Årsredovisning KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 Årsredovisning 2013 KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2 Kiruna- vildmark och stad i harmoni Längst upp i nordligaste Sverige. Där norrskenets sprakande skådespel underhåller i midvinternattens mörker och midnattssolen lyser dygnet runt om somrarna, ligger Kiruna. En ung stad vars mark har trampats av Sveriges urbefolkning sedan urminnes tider och som berikar vår stad med en kultur att förvalta och bevara. Med Europas sista vildmark och stadens spännande utveckling skapas en harmoni med extrema kontraster i fokus. Sveriges nordligaste kommun har en internationell prägel, en expansiv utveckling, stark besöksnäring och unik rymdverksamhet som inte finns någon annanstans i landet. Vår vision och övertygelse värnar om människors lika värde och den genomsyrar hela vår kommun. Det har gått mer än 100 år sedan Kiruna grundades och det svarta guldet spelar fortfarande en stor roll i stadens framtid. Gruvbrytningen närmar sig bebyggelsen och den stora stadsomvandlingen är idag verklighet. Den lockar intresserade från hela världen och ger nya och unika möjligheter som ska nyttjas till att knyta till sig nationella och forskningsrelaterade verksamheter inom hållbarhet, arkitektur, konst, miljö, energi, infrastruktur och kommunikationer. Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm. Våra ambitioner är högre än våra fjäll. Våra näringar gör oss världsledande. De stora vidderna ger rymd åt ursprung och nytänkande. Vi är Kiruna. Producerat av: Favör Reklambyrå. Foto: Ulrika Hannu, Kjell Törmä, Jörgen Medman m.fl. Arkitektskisser: White Arkitekter.

3 Innehållsförteckning ALLMÄN ÖVERSIKT Politisk organisation... 4 Kommunala bolag... 4 Ekonomifakta - kommunkoncernen... 5 Befolkningsutveckling... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernen... 8 Kommunen Driftsredovisning, tkr...17 Investeringssredovisning, tkr...17 Större investeringsprojekt Personalberättelse Resultaträkning Kassaflödesrapport...24 Balansräkning Noter till resultaträkning...26 Noter till kassaflödesrapporten Noter till balansräkningen...28 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunledning Kommunrevison Överförmyndarnämnden...38 Barn- och utbildningsnämnden...39 Socialnämnd...44 Fritids- och kulturförvaltning...48 Miljö- och byggnämnd KOMMUNENS BOLAG Tekniska Verken i Kiruna AB Kirunabostäder AB...59 Redovisningsprinciper Ord och uttryck...63

4 ALLMÄN ÖVERSIKT Politisk organisation REVISION 5 ledamöter KOMMUNFULLMÄKTIGE 45 ledamöter 31 ersättare 1 KOMMUNALRÅD KOMMUNSTYRELSE 15 ledamöter 15 ersättare ARBETSUTSKOTT 7 ledamöter 7 ersättare KOMMUNALA NÄMNDER BARN- OCH UTBILDNINGS- NÄMND 9 ledamöter 9 ersättare FRITIDS- OCH KULTURNÄMND 9 ledamöter 9 ersättare MILJÖ- OCH BYGGNÄMND 9 ledamöter 9 ersättare SOCIALNÄMND 9 ledamöter 9 ersättare VALNÄMND 7 ledamöter 7 ersättare ÖVERFÖR- MYNDARNÄMND 3 ledamöter 3 ersättare Kommunala bolag TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB 100 % MALMFÄLTENSKRAFTVERK AB 50% KIRUNABOSTÄDER AB 100 % KIRUNA KRAFT AB 100% KIRUNA KOMMUNPARTNER AB 100% KIRUNA NÄRINGSFASTIGHETER AB 100 % Organisationer där kommunens intresse är mer än 33 % Lapplandskommunalförbund 44 % Karesuando Skogsallmänning 100 % S 16 KIP 4 V 6 NS 1 M 4 C 8 SL 2 MP 1 KD 1 FP 1 KNEG 1 Totalt 45 4 KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

