TEKNISKA ANVISNINGAR PROJEKTERING EL OCH TELE

Transkript

1 1 (13) FÖR PROJEKTERING EL OCH TELE

2 2 (13) EL OCH TELE INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELANLÄGGNINGAR...3 Elcentraler...3 Kanalisationssystem...4 Ledningar...4 Platsutrustning...4 Kraftanläggningar...5 Styrning av utrustning...5 Belysningsanläggningar...6 Belysning, upptändning/styrning...7 Ljuskällor....8 Elvärmeanläggningar...8 Motordriftanläggningar...9 Hissanläggningar...9 Potentialutjämningsanläggningar...9 Åskskyddsanläggningar och övriga överspänningsskydd...9 TELEANLÄGGNINGAR...10 Kanalisation...10 Ledningar Platsutrustning...11 Signalanläggningar - daghem...11 FÖLJANDE TELETEKNISKA ANLÄGGNINGAR SKALL UTFORMAS I SAMRÅD MED VERKSAMHETEN OCH LFF...12 Entrésignalanläggningar...12 Kontrollanläggningar...12 Telefonanläggningar...12 Ljud- och bildöverföringsanläggningar...12 Tidgivningsanläggningar...12 Larmanläggningar...12 Datanät...12 KOMMENTARER...13 Elcentraler...13 Ledningar...13 Platsutrustningar...13 Kraftanläggningar...13 Belysningsanläggningar...13 Belysning, upptändning/styrning...13 Ljuskällor Potentialutjämningsanläggningar...13

3 3 (13) Denna PM utgör i tillämpliga delar underlag för projektering vid ny- och ombyggnader inom Lokalförsörjningsförvaltningens fastigheter. ELANLÄGGNINGAR Elcentraler Vid nybyggnad eller större ombyggnad skall servisen utföras som 5-ledarsystem. Serviscentraler fr o m 63 A skall utföras med strömmätning. Amperemeter med driftoch maxvärdeindikering. Centraler skall placeras i låsbart utrymme. (Cylinderlås monteras.) Centraler utförs med 5-ledarsystem. I gruppcentraler som utförs som automatsäkringscentraler skall skensystem vara utfört för anslutning nerifrån. Automatsäkringar skall generellt utföras med utlösningskaraktäristik C. Grupper för uttag och belysning skall förses med jordfelsbrytare. Centraler uppdelas med jordfelsbrytare i sektioner. Varje sektion betjänar högst 10 st grupper. Jordfelsbrytare (30 ma) kategori A. Grupper där utlöst jordfelsbrytare äventyrar viktiga funktioner undantages. Grupper till stolpbelysning skall förses med separat jordfelsbrytare. Grupper för kyl- och frysanläggningar samt storköksutrustning skall ej förses med jordfelsbrytare.

4 4 (13) Kanalisationssystem Kanalisation utförs med ledningsstegar, ledningsrännor och ledningskanaler vid utvändig förläggning av ledningsinstallationer. Kanalisationen ansluts till potentialutjämningsanläggningen. Respektive enhet förses med delningsplåt eller mellanvägg för kraft-, tele- och dataanläggning. Datasal, kontor och dylikt Kanalisation utförs med uttagskanal i metall med separata utrymmen för kraft- och datasystem. Kanal skall skyddsjordas och anslutas till potentialutjämningsanläggningen. Ledningar Huvudledningar utförs med skärmat 5-ledarsystem. Gruppledningar: utvändig ledning utförs med skärm. Skärm skall endast jordanslutas i matande gruppcentral. (Skärm i ledningsände skall vara fri.) Dold/infälld ledning i rör utförs som tvinnad FK. Vid brandskyddskrav, t ex utrymningsvägar, skall ledningar vara anpassade för detta. Platsutrustning Alla vägguttag och strömställare märkes med klartextskyltar som anger matande central samt gruppnummer. Uttagsenheter Uttag typ CEE 32 A respektive 16 A skall monteras vid servis respektive fördelningscentral. Vägguttag dubbelt jordat, separat säkrat med 10 A, monteras vid respektive centralenhet. Vägguttag skall kombineras med strömställare på minst ett ställe inom normala rumsenheter. Lamputtag placeras i rum där fönsterbelysning är tänkbar. Städuttag i korridor och dylikt utförs med 16 A anslutning och monteras 1500 mm över

