Magnus Holgersson Länsråd Sofia Bergvall Byrådirektör
|
|
- Gunnar Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer. Kommunerna är enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ansvariga för att planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan bo bra. Länsstyrelserna ska ge råd och stöd samt bidra med underlag som underlättar för kommunerna. Denna rapport vänder sig till dem som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i Östergötland, till exempel kommuner, bygg- och bostadsföretag samt intresseorganisationer. Rapporten utgör samtidigt Länsstyrelsen Östergötlands redovisning 2012 av uppdrag enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I tillhörande fördjupningsrapport riktas fokus på boendesituationen för nyanlända invandrare. Linköping den 15 juni 2012 Magnus Holgersson Länsråd Sofia Bergvall Byrådirektör POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2011:21 ISBN:
3 Syfte Underlagsmaterial Läsanvisning Kommunernas arbete med boendeplanering Aktuella frågor Kommunernas interna samverkan om planering för bostadsförsörjning kan förbättras Riktlinjer för bostadsförsörjningen saknas eller behöver bearbetas Mellankommunalt samarbete berör framförallt nybyggnationer och följdexploateringar Länsstyrelsens arbete med råd, stöd och underlag till kommunerna Bostadsbyggandet Bostadsbyggandet framöver Hinder för bostadsbyggandet Bostädernas prisutveckling Allmännyttan Bostadsförmedlingar saknas Förturssystem Befolkningsutvecklingens inverkan på bostadsmarknaden Bostäder för vissa grupper Hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden Äldre Funktionshindrade Nyanlända flyktingar 3
4 Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxt som välfärd. Boendeplaneringen är en viktig del i kommunernas strategiska planering. I tider då kommungränserna i mindre utsträckning påverkar var vi bosätter oss blir det emellertid allt viktigare att samverkan om bostadsfrågorna sker mellan kommunerna. I Östergötland bör det mellankommunala samarbetet utvecklas för att bostadsmarknaden bättre ska kunna matcha den generella utvecklingen mot en gemensam arbetsmarknad. Bostadsbyggandet i regionen minskade år 2011 jämfört med året innan. Totalt färdigställdes 646 lägenheter år 2011 jämfört med 733 år Minskningen skedde i samtliga kommuner förutom i Finspång, Motala och Kinda där det färdigställdes fler lägenheter än året innan. Minskningen i Norrköping är mest iögonfallande, då byggandet mer än halverades. Inriktningen för de nybyggda bostäderna fick ett annat huvudfokus, då antalet lägenheter i flerbostadshus ökade något medan produktionen av småhus minskade. Vad gäller upplåtelseformer kan konstateras att andelen hyresrätter ökade markant bland flerbostadshusen under förra året medan bostadsrättsproduktionen minskade kraftigt. Många av kommunerna lyfter fram ekonomiska faktorer som hinder för bostadsbyggandet. Det handlar exempelvis om höga produktionskostnader, hårda lånevillkor, svag inkomstutveckling för hushållen och osäkerhet om framtida subventionsvillkor. För kommunerna i länets södra delar (Ödeshög, Ydre, Boxholm, Kinda och Valdemarsvik) är befolkningsutvecklingen i sig ett hinder för bostadsbyggandet. I östgötakommunerna genomförs en mängd lovvärda insatser för att klara bostadsförsörjningen för kommunens invånare, för att öka kvaliteten i boendemiljöerna samt tillskapa nya bostäder. Länsstyrelsen konstaterar emellertid, likt föregående år, att samtliga av länets kommuner behöver utveckla sitt arbete med boendeplaneringen för att fullt ut uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen ställer. Det handlar generellt om att upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Att ta ett helhetsgrepp och skapa en sammanhållen planering för boende som grundar sig på en behovsanalys samt uppsatta kommunala mål och visioner. Behovet av en övergripande boendeplanering blir tydligare när situationen på bostadsmarknaden blir kärvare och konkurrensen ökar till följd av ett långvarigt lågt bostadsbyggande. I Östgötakommunerna har man i dagsläget en bostadsbrist i nästan hälften av centralorterna, vilket är en väsentligt mer besvärlig situation än tidigare. När bostadsbrist uppstår blir det än viktigare att kraftsamling sker för att öka förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande generellt samtidigt som särskilda insatser kan behövas för att de bostäder som byggs ska få rätt inriktning utifrån de behov som finns och den utveckling som förväntas komma. 4
5 Sedan 2011 regleras Länsstyrelsens uppdrag att analysera bostadsmarknaden i länet i Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt 2 i förordningen ingår i Länsstyrelsens uppdrag att även redovisa: hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Syfte I föreliggande rapport presenteras en schematisk bild av bostadsmarknaden i länet år Länsstyrelsen söker också analysera hur länet som bostadsmarknad kan komma att utvecklas de närmaste åren samt vilka utmaningar vi står inför. I dialogen med länets kommuner har särskilt fokus ägnats åt nyanlända flyktingars situation på bostadsmarknaden samt kommunernas förutsättningar till mottagande med avseende på tillgång till lämpliga/lediga bostäder. En fördjupad utredning av denna frågeställning görs i en separat rapport. Underlagsmaterial Det primära underlaget för analysen utgörs av bostadsmarknadsenkäten samt besök i ett urval av länets kommuner. Enkäten har liksom tidigare år besvarats av samtliga länets kommuner och uppföljande telefonsamtal har genomförts med kommunala tjänstemän för att kvalitetssäkra inkomna uppgifter samt samla in kompletterande fakta. Därutöver har statistik från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Statistiska Centralbyrån (SCB) rörande bland annat befolkning, arbetsmarknad och byggande också utgjort ett viktigt underlag för analysen. Läsanvisning Rapporten är indelad i fyra huvudavsnitt. Inledningsvis beskrivs den boendeplanering som bedrivs på kommunal och regional nivå idag samt de frågor som är särskilt aktuella i regionen just nu. I efterföljande kapitel söker länsstyrelsen genomlysa det östgötska bostadsbeståndets innehåll och geografiska fördelning samt hur detta kan komma att utvecklas till följd av tillkommande nyproduktion av bostäder. Slutligen behandlas boendefrågan utifrån östgötarnas behov och önskemål samt kommunens bostadsförsörjningsansvar. 5
6 6