5 ALLMÄN ÖVERSIKT Ekonomifakta - kommunkoncernen ALLMÄNT Folkmängd, antal Utdebitering 34,48 34,43 34,43 34,43 34,43 varav kommunen 22,83 22,83 22,83 22,83 23,05 varav lanstinget 10,40 10,40 10,40 10,40 10,18 EKONOMI Verksamhetens nettokostnader, Mkr , , , , ,1 Skatteintäkter, Mkr 1 007, , , , ,1 Generella statsbidrag, Mkr 176,4 185,7 199,7 142,8 114,5 Verksamhetens nettokostnader i % av skatte- och statsbidragsintäkter Finansnetto, Mkr -23,9-23,6-31,6-38,2-37,5 Årets resultat, Mkr -0,3 41,3 79,2 26,2-30,3 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, Mkr 199,3 193,3 400,1 358,6 231,4 TILLGÅNGAR OCH SKULDER Tillgångar, Mkr 2 192, , , , ,7 -, per invånare kr Eget kapital, totalt Mkr 779,4 820,8 896,9 923,1 895,0 -, per invånare kr Avsättningar pension/skatt 32,7 37,6 44,5 44,6 49,7 Skulder, totalt Mkr 1 343, , , , ,3 -, per invånare kr Soliditet Kassalikviditet 0,7 0,6 1,0 0,8 0,8 (likvida medel + kortfristiga fordringar/ kortfristiga skulder) KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 ALLMÄN ÖVERSIKT Befolkningsutveckling Kiruna har ett bra läge för näringslivet tack vare satsningarna inom gruvindustrin och en livskraftig turism. Läget på arbetsmarknaden är sämre i andra regioner jämfört med i Kiruna vilket innebär att utflyttningen troligen inte ökar nämnvärt även om arbetslösheten skulle öka något i kommunen. Ett diversifierat näringsliv är mindre sårbart jämfört med ett näringsliv som vilar på få branscher. För Kirunas del skulle det vara bra om branscherna vid sidan av gruvnäringen kunde stärkas ytterligare. Idag har vissa näringar en obalans i fördelningen mellan män och kvinnor. Det är givetvis bättre om alla arbetsplatser är attraktiva för alla oavsett kön och det skulle också bidra till att minska obalansen i arbetslöshetssiffrorna mellan män och kvinnor. Kiruna har sedan mitten av 70-talet haft en minskande befolkning. Minskningen har varit kopplad till utvecklingen på arbetsmarknaden och dess rationaliseringar. Trenden bröts år 2006 då Kirunas befolkningsmängd ökade med drygt 100 kommuninvånare. Sedan dess har befolkningsmängden stabiliserats kring kommuninvånare. Under det gånga året har antalet kommuninvånare ökat med 224 personer och befolkningsmängden uppgår vid årsskiftet till personer. Utflyttning och inflyttning Den lågkonjunktur som inträtt i övriga landet påverkar inte Kiruna i samma utsträckning. De stora åldersavgångarna i den offentliga sektorn och näringslivet samt en ökning av andelen äldre i befolkningen innebär att kommunen behöver följa denna del av befolkningsutveckling särskilt noggrant för att säkerställa en god framförhållning för att möta den växande andelen äldres behov av boende, vård och omsorg och samtidigt säkerställa tillgången på nödvändig arbetskraft. Näringsliv och arbetsmarknad Kiruna förknippas med gruvnäring, rymd och turism. År 2011 stod gruvnäringen tillsammans med entreprenörer för ungefär av totalt cirka arbetstillfällen. Rymd- och forskningsrelaterade verksamheter i kommunen sysselsätter cirka 250 personer vid Esrange (SSC), Eiscat och Institutet för rymdfysik (IRF). Esrange utvecklar vid sidan av satellitoperatörstjänsten även nya tjänster kopplat till raketuppskjutning och ballongkampanjer där obemannade flyg är senaste tillskottet. På kortare sikt kan man anta att verksamheten behåller sin volym. Kiruna Lapplands vision är att Kiruna år 2020 ska vara ett av Europas attraktivaste resmål. Sysselsättning Under de senaste åren har Kiruna uppvisat en sjunkande arbetslöshet som nu ligger under både läns- och rikssnittet för arbetslöshet vilket givetvis är kopplat till de investeringar som skett och sker inom gruvnäringen. Under år 2013 var 4,5 procent av kommunens registerbaserade arbetskraft öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd vilket är en sänkning jämfört med år 2012 då siffran låg på 4,8 procent. För länet låg denna arbetslöshet på 8,6 procent och i riket på 8,5 procent. Arbetslösheten bland ungdomar i åldern år i Kiruna har också sjunkit med mer än en procentenhet per år under de senaste åren. Under år 2013 låg arbetslösheten bland ungdomar i Kiruna på 8,3 procent och motsvarande siffra i länet låg på 18 procent och i riket på 17,2 procent. 