Kiruna en upplevelse. Skåne, Blekinge och Halland tillsammans.

Transkript

1

2 Kiruna en upplevelse Sveriges nordligaste kommun, invånare, belägen 140 km norr om polcirkeln med en yta på omkring kvadratkilometer. Detta motsvarar halva Schweiz eller Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Det här är hjärtat av Sapmi Sameland och vi poängterar gärna att Kiruna ligger i just Lappland. Kiruna kommer för övrigt av det samiska ordet för ripa giron. En storslagen natur med hela fjällvärlden inpå knutarna sommar som vinter. Här ligger Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise, liksom Torneträsk som är en av landets djupaste sjöar. I kommunen finns Abisko och Vadvetjåkka nationalparker. Flygmetropol på Nordkalotten med direktflyg till Stockholm på 90 minuter. Det samiska, den tornedalska och den svenska kulturen har levt här sida vid sida under lång tid och det mångkulturella är fortfarande ett kännetecken för Kiruna. Vardagsspråket är självfallet svenska men meänkieli och samiska är fortfarande levande språk. Vår viktigaste basnäring är gruvindustrin. Andra viktiga näringar är rymd och turism. Vi satsar också på högskoleutbildningar. Området har varit intressant för forskare mycket länge. Den första naturvetenskapliga forskningsstationen i Kirunafjällen byggdes Den forskning som nu expanderar håller sig på ett högre plan, Kiruna är ett centrum för rymdforskning. Den omfattande rymd- och miljöforskningen för med sig att Kiruna blivit ett av landets mera betydande forskningscentra. Här finns ICEHOTEL, ett av Sveriges starkaste varumärken. Kiruna kommun med en yta som motsvarar Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. 2

3 Innehållsförteckning ALLMÄN ÖVERSIKT Politisk organisation...4 Ekonomifakta...5 Befolkningsutveckling...6 Näringsliv...7 Det framtida Kiruna...8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT Koncernen...10 Kommunen...12 Driftsredovisning...18 Investeringsredovisning...18 Större investeringsprojekt...19 Personalberättelse...20 Resultaträkning...23 Kassafl ödesrapport...24 Balansräkning...25 Noter...26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE...35 Kommunledningen...36 Kommunrevision...39 Överförmyndarnämnd...40 Valnämnd...41 Barn- och utbildningsnämnd...42 Socialnämnd...45 Fritids- och kulturnämnd...49 Miljö- och byggnämnd...52 KOMMUNENS BOLAG Tekniska Verken i Kiruna AB...56 Kirunabostäder AB...59 Redovisningsprinciper...61 Ord och uttryck...62 Produktion: Ekonomiavdelningen, Kiruna kommun 2011 Layout: Norrfolket i Kiruna AB Tryck: Kiruna kommun Omslagsfoto:Tomas Utsi 3

4 4 Politisk organisation ALLMÄN ÖVERSIKT

5 ALLMÄN ÖVERSIKT Ekonomifakta kommunkoncernen ALLMÄNT Folkmängd, antal Utdebitering 33,45 33,45 33,45 34,48 34,48 varav kommunen 22,83 22,83 22,83 22,83 22,83 varav landstinget 9,42 9,42 9,42 10,40 10,40 EKONOMI Verksamhetens nettokostnader, Mkr , , , , ,3 Skatteintäkter, Mkr 879,8 919,8 963, , ,2 Generella statsbidrag, Mkr 222,8 224,0 200,6 176,4 185,7 Verksamhetens nettokostnader i % av skatte- och statsbidragsintäkter Finansnetto, Mkr -16,1-21,6-25,2-23,9-23,6 Årets resultat, Mkr 35,8 14,8-8,3-0,3 41,3 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, Mkr 100,3 124,2 197,7 199,3 192,9 TILLGÅNGAR OCH SKULDER Tillgångar, Mkr 1 691, , , , ,1 per invånare kr Eget kapital, totalt Mkr 732,4 747,2 749,7 779,4 820,8, per invånare kr Avsättning pension/skatt 21,8 21,5 24,1 32,7 37,6 Skulder, totalt Mkr 903,2 972, , , ,0 per invånare kr Soliditet Kassalikviditet 0,5 0,6 0,5 0,7 0,6 (likvida medel + kortfristiga fordringar / kortfristiga skulder) 5

6 ALLMÄN ÖVERSIKT Befolkningsutveckling Kiruna har sedan mitten av 70-talet haft en minskning av befolkningen. Minskningen är givetvis kopplad till den utveckling som skett på arbetsmarknaden med rationaliseringar. Befolkningsutvecklingen vände 2006 och ökade med 123 personer till Under de tre senaste åren har befolkningen legat kring invånare. För år 2010 var den enligt SCB personer. Det tyder på en trend med stabil folkmängd. Utflyttning och inflyttning Den lågkonjunktur som inträtt tycks inte drabba Kiruna lika hårt som andra regioner. Det kan innebära att utflyttningen inte ökar jämfört med ett läge där regionen själv drabbats hårt och andra regioner har en bättre situation. En avläsning i kommun-invånarregistret i februari 2011 visar på ca invånare Tillsammans med stora åldersavgångar i offentlig sektor och näringsliv och en ökning av de äldre, utifrån en åldrande befolkning, så måste man noggrant följa antalet äldre så att man har en god framförhållning inom bland annat bostadsbyggande, vård och omsorg Födelseöverskott Antal personer Flyttningsnetto

