EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2010/N) Sverige Utbyggnad av bredband i Västra Götalandsregionen

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K(2010) 6055 slutlig Ärende: Statligt stöd SA (2010/N) Sverige Utbyggnad av bredband i Västra Götalandsregionen Herr Minister! 1. FÖRFARANDE (1) De svenska myndigheterna har, i enlighet med artikel i EUF-fördraget, genom en skrivelse av den 6 december 2010 till kommissionen anmält en åtgärd om stöd till utbyggnad av grundläggande bredband och nästa generations bredbandsnät i Västra Götalandsregionen. (2) Kommissionen sände en begäran om upplysningar den 18 januari 2011, som besvarades av de svenska myndigheterna den 3 mars En andra begäran om uppgifter skickades den 19 april 2011, och denna besvarades av de svenska myndigheterna den 22 juni BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN (3) Bakgrund: Västra Götalandsregionen är en region i sydvästra Sverige, relativt stor ytmässigt och glest befolkad (cirka 1,55 miljoner personer, dvs. 17 % av Sveriges befolkning), och där de flesta bor i tätorter. (4) Vad gäller utbyggnaden av bredband har kommersiella operatörer i linje med den allmänna marknadsutvecklingen större intresse av att investera i tätbefolkade områden, medan svårigheterna är större i avlägsna och glesbefolkade delar där villkoren för att bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken är mindre gynnsamma, eftersom investeringar i infrastruktur är dyra och kräver en viss kundbas för att vara lönsam. Som en följd av den geografiska strukturen är utsikterna för investeringar i bredband därför sämre i mycket glest befolkade Carl BILDT Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles Belgique Europese Commissie, B-1049 Brussel België Telefon: (0)

2 områden i Västra Götalandsregionen. Enligt de svenska myndigheterna är dock behovet för bredband lika stort i dessa områden som i övriga delar av regionen. (5) Trots den totalt sett goda bredbandstäckningen i Sverige finns fortfarande områden i Västra Götalandsregionen med fast boende samt företag som saknar tillräcklig tillgång till grundläggande bredbandstjänster. Även om utbyggnaden av nästa generations accessnät (nedan kallade: NGA-nät) fortskrider i Sverige täcker NGAnäten i dag huvudsakligen tätortsområdena. Enligt Post- och telestyrelsen (nationell regleringsmyndighet) har endast 32 % av befolkningen i Västra Götalandsregionen en anslutningspunkt till fiberteknik inom 350 meter, och högst 5,75 % av landsbygdsbefolkningen i regionen har tillgång till NGA-nät inom 350 meters avstånd. (6) Befintliga bredbandsåtgärder i Sverige: Den 25 mars 2010 godkände kommissionen Sveriges nationella bredbandsordning (N 30/ ) på grundval av EU:s statsstödsregler, som ändrats genom kommissionens beslut i ärende SA De svenska myndigheterna förklarade att medlen avsatta för Västra Götalandsregionen inom denna ram trots det befintliga ordningen för statligt stöd till bredband inte kommer att räcka till för att regionens bredbandsbehov. Dessa medel har vidare redan tagit slut eftersom behovet av stöd i regionen var mycket högre än vad som kunde tillgodoses inom stödordningen (budgeten uppgick till omkring 17,6 miljoner kronor, medan ansökningar inlämnades uppgående till omkring 76,9 miljoner kronor). (7) Västra Götalandsregionen har därför beslutat att komplettera den nationella stödordningen i regionen med en regional stödordning som är inriktad på de egna specifika behoven för att uppnå de ambitiösa målen i regionen. På grund av skillnaderna i syfte, tillämpningsområde och finansiering kan de två stödordningarna inte sammankopplas. Även om målområdena kan överlappa, kommer den beslutsfattande myndigheten i sådana fall försäkra att sökanden inte kan dra nytta av båda stödordningarna. Dessutom kan stödet