6 KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

7 Ålder ALLMÄN ÖVERSIKT Medelåldern i Kiurna respektive riket i sin helhet Flyttningsnetto i Kiruna kommun Kiruna Riket Arbetslöshetstal Kiruna jämfört med riket Ny definition fr.o.m Procent av befolkning år RIKET KIRUNA KOMMUN År Sysselsättning 2011 i näringsgrenar Jorbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning, utvinning (gruvor) Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Okänd bransch Kvinnor Män KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernen Kiruna kommun bedriver en väsentlig del av sin verksamhet i andra former än nämnder och förvaltningar. För att få fullständig ekonomisk information upprättas en sammanställd redovisning, koncernredovisningen. Kiruna kommunkoncern omfattar, förutom kommunens egen verksamhet, även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. I den sammanställda redovisningen ingår alla bolag med ett kommunalt intresse om minst 50 procent av aktiekapitalet. Dessutom ingår övriga företag där kommunens intresse är minst 33 procent. I koncernredovisningen ingår förutom Kiruna kommun Kirunabostäder AB, med dotterbolag Tekniska Verken i Kiruna AB, med dotterbolag Malmfältens Kraftverk AB Lapplands Kommunalförbund Karesuando skogsallmänning Andelsinnehavet i respektive bolag framgår av organisationsschemat. Verksamheten i bolagen domineras av Tekniska Verken i Kiruna AB och Kirunabostäder AB varför dessa bolags årsberättelser återfinns under rubriken Verksamhetsberättelse kommunens bolag. Inom dessa bolag har verksamheten utökats och omfattar även uppdragsverksamhet inom kommunens verksamhetsområden, fastigheter och gatu/park/slam och va-verksamhet. Årets resultat Koncernen visar ett resultat på -30,3 Mkr vilket är 56,3 Mkr lägre jämfört med föregående år. Det sammanlagda årliga resultatet under femårsperioden i koncernen är 116 Mkr varav 82 Mkr i kommunen. Motsvarande siffror perioden är i koncernen 138 Mkr varav 140 Mkr i kommunen. Nytt ekonomisystem har implementerats under året som har omfattat samtliga bolag, kommunen samt Lapplands kommunalförbund. Det är kommunen som varit projektledare och det har tagit mycket resurser i anspråk från den egna organisationen under kommunstyrelsen och har påverkat uppföljningen i vissa verksamheter negativt. Resultat koncernen , I koncernen ökade verksamhetens intäkter med 82 Mkr, 14 procent, medans verksamhetens kostnader ökade med 86 Mkr, fem procent. Resultat före extra ordinära poster och skatter (Mkr) År Kommunen Kirunabostäder Tekniska verken Övriga Koncernelimineringar KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansnettot uppgår till minus 37,5 Mkr vilket är en förbättring med 0,7 Mkr jämfört med föregående år. Soliditet Eget kapital minskar med 28 Mkr (+26 Mkr) och det totala kapitalet minskar med 15 Mkr (+195 Mkr) vilket sammantaget medför en minskad soliditet med en procentenhet till 32 procent. Beaktas även de pensionsåtaganden inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse blir soliditeten en procent jämfört