7 Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Det är strategiskt viktigt för kommunen att kunna erbjuda ett brett utbud av bostäder som motsvarar invånarnas nuvarande och kommande behov. Boendefrågan är viktig för att öka inflyttningen till kommunen och minska utflyttningen men också för att locka investeringar. Boendekvaliteternas avgörande roll för var vi bosätter oss avspeglas i många kommuners övergripande politiska visioner där boendet lyfts fram som en central del. Nedan ges några exempel från Östergötland: Boxholms kommun det självklara valet för boende och näringsverksamhet 1 Ett Kinda fyllt av framtidstro, harmoni och närhet som bygger på god livsmiljö, möten och upplevelser. 2 Norrköping är en stad där alla människor får plats. Vi erbjuder varierade boendemiljöer för människor i olika åldrar och livssituationer. Norrköping har med sin stadsmiljö, sitt vatten, sitt industrilandskap men också genom närheten till natur och landsbygd unika möjligheter till ett varierat boende utifrån var och ens önskemål. 3 Kommunernas arbete med boendeplanering Boendeplaneringen är som framgår ovan en viktig del i kommunens strategiska planering. Det handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av den demografiska utvecklingen samt hur befolkningens behov och krav förväntas förändras. 4 Kommunens formella ansvar regleras i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) 5. Enligt denna ska: kommunerna planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder och boendemiljöer. riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. kommunerna anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen länsstyrelsen ge kommunerna råd, information och underlag för deras planering samt verka för att kommunerna antar riktlinjer för bostadsförsörjning 1 Boxholms kommun, Inriktningsmål KF 64/ Vision Kinda 3 Det goda livet finns i norrköping -en vision för Boverket 5 Fn pågår en översyn av lagen. Syftet är att förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen samt att tydliggöra det regionala perspektivet vid planering av bostadsförsörjningen ur ett hållbart perspektiv. Boverket ska senast den 29 juni 2012 redovisa uppdraget till Regeringskansliet. 7
8 Kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen Segregation/integration av olika grupper i boendet Tillgänglighet i bostäder och bostadsområden Tillgänglighet i offentlig miljö Bostadsförsörjning för äldre/funktionshindrade Förhållandena i socialt utsatta bostadsområden Bostadsförsörjning för ungdomar/studenter Åtgärder mot buller i boendemiljön Trygghetsskapande åtgärder Brottsförebyggande åtgärder Skapa god närmiljö för barn och ungdomar Boendesituationen för flyktingar Få i gång byggandet av hyresrätter med rimliga hyror Omvandling av lokaler eller institutioner till bostäder Integrering av bostäder och verksamheter Öka inflyttningen Annat Lagstiftningen reglerar varken hur planeringen för bostadsförsörjningen ska bedrivas eller vad riktlinjerna ska omfatta och hur de ska dokumenteras. Förutsättningarna varierar mellan olika kommuner och boendeplaneringen måste anpassas därefter. I vissa kommuner är den stora frågan hur man ska handskas med ett växande överskott på bostäder medan andra kommuner har en bostadsbrist som man vill motverka. Aktuella frågor I samtliga östgötakommunerna bedrivs ett omfattande arbete med frågor som direkt eller indirekt påverkar bostadsmarknaden, i den egna kommunen och/eller i regionen. I nuläget arbetar samtliga kommuner utom två (Boxholm och Valdemarsvik) särskilt för att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen, vilket bland annat visar sig genom framtagande av tematiska tillägg till översiktsplanen för LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Satsningar för att öka inflyttningen pågår också i majoriteten av kommunerna. Insatser för att få igång byggandet av hyresrätter med rimliga hyror samt bostadsförsörjning för äldre och funktionshindrade är andra frågor som är angelägna för kommunerna i länet just nu. Härutöver lyfts i bostadsmarknadsenkäten också trygghetsskapande åtgärder samt tillgänglighet i offentlig miljö fram som viktiga. Tabell 1: Frågor som kommunerna arbetar särskilt mycket med just nu. Ödeshög X X Ydre X X X Kinda X X X X Boxholm X X Åtvidaberg X X Finspång X X X X X Valdemarsvik Linköping X X Norrköping X X X X Söderköping X X X Motala X X Vadstena X X X X Mjölby X X X X X X X Totalt i länet Källa: Bostadsmarknadsenkäten
9 Kommunernas interna samverkan om planering för bostadsförsörjning kan förbättras Enligt uppgifter i bostadsmarknadsenkäten om hur samarbetet kring planering för bostadsförsörjning organiseras i kommunerna kan samarbetet över förvaltningsgränserna förbättras avsevärt. Den samverkan som sker är på tjänstemannanivå och i viss mån i grupp bestående av berörda förvaltningschefer/och ev. handläggare. Deltagande av förtroendevalda i berörda nämnder förefaller dock knappt förekomma i dessa sammanhang. Denna beskrivning bekräftas i den dialog Länsstyrelsen har fört med ett urval av kommunerna där det framkommit att arbete till stor del bedrivs förvaltningsvis och separat (i stuprör). Riktlinjer för bostadsförsörjningen saknas eller behöver bearbetas I Östergötland har sex av 13 kommuner antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Dessa kommuner har markerats med röd eller grå färg i figuren nedan. Riktlinjerna utgör i Norrköping och Linköping egna, separata dokument medan Ydre, Mjölby, Finspång och Kinda har valt att integrera riktlinjerna i den kommunövergripande översiktsplanen alt. fördjupning av denna. Figur 1: Förekomsten av antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. (Bostadsmarknadsenkäten 2012, länsstyrelsens bearbetning) Motala och Ödeshög har ambitionen att ta fram riktlinjer under innevarande mandatperiod men har i dagsläget inte påbörjat arbetet. Vadstena har inte påbörjat något sådant arbete och beskriver i enkäten att man strävar efter ett aktivt arbete med bostadsfrågorna men att resurserna för närvarande är begränsade och används till andra angelägna planeringsarbeten, däribland en ny översiktsplan. Boxholm bedömer att man inte behöver riktlinjer då man samarbetar med allmännyttan och inte har haft problem med bostadsförsörjningen hittills. Söderköping har valt att inarbeta frågan i sitt långsiktiga visions- och budgetarbete och anser sig därigenom ha uppfyllt sina behov av riktlinjer. En genomgång av de dokument som kommunerna hänvisar till för sina riktlinjer visar att det, utöver de separat antagna riktlinjerna i Linköping och Norrköping, endast är Mjölby kommun som explicit uttrycker vilken del av översiktsplanen som utgör riktlinjer för 9
10 bostadsförsörjningen. I Finspångs översiktsplan presenteras särskilt kommunens målsättning för bostadsbeståndets utveckling samt strategier för att uppnå uppsatta mål, dock inte under benämningen riktlinjer. I övriga översiktsplaner är det mindre tydligt vilka delar som kan sägas utgöra kommunens riktlinjer. Samtliga kommuner, förutom Ydre (1990), har antagit sina riktlinjer under 2000-talet, varav Mjölby och Finspång under 2011 i form av nya kommuntäckande översiktsplaner. Linköping och Norrköping arbetar för närvarande var för sig med att ta fram nya riktlinjer. Gemensamt för östgötakommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen, oberoende av form och antagandeår, är att dessa innehållsmässigt inte kan påstås uppfylla lagstiftarens övergripande intentioner. Nyproduktion av bostäder ligger i fokus och den boendeplanering som bedrivs syftar främst till att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling med den fysiska planeringen som främsta instrument. I dessa sammanhang är det framför allt lokaliseringsfrågan som behandlas. Mindre tydligt är hur