörjningsanläggningar Kraftförsörjningsanläggningar delas upp i: 62/2/ Fördelnings- och transformatorstationer Reservkraft 63/ Belysnings-, elvärme- och motordriftanläggningar 64/ Teletekniska anläggningar Teletekniska anläggningar delas upp i: Tele Allmänt 64/02/ Säkerhet 64/03/ Datanät 64/61/ Brandlarm 66/ Spänningsutjåmningsanläggningar Spänningsutjämningsanläggningar upp i: 66/1/ Åskskyddsanläggningar 6613/ Anläggningar för EMP-skydd 7/ Transportanläggningar Transportanläggningar delas upp i: delas 711 Hissanläggningar 73/ Persontransportörer och rulltrappor 74/ Lyftbord 75/ varutransportörer. Traverser, Kranar och rörpost 77/ Maskindrivna portar och grindar Ritningarna numreras därefter med löpnummer. Löpnumret ska för olika anläggningsdelar, vara detsamma för samma plan och husdel.. Gäller endast i tillämpliga delar får Val av system för löpnummer, med hänsyn till plan, del m m bestäms i samråd med övriga projektörer. Ritningsnummer ska även finnas på ritningarna i övre vänstra hörnet (upp-och-ner). Samma retningsformat ska eftersträvas för ritningar i samma bunt eller nummerserie. För vissa projekt eller delar av projekt, t ex laboratorier, verkstäder, kök m m, kan kravet på tydlighet medföra att "63/Belysnings-, elvärmeoch motordriftan "ggningar", fördelas på flera retningsomgångar. 3 2 Skalor val av skala bestäms i samråd med övriga projektörer. Följande skalor rekommenderas: Installationsritningar: - Skala 1:100 används normalt. - Skala 1:50 kan användas där hela planet ryms på standardformat eller förlängning därav. - För speciella rum (typrum) eller vid hög installationstäthet används skala 1:50. 3

6 4 Detaljer: Skalorna 1:1,1:5,1:10,1:20 används. - Sektionen transport: skala 1:50 används. Grafisk skala ska finnas på samtliga plan- och detaljritningar. 3.3 Ritningsutförande Installationsritningar, huvudledningsschema, nätschema/nätkarta utförs i tusch. Plushöjd för respektive plan ska anges i ritningens namnruta. Samtliga rum ska förses med rumsnummer. Detta gäller samtliga ritningsomgångar. Speciella rum förses även med rumsnamn. Ritningar och detaljer på ritningar får inte vara spegelvända. Rum med högre krav än IP20 samt brand- och explosionsfarliga rum skall speciellt markeras på ritningarna i respektive rum, t ex IP23, Xh. 3.4 Måttsättning Höjdmått för väggapparater, utlopp, dosor, ledningsstegar och rännor, samt upphängningshöjder för armaturer m m ska framgå av handlingarna. För apparater, armaturer m m med speciell placering eller där risk för kollision föreligger (med kanaler, inredning och dylikt) - ska även måttsättning i horisontalplan framgå. För typrum med stor upprepning bör armaturer m m måttsättas även i horisontalplan. Golvuttag måttsätts i horisontalplan. Höjdmått för kanalisation anges med plushöjd. Höjdmått för övriga installationer anges normalt i mm från färdigt golv till apparats centrum. Finns det måttsatta plan- och uppställningsritningar i större skala över speciella rum, typrum, sektioner etc som är utförda av annan konsult, hänvisas till dessa. Dessa skall då införas i retningsförteckningen som tillhörande ritningar. Mått som inte kunnat klarläggas under projekteringen lämnas senare av projektören till beställaren. Dessa mått markeras på ritningarna med littera, som förklaras under "allmän text" med följande text: "MÅTT FÖR PLACERING AV DENNA AP- PARAT/UTLOPP LÄMNAS AV EL- PROJEKTÖREN I ETT SENARE SKEDE" 3.5 Text Dessa rubriker ska användas: "FÖRKLARINGAR", FÖRESKRIFTER" och "HÄNVISNINGAR". Texten införs i "slipsen " på varje ritning för respektive anläggningsdel. Texten skrivs med versaler och med sådan texthöjd som tillåter nedfotografering. Tusch- eller maskintext kan användas om ovanstående krav tillgodoses. På installationsritningar och övriga aktuella ritningar ska det finnas en hänvisning till de ritningar där installationerna fortsätter. 3.6 Symbolförklaringar Symboler enligt Svensk Standard (SS) ska användas. Symboler som avviker från Svensk Standard (SS) ska redovisas på varje ritning. 3.7 Retningsförteckning Ritningsförteckning lämnas i orginal tillsammans med ritningarna. En kopia av ritningsförteckningen biläggs beskrivning. Ritningar som utförts av annan konsult, men åberopas i elhandlingarna ska medtagas i ritningsföretckningen under rubriken: "TILLHÖRANDE RITNINGAR". Sådana kan t ex vara sektions-, samordnings-, undertaks-, inrednings -, dörr= och fönsterupps tällning sritning ar.

