Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland

Transkript

1 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland

2

3 Kultur- och samhällsbyggnadsenheten DNR Förord Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa eller delta i utvecklingen av bostadsmarknaden i Östergötland. Rapporten är Länsstyrelsen Östergötlands redovisning av uppdrag enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Kapitel om konsekvenser utgör återrapportering av regleringsbrevsuppdrag 2015:48 om Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande. Bostadsfrågan har utvecklats till en av samhällsplaneringens största utmaningar. Vi har sett en stark ökning av bostadsbyggandet i Östergötland under senare år, vilket är både glädjande och nödvändigt. Nya beräkningar visar att dagens höga byggtakt kommer att behöva upprätthållas i ett femtonårsperspektiv för att klara de långsiktiga behoven för att säkerställa en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i länet. Frågor om kostnader och kvalitet i boendet, effektiviteten i plan- och byggprocessen samt behovet av särskilda insatser för att klara utsatta gruppers behov kommer under lång tid att behöva vara i fokus för diskussionen. Länsstyrelsens förhoppning är att bostadsmarknadsanalysen ska kunna vara en inspirationskälla för fortsatt dialog om hur boendeplaneringen ska utvecklas för att säkerställa ett hållbart samhällsbyggande. Arbetet med bostadsmarknadsanalysen har utförts av samhällsplanerare Lena Lindgren, kultur- och samhällsbyggnadsenheten i samverkan med integrationsutvecklare Linda Pergelius Thorbjörnsson på enheten för social hållbarhet. Statistiken är bearbetad av controller Erica Lindberg, ekonomifunktionen. Kapitel Konsekvenser (regleringsbrev 2015:48) är framtaget i samverkan med Johan Mases, regionplanerare, och Fredrik Sunnergren, samhällsanalytiker, Region Östergötland. Linköping den 8 juni 2016 Elisabeth Nilsson Landshövding Jan Persson Samhällsbyggnadsdirektör POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: LINKÖPING Östgötagatan E-POST: WWW: ORGANISATIONSNR: ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr 2016:12 ISBN:

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sammanfattning Syfte Länsstyrelsens uppdrag Läsanvisning Underlagsmaterial, statistik och kartor, rapporter Bostadsmarknaden i Östergötland Boendeplanering i Östergötland Regional rumslig planering Kommunal boendeplanering Regional analys med anledning av flyktingsituationen, Samverkan Östergötland Bostadsbyggande i Östergötland Konsekvenser Ny beräkning Uppdaterat bostadsbyggnadsbehov Konsekvenser av redovisat bostadsbyggande Slutsatser Referenser

6 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Bostadsbyggandet i länet når under 2015 rekordnivåer med över 3600 påbörjade bostäder, och drygt 2000 färdigställda, vilket är mer än en fördubbling sedan föregående år. Merparten av ökningen består av ett ökat byggande av lägenheter i flerbostadshus. Även antalet småhus med äganderätt ökar men i betydligt måttligare takt. Fördelningen mellan länets kommuner är fortsatt mycket ojämn och byggandet sker även fortsättningsvis till största delen i Linköping och Norrköping. Prognosen för lägenheter i flerbostadshus under 2016 och 2017 motsvarar ett byggande på fortsatt hög nivå. Antalet småhus förväntas ligga kvar på samma nivåer under 2016 för att sedan öka mer under Ett ökat bostadsbyggande är en väsentlig tillväxtfaktor i länet, och det finns potential för flera kommuner att på sikt öka sitt bostadsbyggande i takt med att kommunikationssystemen och därmed pendlingsmöjligheterna förbättras. Däremot visar bostadsmarknadsenkäten att de mindre kommunerna i länet fortsatt har svårt att få igång byggandet, trots en obalans på bostadsmarknaden, och ett reellt byggbehov. Trots en betydande ökning av bostadsbyggandet, nås inte målet om en bostadsmarknad i balans i länet, varken idag eller på längre sikt. Slutsatsen grundar sig på bristen på bostäder för de särskilda och svaga grupperna i samhället. Den sammanvägda bilden av kommunernas enkätsvar är att bristen kommer att bestå, särskilt för unga och nyanlända. Länsstyrelsen ser ett ökat behov av att fördjupa arbetet med att analysera de sociala konsekvenserna av en fortsatt obalans på bostadsmarknaden för de särskilda grupperna. Enligt beräkningar av bostadsbyggnadsbehoven kommer dagens byggtakt att behöva upprätthållas i ett femtonårsperspektiv för att motsvara de långsiktiga behoven av bostäder på länsnivå. Det innebär stora utmaningar för kommuner och övriga regionala aktörer att hålla en tillräcklig och aktuell planreserv, och att forma en bostadsplanering som visar en stor lyhördhet för olika gruppers behov och betalningsförmåga för att skapa de bostäder som efterfrågas i olika delar av länet Mer än hälften av länets kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna av kommunfullmäktige, och de som inte har det är inne i framtagandeprocesser. Under hösten 2015 och under 2016 har kommunerna i Östergötland arbetat särskilt intensivt för att tillgodose ett ökat behov av boende för asylsökande och nyanlända. Den 1 mars 2016 började lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning att gälla vilken tydliggör alla kommuners skyldighet att ta emot nyanlända. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att bostäder för nyanlända tas om hand i den ordinarie bostadsplaneringen tillsammans med behovet av bostäder för övriga grupper som står långt från bostadsmarknaden. I flertalet av länets kommuner är det en obalans på bostadsmarknaden för särskilda grupper, där konkurrensen om små billiga lägenheter ökar. 4

