2016 v.47. Tisdag. November. Avstämningskonferens i Skövde

Transkript

1 2016 v.47 Tisdag November Avstämningskonferens i Skövde

2 Dagens program 08.30: Inledning Presentation av Fullföljda studier Inkluderande lärmiljöer 09.30: Exempel från Skövde 10.00: Fika 10.30: Exempel från Töreboda och Hjo 11.30: Susanne Gustavsson, forskare och lektor i pedagogik 11.50: Presentation av fortsättningen 2017 och framåt 12.30: Avslut SKAPAD AV

3 Per- Olof Hermansson Förbundsdirektör, Skaraborgs kommunalförbund Inger Hannu Enhetschef, Folkhälsoenheten Skaraborg

4 SKAPAD AV

5 Hillevi Larsson Utbildningsstrateg, Skaraborgs kommunalförbund SKAPAD AV

6 Måldokumentet Utbildning Skaraborg Samverkan kring alla skolformer Skolutveckling från förskola till yrkeshögskola Målstyrning

7 Måldokumentet Utbildning Skaraborg Mål 1: Stärkt tillväxt och kompetensförsörjning Mål 2: Höjd utbildningsnivå Mål 3: Ökad kvalitet

8 Nätverket Särskolan Nätverket SIKT Nätverket Utvecklings - ledarna Nätverket SYV Nätverket SKAA Skol- och utbildningscheferna Ordf. Gustaf Olsson, Skövde Nätverket Gymnasiet Nätverket Nätverket Elevhälsan Nätverket vux Grundskolan Nätverket Förskolan

9 SKAPAD AV

10 Hélène Jenvén doktorand

11 Fortbildningskoncept i syfte att främja elevers sociala samvaro i skolan

12 Elevers sociala samvaro och normer som styr - en aktionsforskningsstudie i åk 8-9 Syfte Att undersöka elevers och lärares föreställningar om elevers sociala samvaro i en skolklass åk 8-9 och dess implikationer i ett förbättringsarbete för att skapa en trygg skolmiljö. Studiens huvudsakliga fokus riktas mot hur utsatta elevers situation kan förstås och förändras. Jenvén (2016)

13 Resultat: Skolklassen som en hierarki Caroline, Lisa, Louise, Albin, Carl Sofia, Jessica, Sara Tobias, Markus, Mathias, Daniel, Robin, Linus, Adam Alexander, Abbas, Martin, Jesper 3 Lovisa, Elin, Linnea, Sanna, Emina Jenvén 2016

14 Forskningen berör följande utvecklingsområden

15 Framgångsfaktorer vid arbetet mot mobbning och kränkande handlingar Systematik Hela skolan-ansats Utbildad/kompetent personal Skolklimat Elevers delaktighet För att nå framgång i antimobbningsarbetet krävs bland annat aktivt engagerade individer och resurser av olika slag, som kompetent personal, organisatorisk stabilitet och en personalgrupp som drar åt samma håll (Skolverket 2011, s.13).

16 Fortbildningskoncept Föreläsningar (teori) 1. Pedagogers uppdrag och centrala begrepp. 2. Förståelse för elevers sociala samvaro. 3. Förbättringsinsatser av elevers sociala samvaro. Efter varje föreläsning ges diskussionsuppgifter där teori kopplas till egna praktiken. Kartläggning av skolklass (praktik) 4. Operativt arbete: kartläggning med hjälp av metoden sociografisk inventering. 5. Analys på individ- gruppnivå. 6. Förbättringsinsatser på individ- gruppnivå i 11 steg.

17 SKAPAD AV

18 Pernilla Engqvist- Widegren Avdelningschef grundskolan, Skövde Erik Eriksson Rektor, Västerhöjdsgymnasiet Skövde

19 Skövde kommun Fullföljda studier i en inkluderande lärmiljö

20 Sektor barn och utbildning Avdelningar Förskola Grundskola Gymnasium Barn- och elevhälsa

21 Fokusområden (0-19 år, hela sektorn) Ledarskap ända ut i klassrummet Rättssäkra processer Kunskapsuppdraget Värdegrundsuppdraget Likvärdig barn och elevhälsa?