7 ALLMÄN ÖVERSIKT Näringsliv Näringslivets struktur och utveckling Kiruna förknippas med gruvnäring, rymd och turism. År 2010 stod gruvnäringen tillsammans med entreprenörer för ca arbetstillfällen av totalt ca Kiruna har ett bra läge tack vare satsningen inom gruvindustrin och en livskraftig turism. Om läget på arbetsmarknaden är sämre i andra regioner jämfört med Kiruna gynnar det Kiruna det behöver inte innebära ökad utflyttning även om det sker en liten ökning av arbetslösheten i Kiruna. Sysselsättning Kiruna uppvisade 2010 låg arbetslöshet vilket givetvis är kopplat till de investeringar som skett och sker inom gruvnäringen. Arbetslösheten låg 2010 på 3,0 %. Motsvarande siffra för länet var 4,1 %. För 2009 hade Kiruna 4,4 % och länet 4,6 %. I Kiruna var siffran för män 4,5 % och för kvinnor 4,1. Arbetslösheten för ungdomar i Kiruna var ,8 % och ,7%. Länet hade 5,9 respektive 7,7 %. Ett diversifierat näringsliv är mindre sårbart jämfört med ett näringsliv som vilar på få branscher. För Kirunas del skulle näringslivet bli mer diversifierat om branscherna vid sidan om gruvnäringen kunde stärkas. Idag har vissa näringar en obalans i fördelningen mellan män och kvinnor. Det är givetvis bättre om alla arbetsplatser är attraktiva för alla oavsett kön. Det skulle minska obalansen i arbetslöshetssiffrorna mellan män och kvinnor. Rymd och forskningsrelaterade verksamheter finns vid Esrange, EISCAT och Institutet för Rymdfysik (IRF). Där arbetar tillsammans ca 250 personer. Esrange utvecklar, vid sidan av satellitoperatörstjänster, raketuppskjutning och ballongkampanjer, nya tjänster där obemannade flyg är det senaste tillskottet. På kortare sikt kan man anta att verksamheten behåller sin volym. Kiruna har med den pågående Stadsomvandlingen och den kommande Rymdturismen goda framtidsutsikter. Kiruna Lapplands vision är att Kiruna 2020 ska vara ett av Europas attraktivaste resmål. 7

8 ALLMÄN ÖVERSIKT Det framtida Kiruna Kiruna stadsomvandling När Kiruna anlades för drygt 100 år sedan, startade ett av de mest uppmärksammade samhällsbyggen vi haft i Norden. Nu pågår en process som innebär att delar av staden kommer att omplaceras. En hel stad planeras om Våren 2004 lade LKAB fram en begäran till kommunen om en översyn av den fördjupade översiktsplanen från Anledningen var att gruvbrytningen enligt LKAB:s beräkningar kommer att orsaka så stora sprickor i centrala Kiruna att stor del av centrum måste omplaceras inom 30 år. Arbetet med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan påbörjades, 2004 tog kommunen fram ett program för översiktsplaneringen. Programmet innehöll 44 ledord som i sammanfattning hade huvudbudskapet: Kiruna centralort ska ha en sammanhållen bebyggelse, ska i möjligaste mån nyttja befintlig infrastruktur samt dra lärdom av historien. Fastställandet av programmet var startskottet för översynen av den fördjupade översiktsplanen från Historiskt avgörande I januari 2007 beslutade kommunfullmäktige att anta den nya fördjupade översiktsplanen. Samtidigt som planen antogs startade en mängd utredningar och undersökningar i och kring Luossavaara, detta för att se vilka förutsättningarna var för att genomföra det politiska beslutet om centrumetablering i nordväst. Det utfördes bl.a. landskapsanalyser, bergmekaniska utredningar, grundvattenanalyser etc. Resultaten från dessa utredningar medförde att skissen från februari 2008 fick revideras under 2009 och området för det tänkta centrumetableringen var tvungen att utgå, detsamma gällde tänkta platser för kyrka, stadshus och E10. Skissen från februari 2008 förutsatte också fri sjöstrand och borttagande av järnväg i det området, detta för att möjliggöra byggande och exploatering. I dagsläget ser det ut som att järnvägen kommer att vara kvar i sitt ursprungliga läge under lång tid, även detta medför att skissen numera ej är aktuell. Utifrån de nya fakta som framkommit tog kommunstyrelsen i slutet på 2009 ett beslut att nu gällande fördjupade översiktsplan skulle revideras. Det är den politiskt tillsatta översiktsplanegruppen som innehar uppdraget att revidera planen. Den 21 juni 2010 presenterade kommunens dåvarande politiska ledning ett nytt förslag med centrumplacering öster om nuvarande stadskärna, mot Tuolluvaara. Till förslaget kopplades följande nyckelord: Närhet, möjligheter, hållbarhet, kulturvärden, flexibilitet och kontinuitet. Stort intresse för stadsomvandlingen Intresset för Kiruna stadsomvandling har under året varit fortsatt mycket stort, liksom tidigare år. Kommunorganisationen har haft mycket besök från skolor, organisationer, företag, massmedia, andra kommuner och enskilda. Utställningen i stadshushallen och stadsomvandlingens del på kommunens hemsida har kontinuerligt uppdaterats under året som gått. Planeringsarbetet fortsätter Under 2010 har den politiskt tillsatta översiktsplanegruppen arbetat med revideringen av översiktsplanen. Planeringsarbetet för E10 fortgår där Trafikverket formellt sett är ansvarig för fortsatt projektering och byggande. I maj 2010 presenterade Kiruna kommun sitt förslag till placering av E10 tillsammans med en visualisering (film) som visar hur vägen kan placeras. Kommunen är fortsatt tydlig med att E10 skall kunna stå klar till Stort fokus under 2010 har varit på det fortsatta arbetet med utredningen för Gruvstadsparken och upprättandet av en detaljplan till vilken ett genomförandeavtal är kopplat som beskriver hur Gruvstadsparken hanteras i olika delar. Det civilrättsliga avtalet ska tillsammans med detaljplanen och genomförandeavtalet godkännas med beslut i kommunfullmäktige innan det blir formellt och börjar gälla. Hösten 2010 kom beskedet att Statens konstråd beviljar en miljon kronor i arbetet med att upprätta Gruvstadspark etapp 1 i Kiruna. Pengarna kommer bland annat att användas för finansiering av fyra konstnärer som del i gestaltningsarbetet. Arbetet med EU-finansierade forskningsprogrammet Nya Giron med inriktning på stadsomvandlingen vid Luleå tekniska universitet fortsätter. Nya Giron fokuserar på infrastruktur och bebyggelse med visionen att skapa attraktiva livsmiljöer för Kirunaborna och man vill även ta tillvara Hjalmar Lundbohms idéer om en mönsterstad. 8