7 Länsstyrelsen ser att processer bör inledas för att hitta nya innovativa lösningar för att utan onödig tidsfördröjning få fram bostäder med enkel standard som kan efterfrågas av grupper med låg eller begränsad betalningsförmåga. Länsstyrelsen kommer, inom ramen för sin samordnande och stödjande roll att verka för att dessa frågor kan hanteras i fördjupade gemensamma processer mellan kommuner, näringslivet och regionala aktörer. 1.2 Syfte Rapportens syfte är att presentera en övergripande bild av bostadsmarknaden i länet, baserad på resultatet av Bostadsmarknadsenkäten Länsstyrelsens uppdrag att analysera bostadsmarknaden i länet regleras i SFS 2013:868 Förordning om ändring i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Kapitelet om konsekvenser utgör även uppföljningsdel av regeringsuppdraget från 2015 om Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande (uppdrag 48). Uppföljningen ska bland annat innehålla en bedömning av vilka konsekvenser som det redovisade bostadsbyggandet kan medföra. Uppdraget ska redovisas till Regeringen senast den 15 juni Det är Länsstyrelsens ambition att rapporten, tillsammans med bilagor, ska fungera som underlag för kommunernas bostadsförsörjningsarbete, bland annat framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning. 1.3 Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka bostadsmarknadsläget i länet. Genom att samla in uppgifter och statistik om det befintliga bostadsbeståndet, om kommande och uppskattade nybyggnation kan Länsstyrelsen delge kommuner och andra aktörer en bild av hur bostadsmarknaden ser ut och utvecklas i länet som helhet. Resultaten av enkäten analyseras i Bostadsmarknadsanalysen årligen. Länsstyrelsen har under året arbetat med uppföljningen av regleringsbrevets uppdrag nr 48, om bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i kommunerna i Östergötland. Vidare har Länsstyrelsen i uppdrag att fortsatt följa upp bostadsbyggandet och dess konsekvenser i förnyat regleringsbrevsuppdrag för 2016:22. Tidigare regleringsbrevsuppdrag om att underlätta inträde på bostadsmarknaden har övergått i ett regeringsuppdrag. Länsstyrelserna har i uppdrag att under två år fortsätta sitt arbete med att stödja och informera kommuner i syfte att underlätta tillträde till bostadsmarknaden, motverka hemlöshet och förebygga avhysningar. Särskilt fokus ska ligga på familjer med 5

8 barn. Arbetet bedrivs i samverkan mellan enheten för social hållbarhet och kultur ochsamhällbyggnadsenheten. Enligt Länsstyrelseinstruktionen ska Länsstyrelsen verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare samt i det sammanhanget verka för regional samverkan. Länsstyrelsen ska också verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genomförande av insatser. Enligt regleringsbrevet 2016 ska Länsstyrelserna prioritera insatser och utveckling av regional samverkan som väsentligt bidrar till att öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet. För att öka mottagningskapaciteten är bostadsförsörjningen central. Länsstyrelsen beslutar om statsbidrag ( 37) efter ansökan från länets kommuner för insatser som leder till en ökad beredskap och kapacitet i länet. I vårpropositionen (2015/16:99) föreslås att Länsstyrelserna ska ge stöd till kommuner som vill utveckla verksamhet för att underlätta uthyrning av bostäder till nyanlända. Enligt den nya bosättningslagen/anvisningslagen som trädde i kraft första mars 2016 ska Länsstyrelsen besluta om fördelning av länstalet mellan kommuner i länet (kommuntal) och i dialog med kommunerna ta fram mottagningsplaner för mottagande och bosättning av vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelsen ska samråda med Migrationsverket om andelstal för kommunen samt överlägga och träffa överenskommelser med kommunerna om ensamkommande barn. 1.4 Läsanvisning Rapporten är indelad i fem huvudavsnitt; Bostadsmarknaden, Boendeplanering, Bostadsbyggande, Konsekvenser samt Slutsatser. Kapitel om konsekvenser utgör återrapportering av regleringsbrevsuppdrag 2015:48 om Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande. 1.5 Underlagsmaterial, statistik och kartor, rapporter Det primära underlaget för analysen utgörs av bostadsmarknadsenkäten Enkäten har besvarats av samtliga kommuner i länet. Resultatet har kvalitetssäkrats med hjälp av kontaktpersonerna i respektive kommun. Bostadsmarknadsenkäten 2016 finns att tillgå via Boverkets tjänst Öppna data. 1 För att underlätta arbetet har en del av de förklaringar som 1 Boverket. Öppna data från Bostadsmarknadsenkäten

9 används på Boverkets Öppna data använts i rapporten, för fördjupad bakgrundsinformationoch analys hänvisas till Boverktes Öppna data. För att underlätta läsbarheten i dokumentet har huvuddelen av redovisningen av Bostadsmarknadsenkäten lagts i en bilaga, materialet har även brutits ner på kommunnivå i högre grad än i tidigare rapporter. Tabellnummer avser det nummer som finns i bilagan. Därutöver har statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, utgjort underlag för analysen. (bilaga 2) Avsnitt om gällande lagstiftning finns också i bilaga till rapporten.(bilaga 1) Som bilaga finns även ett A3-blad med definitioner kring olika boendeformer för asylsökanden och nyanlända. (bilaga 3) 7

10 2. Bostadsmarknaden i Östergötland Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet är kvantifierat, och omfattar nya bostäder till Boverkets beräkningar visar på ett behov om bostäder under Av landets 290 kommuner bedömer 240 stycken att det råder ett underskott på bostäder vilket är en ökning med 30 % jämfört med förra året. Enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Underlag för kommunernas bedömning av bostadmarknaden är definitionerna i tabellen nedan. Balans på bostadsmarknaden Konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Obalans på bostadsmarknaden Innebär inte alltid att det finns bostadssociala - underskott problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Obalans på bostadsmarknaden Innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, - överskott eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen. Definitioner av balans och underskott i BME 2016 Antalet kommuner i länet som anger att det finns en obalans på bostadsmarknaden som helhet, är fortsatt nio, men det är inte samma kommuner som Bostadsmarknaden bedöms av Finspång, Kinda, Mjölby och Valdemarsvik vara i balans sett till hela kommunen. På fem års sikt anger Boxholm, Finspång, Motala, Söderköping, och Valdemarsvik att det är 2 Boverket. Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder 8

