KVALITETSREDOVISNING VASASKOLAN GÄVLE. Hans Hultin Rektor

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2009 VASASKOLAN GÄVLE Hans Hultin Rektor

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning Kvalitet i skolan Kvalitetsarbete Lokala styrdokument Metoder för granskning och uppföljning Bedömning av måluppfyllelse Förutsättningar Program och elever Personal Lärartäthet Materiella resurser Lokaler IT Naturvetenskapliga institutioner Ekonomiska resurser Driftbudget Investeringsbudget Arbetet i skolan Elevers valmöjligheter Elevers inflytande och ansvar Skolan som arbetsplats Avbruten studiegång Elevers frånvaro Stöd, specialundervisning och svenska som andraspråk Bedömning och betygsättning Internationalisering IKT Normer och värden Folkhälsomål Kontakter med högre utbildning och arbetsliv Utbildningsresultat Avgångselevers högskolebehörighet m.m Avgångselevers betyg Betyg i Engelska A Betyg i Matematik A Betyg i Svenska A Betyg i Svenska B Framtiden

3 Sammanfattning Årets kvalitetsredovisning uppvisar inga större förändringar jämfört med 2008:s redovisning. Vasaskolan fortsätter att vara en skola som ligger mycket väl till på de flesta områden. Arbetsmiljön är god och elever och personal trivs även om arbetsbelastningen upplevs som hög. Utbildningsresultaten för avgångsklasserna står sig väl i en nationell jämförelse, men sjunker på Estetiska programmet och på Naturvetenskapsprogrammet, samtidigt som Samhällsvetenskapsprogrammet uppvisar förbättrade resultat. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god eller mycket god. Följande kan särskilt noteras: Elevantalet ökar med 52 elever. Humaniora, en riksrekryterande spetsutbildning startar med 16 elever. Lärartätheten sjunker som följd av välfyllda klasser fån 7,3 till 7,1 lärartjänster per hundra elever. Studieavbrotten minskar från 50 till 37 elever. Under samma period tillkommer 16 elever. En stor majoritet av eleverna upplever att de är delaktiga i planeringen av undervisningen och att de har möjlighet att påverka skolarbetet. Inga allvarliga likabehandlingsfrågor har uppdagats under året. Avgångselevernas genomsnittsbetyg ligger på Naturvetenskapsprogrammet över och på Samhällsvetenskapsprogrammet betydligt över riksgenomsnittet och gruppen större städer. På Estetiska programmet sjunker betygsgenomsnittet för 4:e året i rad och ligger nu under riksgenomsnittet och gruppen större städer. Andelen högskolebehöriga av elever med slutbetyg ligger på Estetiska programmet över och på Samhällsvetenskapsprogrammet betydligt över riksgenomsnittet, men på Naturvetenskapsprogrammet något under genomsnittet. Frånvaron är fortfarande mycket hög, i genomsnitt 11 %, med stora variationer mellan årskurser och program. I elevgruppen som inte når högskolebehörighet är frånvaron dubbelt så stor som hos genomsnittseleven. Inledning Alla skolor i det offentliga skolväsendet skall årligen skriva en kvalitetsredovisning. I redovisningen skall det framgå hur väl verksamheten lyckats i förhållande till nationella och lokala styrdokument och vilka åtgärder som behöver vidtas om målen inte uppnåtts. Kvalitetsredovisning har följande disposition. Först redovisas hur kvalitetsarbetet går till på Vasaskolan. Därefter följer en redovisning av de tre kvalitetsområdena förutsättningar, arbetet i skolan och utbildningsresultat. Kommentarer, bedömningar av måluppfyllelse och åtgärder redovisas i den löpande beskrivningen av kvalitetsområdena. 1 Kvalitet i skolan I den här kvalitetsredovisningen avses med kvalitet graden av måluppfyllelse inom verksamheten. Endast ett urval av målområden (granskningsområden) ryms i redovisningen. Vad som granskas bör variera över tid utifrån de behov som finns på skolan. Vissa områden är av intresse att följa under en längre tid för att se eventuella trender. 3

4 1.1 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete handlar både om rutiner och om förhållningssätt. I ett fungerande kvalitetsarbete finns en vilja att ta reda på hur saker och ting förhåller sig, en förmåga att värdera resultatet av en granskning och en beredskap att ompröva den egna verksamheten. Vasaskolan har i detta hänseende hunnit en god bit på väg. Rutinerna för kvalitetsarbetet kan beskrivas av följande kvalitetscykel. Kvalitetsredovisning Nya mål/riktlinjer Nya rutiner Nya förhållningssätt Nya arbetssätt Kompetensutveckling Förändrade resurser Åtgärder Grad av måluppfyllelse Uppdraget Verksamhet Analys Bedömning SL & GyF Lpf 94 Skolplan Arbetsplan Programmål Granskning Uppföljning Kursplaner UAN AML Brandskydd Miljöledning Val av områden för granskning Nyckeltal Observationer Möten Samtal Enkäter Dokumentanalys Kvalitetscykeln kan vara årsbaserad och utgör då underlag för skolans kvalitetsredovisning. Cykeln har också sin tillämplighet i alla sammanhang som kräver kvalitetstänkande. En kursutvärdering som en lärare gör med sina elever kan vara ett exempel Lokala styrdokument De lokala styrdokumenten utgår från de nationella styrdokumenten och nämndens verksamhetsplan. En ny lokal arbetsplan antogs vårterminen Avsnittet Prioriterade områden i arbetsplanen revideras årligen. Följande lokala måldokument är centrala i kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan ny 2009 Elevomsorgsplan - ny 2007 Internationaliseringsplan - ny 2008 Likabehandlingsplan - ny 2008 Arbetsmiljöplan ny Metoder för granskning och uppföljning På Vasaskolan tillämpas följande metoder för granskning och uppföljning: Sammanställning av kvalitetsindikatorer i form av nyckeltal Enkäter: o Årskurs 1 och årskurs 3 o Medarbetarenkät o Kursenkäter 4

