PM från arbetsgruppen för projektet Guggenheim Helsingfors

Transkript

1 FÖRSLAG PÅ ETABLERING AV MUSEET GUGGENHEIM HELSINGFORS PM från arbetsgruppen för projektet Guggenheim Helsingfors

2 1 Utgångspunkt för beredningen av projektet Helsingfors stad startade i samarbete med Solomon R. Guggenheim-stiftelsen år 2011 ett projekt rörande etableringen av ett konstmuseum i Helsingfors som skulle ingå i Guggenheim-nätverket. I syfte att utveckla Guggenheim Helsingfors-museet grundades Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors i Finland. Guggenheim är ett internationellt nätverk av konstmuseer som upprätthålls av den icke-vinstdrivande Solomon R. Guggenheim-stiftelsen. Museet har till uppgift att öka kunskaperna om och uppskattningen av konst, arkitektur och visuell kultur över hela världen samt ge vanliga människor en möjlighet att uppleva modern konst och nutidskonst på ett betydande sätt. Stiftelsen har museer i Bilbao, New York och Venedig. Dessutom håller byggandet av ett museum i Abu Dhabi precis på att påbörjas. Guggenheim-stiftelsen har sedan länge velat öppna ett femte tillskott i museifamiljen i Helsingfors. Det finska samhällets öppenhet och delaktighet samt det högklassiga utbildningssystemet skapar en utmärkt grund för byggandet av framtidens museum. Den finska kreativiteten, designkunnandet, arkitekturen och tekniken har en naturlig koppling till projektet. Dessutom skapar Finlands geografiska läge i Norden, nära Rysslands tillväxtcenter och som mål för turism från Asien idealiska förutsättningar för att ge museet en roll som centralt dragplåster för turismen. Vinnaren av Guggenheim Helsingfors-museets internationella arkitekttävling offentliggjordes i juni Guggenheim-stiftelsen anordnade tävlingen i samarbete med Finlands Arkitektförbund, Helsingfors stad och finska staten. Alla dessa instanser var representerade i 11-mannajuryn för tävlingen, som valde den Parisbaserade arkitektbyrån Moreau Kusunoki Architects verk Art in the City till vinnare i tävlingen. Det kom in sammanlagt bidrag till tävlingen och det var en av de största arkitekttävlingarna som någonsin hållits i världen. Efter offentliggörandet av vinnaren av arkitekturtävlingen inledde Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors den fortsatta beredningen av projektet i samarbete med Helsingfors stad. I syfte att utreda villkoren och förutsättningarna för att genomföra och finansiera projektet bjöds även statliga representanter in till beredningsgruppen. Beredningsgruppen fokuserade på att utvärdera projektets genomförbarhet och på att skapa en modell för att förverkliga projektet. Gruppens arbete byggde på kostnadskalkyler och effektivitetsutvärderingar sammanställda av Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors. I beredningsgruppen ingick biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen, kanslichef Tapio Korhonen, stadens jurist Sami Sarvilinna, museichef Maija Tanninen-Mattila och verkschef Mikko Aho från Helsingfors stad. Undervisnings- och kulturministeriet representerades i gruppen av överdirektör Riitta Kaivosoja, regeringsråd Merja Leinonen och kulturråd Päivi Salonen och arbets- och näringsministeriet av avdelningschef Petri Peltonen och 2

