Förskolan Eriksdal. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/ 2015

Transkript

1 Förskolan Eriksdal Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/ 2015 Nedtecknad av personalen på förskolan Eriksdal 1

2 S 1 S2 S3 S7 S8 S9 S10 S11 S12 S13 S14 S15 S16 2

3 Likabehandlingsplan 2014/2015 Förskolan Eriksdals vision På vår förskola skall alla känna sig trygga, vi möts med respekt och är alla delaktiga i verksamheten utifrån sina förutsättningar. Alla på förskolan skall verka för en trygg gemenskap och motverka trakasserier och kränkande behandling. Delaktighet och inflytande Föräldrar: Om du som förälder misstänker att ditt eller annans barn utsätts för kränkande behandling inom verksamheten så prata alltid med personalen. Kränkande behandling kan vara kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, klass, ålder, könsöverskridande identitet eller utryck. Föräldrar görs delaktiga och kan utöva inflytande genom den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. Vid behov bokas extra samtal in. De dokument som finns tillgängliga för föräldrarna är veckobrev, pedagogisk dokumentation, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Personal: Görs delaktiga på apt, arbetsgruppsmöten, ledningsmöten och i lokal samverkansgrupp. 3

4 All personal på förskolan är skyldig att arbeta aktivt för att förebygga, dokumentera om ett barn blir kränkt/diskriminerat/trakasserat och föreslå åtgärder så att det förhindras. All personal inom förskolan har anmälningsplikt till sociala myndligheter om det finns oro för barnet. Barnen: Barnen görs delaktiga i samtal, samlingar och i utvärderingar av verksamheten. Nulägesanalys och kartläggning 1. Trakasserier och annan kränkande behandling För att förskolan ska undvika eller uppmärksamma när kränkande behandling sker så är vi alltid närvarande med barnen i samma rum eller ute på gården. Varningssignaler Var vaksam på utanförskap och mobbing när barnet: Förändras till att bli oroligare, ledsnare, mer aggressivt/tillbakadraget. Inte vill gå till förskolan. Får kroppsliga symtom som ont i magen eller sover dåligt. Inte får vara med och leka regelbundet. Får vara den som duger bara när de andra är borta. 4

5 Inte får vara med och leka regelbundet. Är hänvisad till en enda roll i gruppen. Åtgärder vid diskriminering eller kränkningar Barn barn Vuxna ser till att det barn som utsätts för kränkningar får upprättelse för det inträffade, genom tröst och genomgång av det inträffade. Det kränkande barnet får hjälp att göra bra. Vid upprepade tillfällen skall förälder och förskolechef informeras och vidare åtgärder, t ex skrivande av handlingsplan eller samtal vidtages om behov finns. Sök ev. hjälp från förskolepsykolog. Förskolans insatser dokumenteras i Utredning om diskriminering eller kränkande behandling ] åtgärdsprogram uppföljning av åtgärdsprogram. För att förebygga kränkande behandling arbetar vi med Stegvis materialet, våga säga stopp och nej och Hectormodellen. (Se nedan) Vuxna barn Om vi ser att någon vuxen (personal eller förälder) gör fel skall vi vara så raka att vi kan säga till den personen. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den andre tänkte. Vid upprepade tillfällen skall förskolechef vidtalas som i sin tur vidtar lämpliga åtgärder. Förskolans åtgärder dokumenteras. 5

6 Konfliktlösning Hector modellen Metoden syftar till att göra barnen delaktiga, ge dem en metod för att lösa konflikter på ett respektfullt sätt samt att barnen ska få förståelse för varandras avsikter. Lugna ned barnen som är i konflikt med varandra. Trösta dem som är ledsna och lugna ned den som är arg/upprörd. Det går inte att förhandla med barnen om de är mycket upprörda. Inga Varför frågor! Bara Vad ville du frågor! Den vuxne frågar Vad ville du? Och låter barnen svara. Kan inte barnet formulera sig hjälper den vuxne till att sätta ord på det som man tror var barnets avsikt. Sedan vänder sig den vuxne till den andra parten på samma sätt. Bekräfta och upprepa vad barnen sagt. På detta sätt neutraliseras konflikten. Den vuxne skall vara neutral och inte ta något barns parti. Ställ frågan: Hur ska vi lösa detta så att alla blir nöjda? Om barnen inte har några egna förslag ger den vuxne förslag. Stopp och nej Stegvis 6