befintligt bostadsbestånd och boendemiljöerna i stort ska utvecklas samt hur kommunen ska arbeta för att framgent säkerställa bostadsförsörjningen för grupper med särskilda behov t ex äldre, funktionshindrade, ungdomar och flyktingar. Länsstyrelsen konstaterar att även nulägesbeskrivning av befintligt bostadsbestånd och befolkningsstruktur samt analys av de framtida behoven saknas på de flesta håll. Länsstyrelsens uppfattning om att det systematiska arbetet med bostadsförsörjningsfrågor generellt är eftersatt bekräftas i några av de telefonsamtal som länsstyrelsen har haft med kommunala tjänstemän under våren. Detta visar sig tydligt i hur kommunen hanterar t ex särskilt boende för äldre, funktionshindrade och flyktingar. Inte sällan beskrivs behovet av denna typ av bostäder snarast som en lokalförsörjningsfråga och inte en strategisk fråga som drivs med en uttalad politik. Långsiktiga planer saknas och det handlar snarare om att praktiskt lösa problem/tillgodose behov när de dyker upp. Kommunerna förefaller varken se behoven av eller möjligheten att bedriva en långsiktig boendeplanering då det är svårt att förutse hur utvecklingen kommer att se ut. En tydligare kommunal viljeinriktning verkar finnas när det gäller seniorbostäder och trygghetsboende. Majoriteten av kommunerna lyfter fram boende som riktar sig till medelålders eller äldre som inte har fått ett biståndsbeslut enligt SoL som en avgörande fråga för kommunens befolkningsutveckling. Många kommuner arbetar för att få till stånd ett bredare utbud av bostäder för denna kategori. Att kunna erbjuda goda boendemiljöer för de flyktingar som kommer till kommunen har i några kommuner under senare år också lyfts fram som angeläget för att öka förutsättningarna för att flyktingmottagandet ska leda till en permanent befolkningsökning. Länsstyrelsens bedömning är, liksom föregående år, att samtliga av länets kommuner behöver utveckla sitt arbete med boendeplaneringen för att uppfylla lagens krav fullt ut. Detta innebär inte att de insatser som i dag genomförs av olika aktörer i kommunerna är onödiga eller felaktiga. Det är emellertid troligt att många satsningar skulle få större effekt och bli mer kostnadseffektiva om de sattes in i ett större sammanhang. Framför allt handlar det om att på ett mer systematiskt sätt än idag, utifrån analys av behovssituationen idag och framgent 6, ta fram mål och visioner för boendeplaneringen för att därefter formulera riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen är ett sätt för kommunen att tydliggöra sina ambitioner när det 6 Den statistiksammanställning som tagits i samarbete mellan regionförbundet Östsam och kommunerna i projektet översiktlig planering torde utgöra ett bra underlag för kommunerna att genomföra en sådan omvärlds- och behovsanalys 10
11 gäller att utveckla boendevillkoren i kommunens olika delar. Riktlinjerna är inte bara ett sätt för kommunen att uttrycka hur kommunen själv planerar att använda de verktyg man förfogar över (t ex planmonopolet, kommunalt markinnehav, allmännyttigt bostadsbolag och samarbetsavtal med fastighetsägare om fördelning av lägenheter) för att nå önskvärd utveckling. Riktlinjerna är också ett sätt för kommunen att försöka styra utvecklingen av bostadsmarknaden i önskad riktning även om det sällan är kommunen själv utan aktörer såsom fastighetsägare och byggherrar som ombesörjer att projekt kommer till stånd. Mellankommunalt samarbete berör framförallt nybyggnationer och följdexploateringar Länsstyrelsen upplever att det mellankommunala samarbetet om samhällsplaneringsfrågor generellt har ökat under senare år. Om inte annat har samarbetet blivit mer organiserat och formaliserat. Bland de samarbetsprojekt som bedrivits kan nämnas Linköpings och Norrköpings gemensamma översiktsplan (där bostadsutveckling utgör en central del) samt kommunsamverkan om bland annat bebyggelseutvecklingen runt sjön Sommen. Därtill kan nämnas den nyligen uppstartade dialogen kopplad till samverkande översiktsplanering för skärgårdskommunerna samt kommunerna i västra Östergötland. I enkäten svarade fyra kommuner (Kinda, Linköping, Åtvidaberg och Norrköping) att samråd om planeringen för bostadsförsörjning skett med annan/andra kommuner under förra året. Länsstyrelsens bedömning är emellertid att de mellankommunala samråd som sker och kommunerna hänvisar till inte primärt berör bostadsförsörjning utan framför allt handlar om nyexploateringar, vid omvandling av fritidshusområden eller större infrastrukturprojekt, och syftar till att skapa gemensamma lösningar för t ex vägförbättringsåtgärder och utbyggnad av vatten- och avlopp. 11
12 Länsstyrelsens arbete med råd, stöd och underlag till kommunerna Länsstyrelsen har enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) en lagstadgad uppgift att lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. I Östergötland har Länsstyrelsens arbete med dessa frågor varierat under åren både vad gäller inriktning och omfattning. I dagsläget sker arbetet på nedan beskrivna sätt: Länsstyrelsen bevakar bostadsmarknadsläget i länet. Genom att samla in uppgifter och statistik om det befintliga bostadsbeståndet i den årliga bostadsmarknadsenkäten kan länsstyrelsen delge resp. kommun en bild av hur bostadsmarknaden ser ut och utvecklas i länet som helhet. Länsstyrelsen träffar samtliga eller ett urval av kommunerna i samband med bostadsmarknadsenkäten för att samtala om frågor kopplade till samhällsplanering och boendeplanering samt verka för att riktlinjer för bostadsförsörjning tas fram. Under våren 2012 har fem möten med kommunrepresentanter ägt rum, för vilka bostäder för nyanlända varit huvudfokus. Länsstyrelsen har även träffat Arbetsförmedlingens bosättningssektion. Därutöver har telefonsamtal genomförts med kommunala tjänstemän för att stämma av bostadsmarknadsenkäten samt få en allmän bild av läget i kommunerna. Arbetet med boendefrågor bedrivs också i form av samråd med kommunerna om deras samhällsplanering när t ex översiktsplaner och detaljplaneprogram upprättas. I dessa samråd är frågor som är kopplade till boendemiljöer och byggande ett självklart inslag. Länsstyrelsen stöttar även kommunerna i deras planering genom att producera och tillhandahålla planeringsunderlag. Länsstyrelsen anordnar varje år ett eller flera seminarier med teman som på olika sätt har anknytning till bostadsfrågor. Under hösten 2012 planeras en konferens med temat bostadssociala frågor. Länets kommuner kommer att bjudas in för att samtala om bland annat bostäder för nyanlända, hemlöshet, tillgänglighet samt jämställdhet i tätortsnära miljöer. Regeringen har givit landets länsstyrelser i uppdrag att stödja kommunerna i arbetet för att planera bostadsförsörjning och motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. Michael Anefur, är utsedd av regeringen som hemlöshetssamordnare. Arbetet kommer att pågå mellan och till länsstyrelsernas uppgifter hör att ge kommunerna stöd och råd i planeringen av bostadsförsörjningen i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). 12
