Byggproduktion I BYGB15 VT2012 Projekt-PM utökat och justerat Med fördjupade råd och anvisningar för arbetsuppgiften

Transkript

1 Karlstad universitet Energi- miljö och byggteknik Byggproduktion I BYGB15 VT2012 Projekt-PM utökat och justerat Med fördjupade råd och anvisningar för arbetsuppgiften Nya mindre kompletteringar i blå skrift Introduktion Kursen innehåller ett obligatoriskt arbetsprojekt med fokus på att lära känna, förstå och själv kunna producera ett urval av centrala textdokument och ritningar som hör till projekteringen av en färdig byggnad. Ni kommer alltså att arbeta med projekteringsfasen i byggprocessen och där lägga fokus i första hand på att bli bekanta med och kunna hantera och själva framställa ett antal bygghandlingar för en bostadsbyggnad. Tanken är att ni arbetar vidare med de bostadshus ni redan har påbörjat i kursen Byggnads- och samhällsplanering under höstterminen. Ni kommer alltså att arbeta vidare med era hus i området Norra Älvåker i Karlstad. Kort intro till arbetsuppgiften Ni jobbar alltså vidare med ett av bostadshusen i Norra Älvåker från kursen Byggnads- och samhällsplanering under höstterminen. Kravet är att det ska vara ett flerbostadshus. Ni kommer att arbeta i grupper om två och två och arbetar i första hand vidare med de studenter ni arbetade med under hösten. Ni kan också välja att byta samarbetspartner. Gruppen väljer ut ett av de hus som en av er har arbetat med och gjort bygglovhandlingar över under höstterminen. Uppgiften är att arbeta vidare med det huset och göra ett antal olika textdokument och ritningar som utgör viktiga exempel över de bygghandlingarna som måste upprättas för att kunna bygga huset. Ni ska också ställa samman en lista över vilka handlingar som bör ingå i kompletta bygghandlingar för ert hus. För detaljerad beskrivning av arbetsuppgiften, se nästa sida! Arbetssätt och handledning Ni kommer som nämnts ovan att arbeta i grupper om två och två i projektarbetet. Ritningarna ska vara CAD-ritade. Fem stycken handledningstillfällen är inlagda i schemat under projektets gång. Handledningen sker i datasalen 9B333 och ni kommer att arbeta i halvklass för att alla ska få tillgång till dator. Ni kommer att få tillgång till exempelritningar över ett mindre flerfamiljshus som kan användas som stöd vid projekteringen samt även bygghandlingar för nya idrottshallen här på KaU. Ni kommer också att få handledning i datasal vid ett antal tillfällen. För tre av handledningstillfällena har vi också engagerat handledare från Klara arkitekter här i Karlstad. Avsikten är att ge er input direkt från projekterande arkitekter och byggnadsingenjörer i branschen som kan dela med sig av sin erfarenhet och kunskap om aktuella krav på ritningar och handlingar. I första hand är det byggnadsingenjör Sebastian Grönkvist från Klara arkitektbyrå som kommer att handleda i samverkan med Mikael Götlind. För handledningen i AMA-systemet samt VIP-energy är det Jens Beiron och Mikael Götlind som handleder. Slutredovisning Dokumenten som ingår i projektarbetet ska lämnas in som utskrivna handlingar måndag 19 mars kl Samtliga ritningar skall vara CAD-ritade och utformade enligt gängse normer inkluderande ritningsram och ritningsstämpel. Ritningarna ska vara utförda i A3-format. Övriga textbaserade dokument ska också vara utformade enligt gängse normer. Kursansvarig: Mikael Götlind Sidan

