Vad är Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors?

Transkript

1 Frågr ch svar BAKGRUND Vad är Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs? Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs har sm syfte att stödja utvecklingen av Guggenheim Helsingfrs-museet. Till en början gav stiftelsen stöd till den öppna, internatinella arkitekturtävlingen m Guggenheim Helsingfrs-museet ch de ffentliga prgrammen sm riktades till lika målgrupper i anslutning till tävlingen. Stiftelsen bedriver sin verksamhet med hjälp av kapitalanskaffning samt genm att samla in medel ch andra intäkter till verksamhet sm direkt eller indirekt främjar dess syfte. Understödsstiftelsen grundades våren 2014 av Slmn R. Guggenheim-stiftelsen, Restaurangförbundet MaRa rf ch Byggindustriförbundet RT rf. Vilken relatin har Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs ch Slmn R. Guggenheim-stiftelsen? Guggenheim är ett internatinellt nätverk av knstmuseer sm upprätthålls av den icke-vinstdrivande Slmn R. Guggenheimstiftelsen. Stiftelsen har till uppgift att öka kunskaperna m ch uppskattningen av knst, arkitektur ch visuell kultur. Guggenheim vill föra vanliga människr närmare mdern knst ch nutidsknst genm att anrdna utställningar ch knstpedaggiska prgram samt genm att göra undersökningar ch ge ut publikatiner. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs är en självständig, finsk stiftelse sm har sm syfte att stödja utvecklingen av Guggenheim Helsingfrs-museet. Understödsstiftelsen grundades våren 2014 av Slmn R. Guggenheim-stiftelsen, Restaurangförbundet MaRa rf ch Byggindustriförbundet RT rf. Vad bygger prgnserna över antalet museibesökare på? Besökarprgnserna bygger på mfattande marknadsundersökningar, jämförelser med andra museer i reginen samt erfarenheterna från etablering av Guggenheim-museer i andra länder. Det uppskattade antalet besökare är persner årligen. 1

2 INVESTERING I MUSEIBYGGNADEN OCH MUSEIVERKSAMHETEN Hur skiljer sig det finansieringsförslag sm presenteras nu från den mdell sm innebar att staten skulle ha varit med i byggnadsinvesteringarna? Enligt arbetsgruppens förslag ska byggnadsinvesteringen ske genm att ett fastighetsaktieblag sm ägs av ett fristående blag sm grundas av Helsingfrs stad ch Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs tillsammans ansvarar för byggandet av museet. Den finansieringsandel, 50 miljner eur, sm staten enligt föreslaget skulle stå förhar täckts med hjälp av det lån sm fastighetsaktieblaget tar ch privata investeringar på 15 miljner eur. Vad avses med fristående blag? Varför äger det fristående blaget fastighetsaktieblaget? Etablering av ett fristående blag är nrmal praxis i mtsvarande situatiner, där ett fastighetsaktieblag grundas av lika aktörer. Hur strt är det belpp sm de privata aktörerna bidrar med till investeringen i museibyggnaden? Sammanlagt 66,4 miljner eur av investeringen i museibyggnaden täcks av privat finansiering ch privata finansieringsupplägg under de första 20 åren, vilket inkluderar licensavgiften på 18,4 miljner eur, fastighetsinvesteringen på 15 miljner eur ch 33 miljner eur i hyreskstnader. Hur str är Helsingfrs stads andel i investeringen i museibyggnaden? Helsingfrs stads andel i investeringen i museet är högst 80 miljner eur. Hur fördelas ägarandelarna i fastighetsaktieblaget? Helsingfrs stad skulle äga 84 prcent ch Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs 16 prcent av det fristående blaget. Helsingfrs skulle bli huvudsaklig ägare av museibyggnaden ch ansvara för lkalkstnaderna. Vilka kstnader täcks av andra medel än ffentlig finansiering? Följande täcks med andra medel: Byggnadskstnader på sammanlagt högst 15 miljner eur. Investeringen har möjliggjrts av Jane ch Aats Erkks stiftelse samt Tiina ja Antti Herlinin säätiö. 2