5 Samtal o Intervjuer med avgångselever o Medarbetarsamtal o Utvecklingssamtal med elever Möten o Elevvårdskonferens o Klassvårdskonferens o Ämneskonferens o Arbetslagkonferens o Samverkansgrupp o Klassråd o Skolkonferens o Husråd o Skyddsrond o Ledningsgrupp o Stor ledningsgrupp Observationer o Lektionsbesök o Arbetsmiljöobservationer Bedömning av måluppfyllelse Skolan styrs av en stor mängd mål av varierande karaktär. Många mål kräver tolkningar och preciseringar på skolnivå. Vasaskolan har inte funnit det meningsfullt att formulera egna kvantitativa mål. Graden av måluppfyllelse baseras därför i allmänhet på bedömningar utifrån kvalitativa målbeskrivningar. Utbildningsresultatens kvalitetsindikatorer skall dock jämföras med genomsnittet för riket och med genomsnittet för kommungruppen större städer. Utbildning & Arbetsmarknadsnämndens mål är att de kommunala skolorna skall ligga minst i paritet med kommungruppen. I den här kvalitetsredovisningen används följande graderingar av måluppfyllelse: Dålig, Mindre god, God och Mycket god. Av vikt är att beskriva de förändringar som sker över tid. Måldokumenten anges med förkortningar: Lpf (Läroplanen), UAN (Utbildning & Arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan), LAp (Lokal arbetsplan) och AML (Arbetsmiljölagen). 2 Förutsättningar I det följande redovisas en del grundläggande fakta, som utgör förutsättningar för verksamheten. 2.1 Program och elever Vasaskolan utbildar inom följande program och inriktningar: Estetiska programmet (ES) med inriktningarna Bild och form, Cirkus (riksrekryterande), Dans, Musik och Teater. Humaniora (HUM), en riksrekryterande, specialutformad spetsutbildning. Utbildningen startade hösten 2009 med 4 elever från Gävle och 12 elever från andra kommuner. För 7 elever har skolan ordnat boende i Sätra. Internationella programmet (IN), ett specialutformat program som startades hösten 2007 med inriktningarna Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. Programmet upphör med början hösten 2009 och ersätts av profiler inom natur- och 5

6 samhällsvetenskapsprogrammen. Vasa International School är det samlande namnet på skolans internationella utbildningar. Naturvetenskapsprogrammet (NV) med inriktningarna Naturvetenskap, Matematik och datavetenskap (ej 2009) och Miljövetenskap (ej 2009). Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningarna Kultur, Samhällsvetenskap och Språk. Antal elever 15 september 2009 (2008 inom parentes) Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa Flickor Pojkar ES 102 (90) 84 (70) 66 (77) 252 (237) 167 (155) 85 (82) IN - - (90) 84 (87) 84 (- -) 168 (177) 103 (110) 65 (67) NV 124 (82) 73 (92) 89 (118) 286 (292) 140 (135) 146 (157) SP 149 (94) 94 (74) 68 (107) 311 (275) 206 (186) 105 (89) HUM 16 (- -) 16 (- - -) 13 (- - -) 3 (- - -) Summa 356 (356) 323 (323) 302 (302) 1033 (981) 629 (586) 404 (395) Kommentar: Det totala elevantalet har ökat med 52 elever, en markant ökning med tanke på att årskullen totalt minskar något. Inte sedan 1964 har skolan varit i närheten av samma elevantal. 60 % av eleverna är flickor. 2.2 Personal Vasaskolan har inte haft några svårigheter att under senare år rekrytera välutbildade och lämpliga lärare. Samma sak gäller övrig personal. Vid höstterminens upptakt 2009 fanns 8 nya lärare på plats. Antal anställda inom olika kategorier höstterminen 2009 Kategori Antal kvinnor Antal män Antal årsarbeten Lärare ,9 Varav lektorsbehöriga 2 4 Varav speciallärare 1 Varav obehöriga 5 4 Externa lärare 2,1 Rektor 1 1,0 Biträdande rektor 1 1 2,0 Administrativ chef 1 1,0 Administration 3 3,0 Internationell samordnare 1 0,5 Vaktmästare 4 3,5 Bibliotekarie 1 1,0 Tekniker/assistenter 2 3 4,0 Kurator 1 1,0 Skolsköterska 1 1,0 Studie- och yrkesvägledare 2 1,6 Summa ,6 Kommentar: Antalet årsarbeten har ökat med två lärartjänster som följd av det ökade elevantalet. Övrig personal har utökats med en elevassistent och minskats med en administrativ tjänst. Arbetsplatsen är jämställd med avseende på antalet män och kvinnor, 6