3 konsultativ tjänsteman Katri Lehtonen. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors representerades i gruppen av ordförande Ari Lahti, styrelseledamot Johan Aalto och styrelseledamot Rafaela Seppälä. Dessutom deltog Tuula Saxholm från Helsingfors stad samt Anita Lehikoinen och Matias Marttinen från undervisningsoch kulturministeriet i beredningen. Beredningsgruppens förslag utgick från att finska staten, Helsingfors stad, Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors och privata aktörer skulle delta i finansieringen av byggandet av museet och dess verksamhet. När regeringen tog ställning till byggnadsinvesteringarna i Guggenheim Helsingfors-museet i samband med budgetförhandlingarna i augusti 2016 och inte beslutade om finansieringen av museet fortsatte Helsingfors stad och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors med förberedelserna utifrån det nya läget. Målet med detta arbete är att hitta en modell som kan presenteras för Helsingfors stadsstyrelse och stadsfullmäktige hösten Utvärdering av projektets effekter Målet är att Guggenheim Helsingfors både skulle vara ett kulturellt projekt, ett utbildningsprojekt samt ett ekonomiskt projekt och ett turistprojekt. Museet skulle ha betydande och omfattande ekonomiska effekter och göra Finland och Helsingfors mer kända internationellt. Dessutom skulle museet stärka museiklustret i huvudstaden och öppna internationella förbindelser med aktörer inom de kreativa branscherna. Museet skulle även bli en sevärdhet med internationell synlighet. Följande värderingar av effekterna, ekonomiska och andra, har gjorts av museet: Koncept- och utvecklingsutredningen för Guggenheim Helsingfors som Solomon R. Guggenheim-stiftelsen gav ut Guggenheim Helsingfors. Reviderat förslag 2013, som innehåller Boston Consulting Groups uppskattningar av antalet besökare och förväntad avkastning samt effekter på sysselsättningen, ekonomin och skatteintäkterna. Förslaget bygger på Koncept- och utvecklingsutredningen för Guggenheim Helsingfors som kom ut Taloustutkimus Oy:s undersökning från januari 2016, Guggenheim Helsinki museo tulovirta ulkomaanmatkailusta pääkaupunkiseudulle (Guggenheim Helsingfors-museet en intäktsström från utländska turister till huvudstadsregionen) Utvärderingen av de ekonomiska effekterna av Guggenheim Helsingforsprojektet utförd av stadskansliet i Helsingfors Enligt utredningarna av effekterna av projektet skulle projektet ha en betydande inverkan både på mängden utländska och inhemska turister i Finland. Museet skulle 3

4 bland annat öka antalet besök av utländska passagerare med anslutningsflyg via Helsingfors-Vanda i Helsingfors. Ökningen av turisterna skulle ha en positiv inverkan på aktörerna och företagen i branschen. I stadens utredning anses det realistiskt att projektets inverkan på turisternas konsumtion i Finland skulle uppgå till 16 miljoner euro om året. Projektet skulle göra Finland och Helsingfors mer kända internationellt och stärka landets och huvudstadens ställning som kultur- och turistmål. Det skulle leda till ökade investeringar i turismen och främja stopover-resandet till Finland. Dessutom skulle museet öka besökspotentialen för de befintliga konstmuseerna. Museet är ett nationellt projekt vars effekter på turismen, investeringarna, den internationella dragningskraften och sysselsättningen är konkreta och omedelbara. Turismen är numera den snabbast växande näringen i världen. Exempelvis förra året var antalet resor till huvudstadsregionen av utländska turister sammanlagt 4,9 miljoner, och under den tiden spenderade de sammanlagt 1,4 miljarder euro. Ekonomiska effekter I Solomon R. Guggenheim-stiftelsens reviderade förslag med Boston Consulting Groups beräkningar från år 2013 har museets effekter utvärderats på följande sätt. Museiverksamhetens totala ekonomiska effekter per år (direkta och indirekta effekter) cirka 41 miljoner euro Totala skatteintäkter cirka 8 miljoner euro direkta arbetstillfällen skapas av museet indirekta arbetstillfällen skapas av museet i Finland. Enligt en utredning från Helsingfors stad 2016 kommer de ekonomiska effekterna av museiprojektet att bli följande: Byggnadsfasens ekonomiska effekter Effekt på produktionen med 100 miljoner euro (på förädlingsvärdet) Effekt på sysselsättningen med årsverk Effekt på skatteintäkterna med 24 miljoner euro Årliga effekter under museets driftfas Effekt på produktionen med 24 miljoner euro (på förädlingsvärdet) Effekt på sysselsättningen med 400 årsverk Effekt på skatteintäkterna med 7 miljoner euro Statens andel av effekten på skatteintäkterna totalt: En effekt på skatteintäkterna med totalt 14,7 miljoner euro under byggnadsfasen En effekt på skatteintäkterna med 4,9 miljoner euro per år av museiverksamheten och turismen Helsingfors andel av effekten på skatteintäkterna totalt: En effekt på skatteintäkterna med totalt 3,7 miljoner euro under byggnadsfasen En effekt på skatteintäkterna med 1,3 miljoner euro per år av museiverksamheten och turismen 4