med två procent Koncernens ansvarsförbindelser för pensioner inklusive löneskatt minskade med 11 Mkr (17 Mkr) trots förändring i RIPS räntan. Det beror särskilt på att kommunen löst ut en del av sin ansvarsförbindelse på 49 Mkr. Soliditet i procent Investeringar Årets investeringar uppgår till 230 Mkr jämfört med 359 Mkr föregående år. Av denna investeringsvolym svarar kommunen för 158 Mkr jämfört med 202 Mkr föregående år. Skulder och avsättningar Koncernens totala skulder inklusive avsättningar för avtalspensioner ökade med 13 Mkr från 1876 Mkr till 1889 Mkr. Den totala skuldsättningsgraden, skulder och avsättningar i förhållande till totala kapitalet, uppgår till 68 procent (67 procent). Avsättningar har ökat med sex Mkr till 78 Mkr (73 Mkr) medan långfristiga skulder har minskat med åtta Mkr till 1377 Mkr (1385 Mkr). Kortfristiga skulder har ökat med 16 Mkr till 434 Mkr (418 Mkr). Långfristiga skulder koncernen Förfallostrukturen på internbankens lån Under 2013 har lån för 189 Mkr (680 Mkr) omsatts vilket motsvarar 15 procent (53 procent) av kommunkoncernens totala lånestock i internbanken. Under 2014 skall lån för 962 Mkr omsättas vilket motsvarar 77 procent av kommunkoncernens totala lånestock i internbanken. Förfallostruktur (Mkr) < år > 5 år Sett ur ekonomisk synpunkt har det varit gynnsamt att låna kort, men en stor andel rörliga lån innebär också en risk. Därför analyseras kontinuerligt lånestrukturen för att uppnå så låga räntenivåer som möjligt samtidigt som riskexponeringen blir kalkylerbar. Under året har en utredning påbörjats huruvida internbanken ska upplösas eller inte på grund av förändring i ränteavdragsbegränsningsreglerna. Därav den höga andel lån som går till förfall inom ett år. Riskhantering Kommunkoncernen har samordnat sin finansiella verksamhet. Denna regleras i en finanspolicy som prövats och fastställts av kommunfullmäktige. För att uppnå en effektiv finansförvaltning med hög säkerhet finns en central finansfunktion med internbank. Internbanken utreds för att se om det finns fördelar med att bolagen hanterar sina egna lån, med tanke på diskussioner om ränteavdragsbegränsningsreglerna, men fortfarande ha kvar den centrala finansfunktionen. Fördelarna med en centraliserad finansfunktion är bland annat att: Ägaren, kommunen, får total kontroll över samtliga flöden och riskpositioner Ägarens, kommunens behov av styrning tillgodoses En samlad bild som leder till total samordning vad gäller lån och placeringar i koncernen Likviditetssvackor täcks och samordningsfördelar uppnås vid upphandling av finansiella tjänster Finanskommittén sammanträder kontinuerligt. Uppföljningen av verksamheten sker och rapporteras därefter till kommunstyrelsen Internbank Kommunen Bolagen Åtaganden Koncernens totala åtaganden för avtalspensioner uppgår till 870 Mkr (877 Mkr). Varav 820 Mkr (832 Mkr) redovisas som ansvarsförbindelse och 50 Mkr (45 Mkr) som avsättning i balansräkningen. Koncernens ansvars- och borgensförbindelser uppgår till 186 Mkr (191 Mkr) efter eliminering av borgen av kommunala företag. KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen Enligt kommunallagen skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning skall fastställas och utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Under slutet av 2012 fastställdes inte några nya finansiellaoch verksamhetsmål utan beslutet från gällde även under För att säkerställa kravet på god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans har kommunfullmäktige fastställt nya finansiella mål och verksamhetsmål