13 Om man ser till den generella lägesbedömning som resp. kommun presenterar i bostadsmarknadsenkäten kan läget till en början förefalla relativt stabilt. De flesta kommuner har balans mellan efterfrågan och utbud. Antalet kommuner som bedömer att man har bostadsbrist har emellertid ökat då man i dagsläget i Vadstena, Norrköping och Söderköping har en efterfrågan som inte kan tillgodoses. I Ydre kommun är läget det omvända, då utbudet överstiger efterfrågan i en sådan utsträckning att kommunen anser att det är att beteckna som ett överskott. Figur 2: Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden som helhet år (Bostadsmarknadsenkäten 2012, länsstyrelsens bearbetning) Figur 3: Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknadens delområden år (Bostadsmarknadsenkäten 2012, länsstyrelsens bearbetning) 13
14 Om man tittar på bostadsmarknadens olika delområden, dvs. särskiljer centralorten från övriga kommundelar, framträder emellertid en mer bekymmersam bild av läget än vad bedömningen på kommunnivå ger vid hand. Av enkäten att döma finns bostadsbristen nu i fler centralorter än tidigare. Förutom Linköping, Norrköping, Söderköping och Vadstena bedömer i år även Finsångs kommun att det råder brist på bostäder i Finspång. Förutom i Österbymo, där man har överskott, är det härutöver överlag balans på bostadsmarknaderna i centralorterna. I Norrköping har vakanserna minskat kraftigt de senaste åren och kommunen ser idag en bristsituation i centrala lägen. Detta kan förklaras av att man har haft ett lågt bostadsbyggande som inte mött upp befolkningstillväxten. Bristsituationen i Linköping har, enligt kommunen, att göra med en befolkningsökning som genererar en större och bredare efterfrågan. Bostadsbyggandet Nyproduktionen av bostäder var under år 2011 lägre än året innan (646 färdigställda lägenheter jämfört med 733). I samtliga kommuner utom Finspång, Motala och Kinda färdigställdes färre lägenheter än året innan. Minskningen i Norrköping är mest iögonfallande, då byggandet mer än halverades. Figur 4: Bostadsbyggandet i kommunerna under år 2011, antal färdigställda lägenheter (SCB, länsstyrelsens bearbetning) 14
15 Tabell 2. Färdigställda lägenheter Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby totalt länet (SCB) Totalt sett ökade produktionen av lägenheter i flerbostadshus något under 2011 medan produktionen av småhus minskade. Vad gäller upplåtelseformer kan konstateras att andelen hyresrätter ökade markant bland flerbostadshusen under förra året medan bostadsrättsproduktionen minskade kraftigt. Länsstyrelsen konstaterar att den sedan tidigare påbörjade produktionen av äganderätter i flerbostadshus nu också syns i statistiken över färdigställda lägenheter. Tabell 3: Färdigställda lägenheter , indelade efter hustyp och upplåtelseform. Hustyp Upplåtelseform flerbostadshus hyresrätt bostadsrätt äganderätt 14 totalt flerbost småhus hyresrätt bostadsrätt äganderätt totalt småhus Totalt (SCB) 15
16 Bostadsbyggandet framöver Kommunerna redovisar i bostadsmarknadsenkäten hur man bedömer att byggandet i den egna kommunen kommer att se ut de närmaste två åren. Samtliga kommuner, förutom Motala, Mjölby och Söderköping bedömer att bostadsproduktionen kommer att öka jämfört med förra året. För Motala kommuns del handlar det om en avsevärt lägre nybyggnadstakt som förutspås jämfört med den bostadsproduktion som kom igång under år Totalt sett beräknas 844 lägenheter påbörjas år 2012 och 1030 lägenheter år 2013, vilket är en ökning med ca 15 % resp. 41 % jämfört med antalet påbörjade lägenheter år 2011 (731 st). Figur 5: Förväntat bostadsbyggande under 2012 resp. 2013, enligt kommunernas bedömning (Bostadsmarknadsenkäten 2012, länsstyrelsens bearbetning.) Utifrån statistik gällande prognostiserat bostadsbyggande respektive det faktiskt påbörjade kan konstateras att det råder vissa svårigheter att på förhand bedöma bostadsproduktionen. Statistiken visar att kommunerna, under den senaste 10- årsperioden, i varierande grad har överskattat den framtida produktionen av bostäder. Med utgångspunkt ifrån detta är det således rimligt att anta det faktiska bostadsbyggandet de närmaste två åren hamnar något under beräknad nivå. 16
17 Hinder för bostadsbyggandet I enkäten svarar Finspång, Ödeshög, Norrköping, Linköping och Kinda kommun att det med hänsyn till efterfrågan skulle behöva byggas mer än vad som förväntas. Ekonomiska faktorer så som höga produktionskostnader, hårda lånevillkor samt svag inkomstutveckling för hushållen lyfts av kommunerna fram som hinder för bostadsbyggandet. Höga produktionskostnader resulterar i allt för höga hyror i hyresbeståndet i förhållande till vad potentiella hyresgäster är beredda att betala på många håll i länet. Höga produktionskostnader håller även tillbaka byggandet av småhus i områden där produktionskostnaden är för hög i förhållande till marknadsvärdet. För kommunerna i länets södra delar (Ydre, Boxholm, Kinda samt Valdemarsvik) är befolkningsutvecklingen i sig ett hinder för bostadsbyggandet. Minskad efterfrågan på nybyggda hus kan ses som en naturlig följd av ett vikande befolkningsunderlag. I några av dessa kommuner finns det dessutom redan idag ett överskott på bostäder vilket minskar efterfrågan ytterligare. Bristande planberedskap, både generellt sett men också i attraktiva lägen, förefaller i dagsläget vara ett mindre hinder för bostadsbyggandet i länet jämfört med tidigare år. Länsstyrelsen ser detta som ett resultat av den aktiva översiktsplaneringen som bedrivits i östgötakommunerna under de senaste åren och som på vissa håll även fortfarande pågår. Det handlar bland annat om arbete med kommuntäckande översiktsplaner, fördjupningar samt tematiska tillägg för LIS och vindkraft. Den översiktliga planeringen är i samverkan med boendeplanering grundläggande för kommunens möjligheter att skapa förutsättningar för bland annat nya attraktiva boendemiljöer. Därtill är planberedskapen för bostadsändamål i detaljplaner överlag kvantitativt sett relativt god. Den planlagda marken är på de allra flesta håll tillräcklig för att möta efterfrågan de närmaste åren. En del av gällande detaljplaner motsvarar emellertid inte efterfrågan vad gäller geografiskt läge, tillgänglighet och byggrättens storlek. Några av kommunerna påtalar svårigheten i att få till detaljplaner som både kan stimulera bostadsbyggandet och styra inriktningen för bebyggelseutvecklingen åt det håll kommunen önskar, utan att för den skull bli för hårt reglerande och/eller snabbt bli inaktuell. I Norrköping beskrivs osäkerhet om framtida infrastruktursatsningar utgöra hinder för bostadsbyggandet. För Linköpings kommuns del utgör bullerproblem ett betydande hinder för bostadsbyggandet inne i Linköpings stad. 17