9 ALLMÄN ÖVERSIKT Skiss över Nya Kiruna presenterad den 21 juni

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KONCERNEN Koncernen Kiruna kommun bedriver en väsentlig del av sin verksamhet i andra former än nämnder och förvaltningar. För att få fullständig ekonomisk information upprättas en sammanställd redovisning, koncernredovisning Kiruna kommunkoncern omfattar, förutom kommunens egen verksamhet, även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. I den sammanställda redovisningen ingår alla bolag med ett kommunalt intresse om minst 50 procent av aktiekapitalet. Dessutom ingår övriga företag där kommunens intresse är minst 33 procent. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Då koncernredovisningen endast skall visa koncernens relationer mot omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen tillämpas. I koncernredovisningen ingår förutom Kiruna kommun Kirunabostäder AB med dotterbolag Tekniska Verken i Kiruna AB med dotterbolag Malmfältens Kraftverk AB Lapplands Kommunalförbund Karesuando skogsallmänning Andelsinnehavet i respektive bolag framgår av organisationsschemat. Verksamheten i bolagen domineras av Tekniska Verken i Kiruna AB och Kirunabostäder AB varför dessa bolags årsberättelser återfinns under rubriken Verksamhetsberättelse Kommunens bolag. Inom dessa bolag har verksamheten utökats och omfattar även uppdragsverksamhet inom kommunens verksamhetsområden, fastigheter och Gatu/park/slam och VA-verksamhet. Koncernen visar ett resulta på 41 Mkr vilket är 41 Mkr bättre jämfört med förra året. Sammanlagt årligt resultat under femårsperioden är i koncernen plus 84 Mkr varav plus103 Mkr i kommunen. Motsvarande siffror perioden är i koncernen plus 92 Mkr varav plus 115 Mkr i kommunen. Resultat före extraordinära poster och skatter, Mkr Kommunen Kirunabostäder Tekniska Verken Övriga I koncernen ökar verksamhetens intäkter med 41 Mkr, 8,4 %, medan verksamhetens kostnader ökar med 15 Mkr, 1 %. Finansnettot uppgår till minus 24 Mkr vilket är lika med föregående år. Soliditet Eget kapital ökar med 41 Mkr och det totala kapitalet med 29 Mkr vilket sammantaget medför en ökad soliditet med en procentenhet till 37 %. Beaktas även de pensionsåtaganden inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse blir soliditeten 1,7 % jämfört med minus 2,3 % Koncernens ansvarsförbindelse för pensioner inklusive löneskatt minskade med 49 Mkr. Föregående år ökade ansvarsförbindelsen med 18 Mkr. Årets resultat Mkr % Soliditet Kommunen Koncernen