5 Effekter på antalet turister Guggenheim Helsingfors-projektet ökar den utländska turismen i Finland betydligt. Enligt stadens beräkningar är effekterna av projektet på turismen: nya övernattande utländska turister per år nya utländska dagsbesökare per år utländska turister som förlänger sin vistelse per år nya inhemska turister Flera olika branscher har lovat att investera i projektet. Exempelvis PAM och EK har uttryckt sitt stöd för Guggenheim Helsingfors. Byggindustrin ser projektet som en betydande investering i sektorn och enligt byggindustrin skulle de positiva effekterna av projektet inte enbart begränsa sig till en förbättrad sysselsättning. Av de pengar som investeras i byggandet kommer 40 procent tillbaka till samhället i form av olika skatter och avgifter. Helsingforsregionens handelskammare konstaterade i juni 2015 att Guggenheim Helsingfors-projektet skulle ge ekonomin en betydande vitamininjektion inte bara i huvudstadsregionen, utan även på nationell nivå. Byggandet av museet skulle ge en skjuts åt turismen och konferensresandet och samtidigt öka efterfrågan inom handel och tjänster i Finland. De privata instanser som hittills har investerat i museiprojektet är bland hotell- och restaurangföretagen Etelä-Suomen Matkailu- ja Ravintolayrittäjät, Kämp Collection Hotels, Lapland Hotels, Restaurangförbundet MaRa rf, Nordic Choice Hotels, Ravintolakolmiogruppen, Restel, Royal Ravintolat, SOK, Scandic Hotels; bland fastighetsbolagen CapMan Real Estate, Pandox och Rake; bland turist- och transportföretagen Eckerö Line, Finavia, Finnair, Tallink Silja, Taksi Helsinki och Viking Line; samt flera privatpersoner och stiftelser. Kulturella effekter Utöver de ekonomiska effekterna främjar museiprojektet Guggenheim Helsingfors tillgängligheten för konst och kultur. På Guggenheim Helsingfors-museet skulle människor ha en möjlighet att uppleva det allra bästa inom internationell modern konst och nutidskonst. Dessutom skulle museets samarbete med de andra Guggenheim-museerna och med det övriga internationella museifältet ge finska konstnärer ökade möjligheter att bli framgångsrika på internationella arenor. Det bidrar till att främja sysselsättningen bland konstnärer och att göra den finska moderna konsten, designen och arkitekturen mer känd i världen. Guggenheim Helsingfors skulle producera utställningar av internationell klass, som skulle turnera i världen, bland annat på de övriga Guggenheim-museerna. Museet skulle därmed nå en bred publik även utanför Finland. 5

6 3 Arbetsgruppens förslag på genomförande och finansiering av projektet Helsingfors stadsstyrelse beslutade den 13 januari 2014 att Magasinsterminalen i Södra hamnen skulle reserveras för arkitekttävlingen om museibyggnaden. Tomten fortsatte att reserveras från januari 2016 fram till slutet av Nedan följer arbetsgruppens förslag på täckning av kostnaderna för byggandet av museet och organiseringen av museets verksamhet. Byggande av museet och täckning av byggnadskostnader Totalpriset på byggnadsinvesteringarna inklusive licensavgiften som ska betalas till Solomon R. Guggenheim-stiftelsen är 148,4 miljoner euro (varav byggnadskostnader 130 miljoner och licensavgift 18,4 miljoner euro). Helsingfors skulle finansiera byggandet av museet med 80 miljoner euro. Staden skulle inte vara med och bidra till licensavgifterna. Enligt förslaget ska projektet genomföras så att fastighetsaktiebolaget som till 100 procent ägs av ett fristående bolag som grundas av Helsingfors stad och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors tillsammans ansvarar för byggandet av museet. Helsingfors stad skulle äga 84 procent och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors 16 procent av det fristående bolaget. Helsingfors är huvudsaklig ägare av museibyggnaden och ansvarar för lokalkostnaderna. Den beräknade byggnadskostnaden för det vinnande bidraget är enligt Helsingfors stads beräkningar 130 miljoner euro. Kostnadskalkylen har upprättats utifrån antagandet att mervärdesskatten för byggnadskostnaderna inte blir en kostnad för projektet. Stadens andel av byggnadskostnaderna skulle högst uppgå till 80 miljoner euro och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors andel till 15 miljoner euro. Dessutom skulle fastighetsaktiebolaget ta ett lån på 35 miljoner euro. Helsingfors stad skulle bevilja borgen för lånet, så att lånet blir förmånligt. Tomten skulle bli kvar i stadens ägo. Helsingfors stad skulle ansvara för skötsel- och underhållskostnaderna för fastigheten. Den årliga lokalkostnaden för fastigheten för Helsingfors stad skulle uppskattningsvis uppgå till cirka 6,5 miljoner euro. Lokalkostnaden består av räntan på bundet kapital (3 %), avskrivningar för byggnaden (3,33 %), tomthyra (0,5 miljoner euro) och underhållskostnader för fastigheten (0,9 miljoner euro). Beräkningen av kostnaderna motsvarar normala beräkningar inom staden. Avskrivningarna och kostnaderna beräknas enligt verkliga byggnadskostnader. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors deltagande i projektets byggkostnader sänker Helsingfors stads lokalkostnader. I och med detta kan det inte betraktas som att fastighetsaktiebolaget har några avkastningsförväntningar. 6