5 5 (13) golv med ett c/c-avstånd av ca 15 m. Vägguttag inom utbildningslokaler, kontor och dylikt monteras lämpligen 800 mm över golv. Vägguttag inom normalklassrum utförs med 8 stycken 2-vägsuttag fördelade med max 4 m c/c-avstånd på vägg, om ej större behov föreligger. Placering av uttagen skall även anpassas efter datauttagen. Vägguttag i övriga utrymmen utförs med 1 st 2-vägsuttag med max 4 m c/c-avstånd på vägg. Vägguttag inom administrativa arbetsplatser utförs med: - 2 st 2-vägs uttag för Data - 2 st 2-vägs uttag för Normal drift. På vindar och kulvertar placeras vägguttag med ett c/c-avstånd av ca 20 m. Vägguttag för kaffebryggare och vattenkokare utförs i kombination med elektronisk timer. Kraftanläggningar Elapparater, tvätt och kök Kraftutrustning för anläggningar som betjänar tvätt- och köksutrustning ska styras centralt via manöverbrytare med signalindikering. Anläggningar skall utföras med nollspänningsutlösning (manuell återstart efter strömbortfall). För utrustning inom storkök skall styrning uppdelas i flera steg, t ex grytor, stekbord, ugnar, diskmaskiner m m. Styrning av utrustning Slöjdsal trä, metall, teknik, textil Maskiner styrs via nödstoppanläggning i kombination med nollspänningsutlösning. Central för maskinutrustning och dylikt utförs inom respektive enhet och styrs av lokal nyckelmanövrerad brytare. Datasalar Uttagsenheter som nedpendlas över bord skall förses med maximal nedhängningsbegränsning. Undervisningskök Värmeenheter, t ex spis och ugn m m, skall styras av lokal nyckelmanövrerad brytare och kombineras med nollspänningsutlösning.

6 6 (13) NO-salar Styrning av uttagsenheter i labbänkar och dylikt anpassas till skolans behov. Belysningsanläggningar Belysning skall utformas och dimensioneras enligt senaste Ljus & Rum riktlinjer och rekommendationer. För erhållande av låg driftkostnad bör angivna effekter i Nuteks senaste Programkrav belysning i skolor följas. Generellt skall lysrörsarmaturer utföras med HF-drift. Armaturer skall även vara väl avskärmade med avseende på elektriska och magnetiska fält. Armaturer för T5-rör eftersträvas. Armaturerna förses med säkerhetständare. Vid eventuell ljusreglering skall hänsyn tas till störningsrisker i andra inom elanläggningen förekommande system. Metod för reglering skall utföras med digitala styrsystem. Armaturer skall ej placeras på höga höjder eller ovanför trappor i utrymmen där detta kan undvikas. Undervisningslokaler Belysning allmänt utformas med armatur försedd med upp- och nedljus och en medelbelysning av ca 500 lux. Tavelbelysning bör utföras som vägghängd specialarmatur. Tavelbelysning skall även kunna manövreras vid tavlan. Korridorer och trapphus Belysning (val av armaturtyp), bör anpassas till lokalutformning och interiör, t ex globeller plafondarmatur bör användas (Downlight bör undvikas). Matsalar, aulor, samlingsrum Belysning utformas med anpassning till lokalen och förekommande verksamheter. Belysningsarmaturer utförs med upp- och nedljus och med flera tändfunktioner, eventuellt också i kombination med ljusreglering. Medelbelysning ca 400 lux. HWC, WC Belysning utförs med armatur för kompaktlysrör med snabbstart.