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KONCERNEN Investeringar Årets investeringsnetto är 193 Mkr jämfört med 199 Mkr föregående år. Av denna investeringsvolym svarar kommunen för 117 Mkr jämfört med 118 Mkr föregående år. Investeringarna finansieras med egna tillförda medel från verksamheten med 170 Mkr vilket motsvarar en egen finansieringsandel med 88 % vilket skall jämföras med 63 % föregående år. Förändringen beror en ökning av internt tillförda medel. Långfristiga skulder/avsättningar Koncernens totala skulder inklusive avsättningar för avtalspensioner minskar med 12 Mkr från Mkr till Mkr. Den totala skuldsättningsgraden, skulder och avsättningar i förhållande till totalt kapital, uppgår till 63 % och har minskat med 1 procentenheter sedan Avsättningar har ökat med 8 Mkr till 78 Mkr medan långfristiga skulder har minskat med 3 Mkr till 931 Mkr. Förfallostruktur Under 2011 skall lån för 458 Mkr omsättas, vilket motsvarar 57 % av kommunkoncernens totala lånestock. < 1 år 1-5 år > 5 år 458 Mkr 348 Mkr Internbankens långfristiga skulder Mkr Sett ur ekonomisk synpunkt har det varit gynnsamt att låna kort, men en stor andel rörliga lån innebär också en risk. Därför analyseras kontinuerligt lånestrukturen för att uppnå så låga räntenivåer som möjligt samtidigt som riskexponeringen blir kalkylerbar. Riskhantering Kommunkoncernen har samordnat sin finansiella verksamhet. Denna regleras i en finanspolicy, som prövats och fastställts av kommunfullmäktige. För att uppnå en effektiv finansförvaltning med hög säkerhet finns en central finansfunktion med Internbank. Fördelarna med en centraliserad finansfunktion är bland annat att ägaren, kommunen får total kontroll över samtliga flöden och riskpositioner ägarens, kommunens behov av styrning tillgodoses en samlad bild, som leder till total samordning vad gäller lån och placeringar i koncernen likviditetssvackor täcks och samordningsfördelar uppnås vid upphandling av finansiella tjänster. Finanskommittén sammanträder kontinuerligt. Uppföljning av verksamheten sker och rapporteras därefter till kommunstyrelsen. Åtaganden Koncernens totala åtaganden för avtalspensioner uppgår till 820 Mkr. 782 Mkr redovisas som ansvarsförbindelse och 38 Mkr som avsättning i balansräkningen. Koncernens ansvars- och borgensförbindelser uppgår till 190 Mkr jämfört med 199 Mkr året innan efter eliminering av borgen till kommunala företag Intenbank Bolaget Kommunen Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen Nedanstående schema visar en samlad bild över de ekonomiska engagemangen mellan kommunkoncernens olika enheter. Ägd Försäljning Lån Borgen Enhet andel Köpare Säjare Givare Mottagare Givare Mottagare Kiruna kommun 234,3 29,1 686,7 124,0 Tekniska Verken i Kiruna AB 100 % 19,6 87,1 406,7 124,0 Kirunabostäder AB 100 % 66,8 126,2 280,0 Lapplands Kommunalförbund 44 % 1,8 80,0 AB Malmfältens Kraftverk 50 % 0,1 Summa 322,5 322,5 686,7 686,7 124,0 124,0 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN Kommunen Enligt kommunallagen skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning skall fastställas och utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning avses både verksamhetsmål och finansiella mål. För att säkerställa kravet på god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans har kommunfullmäktige fastställt finansiella mål och verksamhetsmål med bäring mot god ekonomisk hushållning för år Finansiella mål Klara nollresultat för 2010 Målet är uppfyllt då årets resultat uppgår till +24 Mkr. I delårsrapporten jan-aug prognosticerades resultatet till +18 Mkr. Verksamheterna har gått 12 Mkr bättre medan finansen gått 7 Mkr sämre än prognosen i delårsrapporten. Eventuellt överskott avsätts till återställande av gamla deponin Målet är uppfyllt. Under året har en avsättning på 12 Mkr till återställande av den gamla deponin gjorts. Totalt kostnadsberäknas återställandet till 54 Mkr. Med årets avsättning har totalt 52 Mkr avsatts. 12 Mkr har upparbetats och återstående avsättning uppgår till 40 Mkr. Låna till det nya äldreboendet men övriga investeringar skall självfinansieras Målet är uppfyllt. Upparbetade investeringar under året uppgår till 117 Mkr varav äldreboendet uppgår till 59 Mkr och övriga investeringar till 58 Mkr. Internt tillförda medel under året uppgår till 87 Mkr vilket mer än väl täcker finansierings kostnaden för övriga investeringar. Verksamhetsmål Kommunägda lokaler skall minska med 20 % från nuvarande bestånd på cirka kvm lokalyta (bestånd 2009). Målet är uppfyllt. Den 1 juli 2010 såldes 34 bostadsfastigheter och 4 kommersiella fastigheter till Kirunabostäder AB med dotterbolag. Bostadsfastigheternas yta uppgår till kvm och kommersiella fastigheter till kvm, totalt kvm bostads- och lokalyta. Med de övriga lokaler som avyttrats under perioden kan målet anses vara uppfyllt. Lokalkostnaderna har inte minskat i avsevärd omfattning. Att minska andelen externt hyrda lokaler i verksamheterna Målet har uppfyllts. Förvaltningarna har minskat andelen externa lokaler under och planerar ytterligare minskningar under kommande år. Bland annat planeras att samla hemtjänstens olika distriktslokaler i gamla Parkskolans lokaler i centrala stan. Resultat Intäkter från skatter och statsbidrag skall förutom att betala verksamhetens nettokostnad generera ett överskott som skall räcka till investeringar, finansiella kostnader och sparande. I november 2009 fastställde kommunfullmäktige budgeterat resultat till 10,8 Mkr där skatter och statsbidrag uppgår till Mkr, övrig finans till -90 Mkr och verksamhetens kostnader till Mkr. Skatteintäkter och statsbidrag Mkr Budget Utfall Avvikelse Skatteintäkter Statsbidrag SUMMA De totala intäkterna från skatter och statsbidrag har ökat med 20 Mkr jämfört med föregående år och uppgår till Mkr vilket är 10 Mkr bättre än budgeterat. Preliminär skatteintäkt för året uppgår till Mkr. Intäkterna har i bokslutet justerats upp med slutavräkning för 2009 med 1 Mkr och upp med preliminär slutlig skatt för 2010 med 11 Mkr enligt not 4 till resultaträkningen Statsbidragets olika beståndsdelar och förändring mot föregående år redovisas utförligt i resultaträkningens not 4. Utveckling av nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag den löpande verksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar skall räcka till investeringar, finansiella kostnader och sparande. År Nettokost.andel 97,3 % 96,8 % 99,8 % 97,7 % 97,2 % Verksamhetens nettokostnad uppgick till Mkr vilket är 8 Mkr bättre än budget och en ökning av nettokostnaderna med 13 Mkr jämfört med föregående år. 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN % förändrig skatte- och nettokostnadsutveckling Skatt och statsbidrag 1,7 1,7 1,8 3,7 3,1 Nettokostnad 1,1-0,4 4,9 3,2 4,2 Årets resultat Årets resultat uppgår till 24,5 Mkr (15,6 Mkr) vilket är 13,6 Mkr (12,1 Mkr) bättre än det budgeterade resultat på 10,8 Mkr. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 2,0 %. Verksamheterna visar ett underskott med 1 Mkr och finansen ett överskott med 14 Mkr jämfört mot budget. Mkr Det sammanlagda resultatet uppgår till 104 Mkr jämfört med 115 Mkr för perioden Femårsresultat Period Femårsresultat Kommunen klarar balanskravet Balanskravet innebär att intäkter skall överstiga kostnader och är ett krav på lägsta godtagbara nivå. Balanskravsresultat Mkr Ing. balansresul Årets resultat Realisationsvinster Reaförlust enligt 34 undantagsregler 1 Synnerliga skäl 1 Utg. balansresul Från 2005 har det tidigare samlade underskottet återställts vilket också var en politisk inriktning och prioritering för året. Åren efter har också visat positiva resultat vilket leder till ett balanserat resultat på 144 Mkr vid årets slut Nämndernas verksamhet Drift Verksamheterna visar sammantaget ett utfall som överstiger budget med 0,7 Mkr. Nettokostnaden uppgår till 1 151,8 Mkr och budget till 1 181,1 Mkr. Inom kommunstyrelsens verksamheter visar kommunkontoret ett plus på 2,6 Mkr, uppdrag fastigheter ett minus på 18,8 Mkr och uppdrag gatu/va/park på plus 0,4 Mkr jämfört med budget. Inom kommunstyrelsens verksamhet har arbetet och förhandlingarna med anledningen av stadsomvandlingen intensifierats under året. Målsättningen har varit att uppnå en teknisk, juridisk och ekonomisk överenskommelse för det område som kallas gruvstadspark del 1. Kommunstyrelsen har beslutat revidera den fördjupade översiktsplanen och ett arbete pågår ute på samtliga förvaltningar Komvux och högskoleverksamheten har från halvårsskiftet organiserats under Lapplands kommunalförbund, LKF, på samma sätt som gymnasieskolan flyttats över från 1 januari. Den 1 juli 2010 såldes 34 bostadsfastigheter och 4 kommersiella fastigheter till Kirunabostäder AB med dotterbolag. Bostadsfastigheternas yta uppgår till kvm och kommersiella fastigheter till kvm, totalt kvm bostads- och lokalyta. Arbetet med en ny vattentäkt har återupptagits. Tekniken för ytvattentäkt har utvecklats vilket föranlett en omprövning av de alternativ som finns. Utgångspunkten för värderingen är teknisk, ekonomisk och påverkan i form av eventuella restriktioner för omgivningen. Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott på 5,6 Mkr. Från 1 januari 2010 överfördes gymnasieskolans verksamhet till Lapplands kommunalförbund, LKF, där gymnasieskolorna för Kiruna kommun, Gällivare kommun, Pajala kommun och Jokkmokks kommun samordnas under namnet Lapplands Gymnasium. En gymnasienämnd har bildats inom LKF bestående av fyra ordinarie ledamöter från respektive kommun. För barn- och utbildningsnämnden innebär förändringen att ett antal lärare fått en ny arbetsgivare och att gymnasieskolans budget under året betalas ut som ett driftsbidrag till LKF. Från 2011 flyttas gymnasieskolans budget till kommunkontoret. Arbetet med att planera för Nya Raketskolan, den skola som skall ersätta den nedbrunna Lomboloskolan fortskrider. Projektering pågår för fullt och under våren 2011 påbörjas byggnationen. Skolan förväntas vara färdigställd under första halvåret