7 Den privata finansieringens andel av byggandet av museet skulle sammanlagt uppgå till 66,4 miljoner euro. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors skulle stå för licensavgiften (18,4 miljoner euro), göra en kapitalinvestering i det fristående bolaget på 15 miljoner euro och betala hyra till fastighetsaktiebolaget på 1,65 miljoner euro varje år. Hur hög hyran blir beror på fastighetsaktiebolagets amorterings- och räntekostnader. Under avtalsperioden skulle Understödsstiftelsen betala sammanlagt 33 miljoner euro till fastighetsaktiebolaget. Understödsstiftelsen skulle finansiera sin egen andel med hjälp av donationer, museets egna intäkter samt genom att reservera ett pris för museibiljetterna på 3 euro per besökare, sammanlagt 1,65 miljoner euro per år. Stiftelsen har förbundit sig att ge 1,65 miljoner euro i hyra oberoende av antal besökare och storleken på tilläggsavgifter som tas ut av besökare. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors har som mål att fortsätta museiverksamheten efter den första avtalsperioden på 20 år. För det krävs det ett nytt avtal med Solomon R. Guggenheim-stiftelsen. Om museiverksamheten fortsätter kommer Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors att fortsätta att betala hyra till fastighetsaktiebolaget motsvarande amorteringarna och räntekostnaderna för lånet enligt ovan nämnda villkor fram tills dess att lånet är återbetalt till sin helhet. Med de nuvarande beräknade räntekostnaderna skulle det ta cirka fem år extra. Förberedelserna inför byggandet av museet skulle påbörjas enligt normal praxis direkt efter beslutet om byggandet skulle detaljplaneändringen av tomten behandlas och en projektplan sammanställas. Byggandet av museet skulle kunna påbörjas tidigast år Museets verksamhet och finansiering av museet Det föreslås att finansieringen av museet sker på så sätt att Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors ansvarar för museiverksamheten med sina intäkter, privat finansiering och bidrag via finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet (vos). Helsingfors stad finansierar inte museiverksamheten. Den granskade driftsbudgeten som sammanställts av Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors i samarbete med Helsingfors stad ligger till grund för arbetsgruppens förslag. I budgeten har de årliga driftskostnaderna beräknats till 11,6 miljoner euro exklusive fastighetskostnader. Fördelningen av verksamhetsutgifterna skulle se ut på följande sätt: Utställningskostnader Personalkostnader Program- och administrationskostnader Kommunikations- och marknadsföringskostnader Administrationskostnader Övriga kostnader Hyra 3,2 milj. euro 3,9 milj. euro 1,0 milj. euro 0,9 milj. euro 0,4 milj. euro 0,5 milj. euro 1,65 milj. euro Dessutom en reserv för inköp till samlingarna på 0,5 milj. euro (verksamhetsutgifter ej inräknade). 7

