Välkomna till momentet klinisk farmakologi!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkomna till momentet klinisk farmakologi!"

Transkript

1 Välkomna till momentet klinisk farmakologi!

2 Vad är klinisk farmakologi? Verktyg för rationell läkemedelsterapi farmakokinetik, farmakodynamik, TDM, rationell förskrivning, biverkningar, interaktioner, läkemedelsutveckling och klinisk prövning Therapeutics optimal behandling för specifika sjukdomar/tillstånd Therapeutics Generella Principer

3 Klinisk farmakologi i samhället Myndigheter: sv läkemedelsverket MPA, europeiska läkemedelsverket EMA, socialstyrelsen SoS, statens beredning för medicinsk utvärdering SBU, etikprövningsnämnd EPN, tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket TLV Läkemedelsutveckling: universiteten, läkemedelsindustrin, sjukvården Sjukvården: läkemedelskommittéer, fortbildning, kliniska prövningar, läkemedelsanalys, konsultationsservice Akademi: forskning, utbildning Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Solna

4 Vilka läkemedel köper Stockholmarna? Statistik framtagen av leg. Apotekare Elin Dahlén, hälso- och sjukvårdsförvaltningen

5 Genomsnittssvenskarna Han heter Fredrik Johansson Hon heter Anna Andersson Bor i villa med dator och internet Kör en silvergrå Volvo, årsmodell 1999 Arbetar inom industrin resp. i vård och omsorg Båda motionerar minst en gång i veckan Ingen av dem röker Källa: SCB, Statistisk Årsbok för Sverige

6 Genomsnittsstockholmaren Är yngre Tjänar mer Har högre utbildning Är mer trångbodd Är ensamboende Källa: Rapport Storstadsfenomen 2, RTK

7 Hälsotillstånd i Stockholm, år 77% bedömer sitt hälsotillstånd som gott 13% har svåra besvär av långvarig sjukdom 16% har svår värk i nacke, axlar, rygg, leder 28% har sömnbesvär 23% har besvär av ängslan, oro eller ångest 39% har BMI>25 15% röker dagligen 39% har besökt läkare senaste tre månaderna innan undersökningen Källa: ULF-undersökningen

8 Miljarder kronor 9 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD) I SLL

9 Hur många olika läkemedel fick Stockholmare 2014?

10 Antal DDD/ 1000 invånare och dag Läkemedel på recept per ålder och kön i SLL Männ Kvinnor '0-6 '7-14 '15-44 '45-64 '65-74 '75-84 '85-w Ålder

11 Förskrivning per specialitet i SLL 2014 Allmänmedicin Allmänpsykiatri Allmän internmedicin Kardiologi Primärkommunala institutioner (SÄBO) Gynekologi MVC Ögonkirurgi Endokrinologi Fysiologi Reumatologi Njurmedicin Barnmedicin Neurologi Ungdomsmottagning Allmänkirurgi Geriatrik Onkologi Lungmedicin Ortopedi Miljoner DDD

12 SLL-kostand (miljoner kr) Förskrivning av läkemedel per atc1 i SLL

13 Läkemedel som flest stockholmare köpte ut på recept under 2014 Paracetamol Fenoximetylpenicillin Omeprazol Naproxen Metoprolol Simvastatin ASA (lågdos) Mometason (nasalt) Zopiklon Kodein kombinationer Desloratadin Levotyroxinnatrium Cocillana-Etyfin Enalapril Cyanokobalamin (B12) Amlodipin Mollipect Mjukgörande krämer Makrogol komb. (bulkmedel) Kalcium+ vitamin D Antal patienter

14 Antal recept/1000 invånare Antibiotikaförskrivning per kommun/stadsdel i SLL

15 Antal recept/1000 invånare Antibiotikaförskrivning per kommun/stadsdel i SLL

16 Antal förpackningar Mest sålda receptfria läkemedel i SLL

17 Läkemedelscentrum 17

18 Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Solna

19 Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Solna

20 Att välja läkemedel

21 Klinisk Prövning & GCP

22 Vad är en Klinisk Prövning? Systematisk tillförsel av läkemedel (vanliga läkemedel, radioaktiva läkemedel, naturläkemedel) eller användning av en medicinteknisk produkt eller ett hjälpmedel, i syfte att att upptäcka eller bekräfta dess effekter, biverkningsmönster, farmakokinetik m.m. Lemne C, Handbok för Kliniska Prövare