med bäring mot god ekonomisk hushållning för år God ekonomisk hushållning Det samlade resultatet för uppgår till 82 Mkr (140 Mkr) och skatter och statsbidrag uppgår till Mkr (6 047 Mkr). Resultatets andel av skatter och statsbidrag för samma period uppgår till noll procent (2,3 procent). Det är inte i paritet med tumregeln att resultatkravet ska ligga på två procent årligen. FINANSIELLA MÅL Klara nollresultat Målet är gammalt men då inget nytt beslut togs 2012 så fortsätter målet att gälla för Målet är inte uppfyllt då årets resultat uppgår till -57,9 Mkr. I delårsrapporten jan-aug prognostiserades resultatet till två Mkr. Nämndernas verksamheter har totalt gått 31 Mkr sämre än budgeterat och finansen har gått 26 Mkr sämre än budgeterat. I delårsrapporten förväntades verksamheterna gå 17 Mkr sämre än budget och finansen 46 Mkr bättre än budget. Då var inte upphandlingen om pensionsförvaltning av förtida pensionsinlösen klar som påverkade resultatet negativt med 49 Mkr, men avsättning har gjorts med motsvarande belopp som justeras i balanskravsutredningen. Eventuellt överskott avsätts till återställande av gamla deponin. Målet är uppfyllt under Kostnaden för att återställa deponin uppskattas till 54 Mkr. Av de kvarvarande avsättningarna kvarstår 25,3 Mkr. Årets ianspråktagande har varit 1,7 Mkr. Tidigare år har 26 Mkr ianspråktagets för återställandet. VERKSAMHETSMÅL Kommunägda lokaler skall minska med 20 procent från nuvarande bestånd på cirka kvm lokalyta (bestånd 2009). Målet är gammalt, men följer med fortsättningsvis under Målet är uppfyllt sen tidigare. Att minska andelen externt hyrda lokaler i verksamheterna. Parkskolans lokaler har byggts om och hemtjänsten har flyttat in i de egna ägda lokalerna under början av Det resulterar i att flera externt hyrda lokaler, distriktlokaler, har sagts upp. 10 KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Från och med 2013 är det enligt kommunallagen möjligt att under vissa angivna förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat till en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, det vill säga täcka underskott i samband med en framtida lågkonjunktur. Syftet med RUR är att kommunerna ska kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. RUR skapar större stabilitet för de kommunala verksamheterna genom att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget. Kommunen ska göra årliga avsättningar till RUR när ekonomi och regelverk tillåter det. Den samlade avsättningen till RUR får inte överstiga 10 procent av medelvärdet av intäkterna från skatter, statsbidrag och fastighetsavgifter under den senaste femårsperioden. Avsättningen till RUR är 43 Mkr. Resultat Intäkter från skatter och statsbidrag skall förutom att betala verksamhetens nettokostnader generera ett överskott som skall räcka till investeringar, finansiella kostnader och avsättningar. Skatteintäkter och statsbidrag Mkr Budget Utfall Avvikelse Skatteintäkter Statsbidrag Summa sultaträkningen. Statsbidragets olika beståndsdelar och förändring mot föregående år redovisas utförligt i resultaträkningens not 4. Utveckling av nettokostnadsandel Nettokostnadsandel visar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag den löpande verksamheten tar i anspråk. Nettokostnadsandel i procent År Nettokostnads andel i % 98% 97% 93% 99% 104% Verksamhetens nettokostnad uppgick till Mkr (1 240 Mkr) vilket är en ökning av nettokostnaderna med 107 Mkr (92 Mkr) jämfört med föregående år. Skatte- och nettokostnader, förändring i procent År Skatte- och statsbidrag 