18 Bostädernas prisutveckling Figur 9 visar fastighetsprisindex för permanenta småhus. Denna visar att bostadspriserna i Östergötland i stort har följt samma utveckling som riket i stort. Mellan 1990 och 2011 har priset på småhus i genomsnitt ökat drygt 2,5 gånger. Prisutvecklingen skiljer sig emellertid betydligt mellan länets olika kommuner men också mellan olika områden inom resp. kommun. Figur 7: Fastighetsprisindex för permanenta småhus i Östergötland jmf med riket som helhet. Indexår 1990=100 (SCB) I genomsnitt kostar en villa ca 1,9 miljoner i länet eller ca kr per kvadratmeter, vilket är ca 2500 kr under riksgenomsnittspriset/kvm. Prismässigt är det stora variationer mellan östgötakommunerna, framför allt urskiljer sig Linköping och Norrköping med betydligt högre kvadratmeterpriser än villor i länets övriga kommuner. Störst skillnader, under den senaste 12 månadersperioden, fanns i villapriserna i Linköpings resp. Boxholms kommun (270 %). 7 Under det senaste året har villapriserna i Östergötland minskat med i genomsnitt en procent, vilket är något lägre än riket i stort (-2 %). Också för bostadsrätter har prisutvecklingen varit mindre negativ jämfört med riksgenomsnittet (0 % jmfr -1 %). 8 7 Mäklarstatistik, Mäklarstatistik,
19 Allmännyttan Sedan förra året har antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet i länet minskat med ca 125 lägenheter. Vakansgraden har minskat i samtliga kommuner förutom i Norrköping och Vadstena där vakanserna ökat marginellt samt i Söderköping där vakansgraden är oförändrad. Tabell 4: Läget inom det allmännyttiga bostadsbeståndet i resp. kommun samt ev. planerade åtgärder. Kommun Lediga Uthyrningssvårigheter Lediga Uthyrnings- Eventuell Planerad lägenheter i i lägenheter i svårigheter i rivning av försäljning allmännyttan 2011 allmännyttan 2011 allmännyttan 2012 allmännyttan 2012 bostäder 2012/13 av bostäder 2012/13 Boxholm 35 (35) Ja Finspång 47 (93) Kinda 25 (60) Ja Linköping 8 (20) Mjölby 53 (85) Motala 127 (150) Norrköping 30 (120) Söderköping 5 (5) Vadstena 0 (9) Valdemarsvik Åtvidaberg Ydre 60 (65) Ja 38 Ja 20 8 Ödeshög 22 (21) Totalt Östergötland (Bostadsmarknadsenkäten 2011 och 2012) Den största minskningen har skett i Mjölby, Motala och Ydre där bostadbolagen hade drygt 20 färre tomma lägenheter vardera vid årsskiftet 11/12 än året innan. En avsevärd minskning har också skett i Boxholm, Finspång och Kinda. Trots minskad vakansgrad definierar Ydre allmännyttans vakanssituation som ett problem och meddelar att såväl rivning som försäljning kan bli aktuellt för att åtgärda detta. Många av de lägenheter som kan bli aktuella att riva är inte bara vakanta utan även i behov av omfattande renovering/ombyggnad. Försäljning av lägenheter i det allmännyttiga beståndet kan, förutom i Ydre, bli aktuellt i Mjölby och Finspång. Totalt handlar det om 233 lägenheter. I Linköping genomfördes under förra året försäljning av 20 lägenheter. I Finspång, Motala och Ydre såldes några enstaka lägenheter från allmännyttans bestånd. 19
20 Boendet är centralt för alla människor då det utgör en plattform för såväl den egna privata sfären som det sociala och yrkesmässiga livet. Bostaden är ofta ett uttryck för den egna identiteten. Det är viktigt att det finns valfrihet på bostadsmarknaderna som möter människors behov och önskemål om hur de vill bo. Människor ska ges goda förutsättningar att kunna etablera sig på bostadsmarknaderna i bostäder med rimliga/skäliga boendekostnader. En målsättning ska vara levande boendemiljöer som främjar integration i boendet. (Finansdepartementet) Som vi har sett i avsnitt tre är den generella bilden av bostadsmarknadsläget i länet att konkurrensen successivt hårdnar på vissa håll då fler kommuner än tidigare bedömer att det råder brist på bostäder i centralorten. Förutom att det ska finnas ett bostadsbestånd som kvantitativt kan möta efterfrågan är det också mycket viktigt att kvalitetsmässigt kunna tillgodose de behov som finns. Sex av länets kommuner, Ydre, Boxholm, Finspång, Norrköping, Söderköping och Vadstena, lyfter i bostadsmarknadsenkäten, fram att det råder brist på hyresrätter. Framför allt är det små lägenheter samt lägenheter med fyra rum eller fler som saknas. I Finspång, Norrköping och Vadstena är det dessutom brist på bostadsrätter. Därutöver behövs fler äganderätter i Norrköping och Finspång. 20
21 Bristen på vissa typer av bostäder påverkar i varierande grad olika grupper. Vissa grupper drabbas inte särskilt hårt medan bristen märks tydligare för andra. I bostadsmarknadsenkäten omnämns hushåll med höga krav på attraktivt läge samt stora barnfamiljer så som grupper som har särskilt svårt att få en bostad. Även flyktingar, ungdomar, ensamstående med barn, inflyttade för arbete, hushåll m krav på god tillgänglighet i bostaden samt medelålders och äldre som vill flytta till mindre bostad har problem att hitta en bostad. Tabell 5: Bostadsbrist råder i följande kategorier. Hyresrätter Hyre 1-2 s- RoK rätte r 3 RoK 4 Rok Bostadsrätter Bostads- 1-2 RoK rätter Ödeshög X X Ydre X X Kinda Boxholm X X Åtvidaberg Finspång X x x X 3 RoK X 4 Rok X Äganderätter X Grupper som har särskilt svårt att få bostad Ungdomar, stora barnfamiljer Hushåll m krav på attraktivt läge Medelålders och äldre Ensamstående m barn, inflyttade hushåll, flyktingar, hushåll m krav på tillgänglighet och attraktivt läge Valdemarsvik Linköping Ungdomar, stora barnfamiljer, flyktingar Norrköping X X X Medelålders och äldre hushåll m krav på attraktivt läge Söderköping x x x x x x x Motala Vadstena Mjölby X X stora barnfamiljer, ensamstående med barn, inflyttade, flyktingar, hushåll m krav på tillgänglighet och attraktivt läge ensamstående med barn Totalt länet (Bostadsmarknadsenkäten 2012) Bostadsförmedlingar saknas En bostadsförmedling är en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas. Det finns ingen bostadsförmedling i Östergötland, varken i kommunal eller privat regi. Bostäder förmedlas främst genom de allmännyttiga bostadsbolagens kö där kötiden ofta är avgörande för tilldelning av lägenhet. Sex av kommunerna försöker underlätta för den bostadssökande genom att sammanställa och på sin hemsida publicera en lista över hyresvärdar i kommunen. 21
22 Förturssystem I Vadstena, Mjölby, Motala och Norrköping har man ett förturssystem, vilket innebär att vissa grupper bostadssökande kan beviljas förtur i bostadskön. Personer med rörelsehinder som behöver bättre tillgänglighet i bostaden, personer som fått jobb i kommunen samt flyktingar som ingår i det kommunala flyktingmottagandet är prioriterade. Förturssystemet hanteras i samtliga fall, utom i Norrköping, av det kommunala bostadsbolaget. I Norrköping samarbetar bostadsbolaget med socialtjänsten om dessa frågor och de sociala förturerna sköts av bostadssamordningen på uppdrag från fyra myndighetsutövande nämnder. Befolkningsutvecklingens inverkan på bostadsmarknaden Den allmänna befolkningsutvecklingen påverkar bostadsmarknaden och bostadsmarknaden kan i sin tur påverka befolkningsutvecklingen på sikt. Ålder, utbildning, arbete, familjesituation och intressen är några av de faktorer som styr var vi väljer att bosätta oss och vilka krav vi ställer på vårt boende. Det råder stora skillnader i befolkningsutvecklingen mellan olika länsdelar. Förenklat kan man säga att länets centrala delar växer medan mer perifert belägna delar tappar befolkning. Mycket tyder på att vi i framtiden kan vänta oss en utveckling i länet där