23 James Lind Royal Navy första kliniska prövningen Skeppet Salisbury sjömän, sårigt tandkött, små blåmärken, slöhet, svaga knän Sex olika behandlingar: 1) Cider 2) vitriol elexir 3) vinäger 4) havsvatten 5) apelsin och citron 6) tandköttssirap 1795 infördes citronsaft i sjömännens dagliga ranson Eva Wikström Jonsson Klinisk Farmakologi Solna

24 Regelverk Helsingforsdeklarationen Personuppgiftslagen Sekretesslag ICH-GCP EU-direktiv Läkemedelslagen Biobankslag Läkemedelsverkets föreskrifter Etikprövningslagen Sjukvårdens regelverk

25 GCP (Good Clinical Practice) En samling rekommendationer, regler och riktlinjer om hur god klinisk forskning skall bedrivas Syftet är att: skydda deltagande patienters intressen säkerställa att klinisk forskning bedrivs högkvalitativt I stort sett gemensamma för Europa, Amerika och Japan Styr allt man gör i en klinisk prövning Det mesta handlar dock om sunt förnuft!

26 Skydda patienten Med avseende på... Rättigheter Säkerhet Välbefinnande

27 Säkerställa hög kvalitet på data Genom... En tydlig beskrivning av målet med studien En väl genomtänkt studiedesign Ett i detalj dokumenterat sätt att genomföra studien En korrekt analys av studiedata En noggrann rapportering av data och biverkningar

28 Den Kliniska Prövningens faser

29 Fas I Första stadiet av tester på människa Vanligen ett litet antal friska, frivilliga försökspersoner (10-50 st.) Vanligen inneliggande på prövningsenhet Studerar säkerhet, tolerabilitet, farmakokinetik, farmakodynamik Används ibland också för dose-ranging (hitta rätt dos) SAD (single ascending dose). Ökande doser ges till olika grupper till fördefinierade mål nås, eller biverkningar ses

30 Fas II Större studier med deltagare (försökspersoner eller patienter) Här studeras doseringsstrategi (doseranging) samt hur väl läkemedlet förefaller fungera Fas IIa dose-ranging -studier Fas IIb Hur väl fungerar läkemedlet (positiva effekter, biverkningar)

31 Fas III Stora (ofta) multicenter studier ( patienter) Vanligen randomiserade och kontrollerade (placebo alt. bästa tillgängliga behandling) Definitiva studierna för att visa att läkemedlet i aktuell dos och patientpopulation är mer effektivt/lika effektivt som behandlingen det jämförs med Beroende på terapiområde kan studiernas längd variera från veckor till något år Många patienter följs under lång tid => komplicerade & dyra

32 Fas IV Efter godkännande Säkerhetsstudier Självständigt På uppdrag från myndigheter (EMEA, FDA, TLV) Studier att använda i marknadsföringen

33 Vilka ger tillstånd? Läkemedelsverket Etikprövningsnämnden Lokala biobanksföreträdare Strålskyddskommittén (i tillämpliga fall) Datainspektionen (i tillämpliga fall) Patienten/försökspersonen

34 Läkemedelsverket Granskar produkten & prövningen ur ett säkerhetsperspektiv med patienten/försökspersonen i fokus Kvalitet (tillverkning) Säkerhetsdata (prekliniska & humandata) Värderar risker och väger risk mot nytta Val av jämförelsebehandling & doser Studiens design (produkt & patienter) Studien i förhållande till riktlinjer & regelverk Godkänner inte prövningar som inte genererar ny information

35 Etikprövningsnämnden Forskningshuvudmannen (huvudprövaren) är sökande Prövar om studien uppfyller de etiska kraven i Helsingforsdeklarationen Är studien vetenskapligt hållbar? Räcker prövarens kompetens för att genomföra studien? Står riskerna i proportion till den potentiella nyttan? Väljs patienterna/försökspersonerna ut och informeras på ett korrekt sätt? OBS! Projektet får endast utföras av sökande forskare

36 Biobankslagen Tillämpas för alla prover som tas i klinisk prövning Primär provsamling inom hälso- & sjukvård Sekundär provsamling på ev. företag Avtal för hantering av prover i kliniska prövningar (utlämnande till företag)