8 9,9 miljoner euro av verksamhetskostnaderna skulle täckas av intäkter som museet skaffar självständigt. Fördelningen av intäkterna skulle se ut på följande sätt: Biljettintäkter Sponsring från företag Museibutikens intäkter Hyra av lokaler och evenemang Övriga intäkter 6,5 milj. euro 1,9 milj. euro 0,8 milj. euro 0,4 milj. euro 0,3 milj. euro Beräkningarna bygger på ett årligt antal besökare på personer. Beräkningar har gjorts med en momssats på 0. Statens bidrag till besökarna enligt vos-systemet efter att museet har öppnat skulle uppgå till högst 1,3 miljoner euro per år. Om museiverksamheten går med vinst går den till den stiftelse som driver museet och återinvesteras i museets verksamhet. Helsingfors stad skulle inte ge verksamhetsstöd till museet, men skulle stå för kostnaderna för skötsel och underhåll av fastigheten. Den årliga lokalkostnaden för fastigheten för Helsingfors stad skulle uppskattningsvis uppgå till cirka 6,5 miljoner euro. Lokalkostnaden innefattar kapitalkostnader, avskrivningar, underhållskostnader och tomthyra för museibyggnaden. Museets verksamhet är allmännyttig. Museet har en betydande egenfinansiering, och i den ingår särskilt biljettintäkterna. Minst procent av museets verksamhet är emellertid icke-kommersiell verksamhet eller avgiftsfri verksamhet. Exempel på sådan verksamhet är bulevardutrymmet, som är gratis för besökarna, gratisevenemang (som exempelvis familjevenemang och seminarier), publikarbete samt skötsel av samlingarna och konservering. Motsvarande del av museilokalerna är reserverade för icke-kommersiell verksamhet. Särdrag i finansieringsupplägget Särdragen i det föreslagna finansieringssystemet är följande: Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors: Den privata finansieringen av investeringarna i museet ökar betydligt (nu 66,4 miljoner euro, i förslaget från år miljoner euro). Ansvarar för museiverksamheten och dess finansiering. Kräver ingen vinst på tilläggsinvestering i eget kapital (15 miljoner euro). Erbjuder det fristående bolagets aktier till Helsingfors stad/det fristående bolaget att lösa ut under 20 års tid till samma kurs som stiftelsen själv har investerat i dem. Ger varje år fastighetsbolaget 1,65 miljoner euro i hyra, det vill säga sammanlagt 33 miljoner euro under 20 års tid, som används för att betala ränta och amorteringar på fastighetsbolagets lån. 8

9 Motsvarar helt licensavgiften till Solomon R. Guggenheim-stiftelsen (18,4 miljoner euro). Helsingfors stad: Investerar 80 miljoner euro i museibyggnaden. Kan lösa ut det fristående bolagets aktier från Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors när som helst under 20 års tid. Ansvarar för kostnaderna för underhåll och skötsel av museibyggnaden. Lokalkostnaden beräknas utifrån de verkliga byggnadskostnaderna för museet och består av räntan på bundet kapital till museet, avskrivningar för museibyggnaden, tomthyra och underhållskostnader för fastigheten. Lokalkostnaden beräknas på motsvarande sätt i samband med stadens egna investeringar i byggandet av museet. Beviljar fyllnadsborgen för fastighetsbolagets lån. 4 Planering och administration av konstmuseets verksamhet Guggenheim Helsingfors-museet skulle förvaltas av en oberoende finsk stiftelse, som under förberedelsefasen representeras av Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors. Helsingfors stad skulle utse en egen representant till stiftelsen. En förutsättning för att gå vidare med projektet är att Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors har ingått avtal med Solomon R. Guggenheim-stiftelsen om utvecklande av museet, museets verksamhet och licensen som gör att museet får använda namnet Guggenheim Helsingfors och andra Guggenheim-symboler och som gör att museet ingår i och omfattas av förmånerna inom Guggenheim-nätverket. Stiftelsens skyldighet skulle vara att utveckla museiorganisationen och museets verksamhet i samarbete med Solomon R. Guggenheim-stiftelsen. Museets egen personal i Finland skulle ansvara för museets dagliga verksamhet och verka i nära interaktion med Solomon R. Guggenheim-stiftelsen och de andra Guggenheimmuseerna. Museets innehållsmässiga profil och utvecklandet av programmet skulle påbörjas direkt efter ett positivt beslut om byggandet av museet. I det arbetet skulle designens och arkitekturens roll, som ingår i museets mission, särskilt uppmärksammas. Stiftelsens styrelse skulle besluta om inträdesavgiften till museet. I priskategorierna skulle det förutom normal inträdesavgift även ingå rabatterade biljetter till bland annat barn, unga, studenter och pensionärer. Dessutom skulle museet förbehålla sig rätten att ta ut en förhöjd avgift för specialutställningar. Förberedelserna av museets verksamhet skulle påbörjas direkt efter beslutet om att bygga museet. Under byggnadsperioden skulle museets verksamhet fokusera på planeringen och genomförandet av det kommande programmet samt på att sammanställa program riktade till besökare i Finland och utomlands. Helheten skulle 9