22 Hur gjorde vi? Ledarskap Självklart att rektor skulle få utbildningen först. men tillsammans med en av rektor utvald stödperson. (Kom som önskemål från rektor!) Tillsammans med barn och elevhälsan

23 Att tänka på + Nyckelpersoner är viktigt, rektor kan inte vara ensam. För att förstå helheten behöver man gå in i hela paketet inte rakt på kartläggningen, då hamnar vi i det akut åtgärdande och inte i det främjande och förebyggande. Gemensamt språk tex. via metaforerna. Kollegialt lärande de etiska dilemmana visade sig vara lika på de olika stadierna. Metoden ger mandat. Pilot dela erfarenhet

24 Att tänka på - Nu ska det implementeras på enheterna, tiden ett dilemma då vi är inne i läslyftet. Hamnar fortfarande ibland i att vi vill ha en quickfix och vill gå rakt in i att kartlägga. Ofta beror det på att det gått så långt kring en grupp att även arbetsmiljön för lärarna har blivit ohållbar.

25 Erfarenheter från Gymnasium Skövde Ett långsiktigt åtagande En process som kräver välplanerat handlande Rektor respektive Kurator Veta vad man vill först Alla inblandade måste förstå helhet

26 Erfarenheter från Gymnasium Skövde Genomförandet tar tid och kraft När processen är igång får den ett eget liv Ett bra underlag för vidare arbete Skapade en positiv medvetenhet hos alla

27 Erfarenheter från Gymnasium Skövde Tre viktiga erfarenheter jag dragit: - Viktigt med stark och kunnig person som genomför arbetet - Ingen quickfix - Ryggsäcken påverkar nuet Så ju förr destå bättre!

28 SKAPAD AV

29 Magnus Arvidsson Josefine Lindblad, Elina Runkvist Rektor, Kilenskolan Töreboda Lärare i förskoleklass, Kilenskolan, Töreboda

30 Trygghet och studiero För elevers måluppfyllelse och lärares välbefinnande

31 Så här kan det se ut i verkligheten

32 Effekter på elever jag följt i stökiga klasser. Om eleven upplever att hen kan fokusera 50% av tiden på en lektion. Betyder det 50% av elevens skolgång? Hur påverkar det måluppfyllelsen? Hur påverkar det elevernas hälsa/mående? Hemmasittare? Fullföljd skolgång?

33 Effekter jag sett på pedagoger som har stökiga klasser En stökig klass medför alltid merarbete. Det blir fler konflikter, möten, samtal med elevhälsa, rektor, kollegor, vårdnadshavare med mera. Största delen av lärarens lektioner går åt till att få trygghet och studiero. Mindre och mindre undervisning bedrivs. Lärare upplever: Känsla av otillräcklighet, arbetet upplevs som ständiga misslyckanden. Oro, ont i magen utanför arbetstid. Svårt att sova. Nedstämdhet. Ibland leder detta till Utmattningsdepression - långtidssjukrivning.

34 Vad kan jag som rektor göra? Det viktigaste är att arbeta förebyggande och främjande med alla elever. Hur? Jag måste vara väl insatt i Hélènes forskning Jag måste ge förutsättningar till lärare. Organisera verksamheten. Vara delaktig i processen Stötta upp vid svåra samtal/situationer Följa upp/utvärdera

35 Vad vinner vi? Trygga och studiemotiverade elever Friska lärare med stor känsla av meningsfullhet på arbetet Högre måluppfyllelse Fler elever med behörighet till gymnasium Fler elever som går klart gymnasiet.

36 Trygghet och studiero i förskoleklass

37 Förutsättningar Utbildning under 2014 Började jobba tillsammans 2015 Elever från fyra förskolor. Förskoleklasser och personal Inskrivning innan sommaren 1. Alla får alltid vara med i leken/aktiviteten - det finns plats för alla 2. Varje barn bestämmer över sig själv - inte över något annat barn 3. Om någon säger stopp eller sluta - måste man omedelbart sluta

38 Mål med vårt trygghetsarbete Utveckla positiva normer i gruppen Respekt och förståelse för människors olikheter Alla elever ska känna trygghet, studiero och lekro