37 Informerat samtycke Lämnas av patient/försöksperson Skall få skriftlig och muntlig information Skall ha tid att överväga sitt deltagande Skall ha fått chans att ställa frågor Skall känna att de förstått vad som sagts/skrivits Om de då vill vara med i studien skriver de på ett informerat samtycke I princip det viktigaste dokumentet i hela studien Informerat samtycke skall noteras i journalen

38 Information till patienten Bakgrund & syfte Studiens längd & antal patienter Behandlingsalternativ Försöksprocedurer Patientens ansvar Risker & fördelar Frivillighet & rätt att avbryta Försäkringar Ersättning/kostnader Direkt tillgång till journal Konfidentialitet Biobank och PUL

39 Helsingforsdeklarationen The benefits, risks, burdens and effectiveness of a new method should be tested against those of the best current prophylactic, diagnostic, and therapeutic methods. This does not exclude the use of placebo, or no treatment, in studies where no proven prophylactic, diagnostic or therapeutic method exists

40 Varför behövs Kliniska Prövningar? För att på ett systematiskt sätt värdera läkemedels effekter och biverkningar Krävs för registrering av ett läkemedel

41 Vad styr förskrivningsmönstret? Behov - demografi Marknadsföring LM-industri Efterfrågan Politiska beslut Producentobunden läkemedelsinfo Ekonomiska incitament 41

42 Hur ser läkemedelsföretagens marknadsföring ut?

43 Reklam styr förskrivning Rapporten FDA Oversight of Direct-to-Consumer Advertising has Limitations anger att industrins utgifter för forskning och utveckling (US$ 30,3 miljarder) ännu överstiger utgifterna för marknadföringen ($19,1 miljarder). Under perioden ökade utgifterna för marknadsföring med 145%, medan utgifterna för forskningen ökade med 59%.

44 Läkare förskrev 34% mer recept 1999 jfr 1998 för 25 läkemedel marknadsförda direkt till allmänheten. Endast 5% mer recept för alla andra läkemedel

45 Annat som styr Utbildning Erfarenhet Attityder Kollegor & opinionsbildare Ledarskap på kliniken Organisatoriska faktorer 45

46 Hur många läkemedel kan man välja bland? Ca 1200 substanser i FASS Ca 8000 preparat i FASS Kloka Listan omfattar ca 250 substanser 100-listan En läkare ordinerar normalt <50 olika lm

47 Är den här informationen producentobunden? Är den här informationen värderad?

48 Hur vet vi att läkemedel fungerar och är säkra

49 Nya och gamla läkemedel Hur lätt är det att få en rättvisande information? Vilken tillgång har sjukvården till genomförda kliniska studier vid godkännandet av ett nytt läkemedel?

50 Inte så mycket! Cipralex Zyban Vioxx Synagis Subutex Sonata Reminyl Relenza Nexium Celebra Avandia Antal Publicerade Kliniska studier

51 Undanhållande av information Utläkning % veckor 8 veckor Nexium 40 mg Losec 20 mg

52 Nexium 40 mg vs Losec 20 mg vid refluxesofagit tre studier Utläkning Den här studien tar vi % studie 1 studie 2 studie 3 Nexium 4 veckor Losec 4 veckor Nexium 8 veckor Losec 8 veckor

53 Konsekvenser av publikationsbias Felaktig bild av effektstorleken Effekt, trots att den saknas Felaktig bild av biverkningsspektrum Negativa studier upprepas av andra forskare/företag

54 Stockholms läns läkemedelskommitté Stockholms läns landstings expertorgan i läkemedelsfrågor

55 2015 Stockholms läns läkemedelskommitté 1996 Lag om läkemedelskommittéer 1 I varje landsting skall det finnas en eller fler läkemedelskommittéer. 3 En läkemedelskommitté skall genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. 4 Om kommittén finner att det förekommer brister i läkemedelsanvändningen inom verksamhetsområdet ska kommittén göra de påpekanden som behövs och vid behov erbjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning för att av hjälpa bristerna. Stockholms läns läkemedelskommitté

56 2015 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelskommittén är ett rådgivande expertorgan i läkemedelsfrågor med huvuduppdrag att verka för en säker, rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Stockholms läns läkemedelskommitté