1,7% 2,8% 1,5% 3,2% Nettokostnader 1,1% -1,9% 8,0% 8,4% Årets resultat Årets resultat uppgår till -58 Mkr (13 Mkr) vilket är 58 Mkr sämre än det budgeterade resultatet på 0 Mkr (0 Mkr). Resultatet i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till minus 4 procent (+1 %). Verksamheterna visar på ett underskott om 31 Mkr (-12 Mkr) och finansen på ett underskott om 27 Mkr (+25 Mkr) jämfört mot budget. Resultat I november 2012 fastställde kommunfullmäktige budgeterat resultat till noll Mkr för 2013 där skatter, statsbidrag och fastighetsavgiften uppgick till Mkr ( Mkr). Detta var innan skatteväxlingen var klar för övertagande av hemsjukvården som genererade 10,6 Mkr mer i skatteintäkter, Mkr. Övriga finansposter uppgår till -70 Mkr (-70 Mkr) och verksamhetens kostnader till Mkr ( Mkr). De totala intäkterna från skatter och statsbidrag har ökat med 40 Mkr (19 Mkr) jämfört med föregående år och uppgår till Mkr (1 257 Mkr) vilket är fem Mkr (14 Mkr) bättre än budgeterat. Preliminär skatteintäkt för året uppgår till Mkr (1 103 Mkr), intäkterna har i bokslutet justerats ned med preliminär slutlig skatt för 2013 med 5,6 Mkr (10,3 Mkr) och slutavräkning upp med 0,5 Mkr (0,2 Mkr) till sammanlagt Mkr (1 114 Mkr), enligt not 4 till re Balanskravet Balanskravet innebär att intäkterna skall överstiga kostnader och är ett krav på lägsta godtagbara nivå. Verksamheterna går med underskott om 31 Mkr och finansen med ett underskott om 27 Mkr. Kommunen har löst ut en del av ansvarsförbindelsen under linjen om 49 Mkr där synnerliga skäl kan användas i balanskravsutredningen tillsammans med RIPS ränteförändringen om två Mkr. Trots att Fora (AMF- försäkrings pengar) har kommit in om 24 Mkr samt vissa realisationsvinster om 28 Mkr så klarar kommunen inte balanskravet, utan att använda sig av RUR. -58 KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balanskravsutredning Årets resultat -57,9 Samtliga realisationsvinster -28,2 Vissa reavinser enligt undantagsmöjlighet 28,2 Vissa reaförluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar -57,9 Synnerliga skäl (förändrad RIPS-ränta) 2 Synnerliga skäl (utbetalning av pensionsförsäkring) 49 Balanskravsresultat -6,9 Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv (max 40 procent år ett) 6,9 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 Balanskravsresultat att återställa 0 Nämndernas verksamhet DRIFT Verksamheterna uppvisar sammantaget ett underskott mot budget med 31 Mkr. Nettokostnaden uppgår till Mkr och budget till Mkr. Inom kommunstyrelsens verksamheter visar kommunkontoret minus 16,5 Mkr, kommunala fastigheter minus en Mkr och gatu/va/park-verksamheten plus två Mkr jämfört med budget. Det pågår en utredning om kommunstyrelsens underskott då budgetramen har förändrats mycket under flera år samt att nytt ekonomisystem har inplementerats under 2013 Det kommunövergripande visionsarbetet Kiruna 2.0 har slutförts och antogs av kommunfullmäktige under våren. Samtliga förvaltningar har efter det påbörjat arbetet med att bryta ned visionen och de strategiska inriktningarna till mål och verksamhetsplaner. Med utgångspunkt i visionen började även en tillväxtstrategi arbetas fram. Utbildningsinsatser under året är Förenkla utbildning med syfte att vidareutveckla verksamheten för att möta kommunmedborgarna och näringslivets behov bättre. Även ett koncernövergripande ledarskapsprogram som omfattar samtliga chefer har startats upp under året. Försäljning av tomter för bostäder och verksamhet har intensifierats och en markant ökning av ansökningar