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN Socialnämnden visar ett överskott på 20,8 Mkr. Överskottet kommer främst från att nya äldreboendet ej öppnats under året, att institutionsplaceringar minskat och att man dragit ner på ledningsresurser och gjort besparingar på övriga stödtjänster. Det nya äldreboendet med 60 boendeplatser har färdigställts under hösten och inflyttning påbörjas i januari Arbetet med uppstart av verksamheten har pågått enligt plan under året. Ett nytt boende för neuropsykiatriska diagnoser med fyra boendeplatser har startats upp under året. Förhoppningen är att boendet skall leda till goda insatser på hemmaplan samt minskade kostnader för institutionsvård och vård i landstingets regi. Individ-, familje- och biståndsgruppen har under året flyttat in i Socialens Hus på Parkskolan som byggts om och färdigställts i början på året. Inledande problem med kvarvarande byggdamm har skapat både fysiska besvär hos personalen som extra kostnader. Arbetet med mottagande av ensamkommande barn har fortsatt. Lokaler för verksamheten är inte färdigställda men avtal har tecknats med Migrationsverket. Ambitionen är att kunna ta emot 10 ensamkommande barn och ungdomar till kommunen från och med Fritids- och kulturnämnden visar en negativ avvikelse mot budget med 0,6 Mkr Under året har kommunfullmäktige beslutat om en investering på 68 Mkr för att totalrenovera Simhallsbadet. Projektering pågår och renoveringen påbörjas sommaren Simhallsbadet beräknas hålla stängt till sommaren Förvaltningen arbetar med alternativ för att lösa simundervisningen och för att hitta ersättningslokaler för gymmet under renoveringstiden. En ny budohall har uppförts i anslutning till Sporthallen och styrkelokal och boxningslokal har renoverats. Miljö- och byggnämnden visar ett överskott på 0,8 Mkr trots extraordinära insatser inom bygglovshanteringen under hösten. Valnämnden klarade sig inom budgetramen. Kostnaderna för valet den 19 september till riksdag, kommun och landsting översteg inte de budgeterade medlen. Överförmyndarnämnden uppvisar ett negativt utfall på 0,2 Mkr. Orsaken till underskottet hänförs till planerade personalkostnadsminskningar som ej uppnåtts under året. Nämndernas budgetavvikelse under fem år År Summa Avvikelse drift, Mkr Finansförvaltningen Årets överskott inom finansförvaltningen uppgår till 14 Mkr. Överskottet består dels av 10 Mkr större skatte- och statsbidragsintäkter än budgeterat. Resterande 4 Mkr består bland annat av: ej nyttjade omstrukturerings- och arbetsmiljömedel +5 Mkr, arbetsgivaravgifter, pensioner och löneskatt +27 Mkr, avsatt till löneökningar +7 Mkr, avskrivningar och internränta -3 Mkr, ränteintäkter och räntekostnader +3 Mkr, avsättning deponi -12 Mkr, Svensk kommunförsäkring -12 Mkr, Statens bostadskreditnämnd - 9 Mkr. Finansens budgetavvikelse under fem år År Summa Avvikelse fi nans, Mkr Branden Lomboloskolan Den 28 januari 2009 totalförstördes Lomboloskolan i en anlagd brand. Den 18 februari 2010 har ett regleringsavtal mellan Svenska Kommunförsäkrings AB och Kiruna kommun undertecknats. Den totala ersättningen har fastställts till 81,9 Mkr inklusive avdrag för självrisk på -0,4 Mkr och avskrivningar på byggnad och lösöre, -18,8 Mkr. Till detta tillkommer ersättning för extra kostnader som utbetalas mot redovisning i januari Beräknat belopp 1,0 Mkr. En delbetalning på 16,6 Mkr har utbetalts i maj 2009 och en delbetalning 12,0 Mkr har betalats i februari Resterande belopp betalas ut allteftersom uppbyggnaden av den nya skolan framskrider. Den nya skolan kostnadsberäknas till ca 250 Mkr inklusive en ny idrottshall och beräknas vara färdigställd Investeringar Årets totala investeringsvolym uppgår till 117 Mkr vilket är en avvikelse med 108 Mkr mot budgeterade 226 Mkr. Begäran inför kompletteringsbudget till år 2011 för pågående projekt uppgår till 100 Mkr. Återlämnade medel uppgår till 8 Mkr. Investeringsredovisning per styrelse/nämnd, Mkr Kommunstyrelse Styrelse/nämnd Netto- Netto- Nettoinvest. invest. invest kommunkontor uppdragsverks. fastigheter uppdragsverks. gatu/va Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö och byggnämnd Summa investering