7 även om det inom vissa avdelningar råder obalans. Sex lärare har lektorsbehörighet. Obehöriga lärare förekommer i vissa estetiska ämnen inom vilka lärarutbildning saknas. Med externa lärare avses timanställda lärare inom ES och lärartjänster inom det individuella val som utförs på andra skolor med deltagande elever från Vasaskolan. 2.3 Lärartäthet Lärartjänster per hundra elever höstterminen 2009 (2008 inom parentes) ES HUM IN NV SP Totalt 8,7 (9,5) 12,7 (- -) 6,1 (6,5) 6,2 (6,2) 7,5 (6,9) 7,1 (7,3) Kommentar: Lärartätheten för hela skolan har sjunkit något. För de enskilda programmen har lärartätheten ökat på SP medan den har sjunkit på ES och IN. Förändringarna beror i första hand på hur välfyllda klasserna är och till en viss del på hur många valbara grupper som startats. En strävan att minska studieavbrotten har lett till större klasser och därmed till minskad lärartäthet. Den ökade lärartätheten på SP beror på små klasser i årskurs 3. Det går inte att påvisa något samband mellan studieresultat och klassers storlek (inom vissa gräneser), varken på Vasaskolan eller i något annat sammanhang. En ökad lärartäthet genom generella klassminskningar är inte att eftersträva. Däremot är en ökad och planerad lärartäthet önskvärd utifrån uppmärksammade behov. Den minskade lärartätheten har inte påverkat stödundervisning eller andra insatser för elever med utökade behov. 2.4 Materiella resurser Lokaler Undervisningen bedrivs i huvudsak i 8 byggnader som ligger nära varandra. Längst bort ligger Östra skolan, cirka 400 meter från huvudbyggnaden. I allmänhet är kvaliteten på lokalerna god, med vissa undantag. Där kan främst nämnas Östra skolan som är i behov invändig renovering. I huvudbyggnaden utgör den gamla hissen det största problemet. Inom de närmaste åren måste också aulan renoveras. Det bör nämnas att möblemanget är från talet och börjar nu få problem med att hänga ihop. Gavle Fastigheter har i sin utblick för framtiden Vasaskolans huvudbyggnad som ett objekt för insatser. Behovet av en allmän upprustning av skolan blir allt mer uppenbart. Fastighetens infrastruktur, såsom elnät, v.v.s. och datanät, behöver inom de närmaste åren ses över. Elnätet och datanätet måste redan inför höstterminen 2010 byggas ut då alla elever i årskurs 1 får tillgång till en egen bärbar dator. En pedagogisk anpassning av lokalerna är också behövlig. Vissa delar av skolan har inte renoverats sedan sent 1960-tal. Under 2009 har viss invändig renovering påbörjats. Bland annat kan nämnas målning av klassrum och fönster på övre våningen och renovering av toaletter IT Det är god tillgång på datorer. Skolan har drygt 90 personaldatorer och drygt 250 elevdatorer. Alla datorerna är nätverksanslutna. Nästan alla undervisningssalar har en webbprojektor och fem salar är utrustade med interaktiva tavlor ( Smartboard ) Naturvetenskapliga institutioner Utrustningsnivån på de naturvetenskapliga institutionerna är mycket hög och motsvarar närmast vad man finner inom högre utbildningar. Genom donationer har det varit möjligt att 7

8 på institutionerna införskaffa avancerad analysutrustning för PA (projektarbete) och annan undervisning. Under 2009 har en vattenreningsanläggning på kemin installerats. 2.5 Ekonomiska resurser Driftbudget Driftbudgeten för 2009 omfattade kronor varav lönekostnaderna utgjorde 89,7 % eller drygt 43,6 miljoner. Av dessa var ca 35,2 miljoner lärarkostnader. Årets resultat slutade med ett plus på cirka kronor. Resultatet kan till stor del hänföras ett ökat elevantal i samband med läsårsstarten Investeringsbudget Investeringsbudgeten för 2009 omfattade 2,4 miljoner och resulterade i ett överskott på kronor. Överskottet beror på att planerade inköp av datorer inte genomfördes. Årets stora investeringar har huvudsakligen gått till inköp av datorer, webbkanoner, nätverk och skolmöbler. 3 Arbetet i skolan 3.1 Elevers valmöjligheter Elevers valmöjligheter är en ständig fråga för olika överväganden, såväl för skolan som för den enskilde eleven. Valet till gymnasiet är det första viktiga valet. När eleverna väl påbörjat gymnasiestudierna är strävan att erbjuda ett rikt utbud av alternativ i form av inriktningar, profiler, valbara kurser och kurser inom det individuella valet. Möjligheten att välja är viktig för eleven och medger att utbildningen kan individualiseras. Att tillgodose studieval som ger maximala extra meritpoäng (2,5) är av stor vikt för elever som går vidare till spärrade högskolestudier. Valmöjligheter bidrar också till att öka skolans attraktionskraft. Mot hög valbarhet ställs ökade kostnader. En helhetsbedömning måste alltid göras. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Nuvarande utbud av studieval Måldokument: Lpf, UAN Kommentar: Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras. 3.2 Elevers inflytande och ansvar Elevers inflytande och ansvar har varit ett prioriterat område i svensk skola under många år. Kravet på att undervisningen ska planeras med eleverna har fått brett genomslag även om det finns områden kvar att utveckla. Samma sak gäller lyhördheten för elevernas önskemål om redovisningsformer och kravet på att eleverna ska ges information om betyg och bedömning. I elevenkäter uppger % av eleverna att de helt, i stort eller delvis har planerat undervisningen med sina lärare och att de har kunnat påverka undervisningen. Planeringen sker i klassråden vid varje terminsstart. Under höstterminen har det i arbetslagen lagts ännu större vikt vid att beakta elevernas hela studiesituation när prov, inlämningsuppgifter och annat planeras. Från elevhåll framhålls ofta hur värdefull denna planering är. Därtill kommer elevernas representation i olika formella samverkansorgan. 8