inte kumuleras med andra stödåtgärder, bl.a. Sveriges nationella bredbandsåtgärder 3. (8) Reglerna och villkoren för den här aktuella åtgärden och den redan godkända nationella ordningen för bredband är nästan identiska. Särdragen i ordningen för Västra Götalandsregionen beskrivs nedan. (9) Mål: Syftet med Västra Götalandsregionens bredbandsstödordning är dubbelt: Att stödja utbyggnaden av både grundläggande nät och NGA-nät i områden i Västra Götalandsregionen, där sådana tjänster för närvarande inte finns tillgängliga och liknande tjänster inte planeras av marknadsaktörerna på kommersiella villkor under kommande tre år. Syftet med projektet är att på kort sikt ge alla tillgång till bredband på 2 Mbps i regionen och även att på längre sikt bidra till att uppnå universell NGA-täckning i regionen. Regionen anser också att den med denna stödordning kan nå långt med sina långsiktiga mål, dvs. att bredbandskapacitet på 10 Mbps ska finnas tillgänglig i alla delar av Västra Götalandsregionen senast i slutet av Statsstödsärende N30/2010 Sverige Statligt stöd för bredband inom ramen för programmet för landsbygdsutveckling. EUT C 96, SA33221 Ändring av statsstödsordningen för bredband inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram (ändring av N30/2010). Ännu ej offentliggjort. Se hänvisningar i fotnot 1 och 2. 2

3 (10) Sverige anser därför att den anmälda statliga stödåtgärden kommer att bidra till att uppnå de ambitiösa målen för den svenska nationella bredbandsstrategin 4 och den digitala agendan för Europa 5 samt att den ligger i linje med den regionala bredbandsstrategin. (11) Rättslig grund: Den rättsliga grunden är lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. Västra Götalandsregionen och kommunerna är också bundna av kommunallagen (1991:900). (12) Beslutsfattande myndighet: Västra Götalandsregionen, landstinget, är beslutsfattande myndighet. (13) Projektägare: Berörda kommuner eller Västra Götalandsregionen kommer att vara projektägare. Projektägarna kommer att förbereda och lämna in stödansökningarna (inklusive marknadsanalys och samråd med marknaden) till den beslutsfattande myndigheten. Efter den beslutsfattande myndighetens godkännande av stödansökan för ett projekt kommer projektägarna att ansvara för genomförandet av dessa projekt. (14) Budget, finansiering och stödnivå: Åtgärden finansieras genom Västra Götalandsregionen och de berörda kommunerna med 50 % vardera. Det totala planerade stödbeloppet är högst 350 miljoner kronor (cirka 38 miljoner euro). Stödnivån för ett projekt beror på resultatet av anbudsförfarandet. (15) Åtgärdens varaktighet: Ordningen kommer att träda i kraft efter kommissionens beslut om att godkänna den mot bakgrund av EU:s statsstödsregler. Stöd får beviljas fram till 2014 (med betalningar till 2015). (16) Målområden: De föreslagna åtgärderna påverkar omkring 15 % av Västra Götalandsregionens geografiska område och sammanlagt omkring invånare (ungefär 7 % av regionens alla invånare). För återstående 93 % av befolkningen i Västra Götalandsregionen förutsätts marknaden komma att ta hand om bredbandsutbyggnaden inom de närmaste 2 3 åren. Om Västra Götalandsregionen och kommunerna inte hjälper målområdena med offentliga medel hävdar de svenska myndigheterna att en digital klyfta skulle uppstå i regionen. (17) De svenska myndigheterna har efter kartläggning av befintlig infrastruktur närmare angivit följande skäl till det otillräckliga bredbandsutbudet i Västra Götalandsregionen: Område 1: Områden helt utan bredband eller med mycket begränsad ADSLkapacitet (nedladdningshastigheter på normalt högst 0,25 Mbps). Detta område omfattar ungefär invånare. 4 5 Nationell bredbandsstrategi antagen den 2 november 2009 syftar till att uppnå följande mål: 1) år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbps, 2) fram till 2015 bör 40 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbps och 3) alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda elektroniska offentliga tjänster med bredbandsåtkomst. Samhällsomfattande bredbandstäckning som ska uppnås senast 2013 och Alla i EU ska ha tillgång till internet med över 30 Mbps och 50 % eller mer av de europeiska hushållen har abonnemang för över 100 Mbps. 3