11 fortsatt balans sett till kommunen som helhet. Övriga kommuner anger ett underskott på fem års sikt sett till kommunen som helhet. Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) I kommunen som helhet Ev. förändr - bedömn. fg år På centralorten, i innestaden Ev. förändr - bedömn. fg år I kommunens övriga delar Ev. förändr - bedömn. fg år Kommuner Boxholm Underskott - Underskott - Balans - Finspång Balans Underskott Underskott - Balans - Kinda Balans Underskott Balans - Balans - Linköping Underskott - Underskott - Underskott - Mjölby Balans - Balans - Balans - Motala Underskott - Underskott - Underskott - Norrköping Underskott - Underskott - Balans Underskott Söderköping Underskott - Underskott - Balans - Vadstena Underskott - Underskott - Balans - Valdemarsvik Balans Överskott Balans Överskott Balans Överskott Ydre Underskott Balans Underskott Balans Underskott - Åtvidaberg Underskott - Underskott - Balans Underskott Ödeshög Underskott Balans Underskott - Balans - Totalt underskott Totalt balans Totalt förändr bedömn Tabell 1: Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden i januari Jämfört föregående år indikerar en förändring från föregående BME. Källa: BME 2016 I tio kommuner finns en obalans på bostadsmarknaden sett till enbart centralorten. Det är endast i Kinda, Mjölby och Valdemarsvik som bostadsmarknaden bedöms vara i balans. 9

12 Kommunernas bedömning av marknadsläget om fem år (2021) I kommunen som helhet Ev. förändr - bedömn. fg år På centralorten, i innerstaden Ev. förändr - bedömn. fg år I kommunens övriga delar Ev. förändr - bedömn. fg år Kommuner Boxholm Balans - Balans Balans Finspång Balans Underskott Underskott Balans Kinda Underskott Balans Underskott Balans Underskott Balans Linköping Underskott - Underskott Balans Mjölby Underskott - Underskott Ej svar Balans Motala Balans - Balans Balans Norrköping Underskott - Underskott Balans Underskott Söderköping Balans - Balans Balans Vadstena Underskott Ej svar Underskott Underskott Ej svar Valdemarsvik Balans Överskott Balans Överskott Balans Överskott Ydre Underskott Balans Underskott Balans Underskott Balans Åtvidaberg Underskott - Underskott Balans Underskott Ödeshög Underskott Balans Underskott Balans Underskott Totalt underskott Totalt balans (10) Totalt förändr bedömn 5 (6) 3 7 (8) Tabell 2: Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden om fem år (2021). Kolumn för förändring bedömning fg. år visar i de fall ändrad bedömning finns och anger då svaret från föregående års BME (2015). Källa: BME 2016 På fem års sikt anger Boxholm, Motala, Söderköping och Valdemarsvik att bostadsmarknaden kommer att vara i balans i centralorten. Enligt kommunerna kommer det alltså även på sikt vara ett underskott av bostäder gentemot efterfrågan i de flesta centralorterna/huvudorterna. För en heltäckande bild av bostadsmarknadsläget i länet behöver de särskilda grupperna vägas in. För unga är det underskott på bostäder i alla kommuner utom i Kinda och Valdemarsvik. De flesta kommuner redovisar en bostadsmarknad i balans vad gäller boende för äldre, utom Norrköping, Vadstena och Åtvidaberg som redovisar ett underskott. Kinda, Söderköping, Vadstena och Valdemarsvik visar en bostadsmarkand i balans för personer med funktionsnedsättning, övriga kommuner visar ett underskott. 10

13 Totala bostadsmarknadsläget per kommun (BME jan 2016) Kommuner Läget för unga Läget för studenter Läget för nyanlända Läget för äldre Läget för funktionsnedsatta Boxholm Underskott Balans Underskott Balans Underskott Finspång Underskott Ej svar Underskott Balans Underskott Kinda Balans Balans Underskott Balans Balans Linköping Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Mjölby Underskott Balans Underskott Balans Underskott Motala Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Norrköping Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Söderköping Underskott Balans Underskott Balans Balans Vadstena Underskott Ej svar Underskott Underskott Balans Valdemarsvik Balans Balans Balans Balans Balans Ydre Underskott Balans Underskott Balans Underskott Åtvidaberg Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Ödeshög Underskott Balans Underskott Balans Underskott Totalt underskott Totalt balans 2 9 (11) Tabell 3: Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden i januari Källa: BME 2016 Bostadsmarknaden för nyanlända har försämrats. Samtliga kommuner utom Valdemarsvik redovisar 2016 ett underskott på bostäder för nyanlända. Jämfört med tidigare år innebär det att ytterligare två kommuner bedömer att det finns ett underskott i jämförelse mot Kinda och Ydre bedömde tidigare (2015) att bostadsmarkanden istället var i balans. Ett ökat bostadsbyggande är en väsentlig tillväxtfaktor i länet, och att det finns potential för flera kommuner att på sikt få en bostadsmarknad i balans i takt med att samverkan mellan bostadsbyggande och infrastrukturplanering intensifieras. I synnerhet gäller detta för kommuner som har goda förutsättningar för pendling till länets huvudorter. Däremot visar bostadsmarknadsenkäten att de mindre kommunerna i länets yttre delar fortsatt har svårt att få igång ett byggande, trots en obalans på bostadsmarknaden, och ett reellt byggbehov. 11