tillväxtkommunerna fortsätter att växa medan övriga kommuner fortsätter att minska. Detta ställer krav på åtgärder för att få till stånd bostäder som motsvarar befolkningsökningen i tillväxtregioner. Samtidigt måste man planera för att hantera ett ökat överskott i de delar där befolkningen fortsätter att minska. Det är svårt att ha en långsiktig planering för bostadsförsörjningen för mottagande av nyanlända flyktingar vilket hänger samman med att det är svårt att förutse de behov som uppstår i vår omvärld. Östergötland har en relativt stor befolkning i åldrarna år jämfört med riksgenomsnittet. Andelen pensionärer överstiger också riksgenomsnittet något. I åldrarna 0-9 år samt år har Östergötland däremot en lägre andel än riksgenomsnittet. Av denna åldersstruktur att döma kommer bostadsmarknaden i länet ställas inför stora utmaningar de närmaste åren. Till att börja med innebär babyboomen i början av 90-talet att en relativt stor ungdomsgrupp kommer att söka sig ut på bostadsmarknaden. Detta är generellt en ekonomiskt svag grupp som företrädesvis bor i ensamhushåll vilket innebär att efterfrågan på små, billiga lägenheter kommer att öka. Nästan i samtliga kommuner nämner man 40-talisternas förestående flytt från villan som en möjlighet att få igång flyttkedjor och därigenom få barnfamiljer att etablera sig i kommunen. Alla kommuner arbetar emellertid inte lika aktivt för att skapa bostäder som motsvarar denna, generellt kapitalstarka, grupps preferenser. Generellt efterfrågar 40- talistgruppen bostäder med hög standard, belägna i mer centrala, gärna natursköna lägen. Några projekt med en sådan profil i länet är: kv. Hövitsmannen i Mjölby, Birgittaområdet i Vadstena och stationsområdet i Söderköping för att nämna några. För kommuner som inte arbetar för att få fram attraktiva centrala boenden kan effekten bli att 40-talisterna bor kvar i sina egnahem längre eller flyttar till en annan kommun där utbudet är bättre. Ytterligare en följd av befolkningens åldersstruktur är att boendesituationen för äldre är en mycket angelägen fråga. Det finns generellt ett behov av att kunna erbjuda äldre personer ett boendealternativ till det som de har idag. Den åldrande befolkningen har generellt önskemål om god tillgänglighet, god tillgång till service, förutsättningar för gemenskap samt möjlighet att få hjälp med vissa tjänster. Det innebär också en ökad 22
23 efterfrågan på särskilt boende. De flesta kommunerna i länet har arbetat med denna fråga under de senaste åren alternativt arbetar aktivt med denna fråga idag. Diskussionen om behovet av seniorboende är aktuell i de flesta kommunerna och särskilt i de mindre. Det som efterfrågas överensstämmer emellertid sällan med det som finns ledigt i det befintliga beståndet, som exempel kan lägenheter i markplan nämnas som särskilt efterfrågat. De kommuner som fått till stånd boenden där äldre är den huvudsakliga målgruppen har mycket goda erfarenheter av detta. Fördelen för kommunen som helhet är att det på detta sätt frigörs bostäder som är attraktiva för andra kategorier av invånare och flyttkedjor startas. Som exempel efterfrågas villorna ofta av yngre familjer. Enligt kommunerna är trenden att fler vill bo kvar i den egna bostaden vilket ställer krav på tillgänglighetsåtgärder. En återkommande diskussion i samtalen med kommunerna är sedan flera år behovet av statligt stöd för att installera hissar. I många av de mindre kommunerna finns ett bostadsbestånd där hissar saknas. Att investera i hissar är kostsamt och det är, enligt kommunerna, svårt att få ekonomi i dessa åtgärder. Ett statligt stöd skulle möjliggöra installation i delar av bestånd som i annat fall inte skulle komma till stånd. En hiss kan i sig, förutom bättre tillgänglighet och därmed förlängd boendeperiod i det vanliga bostadsbeståndet, även bidra till ökad attraktivitet i stort. Bostäder för vissa grupper Hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden Allmännyttan är en viktig samarbetspartner för kommunen när det gäller att ordna bostäder till hushåll som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Hälfen av kommunerna har ett regelbundet samarbete med allmännyttan i dessa frågor. Tre kommuner; Söderköping, Norrköping, och Mjölby vänder sig även till privata fastighetsägare. Några kommuner anser att man inte har behov av ett sådant regelbundet samarbete utan att man kan lösa problem efterhand när de uppstår. De flesta kommuner hyr ut bostäder i andra hand till hushåll som av någon anledning inte kan klara boendet själv. Totalt handlar det om ca 360 lägenheter i länet, varav majoriteten finns i Linköping (56%) och Norrköping (34 %). Äldre Många av länets kommuner klarar att tillgodose behovet av bostäder i så kallat särskilt boende 9 för äldre. Enligt uppgifter i bostadsmarknadsenkäten är behovet täckt i åtta kommuner där ingen utbyggnad behöver ske de närmaste åren. I Boxholm har man för tillfället ett överskott på särskilt boende för äldre. Kinda, Åtvidaberg och Linköping krävs planerad utbyggnad de närmaste åren för att kunna täcka behovet. I Vadstena bedöms bristen bestå, även efter ev. planerat byggande de närmaste två åren. Norrköping bedömer att det kan komma att vara brist på 5 års sikt, även om behovet är täckt idag. 9 För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndprövning och ett beslut av kommunen. 23
24 Tabell 6: Behov av särskilt boende för äldre. Överskott på bostäder Behovet är täckt. Ingen utbyggnad behövs de närmsta två åren Räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmsta två åren Brist även efter ev planerad utbyggnad de närmsta två åren Brist även på 5 års sikt Behovet av särskilt boende för äldre Boxholm Ödeshög, Ydre, Finspång, Söderköping, Valdemarsvik, Norrköping, Motala, Mjölby Kinda, Åtvidaberg,, Linköping Vadstena Norrköping (Bostadsmarknadsenkäten 2012) På många håll i länet arbetas det för att tillskapa ett bredare utbud av bostäder för äldre som inte har det omsorgsbehov som krävs för att bo i särskilt boende. Det handlar till stor del om satsningar på senior- och trygghetsbostäder där äldres individuella behov av social gemenskap och trygghet kan tillgodoses. Enligt bostadsmarknadsenkäten planeras nyproduktion av seniorbostäder i Ödeshög, Kinda, Linköping och Norrköping de närmaste två åren. Totalt handlar det om 176 lägenheter, varav det allmännyttiga bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping står för merparten (120 lgh). Samtidigt planeras och/eller har påbörjats totalt 68 lägenheter enligt trygghetskonceptet 10. Merparten av lägenheterna byggs av privata fastighetsägare i form av hyresrätter. Bostadsbolaget i Mjölby står emellertid för 22 av de 68 lägenheterna. Funktionshindrade Det förefaller krävas mer insatser av kommunerna för att tillgodose behovet av särskilt boende för funktionshindrade än för äldre. Av bostadsmarknadsenkäten att döma kräver situationen ett aktivt arbete av de flesta kommunerna. Det är endast fem kommuner som gör bedömningen att behovet är täckt och att det inte behövs någon utbyggnad de närmsta två åren. I Ydre och Mjölby bedöms bristen kvarstå, även på fem års sikt. Tabell 7: Behov av särskilt boende för funktionshindrade. Behovet av särskilt boende för funktionshindrade Överskott på bostäder - Behovet är täckt. Ingen utbyggnad Ödeshög, Åtvidaberg, Boxholm, Vadstena, Motala behövs de närmsta två åren Räknar med att täcka behovet genom Söderköping, Norrköping, Valdemarsvik, Finspång, Linköping, planerad utbyggnad de närmsta två Kinda åren Brist även efter ev planerad utbyggnad de närmsta två åren Brist även på 5 års sikt Ydre, Mjölby (Bostadsmarknadsenkäten 2012) 10 Trygghetsbostäder är en ny boendeform för personer som fyllt 70 år. Bostäderna ska ha gemensamma utrymmer och det ska finnas personal som dagligen stödjer de boende. Länsstyrelsen administrerar ett statligt investeringsbidrag för trygghetsbostäder. 24