att friköpa tomträttsfastigheter för industriändamål har skett. En viktig uppgift har även varit att lösa markåtkomsten för omvandlingen/utvecklingen av Kiruna. Projektet med införande av heltider har avslutats och arbetet fortsätter under en gemensam bemannings- och rekryteringsenhet. Vid årets slut kvarstod ett tjugotal deltidstjänster. Andra insatser för personalen och att bli en mer attraktiv arbetsgivare har gjorts med bland annat friskvårdsinsatser. På grund av det stora rekryteringsbehovet har Kiruna kommun även deltagit i olika mässor under året för att marknadsföra kommunen som arbetsgivare. Arbetsmarknadsenheten har haft 108 avslutade anvisningar under året och resultatet är att 21 procent av deltagarna har gått till arbete och egen försörjning. Integrationsvägledningen har tagit emot 22 av 30 överenskomna personer varav 32 procent själv ordnat arbete och boende. Kommunens största och viktigaste projekt är stadsomvandlingen som nu gått in i en mer operativ fas. Stadsbyggnadstävlingen fick bidraget Kiruna 4-ever som vinnare samt arkitekttävlingen för Kirunas nya statshus avgjordes under våren och förslaget Kristallen vann och byggstart är Utvecklingsplanen för den nya stadskärnan antogs av kommunstyrelsen under november 2013 där även stadshuset ingår. Projektet för byggnation av bostäder på skjutbaneområdet har startats upp och ska knyta ihop den nuvarande staden med den nya stadskärnan. Under året har även förhandling påbörjats med LKAB för att definiera nästa gruvstadsområde som i nästa etapp ska omvandlas till industriområde. Överförmyndarnämnden visar ett underskott om 418 tkr vilket i huvudsak beror på personalökning och att arvodeskostnaden för gode män och förvaltare ökat. Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om tkr. Främst är det grundskolan som har höga personalkostnader. Utvecklingsinsatser har utförts under året som lyfter fram det kollegiala lärandet som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling samt satsning på att säkerställa den digitala kompetensen hos personalen. Inför vårterminens start flyttade elever och lärare in i Nya Raketskolans lokaler och med det avvecklades skolans verksamhet vid Bolagsskolan, Satellitskolan inklusive modulerna vid Satellitskolan, som nu har återgått till att bli förskola igen med det gamla namnet Kotten. Under hösten öppnade en ny avdelning i lokalerna och ytterligare en avdelning planeras. Även Jukkasjärvi och Vittangi har utökat sina förskoleverksamheter under året. Socialförvaltningen visar ett överskott om tkr vilket beror främst på Hemstödsavdelningens minskade kundunderlag. Mysinge vård- och omsorgsboende öppnade 2011 och nu är planering igång av ett nytt vård- och omsorgsboende. Boendet planeras vara inflyttningsklart i januari Sedan januari är Delfinens dagverksamhet och Resurscenter sammanslagna i gemensamma lokaler och Delfinens korttidshem har flyttat in till korttidshemmet på Högalidsgatan. Hemstödsavdelningen är den sista avdelningen som gått in i heltidsprojektet. Under året har även en enkätundersökning genomförts för att bland annat ta reda på anhörigas förväntningar på ett anhörigstöd Svarsfrekvensen var 49 procent. 