14 3. Boendeplanering i Östergötland Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande behov som påverkar såväl tillväxt som välfärd. Utifrån ansvaret för bostadsförsörjningen är det viktigt för kommunen att kunna erbjuda ett brett utbud av bostäder som motsvarar invånarnas nuvarande och kommande behov. Boendeplanering och arbetet med bostadsförsörjning är därför en grundläggande del i kommunens strategiska planering. 3.1 Regional rumslig planering Precis som andra marknader har bostadsmarknaden en geografisk utbredning. Till skillnad från exempelvis arbetsmarknaden, är bostadsmarknaden mer lokal. Människor tenderar därför i högre grad att pendla till ett nytt arbete än att flytta från sin bostad. Inte minst syns den utvecklingen i västra Östergötland där orterna i triangeln mellan Mjölby-Motala- Linköping har ett stort utbyte av arbetskraft mellan orterna. Exempelvis i en ort som Skänninge, som ligger mellan Mjölby och Motala och har pendeltågsstation, är utbytet omfattande. Av alla arbetstillfällen som finns i Skänninge, så är 70 % tillsatta av inpendlare till Skänninge. Av den arbetande befolkningen i Skänninge så pendlar 70 % ut från orten för att arbeta. Även Linköping, som har en dagbefolkning på ca , är beroende av en omfattande inpendling då 40 % pendlar in till Linköping. 12

15 Samtidigt som pendlingen ökar så växer även de större städerna i Sverige. Även orter som ligger i de större städernas närhet växer, och i de storstadsnära landsbygdsområdena, ökar konkurrensen mellan areella näringar och bostadsbebyggelse. Orter som har ett stort antal arbetsplatser inom ett pendlingsavstånd på 45 minuter har större chans att ha ett positivt flyttnetto. Spridningen kan bero på andra faktorer som tillsammans samverkar för att göra en ort attraktiv, såsom identitet, livsmiljö och rykte. Region Österötland strävar, bland annat i strukturbildsarbetet, efter att stärka en gemensam bostads- och arbetsmarknadsregion med hjälp av en regional kollektivtrafik till strategiskt belägna orter. 13

16 3.2 Kommunal boendeplanering Mer än hälften av länets kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna av kommunfullmäktige, och de som inte har det är inne i framtagandeprocesser. Riktlinjer för bostadsförsörjningen År för antagande av Kommun riktlinjer Boxholm - Finspång 2014 Kinda - Linköping 2006 Mjölby 2011 Motala 2015 Norrköping 2014 Söderköping - Vadstena 2014 Valdemarsvik - Ydre 2013 Åtvidaberg - Ödeshög 2015 Totalt antal Tabell 20: Riktlinjer för bostadsförsörjning och de år de antogs. Källa: BME 2016 I nio kommuner finns det allmännyttiga bostadsbolag som drivs i bolagsform, av dessa har alla utom ett ägardirektiv som antagits under 2012 eller senare. De kommunala bostadsbolagen är ett av kommunens mest kraftfulla verktyg i arbetet med bostadsförsörjningsansvaret. Under 2015 kartlade Länsstyrelsen inom uppdraget att motverka hemlöshet innehållet i ägardirektiven till de kommunala bolagen med avseende på de svaga grupperna på bostadsmarknaden. 3 Här konstateras ett behov av att fördjupa såväl riktlinjer som ägardirektiven till att omfatta ett mer strategiskt arbete kring hur de svaga grupperna ska kunna få tillgång till ett passande boende. Boxholm, Linköping, Mjölby, Norrköping och Ödeshög anger i enkäten att de har särskilda satsningar för unga att skaffa sig en egen bostad. Exempelvis nyproduktion, eller att underlätta för att fler ska kunna hyra tillsammans. Linköping och Motala anger att det finns ett underskott av bostäder för studenter, och orsaken är att det finns generellt för få lediga 3 Länsstyrelsen Östergötland. Hemlöshet en fråga om bostäder

17 lägenheter. I några kommuners centralorter, exempelvis i Åtvidaberg finns en efterfrågan på boende för gymnasieelever, som i viss mån efterfrågar ett eget boende. Alla kommuner uppmärksammar den ökande andelen äldre. I Norrköping, Vadstena och Åtvidaberg finns ett underskott på bostäder för äldre. Norrköping och Åtvidaberg bedömer ett fortsatt underskott även på ett respektive fem års sikt, vilket också Mjölby gör. Flera kommuner anger att arbete pågår med att klargöra förutsättningarna. Exempelvis har Valdemarsviks kommun i samband med sitt riktlinjearbete genomfört en boendeutredning, för äldres respektive funktionsnedsattas boende i kommunen. 4 Kinda, Söderköping, Vadstena och Valdemarsviks kommuner anger att det är balans i särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning. 5 På fem-års sikt anger Mjölby, Norrköping, Söderköping, Ydre och Åtvidaberg att det kommer att vara brist på boende för personer med funktionsnedsättning. Under hösten 2015 och under året 2016 har kommunerna i Östergötland arbetat intensivt för att tillgodose ett ökat behov av boende för asylsökande och nyanlända. Den 1 mars 2016 började lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning att gälla vilken tydliggör alla kommuners skyldighet att ta emot nyanlända. Diagram 11: Orsaker till underskott på bostadsmarknaden för nyanlända. Källa: BME Valdemarsvik kommun. Boendeutredning i Valdemarsviks kommun. Sluttrapport. Februari Boverket. Boendeformer för personer med funktionsnedsättning. 15