7 7 (13) Gymnastiksal, sporthall Normala gymnastiksalar utrustas med lysrörsarmaturer med skyddsgaller. Medelbelysning av ca 500 lux. I större gymnastiksalar och sporthallar anpassas belysningen för verksamheten. Friidrottsförbundets normer för Belysning vid basket, handboll, innebandy, tennis, gymnastik m m beaktas. Teknikrum, förråd, vindar, kulvertar Belysning utförs med lysrörsarmaturer med konventionella don och säkerhetständare. Belysning, upptändning/styrning Belysning tänds och släcks normalt via lokal strömställare inom respektive rumsenhet. Vid central styrning sker detta via kopplingsur med flera tidkanaler. Denna anläggning skall vara separerad från andra styrsystem. Vid automatiska styrningar och funktioner skall dessa kunna förbikopplas via manöverbrytare (Hand-O-Automatik) i respektive centralenhet. Trapphus Belysningen styrs av egen tidkanal alt. via inbrottslarm. Ledbelysningen styrs av egen tidkanal. Vid stort dagsljusinsläpp skall övrig belysning styras (släckas) i kombination med ljusrelä. Korridorer Belysningen av mindre korridorer styrs av egen tidkanal. Belysningen i större korridorer skall vara närvarostyrd och i kombination med detta kunna släckas vid stort dagsljusinsläpp. Om belysningen styrs av inställt luxvärde skall elektronisk timer kunna förbikoppla denna funktion. Ledbelysningen, ca var 4:e armatur, styrs av egen tidkanal. Undervisningslokaler All belysning skall vara närvarostyrd samt även kunna manövreras från dörren. Belysning skall kunna tändas i flera steg, t ex tavelbelysning och respektive armaturrad. Tavelbelysning skall även kunna manövreras vid tavlan.

8 8 (13) Gymnastiksalar Belysningen skall tändas och släckas (styras) i flera steg och kombineras med närvaroindikering för släckning. Belysningsanläggning skall förses med drifttidsmätning. Ytterbelysning Belysning skall styras av skymningsrelä i kombination med tidkanal. Belysningen skall kunna förbikopplas (Hand-O-ljusrelä- och tidkanal). Vid större stolpbelysningsanläggning inom skolgård och dylikt skall ca 2/3 av belysningen kunna bortkopplas under natten. Kupor av polykarbonat eftersträvas. Ljuskällor Vid armaturval skall ingående ljuskällor begränsas till ett fåtal olika typer. (Armaturer med ljuskälla 2 D undvikes.) Armaturer för utomhusbruk bestyckas lämpligen med högtrycksnatriumlampor, alt. kvicksilver. Mindre armaturer bestyckas lämpligen med kompaktlysrör. Nödutrymningsarmaturer bestyckas lämpligen med lysdioder. Förskolor, personalrum Lysrör skall vara fullfärgslysrör med 2700 K. Undervisningslokaler, mindre gymnastiksalar Lysrör skall vara fullfärgslysrör med 3000 K färgtemperatur. Gymnastiksalar, sporthallar, tecknings- och textilsalar Lysrör skall vara fullfärg med 3500 K. Vid hög takhöjd skall Longlife lysrör användas. Elvärmeanläggningar Elradiatorer Elradiatorer med 60 C yttemperatur och låga magnetfält skall väljas. Om radiatorer med 90 C yttemperatur måste väljas av utrymmesskäl skall dessa förses med beröringsskydd. Elradiatorer skall generellt vara utförda med elektroniska termostater och vara utrustade för nattsänkning.