12 KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Individ- och familjeomsorgen har påbörjat projekteringen av ett nytt psykiatriboende då både Bromsgatans och Glimtens boende behöver flyttas på grund av gruvbrytningen. Efter hårdare satsningar på hemmaplansinsatser och stödboende har placeringskostnaderna för barn- och unga samt missbruk minskat mot föregående år. Hemsjukvården övergick i februari från Landstingets regi till kommunal regi vilket innebar att ansvaret för all hälsooch sjukvård som utförs i det egna upp till sjuksköterskenivå nu ligger hos kommunen. Fritids- och kulturförvaltningen visar ett underskott om tkr. Främst beror underskottet på nya bibliotekets flyttkostnader och nya hyra samt en ofinansierad heltidstjänst. Stortfokus under året har varit på lokaler. Biblioteket har flyttat till nya lokaler på Föreningsgatan, kulturskolan flyttade till Bolagsskolan, i november invigdes nya Ungdomens hus och vid höstterminens början öppnades en ny fritidsgård i nya Raketskolan. Samt att Kiruna ridklubb har fått nya rasthagar och ny ridbana. Miljö- och byggnämnden visar ett underskott om tkr. Främst beroende på satsningar på bygglovskonsulter för att komma i fas med verksamheten. Ett fokus under året har varit att ta fram och kvalitetsgranska arkitekturfrågor i utvecklingsplanen och i översiktsplanen för Kirunas nya centrum samt gestaltningsfrågor rörande E-10 nya sträckning i samråd med trafikverket. Räddningstjänsten har utvecklat samarbete med övriga räddningstjänster i Norrbottens län och är nu med och bemannar en ledningsfunktion belägen hos SOS alarm på brandstationen i Luleå. Nämndernas budgetavvikelse under fem år År Summa Avvikelse totalt Mkr FINANSFÖRVALTNINGEN Årets utfall inom finansförvaltningen uppgår till minus 27 Mkr. Underskottet beror främst på en utbetalning till förvaltare av kommunens framtida pensionsutbetalningar om 49 Mkr. Även ökade avskrivningar om 13 Mkr till följd av den höga investeringsvolymen har bidragit samt flera mindre poster som pensionsskulder från TVAB som registrerats felaktigt vid bolagiseringen, lönerevisionen översteg budget samt sänkning av RIPS räntan. Vi har även haft intäktsposter som FORA (AMF-försäkring) återbetalning om 24 Mkr och reavinster om 28 Mkr. Finansens budgetavvikelse under fem år År Summa Avvikelse totalt Mkr Investeringar Årets totala investeringsvolym uppgår till 158 Mkr (202 Mkr) vilket är en avvikelse med 304 Mkr (221 Mkr) mot budgeterade 462 Mkr (493 Mkr). Begäran inför kompletteringsbudget till år 2014 för pågående projekt uppgår till 298 Mkr (130 Mkr). Återlämnade medel uppgår till sex Mkr (87 Mkr). Investeringsredovisning per styrelse/nämnd, Mkr Styrelse/nämnd Nettoinvestering Kommunstyrelsen -Kommunkontor Uppdragverksamhet fastighet ,4 -Uppdragverksamhet gatu/va/park ,7 Barn- och utbildningsnämnd 3 2 4,4 Socialförvaltningen 1 1 2,2 Fritid- och kulturnämnden Miljö- och byggnämnd 4 2 2,9 Summa investering Nettoinvesteringar och avskrivningar Nettoinvestering Avskrivning Avskrivningarna i relation till nettoinvesteringarna visar i vilken utsträckning kommunen förmår att re- och nyinvestera. Vid nivån 100 procent är avskrivningar och investeringar lika stora och innebär endast reinvesteringar. Under senaste femårsperioden har investeringar skett för 790 Mkr (747 Mkr) och avskrivningarna uppgår till 288 Mkr (271 Mkr), vilket innebär att tillgångarnas värde ökat något. Investeringarna har detta år finansierats med sex procent av egna tillförda medel (tio Mkr). Resterande del har upplånats. Perioden 2003 till 2007 har gjorda investeringar till fullo kunnat genomföras med internt tillförda medel från verksamheten vilket också är det övergripande finansiella investeringsmålet över tid. Men från 2008 och framåt har upplåning krävts då investeringsnivåerna legat på över 100 Mkr årligen. Då årets resultat var negativt minskade de internt tillförda medlen. KIRUNA KOMMUN ÅRSREDOVISNING