7 2. Klimat, Psykosocial och fysisk miljö För att inkludera alla barn i verksamheten har vi: Det mesta av materialet lågt ner för att öka tillgängligheten. Låga bord för att alla ska kunna använda dem. Vi har skapat könsneurala vrår för lek. Vi benämner inte vrårna med typisk kille/tjej attribut utan de heter lilla rummet, lekvrå, hemvrå, scenrum, ateljé och läshörna. Vi omarbetar vår inomhusmiljö utefter barngruppens behov. 3. Introduktion När nya barn börjar informeras föräldrarna om vår likabehandlingsplan och verksamhetsplan och får ett exemplar av varje med sig hem. Detsamma gäller nyanställd personal. För frågor angående ovanstående dokument ska de vända sig till personalgruppen. 4. Litteratur Förslag på normkritisk litteratur för vuxna: Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber Brade et al, I normens öga. Metoder för normbrytande undervisning (2008) Kumashiro, Troubling Education. Queer activism and Antiopressive pedagogy (2002) Martinsson & Reimers (red.), Skola i normer (2008) Martinsson et al, Norms at Work: Challenging Homophobia and Heteronormativity (2007) 7

8 Nordenmark & Rosén, Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i skola och förskola (2008) Darj & Bromseth, Normkritisk pedagogik - makt, lärande och strategier för förändring (2009) Förslag på normkritisk litteratur för barn: Varför gråter pappan? av Kristina Murray Brodin. Tesslas mamma vill inte! av Åsa Mendel Hartvig. Vilma och Loppan av Anneli Khayati. Lill-Zlatan och morbror raring och Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum. Melvin, Elsa och Krokodilia" av Anna Munyua. Kivi och Monsterhund av Jesper Lundqvist och Bettina Johansson. Kim och Skrutten (Vombat förlag) Text: Karin Frimodig och Sara Berg Bild: Matilda Ruta Så gör prinsessor (Natur & Kultur) Text & bild: Per Gustavsson Jösta och Johan (Sagolikt förlag) Text: Anette Skåhlberg, Bild: Katarina Dahlquist Jag vill ha baklava (Olika förlag)text: Kalle Güettler, Bild: Pia Halse 8

9 Tydliga mål och konkreta åtgärder Normkritiskt arbete Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den aktuella verksamheten. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändrade föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar för de som inte ville eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar. I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det vill säga vilka personliga erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor vilka normer begränsar och försvårar mitt liv? (DO: 9

10 Främjande av normkritiskt arbete Mål: Att alla pedagoger känner till och arbetar efter plan mot kränkande behandling. Arbetsätt: Alla pedagoger ska läsa plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsgruppen kommer förankra planen vid APT, arbetsgruppsmöten samt i den dagliga verksamheten. Arbetslagen observerar och diskuterar hur övergångar hanteras tex. Inne/ ute, Lunch/ vila där det ska uppstå kränkande behandling mellan barn- barn eller barn- vuxen. Pedagogerna tänker på sitt röstläge och hur vi förhåller oss till barnen i situationer och miljöer. Pedagogerna pratar aldrig över huvudet på barnen. Uppföljning: Varje arbetslag gör en kartläggning av miljö (ute och inne) där det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vid var tredje reflektionstillfälle ska reflektionsfrågor med likabehandling i fokus fyllas i. Se bilaga. Observationer av förhållningssätt vid övergångar diskuteras på arbetsgruppsmöten. 10