9 9 (13) Elvärmeanläggningar skall kunna styras (nattsänkas) via centralt styrsystem eller kunna fjärrstyras. Golvvärme När golvvärmesanläggning utförs inom entrédelar (vindfång) med värmekabel skall dubbla slingor förläggas (en slinga i reserv). Bastuanläggningar Manöverpanel skall placeras i utrymme där elever ej har tillträde eller förses med låsbar skyddshuv. Motordriftanläggningar Platsutrustningar Säkerhetsbrytare skall vara försedd med kontaktfunktion som vid frånslag bryter manövern till kontaktorn. Arbetsbrytare/säkerhetsbrytare på tak (gäller enplans hus) förses med hänglås med nyckel enl. LFF:s standard samt skylt som anger var nyckeln finns. Hissanläggningar Hissar Hissar skall förses med anläggning för talkommunikation via dold inbyggd mikrofon och högtalare. Nödlarmet skall ha automatisk uppkoppling och programmerbar uppringare. Vid nyckelmanövrering bör hisstillgänglighet ske via nyckelmanövrering från utsidan. Vid brandlarm skall hissen återgå till entréplan. Potentialutjämningsanläggningar För underlättande av potentialutjämning för el-, tele-, vatten- och avloppsanläggningar skall gemensam anläggningsinföring i byggnad eftersträvas. Anläggning för potentialutjämning med PUS-skena inom el-, apparat- och fläktrum och dylikt anordnas i erforderlig omfattning. Åskskyddsanläggningar och övriga överspänningsskydd Behov och utförande av åskskyddsanläggning utreds för respektive objekt. Nedledare förses med isolerat skyddsrör upptill 1700 mm över mark.

10 10 (13) Elanläggningar Överspänningsskydd (grovskydd) skall installeras i serviscentral ställverk. Gruppcentral som matar överspänningskänslig utrustning skall förses med mellanskydd. Matande gruppledning till respektive överspänningskänslig utrustning förses med finskydd, t ex centralutrustning till larmanläggning, styr- och övervakningsanläggning, televäxlar, antennanläggning, ljudanläggning och dylikt. Antennmaster Antenn skall förses med åskskyddsjordning. HF-jord ansluts till anläggningens skyddsjord eller centralanläggning för potentialutjämning. Teleanläggningar Transientskydd skall monteras mellan Telias överlämningspunkt och byggnadens anläggningsplint. Teleledningar som förläggs i mark mellan byggnader skyddas med transientskydd. Omfattningen anpassas till objektet, t ex rikstelefonanläggning, skoltelefonanläggning, brand- och inbrottslarmanläggning, styr- och övervakningsanläggning. Se även RIKSTELEFONSYSTEM I FÖR PROJEKTERING AV RIKSTELEFON- OCH DATANÄT. TELEANLÄGGNINGAR Centralenheter, data- och teleanläggningar och dylikt. Utrymme Nisch för data- och teleutrustning utförs med ett minimidjup av 800 mm. Bredd anpassas för erhållande av separat utrymme för data- och telestativ med tillhörande kopplingsutrustning. Kanalisation Kanalisation utförs generellt i kombination med kanalisation för elanläggning med separata utrymmen för respektive kraft-, tele- och dataanläggning. Ledningar Vid ledningsförläggning skall hänsyn tagas till avstånd mellan tele-, data- och kraftledningar enligt fabrikanternas anvisningar.

11 11 (13) Platsutrustning Uttagsenheter för data-, telefoni- och antennanläggning anpassas till kraftuttagens placering. Uttag Uttagsenheter för data- och telefoni skall vara RJ45. Se även FÖR PROJEKTERING AV RIKSTELEFON- OCH DATANÄT. Dörrstängare Dörrstängningsfunktion via sensor eller armbågskontakt skall utföras med automatisk bortkoppling vid låsning med nyckel eller motorlås. Karmöverföring Ledningsövergång till utrustning i dörrblad och låskista skall generellt utföras dold i karm bakom dörrblad. Nätaggregat Generellt skall klenspänningssystem vara 2-poligt avsäkrade på sekundärsidan. Signalanläggningar - förskolor Entrésignalanläggningar Vid olika entréer i samma byggnad skall signal av olika karaktär avges i signaldon. Entrésignal från varuintag skall höras inom t ex köksdel. Signaltryckknapp skall utföras i rostfritt metall.