7 4 SPEC IELLA RITNINGAR 4.1 Huvud- och fördelningscentraler samt ställ för tele Huvud- och fördelningscentraler enlinjeschema. redovisas med Huvud- och fördelningcentraler samt ställ uppritas i skala 1:10 med angivande av begränsningsmått (hinder, väggar, golv, tak) och inkommande kabels läge. I de fall utrustningarna är likartade och har samma utrymmesförutsättningar, får typritningar upprättas. Ställförteckning, uppställnings- och monteringsritningar upprättas. Utrustningarna markeras och littreras på installationsritningarna och ev detaljritningar i överensstämmelse med huvudledningsschema ochnätschema/nätkarta. 4.2 Gruppcentraler Gruppcentral redovisas med enlinjeschema. Centraler markeras och littreras på installationsritningar och ev detaljritningar i överensstämmelse med huvudledningsschema. Typcentral uppritas i skala 1:10, med angivande av begränsningsmått (hinder, väggar, golv, tak). Typcentral placerad i elschakt anges på ritning enligt punkt 4.3 nedan. 4.3 Schakt Schaktet skaredovisas med uppställningsritning alternativt typritning som visar: Schaktutrymmets fördelning på anläggningsdelar (kraft, tele, rikstelefon och data) vertikala och horisontala ledningsstegar bjälklagsgenomföringar montagestativ och infästningsgods. På installationsritningar (kanalisationsritningat) ska anges vilken schaktritning som gäller för respektive schakt. Av arkitektritningar ska framgå utförande på fronter till elschakt och elnischer. För breda elschakt och elnischer som kräver dörrstolpar ska elkonsulten bevaka att dörrstoplama är löstagbara. 4.4 Huvud- och Matarledningar Matarledningar ritas på nätschema/karta och installationsritningar. Huvudledningar redovisas på huvudledningsschema och planritningar för kraft. Används skensystem som huvudledningar ska redovisning även ske på installationsritningarna. Måttsättning utförs i höjd- och sidled. 4.6 Gruppledningar, spridningsledningar För gruppledning ska anges vilken gruppcentral den tillhör. Spridningsledningar för teletekniska anläggningar ritas till respektive spridningplint. Gruppledningar littreras både på planritning och på enlinjeschema. 4.6 Platsutrustning Symbol för radiatorer längdmått. ska ritas med skalenligt Effekter anges för värmeapparater och motorer. Armaturlittreringen anges med bokstav som anger lamptyp enligt nedan, samt med löpnummer för olika armaturtyper. G Glödlampsarmatur (Jodlampst.rålkastare) L Lysrörsarmatur K Armatur för kvicksilver- och metallhalogenlampor N S Armatur för natriumlampor Skyltarmatur ex L5 Lysrörsarmatur typ E56 L6 Lysrörsarmatur lika L5 men försedd med linpendel. G8 Glödljusarmatur typ E58 5