18 Främsta orsaken till underskottet är den allmänna bristen på hyresrätter, vilket är den upplåtelseform som efterfrågas mest. Endast Valdemarsviks kommun anger att det är balans på bostadsmarknaden för nyanlända, övriga kommuner anger underskott. Kommunerna arbetar vidare med att skapa fler bostäder för nyanlända för att svara mot den nya lagen. Det vanligaste tillvägagångssättet är ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsbolaget som alla kommuner utom Mjölby redovisar. Mjölby och Ödeshögs kommuner blockhyr fastigheter. Flera kommuner har, eller planerar att iordningsställa, tillfälliga modulbostäder. Det finns flera situationer av hemlöshet, där hushåll som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden befinner sig i. För att motverka hemlöshet är det vanligast att kommunerna jobbar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkning, respektive att en överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på bostadssökande skrivs. Ett par kommuner arbetar med hyresgarantier och gör överenskommelser med privata fastighetsägare att sänka kraven på bostadssökande. Norrköping anger som enda kommun att man tillämpar Bostad först. 6 I flertalet av länets kommuner är det en obalans på bostadsmarknaden för särskilda grupper, och konkurrensen om små billiga lägenheter ökar. Länsstyrelsen vill därför understryka vikten av att bostäder för särskilda grupper tas om hand i den ordinarie bostadsplaneringen tillsammans med behovet av bostäder för övriga grupper som står långt från bostadsmarknaden. Se vidare i avsnitt Konsekvenser. 3.3 Regional analys med anledning av flyktingsituationen, Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland är en benämning för samverkan mellan olika aktörer i länets krishanteringsarbete, där syftet är att samverka före, under och efter större händelser. Under hösten 2015 bildades en analysgrupp med syftet att få underlag för att agera med framförhållning i samverkan. 7 För att tydliggöra planeringsförutsättningarna för mottagande av nyanlända har Samverkan Östergötland tagit fram ett analysverktyg som respektive kommun kan använda. Verktyget omfattar ett flertal aspekter, varav boende är en. Efter att respektive kommun har anpassat innehållet kan resultatet utgöra en del av kommunens analys av den demografiska utvecklingen och bostadsbehovet för särskilda grupper. En del av analysen är en beskrivande utveckling ifall åtaganden exempelvis inom boende inte uppfylls. I rapporten redovisas några huvudpunkter att utveckla när det gäller boende för nyanlända. Flera av dessa punkter innebär ett samlat grepp om bostadsförsörjningen för alla grupper. 6 Socialstyrelsen. Bostad först. 7 Länsstyrelsen Östergötland. Samverkan Östergötland-Regional analys med anledning av flyktingsituationen

19 Strategiskt arbete för att säkerställa en ansvarsfull uthyrning av bostäder (motverka fortsatt utveckling av den svarta bostadmarknaden) Inrättande av kommunal bostadsförmedling i någon form Mark- och planberedskap för regeringens satsning på små, energismarta hyresrätter med låga hyror Föra tillbaka frågan om boende för nyanlända till linjeorganisationen (boendeplanering, integration, socialtjänst) för att ge utrymme för konkreta åtgärder baserade på kommunala mål och strategier Förändrat/ökat samarbete över nämndgränserna Rapporten i sin helhet finns som bilaga Bostadsbyggande i Östergötland Byggande i länet når under 2015 rekordnivåer med över 3600 påbörjade bostäder, och drygt 2000 färdigställda, vilket är mer än en fördubbling av bostadsbyggandet sedan föregående år.. Ökningen under 2015 är knuten till ett antal strategiskt viktiga stadsutvecklingsprojekt i de större kommunerna. Se vidare i Konsekvenser Nyproduktion - antal färdigställda lägenheter i Östergötland per år Diagram 6: Nyproduktion färdigställda lägenheter Östergötland. Källa: SCB År 2015 är antal lägenheter är mer än dubbelt så många som färdigställdes än året innan. Antalet har ökat med över 1000 lägenheter år 2015 jämfört mot föregående år (2014). 17

20 Merparten av ökningen består av ett ökat byggande av lägenheter i flerbostadshus. Även antalet småhus med äganderätt ökar men i betydligt måttligare takt. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Östergötlands län per hustyp, upplåtelseform och år Hustyp Upplåtelseform Flerbostadshus Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt flerbostadshus Småhus Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Småhus Totalt antal Tabell 12: Färdigställda lägenheter , indelade efter hustyp och upplåtelseform. Källa: SCB, uppdaterad Ökningen av lägenheter 2015 består till största delen (83%) av flerbostadshus, främst bostadsrätter. Resterande 17 % av ökningen är byggnation av småhus, främst bostadsrätter. Prognosen för lägenheter i flerbostadshus under 2016 och 2017 är fortsatt hög. Byggandet av småhus förväntas ligga kvar på samma nivåer under 2016 för att sedan öka mer under PROGNOS Nyproduktion Östergötlands län per hustyp och år Jmf år Hustyp Flerbostadshus Totalt flerbostadshus Småhus Totalt Småhus Kommunernas bedömning inför kommande två år är en ökning av nyproduktionen jämfört med nyproduktionen (färdigställt) år Det innebär också att högre nivåer kvarstår enligt bedömningen än nyproduktionen historiskt. Totalt antal Tabell 16: Prognos utifrån kommunernas bedömning av bostadsbyggandet framöver enligt BME

21 Fördelningen mellan länets kommuner är fortsatt mycket ojämn och byggandet sker även fortsättningsvis till största del i Linköping och Norrköping. Nyproduktion färdigställda lägenheter per kommungrupp och år År Kommuner Totalt "Kn.er färre än invånare" Totalt "Kn.er fler än invånare" Totalt "Större högskoleorter" Totalt antal Östergötland Tabell 11: Nyproduktion av färdigställda lägenheter utifrån kommungrupp och år. Källa: Bearbetning av data från SCB. Den mest förekommande orsaken som begränsar bostadsbyggandet i kommunen är höga produktionskostnader, brist på detaljplaner på attraktiv mark samt en svag andrahandsmarknad för bostäder. Men de regionala skillnaderna är stora även i vad för faktorer som kommunerna anger begränsar bostadsbyggandet. De vanligaste orsakerna till begränsat bostadsbyggande i kommunerna med färre än invånare är: * Höga produktionskostnader * Brist på detaljplan på attraktiv mark * Byggherrars brist på intresse att bygga De vanligaste orsakerna till begränsat bostadsbyggande i kommunerna med fler än invånare är: * Svag andrahandsmarknad för bostäder * Bullerproblem * Byggherrars brist på intresse att bygga * Brist på detaljplan på attraktiv mark De vanligaste orsakerna till begränsat bostadsbyggande i kommunerna med större högskoleort: * Skiljer sig helt mellan de två kommunerna som ingår i gruppen (totalt sex olika skäl, tre per kommun anges). * Bland orsakerna återfinns bland annat de tre vanligaste skälen för samtliga kommunerna (se ovan) 19