4 Område 2: Områden med begränsad ADSL-kapacitet på grund av radiobaserade backhaulnät. Annan teknik, t.ex. mobila bredbandsnät kan förekomma i dessa områden, men även med mycket begränsad kapacitet (nedladdningshastigheter på cirka 0,384 Mbps). Detta område omfattar ungefär invånare. Område 3: Områden med begränsade ADSL-kapacitet till följd av långa kopparavstånd. ADSL-kapaciteten är begränsad (cirka 2 Mbps nedströms), och dessa områden kan ha stora kapacitetsbrister, på grund av de långa avstånden 6 (mer än 3 km) från slutanvändarens lokaler till telestationerna 7. I dessa områden bor cirka invånare. (18) Åtgärdens räckvidd: Den nuvarande åtgärden kommer att stödja utbyggnaden av backhaulnät 8 och/eller upprätta nya accesspunkter på backhaulnätet i dessa områden. Nätet kommer att erbjuda öppet grossisttillträde för utomstående operatörer som kommer att kunna ansluta sina acessinfrastrukturer och leverera bredbandstjänster till slutanvändare. (19) Kontroll av målområdena och samråd med berörda parter: Innan stöd för ett projekt godkänns i enlighet med nationella bredbandsordningen 1) ska projektägarna utföra en marknadsanalys och ett samråd med marknadens aktörer i området för att ringa in befintliga bredbandsnät och -tjänster inom målområdena 9. 2) Resultatet av marknadsanalysen, bl.a. kartläggningen, de exakta målområdena samt föremålet för åtgärden kommer att studeras av den beslutsfattande myndigheten. Projektansökan kommer att finns offentliggjort på den beslutsfattande myndighetens webbplats i minst en månad. Om en operatör under denna tid uttrycker farhågor angående en planerad statlig stödåtgärd utreder den beslutsfattande myndigheten dessa påpekanden. En operatör som planerar att investera i ett jämförbart bredbandsnät i målområdet inom den närmaste framtiden ska bevisa att dessa planer är trovärdiga. Operatören skulle kunna lämna in affärsplanen, en detaljerad tidsplan för utbyggnaden, bevis för tillräcklig finansiering eller andra typer av bevis som visar att de planerade investeringarna är trovärdiga och rimliga. 3) Stöd får endast beviljas om det efter marknadsanalys och samråd med berörda parter står klart att marknaden inte kommer att ge några motsvarande bredbandserbjudanden eller förväntas ge sådana inom de kommande tre åren. (20) Anbudsförfarande: Efter det att den beslutsfattande myndigheten har godkänt en projektansökan som utarbetats av projektägaren kommer stödet att tilldelas på grundval av ett öppet anbudsförfarande. Anbudsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med principerna i lagen om offentlig upphandling. Det kommer att vara ett öppet anbudsförfarande med lika och icke-diskriminerande behandling av alla anbudsgivare. Tilldelningskriterier kommer bl.a. att vara stödbelopp, kvaliteten på förslaget, användning av befintliga nät, prissättningen samt villkoren för tillträde i grossistledet. Projektägaren ska i förväg ange den relativa viktning som han kommer att ge vart och ett av de kvalitativa kriterier som valts. Investeringen bör rimligen slutföras inom två år från det att anbudsförfarandet slutfördes På grund av tekniken försämras tillgänglig bandbredd via kopparnät med ADSL-teknik påtagligt allt eftersom avståndet ökar mellan telestation och slutanvändare. Telestationens (exchange) område är lika med det geografiska område inom vilket platser är kopplade via accessnät (dvs. telekablar som dras till hem och företag). Backhaulnät omfattar de mellanliggande länkarna mellan stomnät (backbone (core) networks) och accessnät (last mile). Den webblänk som ska användas för detta ändamål är följande: 4