8 6 4.7 Kanalisation Allmänt Placering och utförande av brandcellsgenomgångar ska redovisas på kanalisationsritningarna. Brandcellsgränser skall anges, alternativt kan arkitektritning bifogas. Denna skall då föras in i retningsförteckningen som tillhörande ritning Ledningsstegar och ledningsrännor Stegars/rännors bredd anges i mm. Stegar/rännors höjd över färdigt golv ska anges på ritningarna Ledningsstegar raster. och rännor får redovisas med Där raster används ska olika rastersymboler för olika kanalisationstyper används. Markering LS=ledningsstegar, LR=ledningsranna, (ex LS400 = Ledningsstege 400 mm). Där tung ledningsstege erfordras ska detta markeras på ritningarna med t ex TLS respektive TLR. Höjdförändringar av ledningsstegar/rännor ska framgå av ritningarna. Då ledningsstegar och ledningsrännor ska förses med skiljeväggar eller innehålla teleränna ska detta framgå av ritningarna. På ritningar markeras detta med t ex LS 400(200/100/50/50) vilket anger ledningsstege med en totalbredd av 400 mm med utrymme av 200 mm för kraft och belysning, 100 mm för tele och 50 mm för teletekniska säkerhetsanläggningar resp. datanät. Av ritningarna ska framgå vilka anläggningar kanalisationen är avsedd för. Vid fler än fem ledningar för tele resp. styr skall skilda kanaler monteras. 4.8 Samordningsritningar vid trånga passager och där det är stor risk för kollisioner ska sektionsritningar upprättas som visar förekommande installationer för samtliga anläggningar; dvs luftkanaler, rör för värme och vatten samt ledningsstegar, ledningsrännor och ev apparater. Se även rapport 154 Utrymmessamordning för installationer. Beträffande utseendemässiga aspekterpå installationerna se även rapport 170 Synliga installationer Transport Följande ritningar ska ingå: - Sektion av schakt - Planritningar av schakt och maskinrum Vid linhissar ingår även sektion av maskinrum. För rörpost ska även ett stationsschema upprättas. 5 ÖVRIGA REDOVISNINGAR Detaljritningar utförs i den omfattning som krävs i varje projekt för att ge en entydig uppfattning om önskat arbetsutförande. Ursparingar, håltagningar och ingjutningsgods som påverkar byggnadskonstruktionernas hållfasthet redovisas med storlek och läge på separata ritningar. Utrymmesbehov redovisas. och krav för elutrustningarna Uppgifter om värmeavgivning från elutrustning och apparater redovisas. Elförbrukningskalkyl enligt detaljråd El nr. 019 bifogas bygghandlingarna. Underlag för samordnad provning enligt Byggnadsstyrelsens Samordnad provning

9 á

10 t

11 Byggnadsstyrelsens rapporter 25:2 Utbyggnadsplaner mars Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen dec Laboratorieinredning sept Utredning om elektromagnetisk skärmning mars Flexibelt byggande dec 70 64E Sammandrag på engelska dec Universitetsbibliotek febr Mall för handikappguider dec Metodredovisning Linköpings högskola mars 72 80E Sammandrag på engelska mars Projektredovisning Linköpings högskola juni Produktredovisning Linköpings högskola febr Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta mars Inventering avtomtenslfastighetensförutsättningar mars Vägvisning nov Laboratorieblocket Karolinska Institutet, projektrapport nov Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen okt Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum sept Sittmöbel med skrivskiva okt Filmning och fotografering av projektmodeller dec Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser nov Norrköpingsupphandlingen apr a Arskostnaderbyggprodukter okt Hänvisningsskyltning del 1 och 2 mars :2 Parallella uppdrag okt Gårdar apr Arbetsmiljönormer nov Cykelparkering, dimensionering och utformning aug :2 Brandskydd i befintliga byggnader nov Städsynpunkter på byggnaders utformning okt Redovisning av inredning dec Lärosalar apr Systemhandlingar juni Flyttning okt Träskydd apr Polishus, kostnader och utnyttjandetal aug Kostnadsstyrning sept Brukarmedverkan vid lokalplanering dec Kontorshus - anläggningars huvuduppläggning apr Anpassbarakontorshus dec Riksdagshusetgrundläggning jan Lokalerförförsöksdjur jan Arskostnadsberäkning, - metoder dec Utrymmessamordning för installationer- projekteringsskedet mars Bygghandlingar E1 och transport aug Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader jun Belysning-kontorsrum okt Trävara - furu till snickerier maj Belysningsanläggningar-underhåll jan Dataprojektering - CAD-teknik jan CAD-projektering - en utvärdering nov Belysningssystem i kontor dec Enträer jan Belysning - kontor juni Glas aug Energibesparing i statliga fastigheter - slutrapport maj Synliga installationer maj Belysningssystem i kontor aug Förbättring axelmiljö sep Vägvisning, orientering och skyltning kommer 172 Sittmöbel med skrivskiva M 174 Korridorer M

12 155 $ BYGGNADSSTYRELSEN Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tel 08/ Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08/ Adress: Byggnadsstyrelsen, Stockholm, tel 08/ vx. Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst. Redigering och layout: Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen. Upplaga: ex. Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, sep 1988.