9 Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, observationer Kommentar: Måluppfyllelsen är mycket god inom området och vi borde med gott samvete kunna lägga denna läroplansfråga åt sidan de närmaste åren till förmån för områden med sämre måluppfyllelse. Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras. 3.3 Skolan som arbetsplats Vasaskolan upplevs av både elever och personal som en mycket bra arbetsplats med stor trivsel. I årskurs 1 och 3 uppger 97 % av eleverna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Arbetsklimatet är bra med goda relationer mellan anställda och mellan personal och elever. Den fysiska miljön är god bl.a. med bra elevarbetsplatser i alla lärosalar. Lärarnas arbetsplatser är bra även om en del arbetsrum kan upplevas som trånga. Många lärare efterfrågar också tillgång till mer ostörda arbetsplatser. Ingen medarbetarenkät har genomförts under året. I medarbetarsamtalen tonar dock samma bild fram som tidigare: i allmänhet stor trivsel med arbetet och med arbetskamrater, men hög arbetsbelastning som stundtals leder till stressrelaterade symptom. Frågan har diskuterats återkommande i samverkansgruppen. Sjukfrånvaron är mycket låg och inte i något känt fall arbetsmiljörelaterad. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, observationer Måldokument: UAN, LAp, AML Kommentar: Elever och personal upplever hög arbetsbelastning och stress. Åtgärder: Individuell behovsanalys och hantering av stressproblem med närmaste chef En reflektionsgrupp för lärare startas under vårterminen 2010 Elever erbjuds individuell hjälp med studieplanering och studieteknik 3.4 Avbruten studiegång Under året har 37 elever avbrutit sin studiegång, att jämföra med 50 elever För en majoritet av eleverna rör det sig om ett avhopp i årskurs 1. För denna grupp är det närmast ett felval som blir uppenbart redan i början av utbildningen. I övrigt går det inte att se något speciellt mönster bakom avbrotten, mer än att utbildningen i ett eller flera avseenden inte motsvarar förväntningarna. I vissa fall handlar det om skoltrötthet och andra mer personliga förhållanden. Under perioden har 16 elever tillkommit från andra utbildningar. En strävan är att minska antalet studieavbrott. Ett viktigt inslag är en god studievägledning inför gymnasievalet. Kontakter har tagits med grundskolans skolledare och SSA-enheten för att ännu mer uppmärksamma behovet av vägledning på grundskolan, inte minst vägledning riktad till familjer med ett annat modersmål än svenska. Ett annat inslag för att minska studieavbrott är att under gymnasietiden göra individuella anpassningar i studiegången för elever som av det ena eller andra skälet befinner sig i svårigheter. Studie- och yrkesvägledarnas och kurators insatser är mycket viktiga i sammanhanget. Att helt tänka bort avbrutna studiegångar är däremot inte realistiskt. Ett tillfälligt eller definitivt avbrott i en 9

10 påbörjad studieväg kan i vissa fall vara det enda rätta, även om det kostar på både för den enskilde och för skolan som organisation. Antal elever som avbröt sin studiegång under 2009 (2008 inom parentes) Program Byte av skola Individuellt program Andra skäl Summa ES 1 (5) 9 (7) 3 (4) 13 (16) IN 0 (2) 1 (1) 1 (0) 2 (3) NV 6 (5) 2 (3) 3 (3) 11 (11) SP 7 (9) 2 (6) 2 (5) 11 (20) Summa 14 (21) 14 (17) 9 (12) 37 (50) Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Nyckeltal, samtal, enkäter Måldokument: UAN Kommentar: Ca 4 % av eleverna avbryter sin studiegång under ett läsår. De flesta avbrott sker i årskurs 1. Åtgärder: Fortsatta insatser för att individuellt anpassa studiesituationen för elever som befinner sig i svårigheter. 3.5 Elevers frånvaro Frånvaron är i stort densamma som under Den genomsnittliga frånvaron 2009 är 11 %. Variationen är dock stor mellan programmen. Det enda program som kan sägas ha en acceptabel frånvaro är NV. Klasserna frånvaro varierar mellan 5 % och 17 %. Frånvaron varierar också märkbart under studietiden med en tydlig ökning från årskurs 1 till årskurs 3. I en och samma klass kan frånvaron variera mellan olika kurser. Det står klart för alla som jobbar i gymnasieskolan att frånvaroproblemet inte har någon enkel lösning. Att göra en åtskillnad mellan skolk och sjukanmäld frånvaro är inte meningsfullt. Huvuddelen av frånvaron sjukanmäls oavsett faktisk orsak. CSN:s krav på att anmäla skolk blir i praktiken ett slag i luften. Det kan med fog hävdas att gymnasieskolans personal gör stora insatser för att på olika sätt komma åt den stora frånvaron. Vad som tydligare behöver betonas för den enskilde eleven är att frånvaro inte är en enskild angelägenhet. Elever som kommer och går stör både lärares och kamraters arbete. Vi har att göra med en arbetsmiljöfråga. Samtidigt måste frågan ställas om det finns inslag i undervisningens innehåll, arbetsformer och förväntningar på den enskilde eleven, som faktiskt medverkar till den stora frånvaron. Att ensidigt utgå från prov och inlämningsuppgifter som underlag för betygsättning kan leda till skolk. Frågan är då om läroplanens krav på muntliga och skriftliga bevis på kunskaper som underlag för betygen tillgodoses. Schemats utformning måste också beaktas. Ett luftigt schema kan locka till frånvaro. 10