5 (21) Målet om att minimera offentlig finansiering: Den beslutsfattande myndigheten kommer aktivt att uppmuntra användning av befintlig infrastruktur för att undvika onödig dubblering och slöseri med resurser. Detta skulle till exempel kunna innefatta återanvändning av befintliga kabelrör, användning av offentliga infrastrukturer (kommunernas infrastruktur finns registrerad i en digital databas) eller samordning av anläggningsarbeten med övriga allmännyttiga sektorer. Västra Götalandsregionen och berörda kommuner kommer också att uppmuntra oavlönat frivilligt arbete 10 för att minska det nödvändiga finansiella bidraget. (22) Teknikneutralitet: Åtgärden är teknikneutral. I fråga om backhaulnätsegmentet är det, i enlighet med den nuvarande tekniska och marknadsmässiga utvecklingen, endast fiberteknik som har tillräcklig kapacitet att transportera de stora mängder datatrafik som behövs för ett backhaulnät och som möjliggör tillräcklig kapacitet i accessnätsdelen. När det gäller accessnätssegmentet som ansluter till backhaulnätet kommer åtgärden att göra det möjligt för flera alternativa plattformar (exempelvis trådbundna, trådlösa och mobila lösningar) att utnyttja den subventionerade infrastrukturen. Därför gynnar åtgärden inte någon viss teknik- eller nätplattform, och kommersiella operatörer får själva hitta de lämpligaste tekniska lösningarna för att tillhandahålla slutanvändare bredbandstjänster. (23) Tillträde i grossistledet och prissättning: Infrastrukturen ger tillträde för utomstående aktörer, inklusive både passiv och aktiv infrastruktur (även tillträde till kabelrör, svartfiber och kopplingsskåp för minst tre operatörer, samt tillträde till aktiva produkter). Utomstående operatörer kommer att få grossisttillträde till de subventionerade näten under minst 7 år efter det att projektet slutförts. Grossistpriserna kommer att överensstämma med genomsnittliga offentliggjorda eller reglerade priser på jämförbara, mer konkurrensutsatta marknader i Sverige. Både villkoren för tillträde och prissättning ska följa de allmänna riktlinjerna för effektivt grossisttillträde för utomstående aktörer, inklusive villkor om öppenhet, icke-diskriminering och effektivt grossisttillträde enligt definitionen i riktlinjerna från den nationella regleringsmyndigheten 11. (24) Stödmottagare: Direkta stödmottagare blir de operatörer som verkar på området för elektronisk kommunikation som tillhandahåller bredbandstjänster. I vissa sällsynta fall förutser de svenska myndigheterna möjligheten att ingen kommersiell operatör kommer att förklara sig villig att äga nätet (t.ex. på grund av höga underhållskostnader) och att de endast skulle vara intresserade av driften (som grossister). I sådana fall får icke-vinstdrivande sammanslutningar och/eller kommuner bli ägare till nätet, men den systemansvarige för nätet ska väljas ut i anbudsförfarande. Den direkta stödmottagaren kan alltså i sådana scenarier också vara en ideell förening och/eller kommun. Indirekta stödmottagare blir operatörer som verkar på området för elektronisk kommunikation som använder sig av det nya nätet för att erbjuda detaljhandelstjänster till slutanvändare, främst mikroföretag i de berörda områdena som kommer att gynnas av bättre bredbandstjänster. 10 i enlighet med artikel 54 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). EUT L 368, , s Finns på: 5