11 Demokratiska värderingar Mål: Pedagogerna är positiva föredömen och goda förebilder. Att alla barn har förståelse för demokratiska värderingar utifrån sina förutsättningar. Arbetsätt: Pedagogerna finns nära och deltar i barnens lek för att vägleda vid konflikthantering eller tolka när barnens kommunikativa förmåga inte räcker till. Pedagogerna fördelar sig så att de alltid finns närvarande i de miljöer som är tillgängliga för barnen att vistas i. Vi delar in barnen i mindre grupper för att kunna vara närvarande och lyssnande pedagoger. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa och lyssna på varandra. Vi bekräftar barnens känslor genom att hjälpa dem att sätta ord på dem.. Uppföljning: Arbetslagen gör en kontaktbarometer med barnen terminsvis. GUF. Varje arbetslag gör en kartläggning av miljö (ute och inne) där det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 11

12 Konflikthantering och känslor Kriterier: Att barnen upplever sig ha rätt att säga stopp och stå upp för sig själva. Arbetsätt: Vi arbetar med START materialet/ Stegvis i samling minst 1 ggr per vecka samt i den dagliga verksamheten. Vi använder oss av Hector modellen vid konflikthantering. Vi arbetar med forumteater. Vi arbetar med positiv bekräftelse genom synliggörande bilder samt rundor i samlingen. Vi arbetar med tema känslor en gång i veckan i samlingen. Vi leker grupplekar/dramalekar för att skapa vikänsla i barngruppen. Uppföljning: GUF. Självindikator. Reflektionsmöten. 12

13 Delaktighet och inflytande Kriterier: Värdefrågor genomsyrar dagen: hur känns det, vem bestämmer och vad får/kan jag bestämma över, hur löser vi konflikter. Arbetsätt: Vi utformar projekt efter barnens intressen. Barnen görs delaktiga i utvärdering av aktiviteter och verksamhet genom dialog och intervju. Vi efterfrågar barnens synpunkter och ser dessa som viktiga. Genom pedagogisk dokumentation och reflektion på reflektionsmöten så följer vi barnens intresse och process i projektet. Barnen får välja projekt på morgonen vid val samling. Barnen är delaktiga i utformandet av lekregler. Uppföljning: Analys av pedagogisk dokumentation på reflektionsmöten. Intervju med barnen. Analys av barnens val. Guf Självindikator. 13

14 Miljö Kriterier: Barnen är självgående i miljön och deras intressen styr verksamheten. Arbetsätt: Vi har tydliga rutiner som följs varje dag. Vi märker ut med bilder vart nya leksaker ska stå. Vi utformar miljön efter barnens intressen. Material finns tillgängligt på barnens nivå. Pedagogerna är fördelade på de olika stationerna för att skapa lugn i miljön. Uppföljning: Sker på reflektionsmöten med hjälp av pedagogisk dokumentation. Varje arbetslag gör en kartläggning av miljö (ute och inne) där det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 14

15 Främjande och förebyggande arbete Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som annan kränkande behandling, dvs. ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Kriterier: Att skapa en miljö där alla typer av hemkulturer är accepterade och synliggjorda. Arbetsätt: Vi lånar böcker på olika språk och om olika kulturer Vi sjunger sånger på olika språk Vi introducerar ord på olika språk på samlingen Vi läser barnlitteratur med genusperspektiv. Vi läser litteratur om olika familjekonstellationer. De vuxna kommer att delta i leken för att locka till normöverskridande lek. Uppföljning: Pedagogisk dokumentation Vi filmar oss själva minst 1 ggr/ termin och diskuterar på arbetsgruppsmöte 15

16 Föräldrasamverkan Kriterier: Att alla föräldrar pratar med pedagogerna om de känner oro för att något barn inom verksamhetens ramar utsätts för kränkande behandling, pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Arbetsätt: Vi skriver veckobrev och pedagogisk dokumentation för att främja delaktighet. Som förälder är du alltid välkommen att läsa dessa eller delta i verksamheten under en dag. Den dagliga kontakten, inskolning, utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd utgör de möten där föräldrar görs delaktiga. Alla föräldrar erbjuds att delta i dessa möten för att beskriva, tydliggöra samt föra dialog om verksamheten och deras barn. Uppföljning: Sker vid den dagliga kontakten, inskolning, utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. 16

17 Utvärdering Under året har vi utvärdering, T1 och T2 och här skrivs sedan in vad vi uppnått, nya åtgärder, nya målsättningar till nästa års likabehandlings plan. Detta ska även in i verksamhetsberättelsen. 17