11 Fördelning (%) av eleverna med avseende på frånvaro hösten 2009 (2008 i högra kolumnen) Program Antal elever 0 10 % > % > % > 30 % ES HUM IN NV SP Total frånvaro per månad under 2009 Jan Feb Mar Apr Sep Okt Nov Dec 11,2 (10,2) 12,1 (11,4) 12,4 (12,0) 12,1 (13,1) 11,7 (8,9) 10,2 (9,1) 12,4 (11,1) 10,8 (12,2) Bedömning: Måluppfyllelsen är dålig Grund för bedömning: Frånvarostatistik Måldokument: UAN, LAp Kommentar: Frånvaron är fortsatt hög. Åtgärder: Variationen i frånvaro mellan kurser, klasser, årskurser och program analyseras i arbetslag och skolledning mot bakgrund av skillnader i arbetsformer, innehåll etc. 3.6 Stöd, specialundervisning och svenska som andraspråk De flesta elever är nöjda med den hjälp de får i olika ämnen. Elevenkäter visar att 70 % av eleverna är helt nöjda eller i stort sett nöjda, 25 % är delvis nöjda och 5 % uppger att de inte alls är nöjda. Matematik A och B är fortfarande de kurser där stödbehovet är störst. I matematik finns en särskild stödorganisation, som behöver utvärderas och ses över inför nästa läsår. Stödbehovet är störst på ES och SP. Under hösten har även elever på NV fått stöd i Matematik A. Stödbehovet i svenska och engelska har tillgodosetts väl genom en speciallärare. Organisationen för undervisningen i svenska som andraspråk fungerar väl genom att lektionerna i de olika kurserna är schemalagda. Ett problem är dock att elever som i grundskolan ansetts mogna att lämna undervisningen i svenska som andraspråk, på gymnasiet möter krav som blottlägger grundläggande brister i svenskan. I vissa fall är det svårt att övertyga dessa elever om vikten av att återuppta undervisningen. Eleverna uppmuntras att följa undervisningen i både svenska och svenska som andraspråk. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, möten Kommentar: Stödbehovet i matematik är störst. Elever behöver uppmuntras att läsa svenska som andraspråk. Åtgärder: Stödorganisationen i matematik ses över inför läsåret 2010/

12 3.7 Bedömning och betygsättning Att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning är en ständigt aktuell fråga i skolan, inte minst med tanke på nyanställda lärare, som behöver handledas av erfarna kollegor i frågor som rör kunskapsbedömning, tillämpning av betygskriterier etc. Även erfarna lärare behöver återkommande stämma av med ämneskollegor för att säkerställa en likvärdig betygsättning. Ytterst handlar det om att eleverna skall vara förvissade om att bedömning och betygsättning sker på ett rättssäkert sätt oavsett kurs och lärare. I Elevhandboken, som alla elever får vid läsårsupptakten, ges information om de rättigheter som elever har vid betygsättningen. Under året har elever vid några tillfällen vänt sig till skolledningen vid missnöje med betygsättningen. Vid klagomål följs givna rutiner som innebär kontakt med berörd lärare och återkoppling. Av enkäter framgår att ca 75 % av eleverna upplever att de till fullo eller i stort har känt till vad som krävs för att nå ett visst betyg i ett ämne. Ca 5 % uppger att de inte alls känt till kraven. Ca 65 % upplever att de till fullo eller i stort har blivit rättvist bedömda i olika ämnen. Ca 5 % upplever att lärarna inte alls har gjort en rättvis bedömning av deras kunskaper. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, möten Måldokument: Lpf, LAp Kommentar: Ämnesöverläggningar om betyg och bedömning har skett med Borgarskolan och Polhemskolan. En större andel av eleverna bör känna sig informerade om vad som gäller vid bedömning av kunskaper och vid betygsättning. Åtgärder: Ett lokalt policymaterial om betyg och bedömning bearbetas under vårterminen Elevers uppfattning om betyg och bedömning undersöks i enkäter vårterminen Internationalisering Internationalisering är en stark och gemensam profil för hela Vasaskolan. Eleverna har rika möjligheter att delta i kulturutbyten och samarbeten med skolor i andra länder. För elever som har ett särskilt intresse för internationella frågor finns Vasa International School. Delar av undervisningen sker på engelska. Fältstudier (internationell praktik) är också en del av studiegången. Språk är en självklar del av skolans internationalisering. Eleverna erbjuds undervisning i franska, italienska, kinesiska, ryska, spanska och tyska. Även latin erbjuds. För elever som läser Engelska C erbjuds möjligheten att ta Cambridge Certificate in Advanced English, ett internationellt gångbart bevis på goda kunskaper i engelska. Steg 3 i moderna språk är en meritkurs. På estetiska programmet erbjuds därför eleverna moderna språk steg 3 i årskurs 1 som utökat program eller som individuellt val. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Samtal, konferenser Kommentar: Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras 12