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN Nettoinvestering och avskrivning Mkr Soliditeten beskriver med hur stor del kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditeten inklusive internbank uppgår till 40 %. Sedan 2002 har kommunen vidareförmedlat koncernlån via internbanken vilket påverkar soliditeten negativt då de långfristiga skulderna blir betydligt högre. Utlåningen från internbank uppgår till totalt 687 Mkr vilket påverkar kommunens balansomslutning. Kommunens soliditet exklusive internbank har under året ökat med 2 procentenheter till 62 %. Om samtliga pensionsförpliktelser inklusive löneskatt, intjänade före 1998, som redovisas som avsättning i balansräkningen medräknas skulle soliditeten istället vara -2 % jämfört med -8 % året innan Nettoinvestering Avskrivning Avskrivningarna i relation till nettoinvesteringarna visar i vilken utsträckning kommunen förmår att re- och nyinvestera. Vid nivån 100 % är avskrivningar och investeringar lika stora och innebär endast reinvesteringar. Under aktuell period har investeringar skett för 481 Mkr och avskrivningarna uppgår till 253 Mkr, vilket innebär att tillgångarnas värde ökat något. Investeringarna har detta år finansierats med 75 % av egna tillförda medel (87 Mkr). Resterande del har upplånats. Perioden 2003 till 2007 har gjorda investeringar till fullo kunnat genomföras med internt tillförda medel från verksamheten vilket också är det övergripande finansiella investeringsmålet över tid. Men från 2008 och framåt har en upplåning måst göras då investeringsnivåerna legat över 100 Mkr årligen vilket aldrig tidigare skett i kommunens historia. Skulder Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen är skuldsatt och är den del av kommunens tillgångar som finansierats med främmande kapital. Kommunens avsättningar och skulder ökar med 2 Mkr från Mkr till Mkr. Långfristig skuld minskar med 1 Mkr varav lån internbank ökar med 150 Mkr varav anläggnings- och fastighetslån minskar med 13 Mkr varav övriga lån minskar med 145 Mkr varav kortfristig del av långfristig skuld utgår +7 Mkr Kortfristig skuld minskar med 2 Mkr Övrig avsättning ökar med 5 Mkr Förfallostruktur på långfristiga skulder Förfallotidpunkt < 1 år 1-5 år Mkr Soliditet % Soliditet I nuläget bedöms ränterisken inte särskilt stor trots att en relativt stor andel av lånen skall omsättas inom 1 år. Kommunen har inga utlandslån varför valutarisken är noll. Likviditet och rörelsekapital Likviditeten beskriver betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel har jämfört med förra året minskat med 76 Mkr, medelsaldot för året är 139 Mkr. Kassalikviditeten uppgår till 0,6 jämfört med 0,7 förgående år Exkl. internbank Inkl. internbank 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN Finansnettot Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Finansnettot uppgår till minus 1 Mkr. Finansiella intäkter uppgår till 21 Mkr och finansiella kostnader 22 Mkr som består av räntekostnader. De stora finansiella intäkterna och kostnaderna uppstår i samband med de derivattransaktioner som sker inom internbanken för att säkra räntorna på koncernens samtliga lån. Pensionsåtaganden Kommunen har omfattande pensionsåtaganden som kommer att innebära stora utbetalningar i framtiden. Utifrån måttot att var generation skall bära sina kostnader har kommunfullmäktige i de finansiella målen beslutat att finansiell kapitalplacering skall göras med minst 10 Mkr årligen när likviditeten så tillåter. Någon sådan placering har inte gjorts under 2010 med tanke på de stora investeringsnivåerna kommunen har för tillfället. Mkr Ansvarsförb. Avsättning Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt uppgår till 809 Mkr vid årets slut. Finansiella placeringar och öronmärkta avsättningar uppgår till 68 Mkr varvid ej finansierade pensionsförpliktelser uppgår till 741 Mkr vid årets slut. Via försäkringslösning är alla tillkommande pensionsåtaganden tryggade efter Ansvarsförbindelsens minskning mellan 2010 och 2009 uppgår till 49 Mkr. En kraftig ökning av pensionsförpliktelsen på 105 Mkr skedde mellan åren 2006 och Ökningen berodde på ändrat ränteantagande då kalkylräntan sänktes från 3,0 % till 0 %, vilket medförde en uppvärdering av skulden. Ett lägre ränteantagande gör att skulden ökade vid förändringen, men minskar succesivt allteftersom vilket troligen är anledningen till förändringen mellan 2009 och Tillgångsslag Bokfört Bokfört Marknads- Andel finansiella värde -09, värde -10 värde av Placeringar Mkr Mkr portfölj Strukturerade produkter, kapitalgaranterade % Gjorda placeringar överensstämmer med den policy kommunfullmäktige fastställt för förvaltning av pensionsmedel, placeringsregler och limit för tillgångsslagen. Avsättningar, Mkr Öronmärkt avsättning under eget kapital Borgensåtaganden Borgen innebär alltid ett risktagande. Det totala borgensansvaret uppgår till 314 Mkr. Borgensbeloppet har under året minskat med 19 Mkr. Samtliga bolagslån finns nu i internbank. Den bolagsborgen som kvarstår avser ett leasingavtal avseende anläggningstillgångar i Tekniska Verken till ett belopp av 124 Mkr. Kommunen har iklätt sig ett omfattande borgensansvar till bostadsrättsföreningar och åtaganden gentemot staten avseende ansvar för förlust till egnahem. Borgensåtagandet uppgår till 190 Mkr beslutade kommunfullmäktige att kommunal borgen endast skulle lämnas till kommunkoncernens företag. I samband med medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening medgavs undantag från denna regel och kommunen tecknade en solidarisk borgen. I enlighet med stadgarna i Kommuninvest ingår Kiruna kommun som part i det regressavtal mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras. Pensionsförpliktelser, Mkr Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Summa förpliktelser Finansiell placering, bokfört värde Öronmärkt avsättning under eget kapital Återlånade medel, ej finansierade pensionsförpliktelser

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN Budgetföljsamhet För att mäta hur nämnderna följer kommunfullmäktiges beslut och vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen analyseras budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Budgetföljsamhet, Mkr År Resultat, exkl jmf störande och eo-poster Budgeterat resultat Budgetavvikelse Just jmf störandeoch eo-poster Under perioden uppgår budgetavvikelsen till 69 Mkr varför budgetföljsamheten inte anses speciellt god, men glädjande nog är avvikelsen åt det positiva hållet. Finansverksamheten är svår att förutse eftersom prognoser över skatteintäkter och statsbidrag har en tendens att variera över året och till viss del avgör budgetföljsamheten eftersom det handlar om stora belopp. Andra osäkerhetsfaktorer är bland annat resultatet av löneförhandlingarna, pensionsskuldens utveckling, semesterlöneskuld och ferielöner. God ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje kommun skall i sin budget tydligt ange en ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställning i form av finansiell målsättning. Resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov. Resultatet bör ligga på en nivå som realt konsoliderar ekonomin Skuldsättning. Hur mycket av kommunens tillgångar skall vara finansierade med egna medel Finansieringsstrategi. Precisera hur investeringar och pensioner skall finansieras In- och utbetalningsströmmar, exempelvis betalningsberedskap Även övriga risker bör vägas in. Borgen eller förlusttäckning i egna företag Det samlade resultatet för uppgår till 104 Mkr och skatter och statsbidrag uppgår till Mkr. Resultatets andel av skatter och statsbidrag för samma period uppgår till 1,8 % vilket ligger något lägre än tumregeln att resultatkravet bör vara 2 % årligen. Med tanke på de höga investeringsnivåerna och stora ambitionsnivåer Kiruna har kan resultatkravet behöva vara något högre för att täcka framtida behov. Sammanställningen nedan visar att det är finansverksamheten som under perioden bidragit till den större delen av det positiva resultatet. Driftsunderskotten som tidigare var oroväckande stora har under senare åren övergått i driftsöverskott. Under tidsperioden uppgår det samlade driftsöverskottet till 18 Mkr vilket är oförändrat jämfört med perioden Budgetkontrollen kan bli bättre Styrelse/nämnd, Mkr Totalt Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Övriga Summa drift Finans