6 (25) Övervakning och clawback: Den beslutsfattande myndigheten ska under fem år ha ansvaret för att övervaka skyldigheterna i samarbete med avtalsslutande kommun. Övervakningen innefattar inkomständringar, antal kunder som använder de nya infrastrukturerna, antal tjänsteleverantörer, infrastrukturens tillförlitlighet, villkor för grossisttillträde och funktionalitet samt prissättning. En clawback-mekanism kommer att ingå som en del av avtalen: anbudsgivarna måste åta sig att betala tillbaka en del av betalningen om efterfrågan på bredband i målområdet växer över förväntade nivåer och detta leder till att vinsten från det berörda området blir orimligt hög. Clawback-mekanismen kommer att behållas i fem år efter det att nätet blivit operativt. Vinsterna kommer att beräknas kumulativt och kontrolleras efter det att femårsperioden har gått till ända. Om den sammanlagda lönsamheten under dessa fem år var högre än den genomsnittliga lönsamheten för branschen kommer den beslutsfattande myndigheten att återkräva en del av den extra vinst som motsvarar åtgärdens stödnivå. I överensstämmelse med kommissionens beslutspraxis 12, kommer stöd endast att återkrävas från stödmottagare som har sammanlagt, och kumulativt, mottagit stöd på mer än 10 miljoner kronor (ca 1 miljon euro), då Sverige hävdar att inrätta en clawback-mekanism för mycket små stödbelopp (mindre än 1 miljon euro) skulle innebära en oproportionerlig börda för den beviljande myndigheten. 3. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN 3.1. Förekomst av stöd (26) Enligt artikel i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att en åtgärd ska utgöra statligt stöd måste således följande kumulativa villkor uppfyllas: 1) stödet ska beviljas med statliga medel, 2) det ska ge företag en ekonomisk fördel, 3) fördelen ska vara selektiv och den ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, 4) åtgärden ska påverka handeln inom gemenskapen. (27) Den aktuella åtgärden kommer att finansieras med statliga medel, närmare bestämt med pengar från kommunerna och regionen. Den innebär en selektiv ekonomisk fördel för de operatörer som verkar på området för elektronisk kommunikation som erbjuder bredbandstjänster i de relevanta landsbygdsområdena (direkta stödmottagare). Den kommer också att medföra fördelar för slutanvändarna (framför allt små och medelstora företag) i målområdena. (28) Åtgärden kan snedvrida konkurrensen. Den anmälda stödåtgärden tillåter ett antal utvalda företag att med hjälp av statliga medel avlastas från en del av sina kostnader för finansieringen av utbyggnaden av bredband i Västra Götalandsregionen. Dessutom kan utomstående leverantörer av bredbandstjänster och kommersiellt verksamma slutanvändare som finns i täckningsområdet också indirekt dra fördel av den aktuella åtgärden. Följaktligen stärker det statliga stödet de utvalda stödmottagarnas ställning i förhållande till konkurrenterna i EU och kan därför snedvrida konkurrensen. Eftersom de direkta stödmottagarna är verksamma i utbyggnaden av bredbandsnät, en marknad som, åtminstone potentiellt, är föremål 12 Se t.ex. kommissionens beslut i ärendena N388/2009 och N62/2010 Utbyggnadsstöd för höghastighetsbredband i glesbefolkade områden i Finland. 6

7 för handel inom EU, kommer detta stöd sannolikt att påverka handeln mellan medlemsstaterna. (29) Kommissionen konstaterar därför att den anmälda stödåtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel i EUF-fördraget, vilket också medlemsstaten bekräftat i samband med anmälan. När det fastställts att projektet innefattar inslag av stöd enligt artikel i EUF-fördraget till den valda tjänsteleverantören, till fristående leverantörer och till företag måste man beakta om åtgärden kan konstateras vara förenlig med den inre marknaden Stödets förenlighet med den inre marknaden (30) Kommissionen har bedömt den anmälda åtgärdens förenlighet med den inre marknaden mot bakgrund av bredbandsriktlinjerna 13, som innehåller en ingående tolkning av artikel c i EUF-fördraget inom detta