3 Licensavgifter: 20 miljner US-dllar (cirka 18,4 miljner eur 1 )/20 år täcks med medel i frm av dnatiner. Fastighetsaktieblagets lån: 35 miljner eur Understödsstiftelsen betalar sammanlagt 1,65 miljner eur i hyra till fastighetsaktieblaget varje år. Under avtalsperiden betalar Understödsstiftelsen sammanlagt 33 miljner eur till fastighetsaktieblaget. Museets verksamhetsutgifter: 9,9 miljner eur/år Inköp till samlingarna: uppskattningsvis 0,5 miljner eur/år Varifrån kmmer pengarna till anskaffningen av samlingar, i ch med att de inte ingår i verksamhetsutgifterna? Planen är att museets samlingar ska utökas så att det återspeglar museets utställningsprgram. Avsikten är att man ska göra anskaffningar till samlingarna från museets utställningar ch genm att ta kmmissin på verk till utställningarna. En del av anskaffningarna till samlingarna finansieras med utställningsbudgeten, en del med medel från dnatiner ch en del med museets egna intäkter. Hur är de övriga medlen sm inte är ffentliga medel fördelade i museiinvesteringen? Privat kapitalanskaffning används för att betala licensavgiften för museet på 18,4 miljner eur *. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs gör en separat investering i museibyggnaden på 15 miljner eur. Dessutm skulle fastighetsaktieblaget förbinda sig att ta ett lån på 35 miljner eur sm skulle täckas genm att Understödsstiftelsen betalar 1,65 miljner eur per år i hyra till fastighetsaktieblaget. Helsingfrs stad skulle gå i brgen för lånet i syfte att säkerställa lånets förmånlighet. Var kmmer pengarna från Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs i det här förslaget ifrån? Vem ansvarar för lånet ch tillhörande räntr? Understödsstiftelsen skulle finansiera sin andel med dnatiner ch genm att reservera ett pris för museibiljetterna på 3 eur per besökare (1,65 milj. eur/år), sm används för att betala den årliga hyran till fastighetsaktieblaget. * Kurs (1 USD = 0,9182 EUR) beräknad

4 Licensavgiften på 18,4 miljner eur * täcks med dnerade medel. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs ansvarar för en investering i byggandet av museet på 15 miljner eur. Investeringen har möjliggjrts av Jane ch Aats Erkks stiftelse ch Tiina ja Antti Herlinin säätiö. Vad kmmer statens andel att vara i det här förslaget? Baserat på det beräknade antalet årsverk för museet (86) skulle staten ge högst 1,3 miljner per år eur i stöd till verksamhetskstnaderna. Statens beräkning av det löpande stödet bygger på det beräknade genmsnittliga statliga stödet till museerna sm mfattas av statsandelar. Staten meddelade efter budgetförhandlingarna i september 2016 att man inte kmmer att delta i byggnadsinvesteringarna i Guggenheim Helsingfrs-museet. Det innebär att staten endast deltar i museiprjektet genm att stödja museet enligt samma principer sm vilket annat museum sm helst sm får statsandel. Hur mycket pengar skulle Helsingfrs stad lägga på prjektet? Enligt arbetsgruppens förslag skulle Helsingfrs stad betala högst 80 miljner eur i byggnadskstnader för museibyggnaden. Staden skulle stå för de årliga lkalkstnaderna för den byggnad sm staden äger ** på 6,5 miljner eur per år, men skulle inte ge verksamhetsstöd till museet. Om staden ger fyllnadsbrgen på lånet, kan man då behöva ta av skattebetalarnas pengar till amrteringarna? Nej. Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs har förbundit sig att stå för kstnaderna för lånet. Hur ser läget ut för den privata kapitalanskaffningen? Hur mycket privata pengar har man fått ihp? De 18,4 miljner eur sm behövs till licensavgiften * har samlats in. De 15 miljner eur sm behövs till fastighetsinvesteringen har samlats in. Understödsstiftelsen frtsätter med kapitalanskaffningen till förmån för museet. * Kurs (1 USD = 0,9182 EUR) beräknad ** Avstående från att ta ut hyresintäkter för tmten ch byggnaden, kapitalavgift, avskrivningar ch underhåll av byggnaden 4