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT DRIFT INVESTERING Driftsredovisning tkr Resultaträkning Bokslut 2010 Budget 2010 Avvikelse Bokslut 2009 Nämnd/styrelse Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Netto Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelse Kommunkontor Uppdrag Kirunabostäder AB Uppdrag Tekniska Verken AB Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och Byggnämnd Överförmyndarnämnd Valnämnd Finans Avskrivningar/nedskrivningar Summa verksamheten Finans Skatte- o statsbidrag netto Räntenetto -559 Extra ordinära kostnader Finans exkl Verksamhet SUMMA TOTALT Investeringsredovisning tkr Bokslut 2010 Budget 2010 Avvikelse Kompl. Bokslut 2009 Nämnd/styrelse Intäkt Kostnad Netto Netto Netto budget Netto Kommunstyrelse Kommunkontor Uppdragsverksamhet/fastigheter Uppdragsverksamhet/Gatu Va Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd SUMMA TOTALT

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT INVESTERING Större investeringsprojekt Större investeringsprojekt, Projekttid Redovisningsår Hela projektet överstigande tkr 2010 t o m 2010 och fram Startår Planerat Års- Redov Tot Tot Återst Progn färdigt budget i år budg redov tot budg tot kost Kommunstyrelse Nytt äldreboende Nya raketskolan Simhallenbadet, upprustning Parkskolan A-huset Parkskolan Lokal studentkår Parkskolan Högskola Datasystem, VA-verk Barn- och utbildningsnämnd Nya Luossavaara förskola Ombyggnationer förskolekök Anpassningar för- o grundskola Socialnämnd Ombyggn Blomstergården Vittangi Fritids- och kulturnämnd Tillbyggn budo/styrkehall

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Personalberättelse Antal anställda Kiruna kommun hade månadsanställda personer varav tillsvidareanställda personer per den 1 november Kiruna kommun hade 150 visstidsanställda per den 1 november Kvinnor och män Av kommunens tillsvidareanställda utgjorde kvinnorna och männen 198. Ålder Medelåldern för tillsvidareanställda var per den 1 november, 48,1 år och männens 47,4 år. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen hade lägsta medelålder (45,5 år). Barn- och utbildningsförvaltningen har den högsta medelåldern (49,8 år). Åldersstruktur Antal > > 60- Kvinnor Män Ålder Åldersstruktur för tillsvidareanställda kvinnor och män per åldersgrupp för hela Kiruna kommun. Heltid och deltid Av kommunens tillsvidareanställda hade 85,2 % heltidsanställning. 84,2 % av samtliga tillsvidareanställda kvinnor och 92,9 % av männen arbetade heltid. 15,8 % av alla tillsvidareanställda kvinnor och 0,7 % av alla tillsvidareanställda män arbetade deltid år Pensionsavgångar Under 2010 har 45 personer avgått med pension, inklusive de som erhåller 25% av aktuell lön. Medelåldern för anställda som avgått med pension var 63,8 år. Framtid Inom Kiruna kommun beräknas ca 200 personer gå i ålderspension under åren Personalavdelningen uppskattar rekryteringsbehovet utifrån detta till ca 225 personer. Lönestatistik Medellönen var kr. Kvinnor hade en medellön på kr och männen kr. Fyllnadstid och övertid Totalt har kommunens anställda arbetat timmar övertid och timmar fyllnadstid. Övertiden har minskat med ca timmar i jämförelse med Fyllnadstiden har även den minskat med ca timmar. Fyllnads- och övertiden motsvarade ca 19 månadsanställda helårsarbeten jämfört med 22 månadsanställda helårsarbeten under år Personalkostnader Personalkostnader, totalt (tkr) , ,2 Vari ingår: Lön arbetad tid , ,5 Po-kostnader , ,6 Personalkostnader totalt per helårsarbetare (månadsoch timavlönad) ,3 tkr/helårsarbetare ,8 tkr/helårsarbetare Därav lön arbetad tid per helårsarbetare (månads- och timavlönad) ,6 tkr/helårsarbetare ,7 tkr/helårsarbetare I beloppet lön arbetad tid ingår ej ersättningar/arvoden till arvodesanställda och uppdragstagare Pensionsutbetalningar (tkr) , ,7 Kostnaderna för sjukfrånvaro (tkr) exkl po, åren 2003 till Kostnader för övertids- och fyllnadstids (tkr) exkl po, åren 2003 till