2 Fördjupade råd och anvisningar för arbetsuppgiften För mer detaljerade råd och anvisningar ska ni utnyttja handledningstillfällena i datasal med mig (Mikael) samt Sebastian Grönkvist från Klara arkitektbyrå. Ni kan även kontakta mig på mitt rum eller maila frågor till mig eller Sebastian. Kontaktinfo: Mikael Götlind e-post: mikael.gotlind@kau.se, tel , mobil , Sebastian Grönkvist e-post: sebastian@klara.se Inledning Byggnad att arbeta med Gruppen väljer alltså ut ett av de hus som en av er har arbetat med och gjort bygglovhandlingar över under höstterminen. Uppgiften är att arbeta vidare med det huset och göra ett antal olika textdokument och ritningar som utgör viktiga exempel över de bygghandlingarna som måste upprättas för att kunna bygga huset enligt nedan. Generella riktlinjer för ritningsstämplar, ritningsnumrering och ritningsformat: Ritningsstämplar och ritningsnumrering ska utföras i enlighet med svenska standard, dvs i princip i enlighet med rekommendationer i Bygghandlingar 90 och BSAB-systemet. Alla ritningar ska vara i A3-format. Källor och exempel för ritningsstämplar och ritningsnummer: På It s finns en förklarande text om principerna för ritningsnumrering enligt BSAB-systemet. Se filen Tillampning_av_BSAB.pdf som ligger i mappen Projektarbetet. Använd gärna exemplet BRF Mejeristen (Torsby) från Klara arkitektbyrå som mall för ritningsstämpel och exempel på hur BSAB-systemet för ritningsnumrering kan tillämpas. De handlingar ni ska producera är följande: 1. Måttsatt, littrerad planritning. Minimum över en lägenhet i huset ritningsskala ska vara 1:50 Både huvudmått och detaljmått sätts ut. Detaljmått kan avse placering av fönster och dörrar, placering av innerväggar och trappor, placering av förstukvist, yttre trappor mm. Littrering avser ID/beteckningar på fönster, dörrar och väggar. Vid behov kan ni behöva sätta ut bröstningshöjder för fönster beroende på om detta anges här i planritning eller visas i fönsteruppställningen. Man ska också kunna utläsa väggtyp för varje vägg i ritningen. Varje unik väggtyp ska ha ett eget littra. Sätt också ut rumsfunktion och rumsnummer i alla rum samt beteckningar på utrustning i kök och våtrum. Använd gärna planritningarna i skala 1:50/1:100 (skala i A1 resp A3) från exempelprojektet BOTRYGG I GÖTEBORG AB (Örebrogatan). Studera också de två andra projekten med planritningar i skala 1:50 som vi har som exempel (Karlsvik och torsby) från Klara arkitektbyrå. Se även FRITIDSHUS GBG. Jämför alla fyra exemplen inkl BOTRYGG i GÖTEBORG. Studera skillnader och likheter i hur man kan utföra måttsatta littrerade planer i A-ritningarna i bygghandlingarna. Kursansvarig: Mikael Götlind Sidan

3 2. Några olika konstruktiva detaljer Ritningsskala ska vara 1:20, alternativt 1:10 A. Horisontalsnitt visande fönstersmyg och fönsterinfästning. Använd gärna horisontaldetaljerna i skala 1:10/1:20 från exempelprojektet BOTRYGG I GÖTEBORG AB (Örebrogatan). B. Detaljering av takfot Använd gärna takdetaljerna i skala 1:10/1:20 från exempelprojektet BOTRYGG I GÖTEBORG AB (Örebrogatan). Ni kan också använda takdetaljerna i takfot för FRITIDSHUS GBG som inspiration. C. Möte mellan yttervägg och lägenhetsskiljande väggar Använd gärna exempel från konstruktionsritning i A1 från Berghaget i Forshaga som hänger som plansch i datasalen. Ritning K K-ritningarna från Berghaget finns också som exempel på It s 3. Uppställningsritning över fönster och dörrar Ritningsskala ska vara 1:50, alternativt 1:20 Använd i första hand fönsteruppställningen från BOTRYGG I GÖTEBORG AB (Örebrogatan). Även FRITIDSHUS GBG är bra som exempel. Studera också Karlsvik- och Torsby-exemplen från Klara arkitektbyrå som exempel på hur fönster- och dörruppställningar kan utföras. Studera skillnader och likheter jämfört med BOTRYGG i GÖTEBORG samt FRITIDSHUS GBG. 4. Uppställningsritning över köket Ritningsskala ska vara 1:50 alternativt 1:20. Använd gärna köksuppställningen i BRF Mejeristen (Torsby) som mall och inspiration. Även FRITIDSHUS GBG är bra som exempel. Kursansvarig: Mikael Götlind Sidan