22 En lika relevant frågeställning om vad som hindrar bostadsbyggandet, särskilt för de mindre kommunerna, är som komplement frågan -varför det byggs?. I mellankommunalt samarbete kan kommunerna vrida på frågeställningen och se om det finns gemensamma faktorer i de projekt som genomförts, och om det är möjligt att utveckla dessa vidare, för ett ökat bostadsbyggande. Dialogen kan exempelvis innehålla punkter som attraktivitet, omvärldsbevakning, kompetensförsörjning och marknadsföring. När det gäller potentiella hinder för bostadsbyggandet på regional nivå bedömer Länsstyrelsen att det är främst de geografiskt och socialt/ekonomiskt betingade obalanserna som är de kvartsående svåra problemen för att skapa en bostadsförsörjning som motsvarar behoven i länet. De främst utmaningarna är inte volymen bostäder i sig, utan att tillskotten på bostadsmarknaden håller en prisnivå som tillräckligt många hushåll kan betala. Annars kommer inte heller en fortsatt hög byggtakt att kunna upprätthållas. Byggkostnaderna är här en nyckelfråga, men också att kommunerna planerar för ett bostadsutbud med större variation i pris och kvalitet. För betalningssvaga grupper behövs vidare särskilda insatser. 20

23 5. Konsekvenser Kapitlet utgör del av regleringsbrevsuppdrag 48, Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i kommunerna. Deluppdraget är en uppföljning av bostadsbyggandet under 2015 i var och en av kommunerna och innehåller en bedömning av vilka konsekvenser som det redovisade bostadsbyggandet kan medföra. Samverkan och avstämning har skett med andra länsstyrelser, Boverket och region Östergötland under arbetets gång. Behovsberäkning från Återrapport RB 48 Under hösten 2015 beräknades ett årligt bostadsbyggandsbehov i länet på mellan bostäder årligen fram till Byggbehov per år i antal lägenheter Kommuner per kommun 0-5 Boxholm, Kinda, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg, Ödeshög, Söderköping Finspång Motala Mjölby Linköping, Norrköping Länet Det senaste årets stora antal asylsökande hade inte hunnit påverka invandringstalen, och låg därför heller inte till grund för befolkningsprognoserna. Det upplevdes som en brist av såväl Länsstyrelsen, regionen och kommunerna. I rapporten påpekades därför behovet att uppdatera beräkningarna efter den nya befolkningsprognosen för Ny beräkning Beräkningarna av behov av bostäder och behov av byggnation av bostäder fram till 2030, baseras på en befolkningsframskrivning för Östergötland och kommunerna i länet. Befolkningsprognosen bygger på SCB:s nationella prognos publicerad i april Prognoserna för kommunerna är koncistenta mot den regionala prognosen. Prognoserna bygger på samma antaganden om befolkningsutvecklingens komponenter som den nationella prognosen. Kommunerna antas ha samma andel av invandringen som den historiska utvecklingen, och invandrare antas ha i stort sett samma inrikes flyttmönster som den inrikes födda befolkningen, med det undantaget att utflyttningsrisken från mindre kommuner som tar emot stor flyktinginvandring har höjts något. 21

24 Befolkningsframskrivningen har legat till grund för två olika metoder för att beräkna behovet av bostäder i framtiden. Metoderna använder olika tal för hushållskvoter, det vill säga olika kvoter på hur många människor i olika åldrar som kan förväntas ingå i ett hushåll. De olika metoderna har skiljt sig åt i hur åldersindelningar har använts för att bedöma hur många hushåll som kan förväntas finnas, givet befolkningsframskrivningen. De olika metoderna har visat liknande resultat för samtliga kommuner i regionen. Beräkningarna bygger på en modell framtagen av Boverket och vidareutvecklad av Länsstyrelsen i Skåne. Hushållskvoterna antas vara desamma 2030 som idag, det vill säga vi antar inte en förändring av befolkningens beteende. Hushållskvoterna finns tillgångliga på länsnivå eftersom uppgifter från urvalsundersökningen HEK 8 har använts. Om hushållskvoter för enskilda kommuner hade använts skulle antagligen smärre förändringar av behovet av nybyggnation uppstå. Detsamma gäller antagligen om man skulle anta en förändring av befolkningens beteenden. Exempelvis skulle den minskning i skillnad i medellivslängd mellan könen som pågår kunna medföra ett lägre bostadsbehov i de äldre åldrarna till följd av ett högre sammanboende. Beräkningarna tar ingen hänsyn till behov av olika typer av lägenheter i olika grupper i samhället, eller till olika behov i olika skeden i livet. Den befolkningsframskrivning som uträkningarna görs baseras på de senaste årens befolkningsutveckling. Prognosen är gjord på ett sådant sätt att uppgifterna för kommunerna sammantaget inte kan skilja sig från uppgifterna för hela regionen. Som en följd av detta kan de prognoser som använts här skilja sig något mot kommunernas egna prognoser. Prognosen för Östergötland som helhet är avstämd mot riksprognosen vilket innebär att länets prognos är balanserad mot alla andra länsprognoser. 5.2 Uppdaterat bostadsbyggnadsbehov Under våren 2016 har Länsstyrelsen och Region Östergötland uppdaterat beräkningen vilken visar ett ökat nybyggnadsbehov enligt tabellen nedan. Byggbehov per år i antal lägenheter Kommuner per kommun 5-15 Ödeshög, Ydre Boxholm, Kinda, Vadstena, Valdemarsvik Åtvidaberg Söderköping Finspång Mjölby Motala Norrköping Linköping Länet 8 SCB. Hushållens ekonomi (HEK)