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Hälsobokslut Friska Av samtliga tillsvidareanställda under 2010 hade: 37,2 % inte någon sjukdag under året, 66 % maximalt 7 dagars sjukfrånvaro och 27,5 % inte någon sjukfrånvarodag under 2009 Förvaltning Ej frånvaro i % Barn- och utbildning 39,7 Fritid- och kultur 44,3 Kommunkontoret 53,5 Miljö- och samhällsbyggnad 62,5 Socialförvaltningen 31,2 Totalt 37,2 Antal tillsvidareanställda med 0-sjukdagar under 2010 per förvaltning. Sjukfrånvaro Med sjukfrånvaro avses all egen sjukfrånvaro inklusive tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukfrånvaron i % av överenskommen arbetstid uppgår till 5,2 % år 2010 jämfört med 4,9 % år I genomsnitt har varje månadsanställd arbetstagare varit sjukfrånvarande 17,2 dagar under Detta är en ökning med 1,1 dag från Antal sjukfrånvarodagar beräknas med hänsyn till omfattning, t.ex. två frånvarodagar på 50 % utgör en heldag. Under 2010 motsvarade sjukfrånvaron 98,4 helårsarbetare jämfört med 103,8 helårsarbetare Sjukfrånvarokostnader Sjukfrånvarokostnaderna inklusive po uppgick för varje enskild månadsavlönad och timavlönad till kr. Tkr ,3 3,9 3,9 0 Buf FoK KK MoS Soc Totalt Förvaltning Sjukfrånvarokostnader exklusive po för varje månadsoch timavlönad årsarbetare per förvaltning. % ,0 1,9 2,6 6,5 2,6 2,2 2,8 Sjukfrånvaro per förvaltning och kön 2,5 5,2 1,4 6,6 4,7 > > Buf FoK KK MoS Soc Kvinnor Förvaltning Män Total sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid för månadsanställda arbetstagare per förvaltning och med hänsyn taget till kön. 3,4 Sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid under åren för män och kvinnor. Tabellen redovisar även den arbetstid som överenskommits och antalet sjukfrånvarotimmar. Överenskommen Sjuk antal tim av Sjukfrånvaro i % ordinarie överenskommen arbetstid, timmar arbetstid Kvinnor , ,9 5,6 5,5 6,5 7,8 9,7 Män , ,4 2,6 2,2 3,3 4,0 3,8 Totalt , ,4 5,2 4,9 5,9 7,1 8,7 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Sjukfrånvaro per åldersgrupp Sjukfrånvaron i procent av överenskommen arbetstid fortsätter att öka för åldersgruppen< 29 år. Sedan 2008 har det skett en ökning med 1,9 % i den åldersgruppen. I de övriga åldersgrupperna är sjukfrånvaron i samma nivå som föregående år. Total sjukfrånvaro i % av den totala sjukfrånvaron, per åldersgrupp för åren 2009 och < 29 år 5,7 6, år 4,2 4,4 50 år > 5,5 5,6 Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar i procent 37,3 % av all sjukfrånvaro bestod av långtidsfrånvaro (överstigande 59 dagar) år Detta är en minskning med 5,5 % sedan föregående år. Sjukfrånvaro överstigande 59 kalenderdagar i % av den totala sjukfrånvaron, per åldersgrupp för åren 2009 och < 29 år 35,6 43, år 35,9 34,1 50 år > 47,6 38,9 Jämförelse av sjukfrånvaro för år 2010, i % av överenskommen arbetstid mellan Norrbottens kommunerna Norrbottens län - Boden 5,3 Pajala 4,5 Gällivare 5,9 Piteå 4,8 Haparanda 4,1 Älvsbyn - Jokkmokk - Överkalix 6,8 Kalix - Övertorneå - Kiruna 5,2 Arjeplog - Luleå 4,8 Arvidsjaur 4,9 Sjukfrånvaro överstigande 59 kalenderdagar i förhållande till total sjukfrånvaro per förvaltning och kön Totalt 2009 i % av Totalt 2010 i % av Kvinnor 2010 i % av Män 2010 i % av total sjukfrånvaro total sjukfrånvaro total sjukfråvaro total sjukfrånvaro Barn- o utbildning 50,3 40,3 41,8 8,6 Fritid- o kultur 41,6 36,6 33,5 39,1 Kommunkontoret 27,9 12,1 16,5 1,7 Miljö- o samhällsbyggn 47, Socialförvaltningen 36,8 37,4 38,6 0 Totalt 42,8 37,3 39,1 11,8 Jämförelse av kommunkoncernens antal tillsvidareanställda samt sjukfrånvaro Antalet tillsvidareanställda Sjukfrånvaro i % av överenskommen arbetstid, hela året 2010 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kiruna kommun ,5 2,2 5,2 Tekniska Verken AB ,2 1,9 2,0 Kirunabostäder AB ,0 2,6 4,5 22

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT RESULTATRÄKNING Resultaträkning Mkr Koncern Koncern Kommun Kommun Verksamhetens intäkter Not 1 522,4 481,7 213,3 249,5 Verksamhetens kostnader Not , , , ,5 Avskrivningar Not 3-120,0-117,0-54,3-63,4 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,3 Skatteintäkter Not , , , ,5 Generella statsbidrag Not 4 185,7 176,4 185,7 176,4 Finansiella intäkter Not 5 0,4 1,8 21,7 1,7 Finansiella kostnader Not 6-24,0-25,7-22,3-5,1 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Not 7 49,9 7,5 33,1 23,3 Extraordinära kostnader Not 8-8,7-7,7-8,7-7,7 ÅRETS RESULTAT 41,3-0,3 24,5 15,6 Vart kommer pengarna ifrån? Vart tar pengarna vägen? 2 % 4 % 6 % 4 % 4 % 1 % 1 % 3 % 5 % 13 % 23 % 71 % 56 % 7 % Skatter Statsbidrag Taxor o avgifter Hyror Bidrag Övrigt Mkr 186 Mkr 28 Mkr 60 Mkr 84 Mkr 63 Mkr Löner, arvoden Övrigt Köp av verksamh Av- o nedskrivning Bidrag Hyror Tele, data Ext. ord. kostnader 803 Mkr 98 Mkr 330 Mkr 54 Mkr 68 Mkr 39 Mkr 12 Mkr 9 Mkr 23

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT KASSAFLÖDESRAPPORT Kassaflödesrapport Mkr Koncern Koncern Kommun Kommun DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Inbetalningar till verksamheten Not 1 486,5 512,3 204,4 246,4 Utbetalningar från verksamheten Not , , , ,9 Verksamhetens nettobetalningar ,5-934, , ,6 Inbetalda skatter/generella stadsbidrag 1 203, , , ,0 Finansiella inbetalningar 0,4 1,8 21,7 1,7 Finansiella utbetalningar -24,0-25,7-22,3-4,0 Extra ordinära utbetalningar -8,7-7,7-8,7-7,7 VERKSAMHETSNETTO 112,1 218,2 71,6 148,4 INVESTERINGAR Utbetalningar för inköp av materiella tillgångar -193,3-199,3-116,7-117,7 Förvärv av materiella tillgångar, dotterbolag -139,9 Utbetalningar för inköp av immatriella tillgångar -0,6-0,7 Inbetalningar för avyttrande av materiella tillgångar 14,2 4,0 12,1 0,4 Utbetalningar för inköp av fi nansiella tillgångar -4,6-4,6 INVESTERINGSNETTO -183,7-335,9-109,2-118,0 FINANSIERING Upplåning, kommunen 56,8 56,8 Övertagande av lån vid förvärv av dotterbolag 126,1 Upplåning, internbank 93,8 60,0 93,8 60,0 Amortering internbank -7,8-7,8 Utlåning/Långfristig fordran, internbank -30,2-60,0 Återbetald kortfristig fordran, internbank 7,8 Amortering av långfristig fordran 0,4 Amortering -102,3-3,3-102,0-3,3 FINANSIERINGSNETTO -8,5 231,8-38,0 53,5 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL -80,1 114,2-75,6 83,9 Likvida medel vid årets början 159,5 45,3 120,7 36,8 Årets kassafl öde -80,1 114,2-75,6 83,9 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 79,4 159,5 45,1 120,7 24