13 3.9 IKT IKT-standarden i skolan är generellt sett hög. De flesta klassrum är utrustade med bildkanoner som möjliggör bildpresentationer, uppkoppling till Internet etc. Ett trådlöst nätverk finns och datortillgängligheten är god. Under 2009 har Vasaportalen, skolans intranät, utvecklats ytterligare. Ca 80 % av lärarna lägger ut undervisningsmateriel på portalen, medan 40 % dessutom använder tekniken på ett interaktivt sätt med sina elever. Användning av interaktiva tavlor ("Smartboards") har inte utvecklats nämnvärt under året. Hösten 2010 får alla elever i årskurs 1 tillgång till en bärbar dator ("en-till-en"). Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Nyckeltal Kommentar: Användningen av Vasaportalen har utvecklats kraftigt. Åtgärder: Pedagogiska och tekniska förberedelser för "en-till-en" vårterminen Normer och värden Att mäta hur väl skolan lyckas i sitt uppdrag att bibringa eleverna de normer och värden som läroplanen vilar på är svårt. Kunskapen om räcker inte. Det är även handlingen som räknas - hur jag bemöter andra och hur mitt handlande påverkar andra människor. Däremot är det möjligt att titta på ett antal indikatorer som tyder på att skolan, åtminstone i vissa hänseenden, lyckats med värdegrundsuppdraget. Enkäter som belyser trivsel, bemötande och arbetsklimat ger sådana indikatorer. Även det som kommer fram i olika former av samtal och observationer kan tjäna som indikatorer. Bedömningen är att Vasaskolan lyckas väl. Trivsel, arbetsklimat och bemötande ligger högt i de enkäter som genomfördes Likabehandlingsarbetet är en del av skolans arbete med normer och värden. Kartläggning av kränkningar och diskriminering har skett genom lärares observationer, utvecklingssamtal med elever, genomgång av samtliga klasser på klassvårdskonferenser och genom elevenkäter. Inga tecken på kränkningar och diskriminering har framkommit genom observationer, utvecklingssamtal med elever eller klassvårdskonferenser. Några enstaka elever uppger däremot i enkäterna att de utsatts för kränkande behandling av kamrater och/eller personal. Det är svårt att gå vidare med detta utan att eleverna ger sig till känna. Klotter med kränkande formuleringar har hittats på en av toaletterna i huvudbyggnaden. Jämställdhetsarbetet som påbörjades under läsåret har fortsatt. Avsikten har varit att öka medvetenheten och kunskapen om den egna praktiken. I arbetsgrupper har diskuterats hur elever bemöts utifrån ett genusperspektiv. Undervisningsmateriel har också granskats ur ett genusperspektiv. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, observationer Kommentar: Åtgärder: Elevenkäter genomförs vårterminen En ny likabehandlingsplan arbetas fram under

14 3.11 Folkhälsomål 11 Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden varav de elfte berör tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Skolan har främst ett utbildningsuppdrag, formulerat i läroplanen och i vissa ämnen såsom idrott och hälsa, naturkunskap och biologi. Även i andra ämnen kan livsstils- och hälsofrågor beröras. Under hösten 2009 genomfördes en inventering för att närmare få belyst hur frågorna tas upp i olika ämnen. Under läsåret genomförs två temadagar om drogmissbruk och tobak i årskurs 2. Ungdomars förhållande till alkohol är den i särklass största och svåraste frågan att hantera. Skolan måste självklart ta aktiv ställning och verka för drogfrihet vid alla aktiviteter som har någon som helst skolanknytning. Vasaskolan har tagit initiativ till överläggningar med de övriga kommunala gymnasieskolorna och med studentkommittéerna för att begränsa alkoholkonsumtionen under avslutningsveckan och studentfirandet i årskurs 3. Arbete är långsiktigt och kräver för framgång stöd från föräldrar, socialtjänst och polis. Även med krognäringen bör kontakter knytas. Bedömning: Måluppfyllelsen är osäker Grund för bedömning: Måldokument: Lpf, UAN Kommentar: Skolan har främst ett utbildningsuppdrag som fullgörs i vissa ämnen. Åtgärder: Temadagar i årskurs 2 fortsätter Kontakter med högre utbildning och arbetsliv Vasaskolans utbildningar är främst studieförberedande och det är därför av vikt att eleverna under gymnasietiden får komma i kontakt med högre utbildning. Studie- och yrkesvägledning är självklara inslag. En strävan är också att föra in högre utbildning som integrerade delar av undervisningen genom studiebesök, föreläsningar och handledning i PA (projektarbete). Den av Skolverket beviljade försöksverksamheten med spetsutbildning i humaniora innebär högskolestudier i Uppsala. Vid sidan om spetsutbildningen erbjuds PA-handledning i historia vid Uppsala universitet. På NV finns upparbetade kontakter med HiG inom naturvetenskap och matematik. Alla inriktningarna på ES har rika kontakter med olika eftergymnasiala utbildningar. Genom besök av yrkesverksamma förs arbetslivet in i utbildningarna. En del av lärarna kan också integrera erfarenheter av annat arbete direkt i sin undervisning genom deltidsarbete och ett aktivt yrkesliv vid sidan om. Under året har 8 elever på ES och 4 elever på SP deltagit i Ung Företagsamhet. Den verksamhetsförlagda lärarutbildningen vid Vasakolan har varit omfattande och fungerat väl i kontakterna med HiG. Enkäter visar också att de studerande överlag varit nöjda med utbildningen. Under 2009 genomfördes 87 praktikveckor av sammanlagt 22 lärarstuderanden. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Konferenser, observationer Kommentar: Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras under