57 Stockholms läns läkemedelskommitté ska bland annat: Utarbeta rekommendationer för tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning Kloka Listan samt policies och rekommendationer för introduktion och uppföljning av nya läkemedel. Ansvara för förslag till landstingets policy i viktiga läkemedelsfrågor. Stimulera utveckling av uppföljning och kvalitetsarbete kring läkemedel. Verka för kommunikation av ny kunskap. Medverka till att tydliggöra alternativa behandlingar till läkemedel, som t ex förändrade levnadsvanor, inom vården. Stockholms läns läkemedelskommitté 2015

58 Stockholms läns läkemedelskommitté 2015

59 Stockholms läns läkemedelskommittés 21 expertråd Allmänmedicin Analgetika och reumatologiska sjukdomar Anestetika, vätsketerapi och nutrition Endokrinologiska och metabola sjukdomar Gastroenterologiska sjukdomar Geriatriska sjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Luftvägs- och allergisjukdomar Medicinska njursjukdomar Neurologiska sjukdomar Obstetrik och gynekologi Onkologiska och hematologiska sjukdomar Plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Psykiatriska sjukdomar Radiologiska läkemedel Särläkemedel Urologi Vaccinationer Ögonsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 2015

60 Expertrådens uppdrag Rekommendationer och riktlinjer Fortbildning Omvärldsanalys/nya läkemedel Kontakter med läkemedelsindustrin Stockholms läns läkemedelskommitté 2015

61 Expertrådens sammansättning Expertrådet skall vara allsidigt sammansatt och besitta god klinisk, vetenskaplig, farmakoterapeutisk, klinisk farmakologisk och farmacevtisk kompetens inom terapiområdet. Stockholms läns läkemedelskommitté 2015

62 Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan Kloka Listan innehåller läkemedel som rekommenderas för behandling av vanliga sjukdomar. Rekommendationerna är grundade på vetenskaplig dokumentation avseende effekt och säkerhet, farmacevtisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och miljöaspekter. 2015

63 Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan Stockholms läns läkemedels-kommittés 21 expertråd ger förslag på rekommenderade läkemedel inom sina respektive terapiområden. Expertrådens förslag presenteras för läkemedelskommittén som fastställer läkemedels-rekommendationerna. 2015

64 Läs mer på Stockholms läns läkemedelskommitté 2015

65 Drugs don t work in patients who don t take them C. Everett Koop, M.D. 13th Surgeon General of the United States,

66 Värdering av effekt och biverkning

67 Läkemedelsbiverkning - definition en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel som inträffar vid doser som normalt används vid profylax, diagnos, behandling av sjukdomar eller för att påverka fysiologiska funktioner Läkemedelsverkets författningssamling, 1996:17

68 Nyheter i EU-lagstiftningen från juli-2012 Biverkningar inkluderar även skadliga och oavsedda reaktioner pga Överdosering (jmf med produktresumé) Felanvändning (indikation, illegalt överkommet) Missbruk Medicineringsfel (förväxlingar, feladministrerat ) Exponering i arbetet Bristande effekt (spec. vacciner, antikonception, livsnödvändig medicinering)

69 LVFS 2012:14 Rapportering från hälso- och sjukvården 19 Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till Läkemedelsverket. Även misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras. Rapporterna ska lämnas elektroniskt på av Läkemedelsverket anvisat sätt. Rapporterna kan även i undantagsfall lämnas på annat sätt. Även de eventuella ytterligare uppgifter som behövs för utvärderingen av biverkningsrapporterna ska på begäran tillhandahållas Läkemedelsverket.

70 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Märkning i FASS-text, bipacksedel och produktresumé Läkemedel för vilka mer data kring ev. biverkningar behövs nyligen godkänd aktiv substans biologiska läkemedel, begränsad erfarenhet villkorligt godkännande, exceptionella förhållanden beslut om ytterligare säkerhetsstudier efter godk.

71 Vilka organ drabbas av biverkningar? Rapporteringsfrekvens för biverkningsrapporter till LV: 1. Huden 2. Allmänsymtom (trötthet, yrsel, feber etc.) 3. Blod- och benmärg 4. Centrala och perifera nervsystemen 5. GI-kanalen 6. Psykiatriska /psykiska symtom 7. Levern 8. Hjärta-kärl, muskler leder mm.