25 Nyanlända Under förra året togs nyanlända invandrare emot i länet. Samtliga Östgötakommuner har tecknat avtal om mottagandet och antalet varierar mellan 20 och 500 personer. Det är en utmaning att hitta kommuner där vakanta arbeten kan matchas med lediga bostäder och man därigenom kan erbjuda den nyanlända goda förutsättningar att integreras i det svenska samhället. I de samtal som förts med kommunrepresentanter har tillgången till bostäder angetts som en begränsande faktor för mottagandet. Även i förhandlingarna med Länsstyrelsen om fortsatt mottagande har bostadsfrågan avhandlats och i överenskommelserna med Linköping respektive Norrköping har skriftligen formulerats att det är en förutsättning att bostadsfrågan beaktas vid mottagande enligt anvisning. Svårigheten att tillgodose behovet av bostäder till flyktingar bekräftas emellertid inte till fullo av kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät 12. Enligt denna bedömer åtta kommuner att det är ganska lätt eller lätt att tillgodose behovet av bostäder på ett års sikt. I Söderköping är det däremot mycket svårt. Figur 8: Skattade möjligheter att tillgodose behovet av bostäder till flyktinghushåll på 3 års sikt samt angivna problem när det gäller att tillgodose samma behov. (Bostadsmarknadsenkäten 2012) I Kinda och Ödeshög bedöms det emellertid bli svårare på 3 års sikt. Den försvagade förmågan hänger bland annat ihop med en förväntad ökning i efterfrågan på bostäder till följd av ökad anhöriginvandring samtidigt som en grupp ensamkommande flyktingbarn under de närmaste åren blir myndiga och därmed ska övergå till eget boende. Konkurrensen om befintligt bostadsbestånd blir således generellt större och i synnerhet om lägenheter med lägre hyror. 11 Statstiken är ungefärlig då vissa personer kan räknas två gånger t ex en person som bosatt sig på egenhand och sedan begär hjälp med bosättning och då räknas ytterligare en gång. 12 De divergerande uppgifterna i enkäten respektive kommundialog kan i några av fallen möjligen spegla uppgiftslämnarnas olika uppdrag och därmed skilda tidsperspektiv. 25
26 I tabellen nedan redovisas hur respektive kommun rent praktiskt går till väga för att ordna bostäder till flyktingar. Majoriteten av kommunerna samarbetar regelbundet med allmännyttan för att få fram bostäder till flyktinghushållen. Färre är kommunerna som regelbundet tar hjälp av privata fastighetsägare här bör noteras att varken Valdemarsvik eller Åtvidaberg har någon allmännytta att samarbeta med i denna fråga. Norrköping och Linköping anger i enkäten att flyktinghushållen förväntas lösa bostadsbehoven själva och syftar då på de nyanlända som bosätter sig i kommunen på egen hand och alltså inte dem som ev. anvisas plats via arbetsförmedlingen. Tabell 8: Kommunernas arbete med att ordna bostäder till flyktingar. Normalt sätt att få fram bostäder till flyktingar Regelbundet samarb. med allmännyttan Regelbundet samarb. med privata fastighetsägare Vid behov kontaktas allmännyttan Vid behov kontaktas privata fastighetsägare Flyktinghushållen förutsätts lösa sina bostadsbehov själva På annat sätt Kommun Ydre, Kinda, Ödeshög, Finspång, Motala, Mjölby, Vadstena Åtvidaberg, Valdemarsvik, Finspång Boxholm, Söderköping Söderköping, Kinda Norrköping, Linköping (Bostadsmarknadsenkäten 2012) Nyanlända invandrares boende behandlas mer utförligt i fördjupningsrapporten: Nyanlända flyktingars boende. 26
27 Titel: Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2012 Utgiven av Länsstyrelsen Östergötland Copyright Länsstyrelsen Östergötland Författare Sofia Bergvall, Kultur- och samhällsbyggnadsenheten ISBN Rapportnr 2012:10 Omslag och Fredrik Rönnberg övriga foton Nyckelord Boende, samhällsplanering, byggande, bostadsförsörjning 27
28 28
Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-6387-13 Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer för alla medborgare. Kommunernas ansvar för att hantera dessa frågor
Läs merBostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten
Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS
Läs merLäget i länet Bostadsmarknadsanalys 2011
Läget i länet Bostadsmarknadsanalys 2011 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-3946 -11 Förord Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer. Kommunerna är enligt
Läs merBostadsmarknaden Boendeplanering i Östergötland
Bostadsmarknaden 2010 Boendeplanering i Östergötland LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 400-53-10 FÖRORD Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer. Kommunerna
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012
Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget
Läs merNyanlända flyktingars boende
Nyanlända flyktingars boende Fördjupningsrapport tillhörande regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2012 Titel Utgiven av Copyright Författare ISBN Rapportnr Omslag Övriga foton Nyckelord Nyanlända
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010
Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991
Läs merInledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...
Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013
Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merBostadsmarknadsenkäten
Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Omslagets bild visar Fullriggaren, stadsdelen Gävle Strand, Gävle kommun. Foto: Pernilla Bylund FÖRORD Varje år görs
Läs merBostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län
Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2005-2006 Sammanställning av 2005 års bostadsmarknadsenkät i Västernorrlands län. Beställning och information: Ulla Ullstein telefon 0611-34
Läs merBostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län
Rapport 2011:16 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2011-2012 Rapportnummer: 2011:16 Diarienummer: 405-15-11 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen i
Läs mer2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona
ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional
Läs merBostadsmarknadsanalys
Bostadsmarknadsanalys 2015 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-5606-15 Förord Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa eller delta i utvecklingen av bostadsmarknaden i Östergötland.