12 12 (13) FÖLJANDE TELETEKNISKA ANLÄGGNINGAR SKALL UTFORMAS I SAMRÅD MED VERKSAMHETEN OCH LFF Entrésignalanläggningar - Upptaget-vänta-signalanläggningar - Upptagetsignalanläggningar Kontrollanläggningar - Kodlåsanläggningar - Ellåsanläggningar Telefonanläggningar - Rikstelefonanläggningar Se Rikstelefon - Datanät - Skoltelefonanläggningar Om skoltelefon skall installeras bör separat växel eftersträvas. - Porttelefonanläggningar Ljud- och bildöverföringsanläggningar - Högtalaranläggningar - Centralantenn- och kabel-tv-anläggningar skall vara utförd för digitala sändningar. Anläggning utförs enligt anvisning från LFF. - Ljudöverföringsanläggningar via magnetslinga Utförs enligt anvisning från LFF. - Bildvisningsanläggningar Tidgivningsanläggningar - Tidgivningsanläggningar - Rastsignalanläggningar Larmanläggningar - Brandlarmanläggningar Utförs enligt separat programhandling som tillhandahålls av LFF. - Inbrottslarm utförs enligt separat programhandling som tillhandahålles av LFF. - Överfallslarm utföres efter verksamhetens behov - Nödsignalanläggningar Utförs enligt myndighetskrav. - Utrymningslarmanläggningar Utrymningslarm kan vara gemensamt med brandlarm. Datanät - Se Rikstelefon - Datanät

13 13 (13) KOMMENTARER Elcentraler Om jordfelsbrytare betjänar alltför stora anläggningsdelar kan även utlösning orsakas av komponenternas tillåtna läckström. Detta medför även olägenheten att utlöst jordfelsbrytare mörklägger stora delar av en anläggning. Ledningar Femledarsystemet eliminerar bl. a vagabonderande strömmar som kan ge upphov till elektriska och magnetiska fält, ett problem som alltmer uppmärksammas i våra anläggningar. Skärmade gruppledningar och tvinnad FK minskar avsevärt de elektriska fälten. Platsutrustningar Av erfarenhet visar det sig att antalet vägguttag är för få. Detta medför säkerhetsrisker och ofta anmärkningar vid säkerhetsbesiktningar. Det medför flerdubblade kostnader när kompletteringar måste göras i efterhand. Kraftanläggningar Arbetet i storkök utförs ofta under olika tider. Det kan därför vara en säkerhetsrisk att hela anläggningen är inkopplad när t ex enbart diskmaskinen används. Belysningsanläggningar Vid synpunkter från brukare att belysningen är otillräcklig utgör Nuteks programkrav en acceptabel standard. Om dessa värden underskrids måste därför kompletteringar göras i efterhand. HF-driften sänker energikostnaden och förlänger brinntiden för ljuskällan. Dessutom erhålls flimmerfritt ljus vid HF-drift, vilket är ett arbetsmiljökrav. Belysning, upptändning/styrning Att effektivisera styrningen av belysningsanläggningar för att spara energi pågår i våra befintliga fastigheter. Denna effektivisering av brinntiden erhålls till en betydligt lägre kostnad om det blir utfört i ny- eller ombyggnadsskedet. Ljuskällor Ur förvaltningssynpunkt är det svårhanterligt att handha många olika ljuskällor i en anläggning. Ej rekommenderade ljuskällor (2D) har högt inköpspris. Potentialutjämningsanläggningar För relativt låga kostnader erhålls ett relativt bra skydd mot åskskador i våra teletekniska anläggningar. Åskan orsakar många skador till höga reparationskostnader i oskyddade anläggningar.