72 Biverkningsrapporter i Sverige

73 Hela riket - Vem har rapporterat under 2014? Hälso/sjukvård : Läkare Sjuksköterska 728 Farmaceut 289 Tandläkare 49 Övriga Konsumenter (eget formulär) Ref: Utlämnat av LV, april 2015

74 De mest spontanrapporterade läkemedlen från hälso- & sjukvården 2014 Allvarliga reaktioner Icke allvarliga reaktioner Läkemedel Antal rapporter Läkemedel Antal rapporter Waran 142 Vaccin mot dif./tet./polio/kikhosta 153 Enalapril 92 Enalapril 62 Rivaroxaban 80 Pappillomvirusvaccin 60 Infliximab 68 Warfarin 59 Alendronsyra 68 Metylfenidat 56 Influensavaccin 61 Vaccin (som ovan + hem.inf B+ Hep.B) 50 Paracetamol 56 Infliximab 48 Metylfenidat 55 Etanercept 47 Etanercept 46 Rivaroxaban 45 Oxazepam 43 Simvastatin 43 Ref: Rapport från LV: Inrapporterade biverkningar 2014.

75 och sjukvård/rapportera biverkningar /rutiner/ biverkningsrapportering fakta för förskrivare/blanketter Blanketter via TC

76 Utmaningar Ökande mängd nya läkemedel Liten kunskap om långtidseffekter vid snabb introduktion Stort informationsflöde Behov av information till patienten Krav på kostnadseffektivitet Etiska aspekter

77 Momentets övergripande mål Inhämta kunskap om läkemedel och läkemedelsbehandling I ett hållbart perspektiv kunna förskriva läkemedel till största nytta för patienten!

78 Hur kan du uppnå målen? Fristående moment i medicinkursen (se även kurswebben) Delvis integrerat med momentet åldrande Dag 0. Introduktionsföreläsningar Receptlära med primärvården Medtag gärna egen laptop! Kursvecka Fältstudie under VFU geriatrik/invärtesmedicin redovisning under kursveckan Momentet avslutas med en examination sök information reflektera diskutera

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Att välja läkemedel Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Vad styr förskrivningsmönstret? Behov - demografi Marknadsföring LM-industri Efterfrågan

Läs mer

Biverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet

Biverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Biverkningsrapportering i teori och praktik 2016-03-18 Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Varför ny organisation? Ny farmakovigilanslagstiftning 1 juli 2012 initierad

Läs mer

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet VT Ylva Böttiger

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet VT Ylva Böttiger Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet VT 2014 Ylva Böttiger Idag Introduktion till klinisk farmakologi Introduktion till kursen (momentet) Fältstudie

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Att välja läkemedel Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Vad styr egentligen läkarnas förskrivning? 2012-09-112007-12-17 Läkemedelscentrum Björn

Läs mer

Ca dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)

Läs mer

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Vilka läkemedel använder Stockholmarna? 1 Vilka läkemedel använder Stockholmarna? Björn Wettermark Enhetschef & Docent Utvecklingsavdelningen, HSF, SLL och CPE, Karolinska Institutet 2 Några frågor att besvara Hur stor andel av befolkningen

Läs mer

Välkomna till Klinisk farmakologi

Välkomna till Klinisk farmakologi Välkomna till Klinisk farmakologi Carl-Olav Stiller, docent överläkare 23 januari 2017 Momentets övergripande mål Inhämta kunskap om läkemedel och läkemedelsbehandling I ett hållbart perspektiv kunna förskriva

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

Välkomna till. Klinisk farmakologi. Momentets övergripande mål. Inhämta kunskap om läkemedel och. läkemedelsbehandling

Välkomna till. Klinisk farmakologi. Momentets övergripande mål. Inhämta kunskap om läkemedel och. läkemedelsbehandling Välkomna till Klinisk farmakologi 5 september 2016 Momentets övergripande mål Inhämta kunskap om läkemedel och läkemedelsbehandling I ett hållbart perspektiv kunna förskriva läkemedel till största nytta

Läs mer

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser Informationsdag Avancerade Terapier 2010-10-05 Läkemedelsutveckling Lab.försök & djurtester

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;

Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; beslutade den xxxx. LVFS 2012:XX Utkom från trycket den Läkemedelsverket föreskriver 1 med stöd av 4 kap. 6-7 samt 10 kap. 5 läkemedelsförordningen

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; LVFS 2012:14 Utkom från

Läs mer

Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning

Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning Cecilia Ahlin, Med Dr, specialistläkare onkologi och gynekologisk onkologi Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser Läkemedelsverket, Uppsala