område av statsstödslagstiftningen. Vad gäller tillämpliga materiella bestämmelser har kommissionen i allt väsentligt analyserat åtgärderna mot bakgrund av de kriterier som utarbetats i punkterna i bredbandsriktlinjerna. För att vara förenlig med artikel c i EUF-fördraget måste ett stöd främja ett mål av gemensamt intresse på ett sätt som är nödvändigt och proportionerligt. Stödet är i linje med EU:s politik (31) Åtgärden är inriktad på vita områden 14 som också är vita NGA-områden i den mening som avses i bredbandsriktlinjerna, där några tillräckliga grundläggande bredbandstjänster för närvarande inte finns att tillgå, och där det inte finns några utsikter att sådana investeringar kommer att ske på kommersiell grund under de närmaste tre åren. Målet för åtgärden är därför förenligt med den digitala agendan 15 som uppmanar medlemsstaterna att använda offentlig finansiering i linje med EU:s regler för konkurrens och statligt stöd i syfte att uppnå den täckning, hastighet och användning som fastställs i Europa 2020-strategin 16. Den aktuella åtgärden följer således också de väl definierade politiska mål som EU eftersträvar enligt avsnitt 3.1 i bredbandsriktlinjerna. Stöd är ett lämpligt instrument (32) Den svenska regeringen har antagit en heltäckande bredbandsstrategi med ett övergripande mål om att Sverige ska ha bredband i världsklass. I strategin ingår också flera alternativa åtgärder till stöd för bredband och utbyggnaden av NGAnätet i landet för att uppnå dokumentets viktigaste mål. (33) I den nu bedömda situationen löser dock de möjligheter som erbjuds via alternativa instrument (inklusive förhandsreglering) inte de problem som rör bristen på grundläggande bredband eller höghastighetsbredband i målområdena. I linje med punkterna 47 och 48 i bredbandsriktlinjerna ser den svenska regeringen inga andra möjligheter att säkerställa grundläggande och snabba bredbandstjänster än att Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät, EUT C 235, , s. 7. Om inga lämpliga grundläggande bredbandstjänster på 2 Mbps finns tillgängliga ska området i linje med kommissionens praxis, betraktas som ett vitt område i den mening som avses i bredbandsriktlinjerna. Se t.ex. kommissionens beslut N238/2008 eller N461/2009. En digital agenda för Europa. KOM(2010)0245 slutlig/2. I Europa 2020-strategin understryks hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. 7

8 bevilja offentligt stöd till byggandet av backhaulnät i de glesbefolkade delarna av landet. (34) Backhaulnät kan klara av både grundläggande och NGA-nät, och har därmed potential att stödja båda typer av utbyggnad, beroende på det val som görs av operatörer och slutanvändare. Stöd till backhaulnät anses vara ett konkurrensbefrämjande ingripande, eftersom dessa nättyper kan minska inträdeshindren i accessnätsegmentet för flera teknikplattformar. De skulle kunna stimulera till investeringar i accessnätsegmentet och därigenom ha potential att öka konkurrensen och stärka konsumenternas valmöjligheter. Genom att tillåta öppet tillträde för olika bredbandsteknikplattformar till det nya statsfinansierade nätet kan projektet stimulera infrastrukturbaserad konkurrens i målområdena, på liknande sätt som i områden som redan har tillräcklig täckning. (35) Kommissionens analys bekräftar därför att åtgärden är ett lämpligt instrument för att nå målen av gemensamt intresse för dessa målområden. Stödet ger operatörerna de rätta incitamenten (36) När det gäller åtgärdens stimulanseffekt anges det i punkt 50 i bredbandsriktlinjerna att det bör undersökas huruvida den berörda investeringen i bredbandsnät inte skulle ha genomförts inom samma tidsram utan statligt stöd. Den marknadsanalys och det offentliga samråd som beskrivs i punkt 19 borgar för att inga adekvata bredbandsinvesteringar skulle ha gjorts i