Läs merwww.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37
Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av
Läs merBilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016)
Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) Kommuner I kommunen som helhet Ev. förändr - bedömn. fg år På
Läs merBostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012
Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors
Läs merBostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11
SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Läs merRapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11
Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2012-2013 Rapportnummer: 2012:4 Diarienummer: 405-7768-11 Ytterligare ex. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen Västernorrland Samhällsplanering
Läs merBostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.
Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merLäget i Länet på bostadsmarknaden 2010
Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986
Läs merPM om seniorbostäder och trygghetsbostäder
Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder
Läs merBostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN
Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015
Läs merProgram för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer
Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje
Läs merGävleborg. snabba. om bostadsmarknaden
3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Jessica Ulfgren Projektkoordinator 040-675 32 36 Jessica.Ulfgren@skane.se YTTRANDE Datum 2017-04-03 Dnr 1701114 1 (5) Östra Göinge kommun Strategisk planering och utredning
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun
Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...
Läs merBostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016
Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5
Läs merRegional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010
Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13
Läs merUtmaningar på bostadsmarknaden
) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden
2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott
Läs merBostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans
Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29
Läs merBostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län
Rapport 2010:17 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2010-2011 Rapportnummer: 2010:17 Diarienummer: 405-13890-09 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen
Läs merför 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.
för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.
Läs mer2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag
Läs merBoende och byggande i Göteborg 2019
Boende och byggande i Göteborg 219 Fakta om befolkning, boende samt planering och byggande av bostäder i Göteborg Fastighetskontoret 1 Utgiven av: Fastighetskontoret, september 219 Skriften finns att hämta
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs merLÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: 405-3737-2016 Utgivare:
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012
Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden
2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott
Läs merBostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen
Läs merBostadspolitisk strategi
Bostadspolitisk strategi Reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2016-09-26, 76 1 (17) Revidering gjord hösten 2016 av Gunilla Jonsson, kommunstyrelseförvaltningen, Erik Lundh, samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merRegleringsbrev 48, 2015 Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande
Regleringsbrev 48, 2015 Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande Sammanfattning Tillskotten av bostäder är en mycket viktig fråga för Östergötlands fortsatta utveckling. Länet behöver
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion
1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer
Läs merBOSTADSMARKNADSENKÄTEN
BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV SÖDERMANLANDS KOMMUNERS SVAR PÅ BOSTADSMARKNADSENKÄTEN ÅR 2013
SAMMANSTÄLLNING AV SÖDERMANLANDS KOMMUNERS SVAR PÅ BOSTADSMARKNADSENKÄTEN ÅR 2013 1. Bostadsmarknadsläge 1.1 Är det någon eller några av följande grupper som har det särskilt svårt att få en bostad? Vingåker
Läs merLänsstyrelsen en samlande kraft
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2018 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet
Läs merBostadsmarknadsanalys 2012. Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2012 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen
Läs merUtredningen om kommunal planering för bostäder N 2017:04
Utredningen om kommunal planering för bostäder N 2017:04 Särskild utredare Hanna Wiik Förvaltningschef, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet
Läs merLäget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist
Läs merRegionala bostadsmarknadsanalyser års arbete
Regionala bostadsmarknadsanalyser 2015 års arbete 1 Regionala bostadsmarknadsanalyser 2015 års arbete, Dnr: 1698/2015 Boverket Årets rapportering till regeringen Boverket ska enligt Förordning (2011:1160)
Läs merRegional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015
Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare
Läs merBosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert
Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?
Läs merNy bostadspolitik för ett växande Skellefteå
Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Bostadsförsörjningsprogram 2017-2022 VANSBRO KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige i Vansbro kommun 2017-05-29, KF 45 KS 2012/788 År 2001 trädde lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar i kraft. Enligt
Läs merBostadsförsörjningsplan
Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merLänsstyrelsen Värmland
Länsstyrelsen Värmland Magnus Ahlstrand, plan- och bostadssamordnare Örebro den 18 maj 2016 Granska översiktsplaner och detaljplaner riktlinjer för bostadsförsörjning Besluta om väg och järnvägsplaner
Läs merNr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands
Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands
Läs merLänsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21
Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merRiktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018
Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11
SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,
Läs merAB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads Kommunföretag AB som i sin tur är ett helägt bolag till Kristianstads kommun.
Kristianstads kommun har organiserat sina helägda bolag i en aktiebolagsrättslig koncern där Kristianstads Kommunföretag AB (KKF) är moderbolag. AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads
Läs merBostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Läs merLänsstyrelsen en samlande kraft
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet
Läs merMål för riktlinjer för bostadsförsörjning
Tjänsteskrivelse 2017-12-22 Handläggare Julia Karlsson, Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsen Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till beslut 1. Mål för riktlinjer
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med
Läs merHYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program
HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten
Läs merOmvandlingar av hyresrätter
Sida 1 (7) 2019-04-08 Handläggare Kerstin Henningsson Telefon: 0850823016 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2019-04-25 Omvandlingar av hyresrätter Svar på skrivelse från (V) och (S) Förslag till
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merExtrem bostadsbrist bland Stockholms studenter
Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?
Läs merSamråd om nya riktlinjer för bostadsförsörjning i Sundbybergs stad Remiss från Sundbybergs stad
PM 2017:164 RII (Dnr 123-945/2017) Samråd om nya riktlinjer för bostadsförsörjning i Sundbybergs stad Remiss från Sundbybergs stad Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merBostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030
T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens
Läs merSammanfattande slutsatser
Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg
Läs merLäget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015
Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,
Läs merBostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014
Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,
Läs merFLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan
FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du
Läs merKartläggning av kommunal översiktsplanering (GIS)
Kartläggning av kommunal översiktsplanering (GIS) Kunskapsunderlag för Regional utveckling och regional och kommunal planering WSP Sverige på uppdrag av Region Östergötland, december 2018 Uppdaterad bild
Läs merBOSTADSMARKNADSENKÄTEN
BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2016 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Samuel Borges, Mostphotos 2 Förord
Läs merBegreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017
Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans
Läs mer29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos
29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg Demografisk bostadsprognos 2018-2027 1 Hushållsprognos för Skåne... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 Befolkning... 3 Hushållskvoter... 4 Avgångar från befintligt
Läs merRapport boendestöd per april 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag
Läs merKan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor
Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har
Läs merAvdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö
Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner
Läs mer2007 års Bostadsmarknadsenkät,
405-08915-2006 2007 års Bostadsmarknadsenkät, bostadsmarknad och byggande i Blekinge län Rapport nr 2007:12 Innehållsförteckning Bostadsmarknadsläge 2007-2008 2 Bristsituationer 3 Uthyrningssvårigheter
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2004
Bostadsmarknadsenkäten 2004 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Gävleborgs län Rapport 2004:11 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av varje år ut med en enkät till samtliga kommuner med frågor
Läs mer