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516050 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av läkemedel; Utkom från trycket den 15 november

Läs mer

Nytt från Läkemedelsverket SRFs Registerdag 24 januari Nils Feltelius Reumatolog, Senior vetenskaplig rådgivare Enheten för Vetenskapligt stöd

Nytt från Läkemedelsverket SRFs Registerdag 24 januari Nils Feltelius Reumatolog, Senior vetenskaplig rådgivare Enheten för Vetenskapligt stöd Nytt från Läkemedelsverket SRFs Registerdag 24 januari 2018 Nils Feltelius Reumatolog, Senior vetenskaplig rådgivare Enheten för Vetenskapligt stöd Nyheter från Läkemedelsverket Biosimilar - kunskapsdokument

Läs mer

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare

Läs mer

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning Stockholms läns läkemedelskommitté För en klok läkemedelsanvändning 1 Rätt läkemedel i rätt sammanhang Det finns idag ett stort antal läkemedel på den svenska marknaden och många av dem har inneburit fantastiska

Läs mer

Hur skriver man en bra patientinformation? Samtyckesprocessen

Hur skriver man en bra patientinformation? Samtyckesprocessen Hur skriver man en bra patientinformation? Samtyckesprocessen Patientinformationen ska ge patienten all information den behöver för att ställning till om den vill delta i studien eller ej. Att delta i

Läs mer

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

2016-01-25. Utmaningar. Vad är klinisk farmakologi? Välkomna till momentet klinisk farmakologi! Klinisk farmakologi i samhället

2016-01-25. Utmaningar. Vad är klinisk farmakologi? Välkomna till momentet klinisk farmakologi! Klinisk farmakologi i samhället Momentets övergripande mål Inhämta kunskap om läkemedel och läkemedelsbehandling Välkomna till momentet klinisk farmakologi! I ett hållbart perspektiv kunna förskriva läkemedel till största nytta för patienten!

Läs mer

Kliniska prövningar Vad du bör tänka på. Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser

Kliniska prövningar Vad du bör tänka på. Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser Kliniska prövningar Vad du bör tänka på Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser Utveckling av nytt läkemedel Lab.försök & djurtester Tester på människor Kemi, biokemi Preklinisk

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT 2013 Ylva Böttiger Idag Introduktion till klinisk farmakologi Introduktion till kursen (momentet) Läkemedelsval

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.

Läs mer

Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6

Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6 Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6 Stefan Mejyr Informationssjuksköt. (f.d biverkningshandläggare) Läkemedelsverkets Regionala Centra Avd. för Klinisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:50 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:6 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om läkemedelsinformation Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor

Läs mer

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen

Läs mer

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. FASS- Författningar KARIN ÄNGEBY VT 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens Biverkningar

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se

Läs mer

ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel

ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel Anvisning x.x.2017 6895/00.01.02/2016 x/2017 Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera

Läs mer

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

ANMÄLAN OM BIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel

ANMÄLAN OM BIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel Anvisning 27.2.2017 6895/00.01.02/2016 1/2017 Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM BIVERKNINGAR Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel

Läs mer

Forskningssjuksköterskans roll i kliniska prövningar. Malin Huss Forskningskoordinator/forskningssjuksköterska Forum Östergötland

Forskningssjuksköterskans roll i kliniska prövningar. Malin Huss Forskningskoordinator/forskningssjuksköterska Forum Östergötland Forskningssjuksköterskans roll i kliniska prövningar Malin Huss Forskningskoordinator/forskningssjuksköterska Forum Östergötland 2018-11-21 2 Prövarens ansvar: LVFS 2011:19, kap 4, 3 Prövarens uppgift

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur

Läs mer

Workshop barn och läkemedel

Workshop barn och läkemedel Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en

Läs mer

Biverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas...

Biverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas... Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 3/2016 LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Biverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas särskilt noggrant Kirsti Villikka / Skriven 7.10.2016 /

Läs mer

Betolvex. Indikationer. Texten är baserad på produktresumé: Teva Filmdragerad tablett 1 mg (rund, rosa, 8 mm, märkta CCO)

Betolvex. Indikationer. Texten är baserad på produktresumé: Teva Filmdragerad tablett 1 mg (rund, rosa, 8 mm, märkta CCO) Betolvex Teva Filmdragerad tablett 1 mg (rund, rosa, 8 mm, märkta CCO) Preparat för peroral B-behandling Aktiv substans: Cyanokobalamin ATC-kod: B03BA01 Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen FASS-text:

Läs mer

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför?