5 Varför har licensavgiften sänkts från 30 miljner dllar till 20 miljner dllar? Varför kmmer sänkningen av licensavgiften först fram nu? Under förberedelsestadiet har Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs frtsatt förhandlingarna med Slmn R. Guggenheimstiftelsen. Den föreslagna licensavgiften var en av de aspekter sm var föremål för dessa förhandlingar. Licensavgiften täcker bland annat användningen av Guggenheimstiftelsens samlingar, användningen av namnet Guggenheim, expert- ch frskningstjänster samt användning av internatinella kmmunikatinskanaler. Vid utarbetandet av planen för etableringen av museet preciserades även relatinen mellan museet i Helsingfrs ch Slmn R. Guggenheim-stiftelsen. Vilka är de privata finansiärerna? Htell- ch restaurangklustret Etelä-Sumen Matkailu- ja Ravintlayrittäjät ry Kämp Cllectin Htels Lapland Htels Oy Restaurangförbundet MaRa rf Nrdic Chice Htels Restel Oy Ryal Ravintlat Oy Ravintlaklmigruppen Restamax SOK Scandic Htels Oy Fastighetsägarklustret Arthur Buchardt CapMan Real Estate Pandx Rake Turist- ch transprtföretag Eckerö Line Finavia Finnair Tallink Silja Taksi Helsinki Viking Line Stiftelser Jane ch Aats Erkks stiftelse Luise ch Göran Ehrnrths stiftelse 5

6 Privatpersner Rafaela Seppälä ch Kaj Frsblm Liisa ch Jrma Ollila Jari Ovaskainen Anita ch Pju Zabludwicz Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs ansvarar för en investering i byggandet av museet på 15 miljner eur. Investeringen har möjliggjrts av Jane ch Aats Erkks stiftelse samt Tiina ja Antti Herlinin säätiö. En översikt över den privata finansieringen överlämnas till Helsingfrs stadsfullmäktige för beslut. Vad bygger byggnadskstnaderna för prjektet på 130 miljner eur på? Hur tillförlitlig är denna bedömning? Enligt Helsingfrs stads bedömning utgörs dessa 130 miljner eur av följande kstnader: Byggande 32 miljner eur Byggnadsentreprenader 85 miljner eur Reservatiner för planändringar 13 miljner eur Byggnadskstnaderna har beräknats av Helsingfrs stads fastighetskntr. En kstnadsberäkning enligt byggdelsmetden för prjektet har gjrts för huvudstadsreginens prisnivå 6/2015 enligt förfarandet i Talnrakennuksen kustannustietkirja. Ytterligare infrmatin m beräkningen av byggnadskstnaderna ges av Helsingfrs stad. Hur beslutade man m arbetsgruppens sammansättning? Efter ffentliggörandet av vinnaren av arkitekturtävlingen inledde Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs den frtsatta beredningen av prjektet i samarbete med Helsingfrs stad. I syfte att utreda villkren ch förutsättningarna för att genmföra ch finansiera prjektet bjöds även statliga representanter in till beredningsgruppen. Hur kmmer museiprgrammet att planeras? Om Helsingfrs stad kmmer med ett psitivt beslut m museiprjektet påbörjas museets verksamhet ch planeringen av prgrammet medelbart. Planeringen leds av Slmn R. Guggenheim-stiftelsen tillsammans med museipersnal sm rekryteras till Finland ch internatinella experter. 6