25 Den uppdaterade beräkningen visar ett ökat behov av bostadsbyggnadsbehov i länet, från bostäder, till stycken årligen fram till Den nya beräkningen innehåller flera spann för att ge en mer anpassad bild av bostadsbyggnadsbehovet. Fortsatt är behovet störst i Linköping och Norrköping, även om beräkningen visar ett ökat bostadsbyggnadsbehov i samtliga kommuner. Det ökade bostadsbyggnadsbehovet beror på förändringar i befolkningsprognoser vilken beräkningen baseras på. Sveriges, och Östergötlands, befolkning spås öka betydligt snabbare än tidigare. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Östergötlands län per hustyp, upplåtelseform och år År PROGNOS PROGNOS Kommuner Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Totalt antal Tabell 9: Färdigställda lägenheter , källa SCB, uppdaterade Prognossiffor enligt kommunernas bedömning i bostadsmarknadsenkäten, källa: BME Enligt den befolkningsprognos som användes för den första beräkningen överskred byggnationen under 2015 bostadsbyggnadsbehovet för länet totalt. I Finspång och Mjölby byggdes färre bostäder än bostadsbyggnadsbehovet och i Kinda, Linköping, Norrköping och Åtvidaberg byggdes mer än det redovisade årsgenomsnittsbehovet. Ett antagande i arbetet med att beräkna behovet var att fler av bostäderna skulle behövas tidigt i tidsperioden eftersom en eftersläpning i behov på grund av ett alltför lågt bostadsbyggande finns. Enligt den uppdaterade beräkningen ligger antalet färdigställda bostäder i länet för 2015 något i underkant mot behovet under bostadsbyggnadsbehovet för länet totalt. I alla 23

26 kommuner utom i Kinda, Linköping och Norrköping färdigställdes färre bostäder än bostadsbyggnadsbehovet. Enligt kommunernas prognoser för det fortsatta byggande för 2016 och 2017 kommer byggnationen att överskrida det beräknade årsbehovet för länet totalt. Sett till det beräknade bostadsbyggnadsbehovet ligger Boxholm, Finspång Motala, Valdemarsvik och Åtvidaberg lågt i prognosen för Kindas, Mjölbys och Ydres prognoser motsvarar ungefär bostadsbyggnadsbehovet Linköping, Norrköping, Söderköping, Vadstena och Ödeshög prognostiseras ett högre byggande än bostadsbyggnadsbehovet per år. 5.3 Konsekvenser av redovisat bostadsbyggande Länsstyrelsen vill understryka att det inte behöver vara ett problem, vare sig att ligga under, i linje med eller över det beräknade bostadsbyggnadsbehovet. Ett lågt tal kan i mindre kommuner vägas upp av ett högre framtida tal. Det är inte ovanligt att byggande i de mindre kommunerna sker mer stötvis. Att ligga i linje med prognosen är bra om kommunen inte har ett eftersläpande underskott, och ser att byggtakten kommer att fortsätta ligga i nivå med behovet. Att redovisa en högre prognos gentemot behovet behöver heller inte vara ett problem, om kommunen håller på att justera en obalans i beståndet, eller kompenserar för ett tidigare för lågt byggande. Fler faktorer kan dessutom behöva vägas in i respektive kommun, inte minst hur det befintliga beståndet kan utvecklas. Det är därför av vikt att respektive kommun ser över helheten i boeneplaneringen, och att perspektivet tillåts vara både på kort och på lång sikt. Bostadsbristen är huvudorsaken till obalansen på bostadsmarkanden i länet. Störst brist är det på hyresrätter. Samtidigt visar statistiken att det just nu byggs rekordmånga lägenheter med hyresrätt som upplåtelseform. Problemet är att de inte är möjliga att efterfråga för de särskilda, och resurssvaga grupperna. För att nå en bostadsmarknad i balans krävs alltså att fler bostäder till rimliga kostnader för den bostadssökande görs tillgängliga. Framgång i det fortsatt arbetet med att pressa byggkostnaderna är mycket betydelsefullt. Länsstyrelsen lyfter behovet av att studera flyttkedjorna vidare, såväl på länsnivå som i respektive kommun. Även om omflyttning på grund av nybyggnation, eller ombyggnad, inte löser bostadsbehoven för svaga grupper så är det en del av rörelsen på bostadsmarknaden, och ska därför inte avfärdas. När konkurrensen om bostäderna ökar kan de som hyr ut lägenheter ställa högre krav på de bostadssökande, och det blir då ännu svårare för dem att bli godkända som hyresgäster. Flera kommuner i länet ser hur den sekundära bostadsmarknaden ökar i omfattning, och att individer hamnar längre ifrån ett förstahandskontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Undanträngningseffekter blir tydligare och mellan de svaga grupperna 9 ökar konkurrensen om bostäder till överkomliga hyror. För gruppen nyanlända riskerar osäkra och kortsiktiga 9 SCB. Hushållens ekonomi (HEK)

27 boendelösningar att utgöra ett hinder för etableringen, leda till ökad segregation och vidare sociala klyftor i samhället. 10 Behovet av att jobba strategiskt med ansvarfull uthyrning för att motverka utvecklingen av den svarta bostadsmarknaden finns redan i flera av länets kommuner. 11 Så länge som det är en fortsatt hög byggtakt i länet kommer det att vara möjligt för de resursstarka grupperna att kunna köpa ett passande boende, eller att flytta till en nybyggd hyresrätt. Ur ett tillväxtperspektiv är det dock viktigt att Östergötland är ett län där det är möjligt att flytta hemifrån, att man kan ta det första steget i en boendekarriär i staden du vuxit upp i, om det är vad man vill. Att det är möjligt att tacka ja till ett arbete för att det också är möjligt att hitta ett boende, samt att de som studerat färdigt kan välja att bo kvar i länet. 6. Slutsatser Bostadsbyggandet i länet har volymmässigt gått starkt framåt under 2014 och Till stor del har volymökningen skett i Linköping och Norrköping. Det är av stort värde för utvecklingen i länet att byggtakten nu ökar. Samtidigt måste konstateras att trots denna ökning ser inte Länsstyrelsen att målet om en bostadsmarknad i balans kommer att uppnås i Östergötland, varken idag eller på längre sikt. Den regionala fördelningen av bostadsbyggandet är fortfarande mycket ojämn och över lag råder det en uppenbar brist på bostäder för hushåll med begränsade ekonomiska förutsättningar och för grupper med särskilda behov. Den sammanvägda bilden av kommunernas rapporter i BME är att nuvarande bristsituation kommer att bestå, särskilt när det gäller bostäder för unga och nyanlända. Enligt beräkningar av bostadsbyggnadsbehoven kommer dagens byggtakt att behöva upprätthållas i ett femtonårsperspektiv för att motsvara de långsiktiga behoven av bostäder på länsnivå. Det innebär stora utmaningar för kommuner och övriga regionala aktörer. I den första återrapporteringen kring bostadsbyggnadsbehov gick Länsstyrelsen igenom den kommunala planreserven för respektive kommun. Planberedskapen visade sig då (2015) vara mycket god. På grund den starka ökningen av byggandet de senaste två åren har dock antalet byggklara tomter minskat väsentligt och därför behöver kommunerna ta fortsatta initiativ för att säkerställa att det finns en tillräckligt omfattande och aktuell planreserv för att motsvara en långsiktigt hög byggtakt. Det är nödvändigt i den fortsatta planeringen att kommunerna själva gör egna bedömningar och ställningstaganden kring de egna bostadsbyggnadsbehoven. Fortsatt osäkerheter i befolkningsprognoser, vidareflytt för olika grupper och hur det befintliga beståndet kan omvandlas behöver vägas in för att byggandet ska få rätt omfattning 10 Länsstyrelsen Östergötland. Samverkan Östergötland-Regional analys med anledning av flyktingsituationen Sabo. Ansvarsfull uthyrning av bostäder