målområdena utan offentlig finansiering, varigenom stödet också skapar en förändring i aktörernas investeringsbeslut. Såsom förklaras i punkt 20 kommer stödmottagarna dessutom att väljas ut genom ett öppet anbudsförfarande. Därför bör stödet ge de utvalda operatörerna ett direkt och lämpligt investeringsincitament. Utformning av åtgärden och behovet av att begränsa snedvridningen av konkurrensen (37) Åtgärden i fråga anses vara proportionerlig eftersom villkoren i punkt 51 i bredbandsriktlinjerna respekteras och bland andra följande särdrag kan iakttas: a) De svenska myndigheterna kommer att utföra en detaljerad kartläggning och täckningsanalys samt samråda med befintliga operatörer för att klart avgränsa vilka geografiska områden som kommer att täckas av den aktuella stödåtgärden (se punkt 19 ovan). Stöd får endast beviljas om det efter marknadsanalys och samråd med berörda parter står klart att marknaden inte kommer att ge några motsvarande bredbandserbjudanden eller förväntas ge sådana inom de kommande tre åren. b) Anbudsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med reglerna för offentlig upphandling och tilldelningen göras i enlighet med fastställda kriterier. Detta förfarande har den effekten att det maximerar stödets verkningsgrad samtidigt som det minimerar eventuella fördelar för den operatör som valts. c) Den beviljande myndigheten kommer inom ramen för ett öppet anbudsförfarande att välja ut det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i enlighet med vad som beskrivs i punkt 20 och 21. Enligt villkoren i det öppna anbudsförfarandet, vid liknande om än inte samma kvalitet, får anbudsgivare som begär den minsta mängden stöd högre prioritetspoäng inom den allmänna bedömningen av anbudet. För att kunna avgöra vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga kommer den upphandlande myndigheten i 8

9 överensstämmelse med punkt 51 c i bredbandsriktlinjerna i förväg att ange den relativa vikt som den kommer att ge vart och ett av de valda kvalitativa kriterierna (se fotnot 55 i bredbandsriktlinjerna). d) Åtgärden är teknikneutral. Den kommer att göra det möjligt för flera alternativa plattformar (t.ex. trådbundna, mobila eller trådlösa lösningar) att använda den offentligt finansierade infrastrukturen. Därför gynnar åtgärden inte någon viss teknik- eller nätplattform, och kommersiella operatörer får själva hitta de lämpligaste tekniska lösningarna för att tillhandahålla slutanvändare bredbandstjänster. e) Åtgärden säkerställer användningen av befintlig infrastruktur i den utsträckning det är möjligt enligt punkt 21. f) Utomstående operatörer kommer att få grossisttillträde till det subventionerade bredbandsnätet på ett öppet, genomblickbart och icke-diskriminerande sätt under 7 år från det att projektet avslutats. Villkoren för tillträde kommer att följa de riktlinjer för utomstående aktörers effektiva grossisttillträde till subventionerat bredband, inbegripet villkor om öppenhet, icke-diskriminering och effektivt tillträde i grossistledet, som den nationella regleringsmyndigheten har offentliggjort. g) Den beslutsfattande myndigheten kommer att se till att grossistpriserna grundas på genomsnittspriserna för jämförbara tjänster på mer konkurrensutsatta områden i Sverige. h) De svenska myndigheterna har infört lämpliga övervaknings- och clawbackmekanismer så att nätoperatören inte gör orimliga vinster till följd av åtgärden såsom beskrivs i punkt (38) Eftersom åtgärden inriktar sig på vita NGA-områden som också är vita i fråga om grundläggande bredband, i enlighet med punkt 79 i bredbandsriktlinjerna, behöver inga ytterligare kriterier för förenlighet bedömas. De svenska myndigheterna har dock också visat att följande villkor kommer att uppfyllas: i) Effektivt grossisttillträde: Eftersom tillträdesskyldigheterna, som