7 EKONOMISKA EFFEKTER OCH MUSEETS EKONOMI Vilka effekter kmmer prjektet att få för eknmin enligt nuvarande bedömningar? På vilka grunder? De eknmiska effekterna av prjektet specificeras i dkumentet Sammanfattning beredningsgruppens förslag. Olika bedömningar av de eknmiska effekterna av prjektet har presenterats i media. Hur förhåller sig dessa bedömningar till varandra? Det har kmmit utredningar ch bedömningar av de eknmiska effekterna i de lika faserna i prjektet på initiativ av lika instanser ch med lika metder. Är investeringen lönsam ur Helsingfrs stads synvinkel, trts lkalkstnaderna med tanke på museets direkta intäkter inte ser ut att täcka utgifterna? Enligt förslaget ska prjektet genmföras så att det fastighetsaktieblag sm grundas av Helsingfrs stad ch Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs tillsammans ansvarar för byggandet av museet. Fastighetsaktieblaget hyr sedan ut byggnaden för museiverksamhet till den stiftelse sm driver knstmuseet Guggenheim Helsingfrs. Det uppstår alltid lkalkstnader för lkaler sm ägs av staden. Staden använder hyresstöd i kulturlkaler, då det handlar m satsningar på stadens attraktinskraft ch trivsel. Helsingfrs stad skulle inte ge verksamhetsstöd till museet, men skulle stå för lkalkstnaderna. Därför är lkalkstnaderna kalkylmässiga. Utöver de direkta fördelarna ger prjektet Helsingfrs stad indirekta ch direkta fördelar i frm av exempelvis en ökad knsumtin ch turism. Efter de årliga intäkterna ch utgifterna skulle museet ha ett undersktt på cirka eur. Hur ska underskttet täckas? Museets verksamhetsbudget är den bästa uppskattning i ljuset av den infrmatin vi har idag. Museets verksamhetsplan ch utställningsprgram kmmer att frtsätta planeras efter ett eventuellt psitivt beslut från Helsingfrs stad. Budgeten uppdateras i ch med att planerna går framåt. Den finska stiftelse sm ansvarar för museets verksamhet ansvarar ckså för museets eknmi ch för att täcka ett eventuellt undersktt. Vem bär risken för det stra undersktt sm verksamheten beräknas få, m målet på årliga besökare inte uppnås? 7

8 Den finska stiftelsen ansvarar för museets driftskstnader. Om stiftelsens styrelse märker att det uppstår ett betydande finansieringsundersktt i museets verksamhet sm inte kan täckas med museets egen finansiering förhandlar parterna från fall till fall m hur underskttet ska täckas ch eventuella ändringar i museets budget ch verksamhet, dck med hänsyn till de avtal sm stiftelsen ingått ch skyldigheter sm de åtagit sig. Vad bygger prgnserna över antalet museibesökare på? Besökarprgnserna bygger på mfattande marknadsundersökningar, jämförelser med andra museer i reginen samt erfarenheterna från etablering av Guggenheim-museer i andra länder. Det uppskattade antalet besökare är persner årligen. Vem får museets eventuella vinst? Om museiverksamheten går med vinst går den till den finska stiftelse sm driver museet ch återinvesteras i museets verksamhet. Varför har man inte hört några diskussiner med Helsingfrs stad ch finska staten i ffentligheten innan denna höst? Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfrs, Helsingfrs stad ch Guggenheim-stiftelsen gick den 23 juni 2015 i samband med ffentliggörandet av vinnaren av arkitekturtävlingen ut med att frtsättningen på prjektet hädanefter utvärderas av prjektets finska intressegrupper. När det gäller Helsingfrs stad har biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen sagt att förberedelserna utförs sm vanligt tjänstemannaarbete. Biljettpriset har betnats i det nya förslaget. Varför? Inträdesbiljetterna har kntrllerats så att de mtsvarar nuvarande prisläge ch de uppdaterade priserna ligger på en nivå sm mtsvarar genmsnittet på eurpeiska museer. VAD HÄNDER HÄRNÄST? Vad händer i prjektet härnäst ch när? Nästa steg är att förslaget behandlas i stadsstyrelsen. För stadens del fattas det slutgiltiga beslutet av stadsfullmäktige. Tidtabellen bestäms av Helsingfrs stad. Vilka eknmiska fördelar kmmer staten att få? 8

9 Staten drar nytta av prjektet genm en ökad knsumtin, ökade skatteintäkter ch sysselsättningseffekter. Dessutm skulle museet bli en kulturattraktin i världsklass, sm får betydande indirekta ch direkta effekter på turismens utveckling. Innebär det här förslaget att museet byggs? Nej. Beslutet m byggandet av museet fattas av Helsingfrs stadsstyrelse ch fullmäktige. Om det beslutas att museet ska uppföras, vilken är tidtabellen för detta? Förberedelserna inför byggandet av museet skulle påbörjas enligt nrmal praxis direkt efter beslutet m byggandet skulle detaljplaneändringen av tmten behandlas ch en prjektplan sammanställas. Byggandet av museet skulle kunna påbörjas tidigast år