39 Sociografisk kartläggning - vuxenperspektiv Grupper i gruppen. Känna trygghet i sin egen grupp men samtidigt splittra och skapa nya. Trappan - Individuell - tidigare kamratrelationer - social status i klassen Status och hierarkier i klassen, efter våra observationer i lek och klassrum. Dokumenteras varje månad

40 Kompislek Skolan - ett tvingande system Lärarna bestämmer vilka som ska leka/samarbeta i par Knyta nya kontakter och utmanas i att välja andra aktiviteter Stegvis: Förskolegrupp Nya konstellationer Utvärderas skriftligt efter varje tillfälle

41 SKAPAD AV

42 Anna Malmeling Marklund Rektor, F-6 Hjo Katarina Levenby Verksamhetschef barn och utbildning, Hjo

43 Trygghet och Studiero Erfarenheter av att arbeta med Hélène Jenvéns koncept

44 Upplägg Struktur och organisation av arbetet i Hjo kommun Bläckfisken F-6, fritidshemmen Jupiter och Kroken - utmaningar Arbetet med verktyget Nytt görande Kritiska aspekter

45 Struktur och organisation Hjo kommun Våren 2016 Presentation på lärstämma och i rektorsgruppen Start två enheter F-6 samt fritidshemmen på Guldkroksskolan. Föreläsningar för all personal vid 3 tillfällen. Fördjupat lärande av metod och verktyg i trygghetsgruppen Sociografisk kartläggning Hösten föreläsningar för resterande skolor och fritidshem i kommunen Föreläsning för föräldrar Föreläsningar för förskolepersonal Fortsatt arbete på skolenheterna, stöd av Hélène vid behov

46

47 Bläckfisken F-6 Ca 160 elever, fritidsavdelningarna Jupiter och Kroken Lärares arbete med inkludering och elevers behov Föräldrars oro Elevassistenter två lärarsystem NPF-projekt Trygghetsgrupp

48 Arbetet med verktyget Mellanstadieklass våren 2016 genomför sociografisk inventering SÅP Ett verktyg för pedagoger möjlighet att formulera det görande som stör klassens studiero att hitta vägar att stödja elevens eget inre ansvarstagande trygghet i gränssättandet Ett verktyg för rektor att möta föräldrars oro det gemensamma fostransuppdraget en inbjudan till föräldrar introducera skolverkets riktlinjer för arbete med trygghet och studiero Samverka för att hjälpa eleven utveckla sina sociala förmågor Lärare, rektor, elevhälsa och föräldrar

49 Att skapa berättelsen om skolan och fritidshemmen Folder Välkomna till Bläckfisken F-6, Jupiter och Kroken Skolstart föräldramöten med ett tydligt budskap - Kultur för lärande och utveckling - Skolans ansvar - vårt gemensamma ansvar föräldrarnas roll Föräldramöten i mindre grupper

50 Hela skolan ansatsen Gemensamma grundregler vårt uppdrag är att hjälpa eleverna lära sig att leva reglerna APT eftermiddag/kväll. Att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Hur hjälper vi eleverna följa första regeln alla får alltid vara med Hur implementerar vi reglerna i klasserna/fritidsgrupperna Hur följer vi upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero Rastaktiviteter Exempel från olika klasser, fritids och särskolan

51

52

53

54

55

56 Uppföljning och utvärdering Bläckfisken F-6 och fritidshemmen nya enkäter för att inventera nuläget Kontinuerlig uppföljning Utvärdering i maj 2017

57

58 Kritiska aspekter för rektor att hantera Pedagogernas förmåga till mediering medarbetarsamtalet Konsekvenserna hjälp eller straff? Förmåga till kreativa lösningar. Bilden av klassen Elever som är sent mogna eller elever med NPF? Föräldrarnas oro för sitt eget barn, för andras barn Att skapa tillit

59

60 Det goda mötet

61 Barnen kan inte välja Vi är med och lägger grunden till barnens värderingar i förskolan och skolan. Man kan inte välja att vara i vår verksamhet

62 Tankar Många är 18 år i vår verksamhet Vilken möjlighet vi har!!!! Våga bestämma oss för att vi i Hjo står upp för alla barn Skapa trygghet och studiero i alla våra grupper

63 Målet är Att all personal i förskolan och skolan ska vara samsynta kring vårt sätt att bemöta våra barn och lära dem ett bra förhållningssätt! Vilken trygghet för våra barn och föräldrar!