utvald operatör åläggs att följa, omfattar tillträde till både passiva och aktiva infrastruktur under minst sju år utan att det påverkar tillämpningen av eventuella liknande regleringsskyldigheter som kan komma att beslutas av den nationella regleringsmyndigheten. Denna tillträdesskyldighet ska också inbegripa rätten att använda kabelrör eller kopplingsskåp för att ge utomstående aktörer tillträde till den passiva infrastrukturen, inte endast till den aktiva. Detta påverkar inte eventuella liknande föreskrivna skyldigheter som den nationella regleringsmyndigheten kan införa på den berörda specifika marknaden för att främja effektiv konkurrens eller åtgärder som antagits efter att den nämnda perioden har löpt ut. 17 I överensstämmelse med kommissionens beslut i ärendena N388/2009 och N62/2010, tillämpas clawback klausulen på alla fall utom de fall då en operatör får stöd genom denna åtgärd under 1 miljon euro. Den kumulativa effekten av stödet beaktas så att om en operatör får mindre stödbelopp genom flera projekt av åtgärden kommer återkrav (clawback) tillämpas på alla dessa projekt om den kumulativa summan av stödet är över 1 miljon euro. 9

10 j) Såsom förklaras i punkt 23 kommer accessprodukterna och deras prissättning att fastställas i enlighet med den nationella regleringsmyndighetens riktlinjer. Vidare kommer den beslutsfattande myndigheten tillsammans med den nationella regleringsmyndigheten på begäran av utomstående operatörer att godkänna villkoren för tillträde i enlighet med tillämpliga gemenskapsbestämmelser. k) Effektivt och fullständigt tillträde till accessnätet: Såsom förklaras i punkt 23 kommer den NGA-nätarkitektur som får statligt stöd att stödja ett effektivt och fullständigt tillträde till accessnätet och erbjuda alla typer av nätaccess som operatörerna kan vilja erhålla, inbegripet men inte begränsat till tillträde till kabelrör, fiber och bitström. (39) Kommissionen drar på det hela taget slutsatsen att den övergripande effekten av åtgärden kan anses vara positiv. Åtgärden är förenlig med målen i artikel c i EUF-fördraget eftersom den underlättar utvecklingen av bredbandstjänster i avlägset belägna områden och landsbygdsområden. Åtgärden är utformad på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen eller påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset Slutsats (40) På grundval av ovanstående bedömning bekräftar kommissionens analys att kriterierna för förenlighet enligt bredbandsriktlinjerna är uppfyllda, varför det stöd som ingår i den anmälda åtgärden är förenligt med artikel c i EUFfördraget. Med tanke på ordningens löptid vill kommissionen uppmärksamma de svenska myndigheternas på framtida revideringar av bredbandsriktlinjerna som eventuellt skulle kunna innebära att ordningen behöver ändras. 4. BESLUT (41) Mot denna bakgrund anser kommissionen att det stöd som beviljats på grundval av åtgärden är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel c i EUF-fördraget och har därför beslutat att inte göra några invändningar mot den anmälda åtgärden. (42) Kommissionen påminner Sverige om skyldigheten att lämna in årliga rapporter om genomförandet av stödet och att i enlighet med artikel i EUF-fördraget underrätta kommissionen om alla planer på att godkänna en ny eller att ändra föreliggande stödåtgärd. 10

11 Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör offentliggöras, uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen kommer den att anse att Ni har lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran ska sändas via krypterad e-post till stateaidgreffe@ec.europa.eu eller med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens State Aid Greffe Rue Joseph II 70 B-1049 Bryssel Fax: Högaktningsfullt, På kommissionens vägnar László ANDOR Ledamot av kommissionen 11