10 genomföras i samarbete med Solomon R. Guggenheim-stiftelsen under byggnadstiden. Till stöd för förvaltningen av museet skulle en styrgrupp bestående av turistorganisationer och -företag som skulle fokusera på turism och internationell marknadsföring, som skulle verka för att säkerställa att man på bästa möjliga sätt skulle dra nytta av museet både inom turismen och i den internationella kommunikationen. Stiftelsen skulle vara avtalspart till Solomon R. Guggenheim-stiftelsen och ansvara för sina skyldigheter gentemot denna. Stiftelsen skulle ingå avtal med Solomon R. Guggenheim-stiftelsen om museets verksamhet och licens. Stiftelsen skulle utse en representant till Solomon R. Guggenheim-stiftelsens styrelse (Board of Trustees). 5 Särskilda krav på museets verksamhet museet som en del av staden Museibyggnaden ska vara en del av det öppna stadsutrymmet och framför museet ska det ligga en öppen, allmän strand. Det är meningen att museiverksamheten inte ska förhindra fri passage genom tomten till stranden. Det så kallade bulevardutrymmet på museets innergård ska vara ett öppet, offentligt utrymme, där man kan vistas utan att betala inträdesavgift. Dessutom planeras ett så kallat utrymme för fri konst som en del av museet, där det är möjligt att ställa ut konst i samarbete med olika konstorganisationer, fria grupper och andra instanser som skapar konst enligt en separat plan. Museet skulle samarbeta med de övriga museerna i Helsingfors som en del av ett så kallat kluster av museer för nutidskonst samt samarbeta med andra konst- och kulturorganisationer i Finland och utomlands. 6 Sammanfattning av arbetsgruppens framställning och förslag på fortsatta åtgärder 10

11 Arbetsgruppens framställning rörande utvärderingen av projektets genomförbarhet och modellen för att förverkliga projektet är avsedd som utgångspunkt för de fortsatta förberedelserna av och besluten om projektet. Den föreslagna så kallade hybridmodellen för genomförandet av projektet skulle minska risken i Helsingfors stads investering. Med denna modell skulle man med privat finansiering och museets egna intäkter täcka över 50 procent av museets verksamhetsutgifter. Om man bortser från lokalkostnaderna skulle man täcka över 80 procent av verksamhetsutgifterna med privat finansiering och museets egna intäkter. Investeringarna skulle ge staden rejäl avkastning. Med utgångspunkt i flera olika utredningar kan man anta att de positiva effekterna av projektet på turismen skulle bli betydande och varaktiga. Dessutom skulle mervärdet via de övriga effekterna få en bred spridning och även gynna befintliga kulturaktörer. För att genomföra arbetsgruppens förslag är det en förutsättning att Helsingfors stad, Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors och Solomon R. Guggenheimstiftelsen förbinder sig till att genomföra och finansiera projektet på det sätt som presenteras i detta PM. Andelarna i fastighetsaktiebolaget som grundas av Helsingfors stad och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors fattar man beslut om separat. Utkast till stiftelseurkund sammanställs som grund till beslutsfattandet. Arbetsgruppen har dessutom sammanställt ett utkast till avtal om samarbetet kring etableringen av konstmuseet Guggenheim Helsingfors och dess verksamhet, vars avtalsparter är Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors och Helsingfors stad som avtalsparter. För Helsingfors stads del är en förutsättning för att gå vidare med projektet att stadsfullmäktige fattar ett positivt beslut om projektet. För att staten ska förbinda sig till projektet med en stadsandel krävs ett beslut från det berörda ministeriet. För Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors del är det stiftelsens styrelse som fattar beslut. Arbetsgruppen konstaterar enhälligt att museet Guggenheim Helsingfors med den föreslagna modellen kan förverkligas på ett sätt som gör att fördelarna för Finland och huvudstadsregionen genom de ekonomiska effekterna är uppenbara och att en investering i helheten vore lönsam. Helsingfors den 26 oktober 2016 Ritva Viljanen Biträdande stadsdirektör Helsingfors stad Helsingfors Ari Lahti ordförande Understödsstiftelsen för Guggenheim Utredningar som det hänvisas till i PM:et: 11