15 4 Utbildningsresultat Årets avgångselever uppvisar vikande studieresultat på ES och NV medan resultatet på SP förbättrats avsevärt. Trots stora arbetsinsatser från både lärare och elevvårdspersonal har en alltför stor grupp elever inte uppnått målen för undervisningen. Antalet elever med samlat betygsdokument har ökat från 34 till 51. Försämringen kan till stor del hänföras till låga studieresultat i fyra avgångsklasser. I dessa klasser är medelbetyget lågt med ett stort antal IG. Medelbetygen i samtliga klasser varierar mellan 13,3 och 17,4. För allt fler elever med trasslig studiegång ordnas med olika individuella anpassningar. Målet är att eleverna ska klara åtminstone delar av sin studieinriktning på ett tillfredställande sätt. Det här är naturligtvis bra för den enskilde men leder också till sämre genomsnittliga studieresultat för de program som berörs. 4.1 Avgångselevers högskolebehörighet m.m. Fördelning (%) av betygsdokument 2009 (2008 i de högra kolumnerna) Program Antal elever Reducerat program Samlat betygsdokument Elever med slutbetyg Högskolebeh alla elever Högskolebeh elever med slutbetyg Vasaskolan Hela riket ES 77 2,6 2,6 20,8 15,6 79,2 84,4 74,0 80,5 93,3 95,3 91,9 91,0 NV 117 1,7 0,0 14,5 8,3 85,5 91,7 77,8 91,7 95,8 100,0 96,2 96,1 SP 105 1,9 2,6 17,1 9,5 82,9 90,5 79,0 85,3 97,7 91,4 93,1 92,0 Bedömning: Måluppfyllelsen är god men sämre än föregående år Kommentar: 51 elever lämnade årskurs 3 med samlat betygsdokument, en ökning med 17 elever jämfört med Ökningen berör alla program. 25 av eleverna har under årskurs 3 haft mycket hög frånvaro (> 20 %). För 11 elever är det samlade betygsdokumentet en planerad studiegång med sikte på en förlängd studietid med en eller två terminer. För många ungdomar handlar det om en komplicerad livssituation som ligger utanför skolans rådande. Andelen högskolebehöriga har sjunkit på ES och NV både som andel av alla elever och som andel av alla elever med slutbetyg. ES ligger dock fortfarande över riksgenomsnittet. NV faller för första gången på länge under riksgenomsnittet. En stor del av försämring kan hänföras till resultatet i fyra avgångsklasser. Åtgärder: En analys av de svaga studieresultaten i fyra avgångsklasser läggs till grund för kommande åtgärder. Situationen på ES uppmärksammas särskilt med tanke på de sjunkande studieresultaten. 4.2 Avgångselevers betyg Betygsgenomsnitt för elever med slutbetyg 2009 (2008 i de högra kolumnerna) Program Vasa "Större städer" Riket ES 14,5 14,8 14,9 14,8 14,9 14,9 NV 16,3 16,9 16,2 16,4 16,2 16,2 SP 15,8 15,2 14,7 14,7 14,6 14,7 15

16 Betygsgenomsnittet för ES jämfört med riksgenomsnittet för ES åren elever med slutbetyg Betygsgenomsnittet för NV jämfört med riksgenomsnittet för NV åren elever med slutbetyg Betygsgenomsnittet för SP jämfört med riksgenomsnittet för ES åren elever med slutbetyg 16