64 Utmaningar Det är svårt! Det kräver mycket av oss alla! Ständigt arbete! Våga ställa krav på personal!

65 Nuläge Introducerat förskolan för Hélène Jenvéns metod och forskning. Jobba vidare i skolan med vårt arbete kring trygghet och studiero!

66 Jag kan... Jag vill... Jag vågar..

67 SKAPAD AV

68 Susanne Gustavsson Forskare och lektor i pedagogik, Högskolan i Skövde

69 TRE LÄRARES BERÄTTELSE OM SIN ARBETSSITUATION Susanne Gustavsson fil dr och lektor i pedagogik, Högskolan i Skövde susanne.gustavsson@his.se Bild 69

70 MOTIV TILL STUDIEN Konsekvens av Hélène Jenvéns avhandlingsstudie Möjligheten via ett internt projekt vid Högskolan i Skövde under 2015 Syftet är att beskriva lärares arbetssituation när relationerna i elevgruppen inte fungerar - läraren - arbetssituationen - kartläggningen Bild 70

71 DATA Data för analysen har samlats via texter och samtal med tre lärare; mellanstadiet, högstadiet, gymnasieskolan Resultatet är helt avidentifierat utifrån lärarnas vilja att visa respekt mot elever och kollegor Analysen är i dagsläget inte teori- och forskningsgrundad. Den är en inledande beskrivning Bild 71

72 VEM ÄR LÄRAREN I STUDIEN? En lärare med starkt engagemang för sina elever En lärare som talar om elevers förmågor, välmående och möjligheter En lärare med starkt engagemang för sin undervisning En lärare med intresse för att lära mer En lärare som har hamnat i en situation med sociala och emotionella utmaningar som påverkar elevers och elevgruppens möjligheter att lyckas Bild 72

73 LÄRARES BESKRIVNING AV ARBETSSITUATIONEN Den heterogena elevgruppen och eleven i gruppen och utmaningen i att ta både gruppens och varje elevs perspektiv Den intensiva och mångfaldiga föräldrakontakten och utmaningen i att både vara den som lyssnar och förmedlar information Känslan av ensamhet i relationen till kollegor och betydelsen av ett nära kollegialt samarbete Rektors betydelse för att skapa konstruktiva lösningar på kort och lång sikt Bild 73

74 ARBETET MED KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen gjordes terminen före samtalen Kartläggningen har bidragit till synliggöra relationer och positioner för elever och för lärare Kartläggningen har i vissa fall bekräftat det som läraren har anat Kartläggningen har gett verktyg för att kunna göra medvetna val i undervisningen Kartläggningen har varit tidskrävande och intensiv Bild 74

75 SKAPAD AV

76 Fullföljda studier 2017 Genom trygghet och studiero Kommunens kostnad för deltagande 25% av forskarlön Vad är nästa steg för intresserade kommuner? Utskick till skolchefer i samtliga kommuner i Skaraborg med information om hur en intresseanmälan går till senast 1 dec. En intresseanmälan ska sedan vara inlämnad senast 31 dec Vid frågor eller funderingar: johan.runkvist@toreboda.se

77 Fullföljda studier 2017 Genom trygghet och studiero Vad får kommunen? Hélène Jenvéns koncept Diplomerade skolor utarbetas under 2017 Erfarenhetsutbyte Nätverksträffar Stöd kring att skapa kvarhållande strukturer systematiskt arbete med att behålla och utveckla kunskap och arbetsmetoder

78 Fullföljda studier 2017 Genom trygghet och studiero Vad önskar vi av deltagande kommuner? Minst ett treårigt engagemang Framgångsfaktorer: - F-19 perspektiv (röd tråd) - Samtliga skolledare utbildas i kommunen (organisatorisk stabilitet) - En hela skolan ansats (samsyn) - Utbilda handledare på skolenheten - Samarbete inom och mellan kommuner - Deltagande i nätverksträffar Kommunens kostnad för deltagande 25% av forskarlön, motsvarande ca kr/år

79 Tack för att ni lyssnade!