12 Guggenheim Helsinki hankkeen taloudelliset vaikutukset, (Utvärdering av de ekonomiska effekterna av Guggenheim Helsingfors-projektet) Helsingfors stad, stadskansliet 2016 Guggenheim Helsinki Revised Proposal, The Solomon R. Guggenheim Foundation, New York, 2013 Concept and Development Study for Guggenheim Helsinki, The Solomon R. Guggenheim Foundation, New York, 2011 Bilagor: 1. Sammanfattning av museets ekonomi 2. Museets driftsekonomi Bilaga 1 SAMMANFATTNING AV MUSEET GUGGENHEIM HELSINGFORS EKONOMI 1 Kostnader för museibyggnaden 2 Museets driftsekonomi 1 Kostnader för museibyggnaden Ett fristående bolag och ett fastighetsaktiebolag som till 100 procent ägs av det fristående bolaget grundas av Helsingfors stad och Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors för ägandet av museibyggnaden. Finansieringsbehovet för museiinvesteringen (de första 20 åren) är sammanlagt 155,4 miljoner euro: Beräknad byggnadskostnad för museet 130 miljoner euro Licensavgift 18,4 miljoner euro Räntekostnader för lån 7 miljoner euro Finansieringskällor: Stadens investering i byggandet högst 80 miljoner euro (Kräver stadsfullmäktiges godkännande av projektet). Privat investering i byggandet 15 miljoner euro (Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors ansvarar för att ordna finansieringen). Privat investering i licensavgiften 18,4 miljoner euro (Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors ansvarar för att ordna med investeringen). 12

13 Lån 35 miljoner euro. Lånekapitalet är 35 miljoner euro och efter de årliga amorteringarna är det efter 20 år 9 miljoner euro kvar enligt vissa antaganden. Den beräknade räntan är 1,5 % per år Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors ansvarar för en finansieringsandel på 15 miljoner euro samt betalar årligen en hyra till fastighetsaktiebolaget på 1,65 miljoner euro. Hur hög hyran blir beror på fastighetsaktiebolagets amorterings- och räntekostnader. Under avtalsperioden betalar Understödsstiftelsen sammanlagt 33 miljoner euro till fastighetsaktiebolaget. Understödsstiftelsen finansierar sin egen andel med hjälp av museets egna intäkter, privat finansiering och donationer. 2 Museets driftsekonomi Museets verksamhetsutgifter/år Utställningskostnader Personalkostnader Program- och administrationskostnader Kommunikations- och marknadsföringskostnader Administrationskostnader Övriga kostnader Hyra till fastighetsaktiebolaget 3,2 milj. euro 3,9 milj. euro 1,0 milj. euro 0,9 milj. euro 0,4 milj. euro 0,5 milj. euro 1,7 milj. euro Totalt: 11,6 miljoner euro Dessutom en reserv för inköp till samlingarna på 0,5 miljoner euro (verksamhetsutgifter ej inräknade). Intäkter från museiverksamhet/år Biljettintäkter Privat finansiering (bl.a. sponsring) Museibutikens intäkter Hyra av lokaler och evenemang Övriga intäkter 6,5 milj. euro 1,9 milj. euro 0,8 milj. euro 0,4 milj. euro 0,3 milj. euro Totalt: 9,9 miljoner euro Därutöver statligt stöd (uppskattning i förhållande till vos-nivån): 1,3 miljoner euro Offentligt stöd till museiverksamheten/år Lokalkostnad som staden betalar (kapitalavgift, avskrivningar, skötsel och underhåll av byggnaden och tomthyra) Stödbelopp: 6,5 miljoner euro/år Under förutsättning att byggnadskostnaderna uppgår till 130 miljoner euro och att Helsingfors stad bidrar med 80 miljoner euro till kostnaderna. Kräver stadsfullmäktiges godkännande av projektet. Statligt stöd (uppskattning i förhållande till vos-nivån): 1,3 miljoner euro Statens beräkning av stödet bygger på det beräknade antalet årsverk (86) och det beräknade genomsnittliga statliga stödet till museerna som omfattas av statsandelar. Kräver statligt beslut om stödet. 13

14 Totalt: 7,8 miljoner euro Siffrorna är exklusive moms. Beräkningarna bygger på ett årligt antal besökare på personer. 14