17 Betygsfördelning (%) 2009 inkl samlade betygsdokument (2008 i de högra kolumnerna) Program IG G VG MVG Medelbetyg ES 6,2 3,9 31,5 29,4 36,3 39,1 25,9 27,6 13,8 NV 3,3 1,6 18,9 12,7 32,2 34,0 45,5 51,7 15,8 SP 5,6 4,5 23,4 25,5 35,1 38,1 36,0 31,9 14,8 Betygsfördelning (%) uppdelat på kön 2009 Kön IG G VG MVG Betygspoäng genomsnitt Pojkar 7,5 3,8 24,9 21,1 32,6 34,9 35,0 40,2 14,4 15,4 Flickor 4,6 3,1 21,6 22,6 32,5 38,2 41,2 36,1 15,3 15,2 Totalt 5,9 3,3 23,1 22,1 32,6 36,9 38,4 37,7 14,9 15,3 Bedömning: Måluppfyllelsen är god men sämre än 2008 Kommentar: På NV och SP ligger betygsgenomsnittet över kommungruppen större städer och riksgenomsnittet. Snittet har dock sjunkit på NV men däremot stigit på SP. Förändringarna ligger inom vad som är normala variationer mellan årskurser. Det för fjärde året i rad sjunkande betygsgenomsnittet på ES är ett observandum. Flickorna har ett högre betygsgenomsnitt än pojkarna (ordningen är återställd efter 2008 års undantag!). Åtgärder: En analys av de svaga studieresultaten i fyra avgångsklasser läggs till grund för kommande åtgärder. Situationen på ES uppmärksammas särskilt med tanke på de sjunkande studieresultaten. 4.3 Betyg i Engelska A Betygsfördelning (%) 2009 (2008 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas IG G VG MVG Medel Antal elever ES 1,3 0,0 0,0 0,0 32,9 31,2 38,2 41,6 28,9 27,3 14,8 76 NV 0,0 0,0 0,9 0,0 4,3 7,3 31,6 43,1 63,2 49,5 17,8 117 SP 0,0 0,0 0,0 0,0 11,5 13,8 46,2 53,4 42,3 32,8 16,5 104 Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god. Kommentar: På alla program ligger medel över programgenomsnittet. Andelen elever med MVG har ökat markant på NV. Åtgärder: Inga särskilda åtgärder planeras. 17

18 4.4 Betyg i Matematik A Betygsfördelning (%) 2009 (2008 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas IG G VG MVG Medel Antal elever ES 1,3 1,2 8,0 10,5 64,0 52,6 16,0 30,3 12,0 6,6 11,2 75 NV 0,0 0,0 0,0 0,0 18,8 2,8 40,2 33,0 41,0 64,2 16,1 117 SP 0,0 0,0 1,9 4,3 34,6 43,1 38,5 38,8 25,0 13,8 14,2 104 Bedömning: Måluppfyllelsen är god. Kommentar: På ES och SP ligger medelbetyget under programgenomsnittet och på NV över genomsnittet. På ES och NV har resultatet försämrats avsevärt. Åtgärder: Stödundervisningen i matematik ses över inför läsåret Betyg i Svenska A Betygsfördelning (%) 2009 (2008 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas IG G VG MVG Medel Antal elever ES 1,2 1,3 1,3 38,2 22,4 47,4 52,6 13,2 23,7 13,6 76 NV 0,0 0,0 0,0 7,0 3,7 30,4 42,2 62,6 54,1 17,8 115 SP 0,9 0,0 0,0 25,2 25,2 34,0 47,8 40,8 27,0 15,8 103 Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god. Kommentar: På ES ligger medelbetyget under programgenomsnittet och på NV och SP över programgenomsnittet. Åtgärder: Inga särskilda åtgärder planeras. 4.6 Betyg i Svenska B Betygsfördelning (%) 2009 (2008 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas IG G VG MVG Medel Antal elever ES 4,1 5,2 8,2 2,7 31,5 39,7 42,5 42,5 17,8 15,1 13,1 73 NV 0,0 5,5 5,2 1,0 11,2 6,0 33,6 35,9 50,0 56,3 16,2 116 SP 0,0 1,7 6,9 0,9 16,7 21,9 36,3 40,4 40,2 36,8 15,1 102 Bedömning: Måluppfyllelsen är god. Kommentar: 3 elever saknar betyg i Svenska B och återfinns därmed bland gruppen elever med samlat betygdokument. Åtgärder: Inga särskilda åtgärder planeras. 18

19 5 Framtiden De närmaste åren rymmer tre stora utmaningar: Att möte den stora nedgången i elevantalet fram till 2015 Att förbereda och införa den nya gymnasieskolan GY 2011 Att förbättra utbildningsresultaten genom en jämn och hög kvalitet i skolans vardagsarbete, i undervisningen och i alla andra möten med våra elever Att Vasaskolan, precis som alla andra skolor, kommer att krympa de närmaste åren är ofrånkomligt. Frågan är bara i vilken omfattning. Storleken har betydelse för kvaliteten. En mindre verksamhet innebär mindre resurser, mindre valbarhet för eleverna, minskat utrymme för särskilda satsningar, uppsägning av nyanställd (yngre) personal etc. Det är därför av största vikt att värna verksamheten så långt det är möjligt. En ny gymnasieskola står för dörren och nya möjligheter öppnar sig. Vasaskolans internationella profil bör kunna rymmas inom de nya programstrukturerna även om friutrymmet minskar en hel del. Cirkusutbildningen måste ägnas särskild uppmärksamhet om riksrekryteringen ska kunna behållas. Inom bild- och formutbildningen kan det bli aktuellt med ett samarbete med Borgarskolan inom medieområdet. Nya examensmål och ämnesplaner skapar nya möjligheter till helhet och sammanhang i elevernas studiegång. En välkommen förändring är att villkoren för fristående och kommunala gymnasieskolor blir mer likställda. Att förbättra redan goda utbildningsresultat är svårt. Målsättningen måste ändå vara att höja medelbetygen och öka andelen elever med högskolebehörighet - på samtliga program. Att märka är att kraven på behörighet till högre utbildning dessutom höjs i GY Det finns ingen enkel nyckel till framgång, men Vasaskolan har goda förutsättningar att lyckas: en bra skolatmosfär, skickliga och välutbildade lärare och mycket engagemang hos övrig personal. 19