4 5. Byggnadsbeskrivning enligt AMA-systemet för valda delar av huset A. Byggnadsbeskrivning över fasadutförande B. Byggnadsbeskrivning över bärande stomme C. Byggnadsbeskrivning över golv i våtrum Rekommenderad inspirationskälla för alla AMA-beskrivningar: Använd råd och handledning som ni fått vid handledningstillfället för AMAbeskrivningar med Jens. Använd även Rambeskrivningen från nya idrottshallen på KaU som stöd. Obs, ni behöver inte skriva egen text under de relevanta koderna och rubrikerna. Det är förstås OK att tillföra egen text under respektive rubrik om ni också önskar att komplettera AMAs text med egna kravspecar. Skriv också gärna en enkel Översiktlig information om objektet i början av beskrivningen (jämför rambeskrivningen för idrottshallen). 6. Lite mer professionell rumsbeskrivning för några rum: Gör en rumsbeskrivning över våtrum, entréhall och ett sovrum. I rumsbeskrivningen ska ingå kort beskrivande text samt ev relevanta AMA-koder, målningskoder och kulörangivelser. Använd gärna rumsbeskrivningen i bygghandlingarna för nya idrottshallen på KaU som mall och inspirationskälla. När det gäller målningskoder enligt AMA-systemet i kolumn 3 i rumsbeskrivningen så hittar ni dem samt anvisningar i Hus AMA under kod LCS.2 Generell byggplatsmålning. När det gäller kulör i kolumn 4 så finns en info-fil å It s. Se "NCS-systemet - baskunskaper" i projektarbetsmappen. Vidare finns en länk upplagd på It s till en webbapplikation för att se och välja kulörer enligt NCS-systemet. Datorerna i datasalen har problem med applikationen men den kan fungera t.ex. på egna datorer. 7. Enkel brandskyddsritning med brandcellsindelning och utrymningsvägar Ritningsskala ska vara 1:50 Gör en enkel brandskyddsritning som visar brandcellsindelning och utrymningsvägar för bägge våningsplanen i huset. Använd gärna brandskyddsritningarna i BRF Mejeristen (Torsby) som mall och inspiration. Kursansvarig: Mikael Götlind Sidan

5 8. Energianalys för ert hus baserad på programmet VIP-energy Råd och anvisningar: Uppgiften finns beskriven i Uppgift i mappen Projektarbetet/VIP Energy på It s. Följ anvisningar i uppgiftstexten samt använd också indata och anvisningar i övriga dokument i mappen. 9. Ritningsförteckningar samt lista över de handlingar som bör ingå i kompletta bygghandlingarna A. Ritningsförteckning över de ritningar i A3-format som ni gjort enligt ovan. Ritningsförteckningens ska utformas i överensstämmelse med gängse praxis För svenska bygghandlingar. Se exempel enligt nedan. Använd gärna ritningsförteckningen i BRF Mejeristen (Torsby) som mall. Se även ritningsförteckningen i BOTRYGG i GÖTEBORG som jämföresle. B. En översiktlig lista över de olika handlingar som bör ingå i kompletta bygghandlingar för ert bostadshus Här ingår både de handlingar ovan som ni ska producera under projektet men också sådant som vi inte hinner utföra under denna kurs men som ni ändå ska känna till och vara bekanta med. Gör en översiktlig lista som fokuserar på A-handlingar samt K-handlingar. Nämn också kortfattat vad som kan tänkas ingå i E, V och M. Det finns tillfälle att diskutera detta under handledningstillfällena i datasalen med Mikael och Sebastian. Använd även kursbokens avsnitt om bygghandlingar som stöd för listan. Kursansvarig: Mikael Götlind Sidan