28 och inriktning. Här kommer att krävas en stor lyhördhet för olika gruppers behov och betalningsförmåga för att skapa de bostäder som efterfrågas i olika delar av länet. Den kraftiga ökningen av påbörjade bostäder under 2015 är knuten till ett antal strategiskt viktiga stadsutvecklingsprojekt med stora lägenhetsvolymer i Linköping och Norrköping. För de större kommunerna gäller det att analysera i vilken grad bostadsbyggnadsprojekten behöver ha den storleken för att kunna hålla uppe volymen med bibehållen kvalitet och utan att andra resurs- eller koordineringsmässiga problem uppstår. Uppmärksamhet krävs också på att upprätthålla rätt variation i utbudet samt goda konkurrensförutsättningar. För mindre kommuner är det särskilt viktigt att väga in tidsaspekten när bostadsbyggnadsbehovet analyseras, inte minst när det gäller att bedöma vilka behov som är permanenta och vilka som kan tillgodoses med tillfälliga lösningar. Även om det kan låta motsägelsefullt behöver risken för överetablering vägas in i både stora och små kommuner. Detta särskilt med hänsyn till byggkostnader och hushållens betalningsförmåga. Kommuner och övriga berörda aktörer behöver därför värdera det ekonomiska risktagandet i samband med de bostadssatsningar som genomförs. Nya innovativa lösningar behövs för att undvika bestående bostadsbrist för unga och nyanlända Det ligger i hela samhällets intresse att se till att bostadsbehovet kan mötas för alla grupper. Inte minst med tanke på hur tillgång till bostad i stor utsträckning är en förutsättning för individens möjlighet att delta i och bidra till samhällsutvecklingen. Länsstyrelsen ser ett fortsatt behov av att vidareutveckla analysen kring de sociala konsekvenserna av en fortsatt obalans på bostadsmarknaden för de svaga grupperna. En nyckelfråga för att inte få ökade problem med oseriös uthyrning, trångboddhet, utslagning och segregation är att bostäder med låga hyror kan tillföras marknaden.. Inget tyder på att behoven av lågkostnadsbostäder med automatik kommer att lösas inom ramen för det bostadsbyggande och den bostadsplanering som nu är aktuellt. Därför finns ett stort behov av fortsatta initiativ på både nationell, regional och lokal nivå för att hitta nya innovativa lösningar som utan onödig tidsfördröjning bidrar till att få fram bostäder med enkel standard som kan efterfrågas av grupper med begränsad betalningsförmåga. Länsstyrelsen kommer, inom ramen för sin samordnande och stödjande roll att verka för att dessa frågor kan hanteras i fördjupade gemensamma processer mellan kommuner, näringslivet och regionala aktörer. 26

29 Referenser Boverket. Behov av bostadsbyggande teori och metod samt en analys av behovet av bostäder :18 Boverket. Boendeformer för personer med funktionsnedsättning. dsmarknaden-for-olika-grupper/personer-med-funktionsnedsattning/boendeformer-forpersoner-med-funktionsnedsattning/ Boverket. Boendesituationen för nyanlända. 2015:40. Boverket. Bostadsmarknaden för olika grupper. Boverket. Boverkets indikatorer maj 2016 analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos Boverket. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Rapport 2015:31 Boverket. Nyanländas boendesituation- delrapport. 2015:10. Boverket. Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder 27

30 Boverket. Öppna data från Bostadsmarknadsenkäten Länsstyrelsen Östergötland. Bostadsbyggnadslov, planeringsläge och bostadsbyggande. Dnr: Länsstyrelsen Östergötland. Bostadsförsörjning kopplat till mottagandet av flyktingar och nyanlända. Studentrapport. 2016:2 Länsstyrelsen Östergötland. Hemlöshet en fråga om bostäder Länsstyrelsen Östergötland. Riktlinjer för bostadsförsörjning och ägardirektiv till kommunala bostadsbolag i Östergötland. Studentrapport. Diarienummer: _15 Länsstyrelsen Östergötland. Samverkan Östergötland-Regional analys med anledning av flyktingsituationen Länsstyrelsen Stockholm. Bosättning av nyanlända utmaningar och möjligheter i Stockholms län. 2016:12. Sabo. Ansvarsfull uthyrning av bostäder SCB. Hushållens ekonomi (HEK) Socialstyrelsen. Bostad först. adforst Valdemarsvik kommun. Boendeutredning i Valdemarsviks kommun. Sluttrapport. Februari dning%20i%20valdemarsviks%20kommun%20slutrapport%20% pdf 28