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Projektgrupp: Lena Ring, Carola Bardage, Sahra Barzi, Tommy Westerlund och Cecilia Bernsten Enheten

Läs mer

Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar

Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Rapport från Läkemedelsverket 2013-11-30 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2012:347 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Läkemedelsverkets roll och kliniska läkemedelsprövningar. Gunilla Andrew-Nielsen Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

Läkemedelsverkets roll och kliniska läkemedelsprövningar. Gunilla Andrew-Nielsen Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser Läkemedelsverkets roll och kliniska läkemedelsprövningar Gunilla Andrew-Nielsen Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser Läkemedelsverkets syfte Verka för en säker och rationell läkemedelsanvändning

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...

Läs mer

Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten. Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud

Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten. Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud Mars 2018 2 Farmaceutens skyldigheter enligt Läkemedelverkets föreskrifter Författningsmässiga kontroller Teknisk

Läs mer

Forskningsetik läkaretik. Nils Rodhe

Forskningsetik läkaretik. Nils Rodhe Forskningsetik läkaretik Nils Rodhe Etik eller moral Etik vad vi tänker/borde göra Moral vad vi verkligen gör Lagar och regler Etikprövningsnämnd Etik i ST-arbetena God forskningssed enligt Vetenskapsrådet

Läs mer

Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6

Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6 Farmakovigilans/Läkemedelsbiverkningar Biverkningsrapportering - Sjuksköterskeprogrammet T6 Stefan Mejyr Informationssjuksköt. (f.d biverkningshandläggare) Läkemedelsverkets Regionala Centra Avd. för Klinisk

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Karin Skoglund 2015-11-25

Karin Skoglund 2015-11-25 Karin Skoglund 2015-11-25 En produkt som, enligt tillverkaren, ska användas för att hos människor: Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom En produkt som, enligt tillverkaren, ska användas

Läs mer

Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR

Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Anvisning 22.5.2013 3428/03.01.01/2012 2/2013 Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Studiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp

Studiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp Studiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp Pharmacology and Prescription Entitlement for Nurses in Primary Health Care 15 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter

Läs mer

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté 1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Maj juni 2011 enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll escitalopram (Premalex) vid PMS. Generika vad skiljer och vad är lika? warfarin inte alltid

Läs mer

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel; LVFS 2009:6 Utkom

Läs mer

EU-lagstiftning-nyheter

EU-lagstiftning-nyheter Läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi En händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt eller

Läs mer

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Page 1 of 11 Sida 1 Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en bedömning av tillgång och efterfrågan

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2017 2019 Kortversion Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-11-06 Diarienummer: HSN 2018-0083 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Goda råd vid egenvård verktyg till verktygslådan. Robert Hägerkvist, utredare Enheten för växtbaserade läkemedel

Goda råd vid egenvård verktyg till verktygslådan. Robert Hägerkvist, utredare Enheten för växtbaserade läkemedel Goda råd vid egenvård verktyg till verktygslådan Robert Hägerkvist, utredare Enheten för växtbaserade läkemedel robert.hagerkvist@mpa.se Konsumentbiverkningsrapport Kvinna som besvärats av hosta i samband

Läs mer

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur; LVFS

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10 Författningar Receptarieprogrammet HT-10 Pernilla Jonsson Leg. apotekare och doktorand Samhällsfarmaci/ Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 1 Innehåll Läkemedel Handel och import

Läs mer

Välkomna till momentet klinisk farmakologi!

Välkomna till momentet klinisk farmakologi! Välkomna till momentet klinisk farmakologi! Momentets övergripande mål Inhämta kunskap om läkemedel och läkemedelsbehandling I ett hållbart perspektiv kunna förskriva läkemedel till största nytta för patienten!

Läs mer

Kliniska prövningar. Kliniska prövningar. Innehåll 2006-03-17

Kliniska prövningar. Kliniska prövningar. Innehåll 2006-03-17 Kliniska prövningar 2006-03-17 Kliniska prövningar En klinisk prövning är en undersökning på människa som syftar till att t.ex. upptäcka eller verifiera de kliniska, farmakologiska eller farmakodynamiska

Läs mer

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer