Inlärning hos tamhund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inlärning hos tamhund"

Transkript

1 Inlärning hos tamhund Litteratursammanfattning i etologi 2000 Av Kenth Svartberg Zoologiska institutionen Stockholms universitet 1

2 INNEHÅLL Inledning...5 Inlärningshistoria - från thorndike och framåt...6 Behaviorismen... 6 Pavlov... 6 Kognitiv syn på inlärningsförmåga... 9 Etologiskt och evolutionärt perspektiv på inlärningsförmåga Var står vi i dag i studiet av djurs inlärningsförmåga? Hundens begreppsvärld - informationsbehandlande och minne...11 Associationer - vad är det? Sållar bort slumpmässiga samband Interna representationer Minne Långtidsminne - LTM OM HUNDENS MINNESFÖRMÅGA Hundens STM Andra faktorer påverkande hundens STM Hundens långtidsminne - LTM OLIKA FORMER AV LÅNGTIDSMINNE OCH INFORMATIONSBEHANDLANDE Deklarativt minne Procedurminnet - den "raka vägen" från retning till handling Två generella sätt att handskas med information JÄMFÖRELSER MELLAN INFORMATIONSBEHANDLANDE HOS VARG OCH HUND Icke-kognitiv och kognitiv informationsbehandling hos hund Observationsinlärning och insikt "Kognitiva kartor" Samarbete och strategi vid jakt Skillnader i kognitiv och icke-kognitiv förmåga hos hund Skillnader mellan hundtyper på grund av skillnader i selektionstryck Skilda beteendesystem med olika neoteni-grad Korrelation mellan neoteni-grad i kognitivt och icke-kognitivt behandlande? SAMMANFATTNING: INFORMATIONSBEHANDLANDE HOS HUND Associativ inlärning...29 ASSOCIATIV INLÄRNING - TERMINOLOGI OCH DEFINITIONER En klassisk betingningssituation En operant betingningssituation OLIKA TYPER AV ASSOCIATIONER S-S*-associationer, stimulusinlärning R-S*-associationer Situation eller stimulus associerad till "icke-följd" Beteende associerad till "icke-följd" Inlärd irrelevans S(R-S*) S-R-association Förhållandet mellan typ av inlärningsprocedur och vilka associationer som skapas

3 GENERELLA VILLKOR FÖR ATT ASSOCIATIONER SKA SKAPAS Tidslig närhet Korrelation mellan händelserna Händelsernas tydlighet Olika händelser olika "kompatibla" med varandra Motivation och inlärning...45 Vad är motivation? Motivationsläge påverkar informationsintag Allmän aktivitetsnivå - "Arousal" Motivationens inverkan på beteenden Hypotetiska motivationslägen hos hund Definitionssvårigheter och undersystem Sammanfattning: allmänt om motivation FÖRSTÄRKNINGAR OCH MOTIVATION Generella lägen och subjektiva värderingar "Incentive learning" "Two process learning" Konkurrerande motivationslägen Beteendeförändringar vid associativ inlärning...57 Förväntansbeteenden - CR vid klassisk betingning Adaptiva och "naturliga" förväntansbeteenden i attraktiva situationer Specifika förväntansbeteenden i andra situationer Förväntansbeteenden vid aversiv träning - obehag Förväntansbeteenden i sociala obehagssituationer Variation i beteenden i obehagssituationer - rasskillnader Omgivningsfaktorer och typ av hot påverkar val av beteende Påverkan av beteenden i operanta träningssituationer...65 Operant träning med attraktiva följder - positiv förstärkning Träningsprocedurer i operanta försök AVVIKELSER FRÅN EFFEKTLAGEN Olika beteenden olika förstärkningsbara Predispositioner och begränsningar i förstärkningsbarhet Allmänt om förstärkningsbarhet av olika beteenden Stimulusinlärning respektive responsinlärning Passiva rörelser ger mindre feedback än "frivilliga" beteenden Stimulusinlärning före responsinlärning "Instinctive drift" "Instinctive drift" hos hund? Alternativa förstärkningar "Självförstärkande" beteenden Jämförelser med mänskliga motiv Vad innebär "självförstärkning" i praktisk träning? Vidskepligt beteende Obehag vid inlärning - bestraffningar och negativa förstärkningar...84 Bestraffning i operanta träningsprocedurer "Conditioned suppression" Klassisk betingning överskuggar operant betingning "Artspecifika försvarsbeteenden" och negativt förstärkta beteenden svårkorrigerade Kontrasteffekt och bestraffning

4 Bestraffning som omriktare Alternativ till bestraffning som beteendereducerare Negativ förstärkning i operanta träningsprocedurer Tillämpningar av negativ förstärkning hos hund Olika beteendens förstärkningsbarhet med obehag "Inlärd hjälplöshet" Sammanfattning om obehag i hundträning Stimulusdiskriminering Olika typer av stimuli Teorier om diskrimineringsförmåga Överskuggning och blockering Kontext-inlärning DISKRIMINERINGSFÖRMÅGA HOS HUND VISUELL DISKRIMINERING Samma form, men olika färg Tamhundars förmåga att diskriminera mellan färger AKUSTISK DISKRIMINERING Akustisk diskriminering i praktisk hundträning Ljudlokalisering OLFAKTORISK DISKRIMINERING HOS HUND Tidigt utvecklad förmåga Diskriminering av individspecifik doft Praktisk nytta av olfaktorisk personidentifikation i rättssammanhang Strategier vid olfaktorisk diskrimineringsträning Diskriminering vid spårträning Diskriminering av spårriktning DISKRIMINERING HOS HUND: PREDISPOSITIONER OCH BEGRÄNSNINGAR Akustisk selektiv diskriminering - beroende på typ av respons Selektiv diskriminering mellan visuella och akustiska stimulin Visuell diskriminering: plats kontra form Diskriminering mellan olfaktoriska stimulin och stimulin av andra modaliteter Sammanfattning selektiv association Från nya associationer till långvariga och hållbara - motstånd mot utsläckning "Partial reinforcement effect" - PRE Generellt viktiga faktorer vid variabel förstärkning "Habit formation" Sammanfattning av litteratursammanställningen med praktisk inriktning Att påverka vanligheten av beteenden - mer eller mindre Hundens förmåga att associera retningar med beteenden Inlärning på olika kognitiva nivåer Användbar inlärningsförmåga - Vilken nivå? "Regler" för associationsskapande Förväntningar Användande av obehag i hundträning Modell för "momentinlärning" hämtad från inlärningsförsök Vidare läsning Referenser

5 INLEDNING Hunden och människan har samexisterat i många tusen år, något som alla vänner till tamhunden i dag kan vara tacksamma över. Detta dels för att denna samvaro lett till att vi i dag har ett stort antal olika typer av hundar, formade av människan och dennes skiftande behov. Något annat som detta fört med sig är en stor praktisk kunskap om hur vi ska agera med och mot hunden för att kunna få den enskilda hunden att fungera efter de villkor som vi sätter upp. I generation efter generation har denna kunskap, som ibland betraktats som självklar, förts vidare och använts inom alla de områden, där hunden kommit att tillsammans med människan leva och lösa olika uppgifter. Med inträdet i det århundrade vi idag lever i, kom den teoretiska kunskapen om djurs beteenden öka enormt. Inom vetenskapsområden som psykologi och etologi studerade man olika arters beteenden i olika situationer på ett objektivt vis. Den samlade kunskapen om djurs beteenden lades till varandra och olika modeller har lagts fram, som ska förklara hur och varför djur agerar i olika situationer. Nu mot 1900-talets slut kan vi påstå att den samlade vetenskapliga kunskapen om djurs inlärningsförmåga är stor, så stor att den kan jämföras med den praktiska kunskap som finns kring träning och dressyr av hundar. För många olika syften - för vidareutveckling av ännu bättre träningsmetoder, kunskapsspridning, etiska dressyraspekter etc - är det viktigt att den praktiska och den teoretiska kunskapen går hand i hand. Detta arbete syftar till att på ett åtminstone övergripande sätt bygga en bro mellan praktiskt hantverk och vetenskapliga resultat. Som grund för arbetet ligger tidigare publicerade arbeten om inlärning och litteratur från andra relevanta forskningsområden. Denna kunskap tillsammans med dokumentationer om praktisk hundträning kan ge oss en helhetssyn som kan vara både informativ och utvecklande. För att försöka belysa hundens inlärningsförmåga från olika håll, måste en sammanfattning som denna använda kunskap från olika områden. Arbetet är också upplagt därefter. För en ökad förståelse om forskning kring djurs förmåga att lära sig genom att skapa associationer, bör en allmän bild presenteras av den relevanta inlärningspsykologiska historiken, vilket görs i det första inledande avsnittet. Efter detta ges en bild av hunden som informationsbehandlare, där ett försök görs att ge en rättvisande bild av hundens kognitiva förmågor. Här tas exempelvis representationsförmåga, minneskapacitet, enkel och komplex informationsbehandling upp. Därefter beskrivs i generella termer de vanligaste inlärningsprocedurerna som används vid kontrollerade inlärningsförsök. Detta i första hand inte för den direkta tillämpbarheten av dessa i praktisk hundträning, utan mest för att ge en kunskapsgrund för att underlätta läsandet av litteraturarbetet. En sammanfattande bild av vilka typer av associationer man kan förvänta sig att hundar kan skapa, följs av allmänna villkor för associationsskapande. Något som är nära knutet till inlärning är motivation. Framförallt under de senare årtiondena har dessa två forskningsområden kommit närmare varandra. En översikt av området ges därför i det påföljande avsnittet. Därefter kommer i tågordningen det som normalt följer då nya associationer skapats tillsammans med en viss motivation - beteendeförändringar. Här behandlas de resultat som finns från inlärningsförsök med hund, både från klassiska betingningsprocedurer och operanta dito. Även om man i flertalet av dessa använder ett begränsat antal typer av förstärkare och intresserar sig för relativt enkla responser, kan resultaten från dessa vara en bra grund att utgå från vid praktisk träning. Här finns en genomgång av beteendeförändringar vid användande av obehag i hundträning, som - utan att etiska aspekter diskuteras - kan ge viktig information för diskussioner om användande av bestraffningar och negativa förstärkare i praktisk träning. 5

6 För att kunna utnyttja en hunds färdigheter är en förutsättning att inlärda beteenden kan kontrolleras av någon form av signal. Den process som kan utnyttjas för inlärning av styrande signaler benämns diskrimineringsförmåga. Genom träning kan hundar lära sig att skilja ut olika retningar i träningssituationen, vilket kan leda till att olika signaler styr olika beteenden. Efter det följer en allmän genomgång av de faktorer som påverkar utsläckningshastigheter, det vill säga hur olika träningsupplägg kan leda till att inlärda kunskaper/beteenden bibehålls under längre tidsperioder. Även om nyinlärningshastighet är en mycket intressant och viktig aspekt på hundträning, är förmågan att bibehålla inlärda beteenden minst lika viktigt. Då ett delsyfte med arbetet är att i någon mån kunna använda och överföra innehållet till praktisk träning, finns en sammanfattning med praktisk inriktning med. Den är tänkt att vara mer lättillgänglig och ge en helhetsbild av innehållet i huvudarbetet. Trots att den är placerad sist i arbetet kan den vara lämplig att börja med, för att sedan vid intresse läsa vidare i detalj i respektive avsnitt. INLÄRNINGSHISTORIA - FRÅN THORNDIKE OCH FRAMÅT Inom inlärningsforskningen har det skapats ett otal olika förklaringsmodeller. Just förmågan att vi och andra djur kan förändra beteendet efter att ha blivit påverkade utifrån har uppenbarligen intresserat och fascinerat människan under lång tid. Vid en översikt över inlärningsmodeller kan man dock låta sig nöja med att backa tillbaka 100 år, till Edward L. Thorndike (1898; 1911). Ett av denne amerikans rön som kommit att bli välkända handlade om djurs förmåga att genom försök och misstag sålla bort dåliga beteenden och använda sig av bra beteenden. Definitionen av bra och dåligt utgick efter hur väl olika beteenden passade in i situationen. Thorndikes instängda katter kunde genom försök och misstag - eller på engelska trial-and-error - lära sig hur man tog sig ut. Vissa beteenden, som krafsningar mot burdörren, jamningar och vandringar runt om i buren, var verkningslösa i syftet att komma ut. Däremot kunde, om försöket var upplagt så, ett drag med tassen i ett snöre ge katten friheten och den föda som fanns att tillgå utanför buren. Om detta försök upprepades blev de beteenden som inte gett någon frihet för katten alltmer sällsynta, medan det rätta beteendet, det som gett katten friheten, blev allt vanligare i kattens beteenderepertoar. Liknande försök med ett antal olika djurarter - däribland hund - gav liknande resultat. Thorndikes tolkning av dessa resultat var att de beteenden som ledde till för djuret tillfredsställande följder ( satisfying state of affairs ) förstärktes i situationen, medan beteenden som gav otillfredsställande följder ( annoying state of affairs ) reducerades i situationen. Detta påstående, som kom att benämnas effektlagen, är kanske det som mest förknippas med Thorndike och som kom att influera hela den nya eran av inlärningspsykologer som kom att verka i fotspåren efter honom. Behaviorismen En rad kända experimentalpsykologer - Watson, Guthrie, Skinner m.fl. - kom att bilda skola, som senare gick under namnet behaviorists, som översatt till svenska kanske blir behaviorister (ex. Skinner, 1938). De olika forskarna hade i flera avseenden avvikande åsikter om och förklaringsmodeller för människors och djurs beteenden. På några viktiga punkter var de däremot 6

7 samstämmiga, till exempel hur djur ska studeras. Den behavioristiska ståndpunkten i denna fråga, med Skinner i spetsen, var att undvika att beskriva beteenden och effekter av inlärning i mentalistiska, icke observerbara, termer. Då det är svårt att kunna vara precis i beskrivandet av hur djur känner, vad de tycker eller vad de vill, menade man att det inte heller går att beskriva djurs handlande i subjektiva termer. I behavioristisk mening kunde djurs handlande alltså enbart beskrivas utifrån vad som kunde betraktas av en åskådare - vad som var observerbart. Detta gjorde att Thorndikes modell med tillfredsställande och otillfredsställande följder blev kritiserat. Först om träningen påverkat djurets handlande kunde man säga något om träningen och då inte i termer av vad djuret upplevt. Om ett beteende blev vanligare i en träningssituation hade det förstärkts under träningen och just termen förstärkning blev något av ett nyckelbegrepp. Detta var ett mer strikt sätt att definiera djurs inlärningsförmåga, som inte gav utrymme för subjektiva tolkningar om djurs eventuella känslor eller värderingar. En annan viktig distinktion jämfört med Thorndikes tidiga inlärningsteorier berörde effektiviteten av bestraffningar jämfört med förstärkningar. Enligt den behavioristiska skolan var förstärkningar betydligt mer effektiva att öka sannolikheten för beteendet än vad bestraffningar var att reducera bort beteenden. Detta kom i och för sig även Thorndike fram till och i sin modernare effektlag slog han fast att förstärkningar påverkar beteenden effektivare jämfört med bestraffningar. Mycket av Skinners arbete gick ut på att förstå hur olika förstärkningsscheman (olika vanlighet på förstärkning, om de presenteras slumpmässigt eller efter fast schema, om de presenteras med avseende på antal utförda responser eller förlupen tid etc) påverkade djur under träning. Ett annat kännetecken för dessa behaviorister var ett generalitetstänkande för olika arter och olika inlärningssituationer. Man menade att studiet för att förstå djur generellt mycket väl kunde utföras på en eller ett fåtal arter. En av Skinners teorier var att de bakomliggande mekanismerna för inlärning var samma hos alla arter. Detta medförde att man kunde begränsa sina experiment att gälla duvor och råttor, för att till exempel förstå mer om hur människor förändrar sina beteenden vid inlärning. Ett annat utslag av detta generalitetstänkande gällde förstärkningstyper. Beteenden klassades som förstärkningsbara eller ej (något som kommer att behandlas mer i detalj längre fram) och yttre händelser som fungerande förstärkare eller ej. Detta resonerande innebar att alla fungerande förstärkare ansågs vara lika effektiva för alla typer av förstärkningsbara responser. Den typ av inlärning som Skinner - och behaviorismen - kom att bli mest känd för var just förstärkningars förmåga att påverka vanligheten av beteenden. Den enkla grundregeln var att beteenden som följdes av en förstärkare ökade i vanlighet (ökad frekvens, sannolikhet och/eller intensitet) i träningssituationen, medan beteenden som inte kom att följas av förstärkning minskade i vanlighet. Skinner förklarade detta fenomen med att någon form av association skapas hos djuret mellan den stimulus-situation som råder under träningen (det som ingår i träningssituationen som djuret kan uppmärksamma) och det beteende som leder till förstärkning. En förstärkt association mellan en viss situationen och ett visst beteende leder till att just det beteendet lättare utlöses i just den situationen jämfört med innan träning. I Skinners klassiska försök användes ofta en mer eller mindre avancerad träningsbur ( skinnerbox ), där olika signaler kunde utlösas och där djuret hade möjlighet att utföra olika beteenden. En typisk träningssituation kunde vara att försöksdjuret, exempelvis en råtta, hade möjlighet att komma åt föda, men bara om den tryckte på en pedal. Direkt efter råttans tryck kunde en pelletsautomat utlösas så att en matbit blev åtkomlig. För att träna råttan i en mer specifik stimulussituation kunde villkoret för tillgång påföda vara mer specifikt, exempelvis blev födan åtkomlig enbart om tryckningen på pedalen skedde då en lampa var tänd. Efter ett antal träningspass kunde 7

8 råttan eventuellt ha lärt sig det villkoret, vilket då ledde till att råttan tryckte allt färre gångerdå lampan var släckt och allt oftare då lampan var tänd. Träningsproceduren att förstärka fram beteenden kom Skinner att benämna för operant eller instrumentell, betingning. Operanta betingningsprocedurer beskrivs mer i detalj nedan. Pavlov Ungefär samtidigt som Thorndike kom man i Europa fram till resultat som skulle sätta spår i inlärningsforskningens historia. Den ryske fysiologen Ivan P. Pavlov arbetade framförallt med matsmältningssystemets fysiologi och fokuseringen på inlärning kom till mer av en händelse. Vad Pavlov kom att undersöka i detalj var djurs förmåga att associera yttre händelser med varandra (se Pavlov, 1927). I de klassiska försöksuppställningarna presenterade man för hunden någon form av neutralt stimulus - en ringsignal, ett metronom-tick eller en figur ritad på ett papper - direkt följt av något motiverande för hunden, oftast mat eller elstöt. Detta upprepades ett antal gånger, vilket ofta ledde till förändringar i hundens beteende. Efter att hunden från början inte reagerat på det neutrala stimulit, kom det att utlösa flera olika responser hos hunden, exempelvis ökad salivering då man använde sig av mat. Vad som hade skett under träningens gång, enligt Pavlov, var att den reflex som normalt endast matpresentationen utlöste - bl.a. ökad salivavsöndring - även utlöstes av den tidigare neutrala signalen. I viss mån definierades dessa processer efter uppdelningen mellan inlärt och medfött. Salivering från första början som svar på matpresentation betraktades som något medfött och icke-inlärt, medan saliveringen som svar på det nya stimulit var en inlärd respons. Den ursprungliga definitionen på olika typer av stimuli av Pavlov syftade dock mer på villkorlighet. Att en metronoms tickande kan komma att utlösa salivering hos en hund beror på vissa villkor. Ett är att hunden tidigare fått uppleva tickandet i samband med föda. Ett annat villkor för att tickandet ska fungera utlösande är att tickande även i fortsättningen associeras med föda, annars riskeras saliveringen att släckas ut. Dessutom medgav Pavlov att saliverande som respons på fast föda som bröd eller kött ingalunda är till fullo medfött. Tidiga experiment (Zitovich i Pavlov, 1927) visade att valpar, som fötts upp enbart på mjölk, vid några månaders ålder inte saliverade vid åsynen avfast föda. Detta går väl ihop med en mer modern och nyanserad bild av beteenden hos den vuxna individen - i princip alla responser är en produkt av genetisk påverkan och intryck utifrån i samspel. Trots detta delade Pavlov, som vi senare kommer att gå in mer på, stimuli och responser i medfödda (obetingade) och förvärvade (betingade). Trots att väldigt mycket har hänt inom inlärningspsykologin sedan Pavlovs dagar och att många av hans teorier kritiserats och förkastats, har hans forskning satt djupa spår som fortfarande i högsta grad är märkbara. Inlärningsförsök där man arrangerar så att ett djur exponeras för flera yttre händelser, exempelvis en ton följt av en elstöt, benämns fortfarande klassisk eller pavloviansk betingning. Då de traditionella studierna av klassisk betingning ofta gjordes med ganska enkla reflexer - salivering för mat, benundandragning för elstöt, blinkning för luftpuff etc - betraktades ofta de bakomliggande processerna i denna inlärningsform som simpla och ointelligenta. Med senare tids ökade kunskap har dock pavlovianska procedurer kommit att betraktats ur ett annat ljus (Rescorla, 1988). De är inte bara reflexiva beteenden som kan påverkas av klassisk betingning. Även mer intelligenta processer som förväntan och insikt tycks påverka de beteendeförändringar som kan ske genom klassisk betingning. Detta vet vi då det vetenskapliga studiet numera vågat glida ifrån behaviorismens strikta synsätt vad gäller djurs subjektivitet och inriktat sig mer på djurs kognitiva processer. 8

9 Kognitiv syn på inlärningsförmåga Under tidigt 1900-tal studerades djur i hög grad utifrån ett perspektiv där man antingen negligerade djurs subjektiva upplevelser eller förnekade att djur kunde ha sådana. Exempel på detta var behavioristernas synsätt att operant betingning ändrade på djurets beteende inte för att djuret förstod att ett visst beteende ledde till belöning, utan för att en förbindelse mellan situation och respons skapats, vilket var tillräckligt för att förklara beteendeförändringen. Då djuret stötte på en viss situation utlöstes beteendet, något som har gjort att den behavioristiska skolan även gått under benämningen S-R-connectionism. Den benämningen är talande för vad man ansåg ligga bakom beteendeförändringar som svar på inlärning: nya förbindelser mellan träningssituationen (S) och djurets beteende (R). Man menade att djur inte kunde lära sig om en situation (exempelvis att efter ett visst beteende kommer troligen mat). Kopplingar mellan stimuli och responser utan efterföljande förstärkning påverkades inte. Förstärkningar som korrelerade med ett beteende i en viss situation kunde däremot skapa dessa kopplingar, vilket då ledde till att beteenden - omedvetna och vanemässiga - ökade i sannolikhet i just den situationen. I detta perspektiv menar man alltså att förstärkaren endast fungerar som en katalysator som bidrar till en ökad association mellan situation och beteende (Rescorla, 1987). Som en reaktion på detta dominerande perspektiv växte den kognitiva psykologin fram inom djurforskningen, mycket beroende på att många inlärningsresultat inte kunde förstås enligt enkla S- R-principer. Inom detta forskningsområde studerar man olika former av tankeprocesser som minne, beslutsfattande, subjektiva tolkningar av omvärlden, intelligens och även i viss mån känslor. Genom att bland annat använda relativt traditionella försöksuppställningar, men med andra hypoteser att testa, har man funnit att djur i allmänhet har en större förmåga att uppfatta och tolka sin omgivning än vad man tidigare kunnat visa. Ett exempel på detta är latent inlärning (inlärning utan direkt förstärkning), som de första pionjärerna inom kognitiv inlärningsforskning fann bevis för. Råttor som fick vistas i en labyrint ett antal dagar innan de tränades att finna rätt väg - positiv förstärkning med mat för att nå en speciell punkt i labyrinten - gjorde betydligt färre misstag jämfört med råttor som inte fått vistats där innan. Det kan hända att man i dag höjer på ögonbrynen för att sådana resultat skulle på något sätt vara revolutionerande, men sett mot bakgrund att behavioristiska tankesätt var förhärskande så förstår man det hela något bättre. De menade att förstärkningar var den viktigaste faktorn vid inlärning och att djur utan att bli förstärkta för ett visst handlande inte kunde skapa några associationer eller minnas situationen. Resultaten som visade på latent inlärning, dvs inlärning utan förstärkning som kom till uttryck först vid en förändrad situation, var då något som motsade behavioristernas teorier. En av de tidigaste forskarna som studerade latent inlärning var E.C. Tolman (1932; 1948). Han visade att råttor som under en viss period vistats i en labyrint lärde sig lika mycket vad gäller möjliga vägar som råttor som under samma period blivit förstärkta för rätt väg. Dessa tidiga resultat sporrade till vidare forskning på hur djur upplever sin omvärld, framförallt med avseende på inlärningssituationer. Detta har gjort att man i dag har många bevis för att djur kan lära sig om situationer, något som inte behöver ta sig direkta uttryck i form av förändrat beteende. Exempel är följande. Djur, som först får lära sig att en ton alltid följs av ett klickande och som sedan - utanför den första situationen - får lära sig att klickande kan leda till elstöt, uppvisar rädslerelaterade beteenden då det efter det åter får höra tonen. Detta visar att association 9

10 mellan ton och klick sker i den första situationen, trots att ingen motiverande händelse finns med (ex. Rizley & Rescorla, 1972). Ett annan exempel visar på en liknande förmåga vad gäller minne om vad beteenden kan leda till. Ett försöksdjur försätts först i en situation där mat går att få genom manipulerande av en spak. Efter att djuret lärt sig detta - djuret trycker ofta för att få mat - tränas djuret i en ny situation. Där utsätts djuret för illamående efter att ha ätit just den föda som den i det tidigare steget belönats med. Efter uppnådd smakaversionsinlärning, dvs. att djuret associerar smaken av den specifika födan med illamående, försätts det åter in i den tidigare situationen. Trots att pedaltryck nu inte ger den speciella typen av föda (djuret tränas i utsläckningsfas) är frekvensen pedaltryck signifikant lägre än vad den var innan smakaversionsinlärningen (Colwill & Rescorla, 1985). Detta tas som bevis för att djuret i det första skedet lärde sig att pedaltryck ger den här typen av föda, något som forskare inom den behavioristiska skolan förnekade. Vidare forskning inom detta område visar att djur generellt har goda förmågor att skapa förståelse om situationer. Med det moderna studiet av associativ inlärning har man lämnat det strikt reflexiva tänkandet och istället börjat förstå att djur i en träningsprocedur skapar många olika associationer som bidrar till en kunskap om situationen. Flera till varandra relaterade associationer gör det möjligt för djur till något som vi kanske skulle våga benämna resonerande, åtminstone i mycket begränsad omfattning. Etologiskt och evolutionärt perspektiv på inlärningsförmåga Etologerna eller inlärningspsykologerna med adaptiv och evolutionär syn på inlärningsförmåga, menade att man missat en viktig grund - inlärning som adaptiv förmåga. Experimentalpsykologerna inom S-R-skolan betraktade inte djurs associativa inlärningsförmåga som en adaptation, dvs. en specifik förmåga utvecklad genom selektion där de individer som haft förmåga att lära sig "rätt" saker ökat sina chanser att föra sina gener vidare. Den tidiga etologin däremot intresserade sig för adaptiva beteenden, men oftast i form av fixa beteenden som instinkter och fixa rörelsemönster (Gould och Marler, 1987). Detta resulterade i att associativ inlärning fram till för några årtionden sedan närmast uteslutande studerats utifrån ett icke-evolutionärt perspektiv. Följaktligen tog man inte hänsyn till olika arters eventuella skillnader i inlärningsförmåga beroende på skillnader i evolutionär historia. Behaviorismens grund i Thorndikes "inlärningslagar" inte bara negligerade artskillnader, utan framförde att några skillnader mellan arter inte förelåg. Man menade att all associativ inlärning hos alla organismer sköttes av samma bakomliggande mekanismer, samt att alla händelser i princip hade samma förmåga att associeras med varandra (se Roper, 1983). Resultat från inlärningsförsök har dock visat att associationsförmåga mellan olika "händelser" - stimulin eller responser - inte är lika. Vissa stimulin är lättare att associera med en viss följd, t. ex. ett specifikt obehag, medan andra stimulin associeras med svårighet eller inte alls. Dessutom tycktes denna specifika associationsförmåga skilja sig mellan arter. Enligt den etologiska synsättet på associativ inlärning tycks olika arter ha olika medfödda inlärningspredispositioner, dvs. en viss medfödd förmåga att skapa associationer mellan olika händelser (ex. Rozin och Schull, 1988). Dessa predispositioner tycks spegla de förutsättningar och behov djuret haft under dess evolutionära historia. Naturlig selektion tycks ha givit predispositioner för att kunna associera relevanta händelser eller relevanta beteenden med varandra, dvs. orsaks-verkan samband som varit viktiga att kunna detektera för djuret. Detta 10

11 resonemang bygger på att inlärningsförmåga har en genetisk bas och åtminstone i någon mån är beroende av individens genetiska uppsättning. Omvänt mot att påstå att djur har predispositioner kan man också säga att djur har inlärningsbegränsningar ("constraints on learning": Hinde och Stevenson-Hinde, 1973), vilket kan ta sig uttryck i liten eller obefintlig förmåga att associera händelser med varandra. Det var just upptäckten av djurs inlärningsbegränsningar som lade grunden för det adaptiva synsättet på associativ inlärning, som kan benämnas för etologisk-evolutionär inlärningsteori (ex. Breland och Breland, 1961; Bolles, 1970; Seligman, 1970; Shettleworth, 1972; Garcia et al., 1972; Hinde & Stevenson-Hinde, 1973). Var står vi i dag i studiet av djurs inlärningsförmåga? Fortfarande finns olika skolor där man intresserar sig för olika aspekter av djurs inlärningsförmåga. Det generella kan sägas vara att det inte längre råder någon tvekan om att djur kan göra andra associationer än S-R. Det gamla behavioristiska arvet i det avseendet finns inte längre, men fortfarande används traditionella tekniker och tillvägagångssätt. Nu dock med andra syften. Riktigt lika långt har inte det etologiska synsättet trängt igenom. Det är färre forskare som inriktar sig på inlärningsförmåga som en adaptiv och artspecifik förmåga jämfört med andelen forskare med kognitiv inriktning. Dessa två perspektiv står dock inte på något sätt i kontrast till varandra, utan tycks i stället komplettera varandra. Detta arbete är starkt influerat av dessa två moderna perspektiv, vilket inte får anses som något kontroversiellt. HUNDENS BEGREPPSVÄRLD - INFORMATIONSBEHANDLANDE OCH MINNE Innan vi går in på hundars egentliga inlärningsförmåga kan det vara av värde att få en bild av hur hundar kan ta in och behandla information och kanske på ett grovt sätt fånga hundens begreppsvärld. Associationer - vad är det? En hund går med sin ägare på ett stort fält. Hunden är till synes lugn och avslappnad, upptagen av att undersöka dofterna i gräset. Utan att varken hund eller ägare uppmärksammar detta, kommer en andra hund springande och en konfrontation uppstår mellan de två hundarna. Efter vissa besvär låter sig den anstormande hunden avvisas tack vare ägarens åthutningar. Hunden och ägaren fortsätter sin promenad över fältet. En liten berättelse som säkert skulle kunna inträffa i verkligheten och som skulle kunna fungera som exempel på hur associationer kan uppstå. Effekten av händelsen skulle nämligen kunna leda till att hunden nästa gång den närmar sig detta fält förändrar sitt beteende jämfört med hur den betett sig tidigare på samma plats. I stället för att lugnt koncentrera sig på markens dofter är nu hunden mer visuellt inriktad och tycks med blicken söka efter något. Det lugna intrycket från tidigare har 11

12 nu bytts ut mot en mer orolig hund, som titt och tätt stannar upp, spanar och springer mot sin ägare. Beteendeförändringar som dessa skulle kunna leda en att tro att situationen med den främmande hunden har resulterat i nya associationer hos vår exempelhund. Associationer mellan platsen, och de intryck som den kan ge och händelsen med den okända hunden. Dessa nya associationer - med synonymer som förknippning eller betingning - tycks utifrån betraktat leda till att hunden på platsen förväntar sig hastigt uppdykande hundar. För att en hund ska kunna skapa en association måste det alltså finnas minst två händelser att associera mellan. Det kan som i exemplet ovan röra sig om associationer mellan två yttre händelser - platsen och den andra hunden, men associationer kan även involvera det egna beteendet. En hund som vid något tillfälle lyckas komma in i skafferiet och där få tillgång till i det närmaste obegränsad tillgång till olika läckerheter genom att hoppa upp mot dörren och trycka ner handtaget kan ha gjort en association som involverar det egna beteendet. Beteendet hoppa-upp-mot-dörreni-riktning-mot-handtaget kan komma att associeras med tillgång till föda. Just en sådan asociation eller kunskap, kan ju för hunden vara mycket lämplig då den på det sättet kan komma åt mer föda i framtiden. Förutom dessa två typer tycks hundar kunna skapa fler former av associationer, något som tas upp senare. Sållar bort slumpmässiga samband För att associationer ska kunna skapas krävs att de involverade händelserna förhåller sig till varandra på vissa sätt. Även om detta tas upp i detalj senare kan vi kortfattat summera de viktiga faktorerna här. Händelser - yttre händelser eller egna beteenden - som vid upprepade tillfällen inträffar tidsligt och rumsligt nära varandra, som är tydliga för hunden och som korrelerar med varandra, har en stor sannolikhet att associeras med varandra. Utifrån dessa generella regler kan man förstå den funktion som associationsförmåga har för ett djur. I naturen förekommer en mängd händelser av vilka vissa har med varandra att göra - de har s.k. orsaks-verkan-samband. Efter mörka moln kommer ofta regn, efter vingslag kommer ofta en fågel, prassel bland lövverken berättar ofta om att det finns en levande individ gömd där och så vidare. Andra händelser kan mycket väl inträffa nära varandra, rumsligt eller tidsligt, men utan att de har något med varandra att göra - utgöra tillfälligheter. Precis när det börjar regna kliver hunden på en kvist och skadar sig, just när en hund gäspar blir det stunget av ett bi eller en fågel ger ljud ifrån sig just innan ett smakligt älgkadaver påträffas. Händelser som trots att de inträffar tillsammans faktiskt inte har någon direkt anknytning till varandra. Om djur inte skulle kunna skilja verkliga orsaks-verkansamband från slumpmässiga skulle det vara svårt att utnyttja sin omgivning och sina egna beteenden på ett optimalt sätt. På det sättet kan man påstå att ett djurs associationsf örmåga och de krav som den förmågan ställer för att händelser ska kunna associeras fungerar som en form av filter. Ett filter som sållar bort slumpmässiga samband. Interna representationer Inkommande information skapar hos djur mentala motsvarigheter till den upplevda verkligheten. Dessa benämns inom kognitionsforskningen interna representationer (Pearce, 1987; Dickinson, 1994). En intern representation kan beskrivas som en mental motsvarighet - ett minne - av en eller flera händelser associerade till varandra - ex. ett stimulus eller en hel situation, men kan även innehålla upplevelser av egna beteenden (Konorski, 1967; McLaren, 1994). Associationer kring en 12

13 händelse kan tillsammans bilda en mer eller mindre detaljerad representation. De representerade händelserna kan ha både rumsliga och tidsliga förhållanden till varandra (Gallistel, 1994) - A sker strax före B eller A är helt nära B. Genom upprepade erfarenheter av en situation eller ett händelseförlopp kan en precis kunskap erhållas innehållande minnen av retningar av olika modalitet. Representationen av ägaren kan till exempel innehålla minnet av ägarens doftbild, visuella intryck som form, färg och rörelsemönster, tillsammans med minnet av ägarens röst. Representationen av ägaren kan väckas genom att någon av de associerade retningarna upplevs av hunden, vilket i sin tur kan skapa förväntningar och målinriktat handlande. En representation av ett beteende kan även aktiveras av utförandet av det beteendet eller åsynen av någon annan utföra samma handling (Dickinson, 1994). Konorski (1967) menar t.o.m. att djur, precis som människor, även kan aktivera en representation genom att återkalla minnet av händelsen. I och med att en representation kan innehålla minnen av flera stimuli och dess relation till varandra leder det till sådana förmågor som diskriminering och kategorisering (Pearce, 1987). En hunds diskriminering av en situation kan tex. innebära att en hund reagerar på en signal enbart då den sker tillsammans med en annan signal, inte annars. Hunden som enbart kommer på hit om det sker tillsammans med prassel i fickan kan vara ett sådant exempel. Kategorisering innebär att djuret skapar en klass av objekt eller individer, där okända objekt kan matcha liknande tidigare kända objekt. En förmåga som exempelvis möjliggör att ett okänt barn kan bli behandlat av en hund som andra kända barn. Andra tänkbara kategorier en hund genom erfarenheter kan skapa är löptik, jaktbyte och valp. Kategorier som underlättar en hunds handskande med nya situationer. Minne Interna representationer kan alltså sägas vara detsamma som minnen av olika händelser som individen upplevt. Precis som hos människor, är en vanlig uppdelning av djurs minnesprocesser den mellan korttidsminne (STM) och långtidsminne (LTM) (Wright et al., 1984; Pearce, 1987). Interna representationer kan skapas i korttidsminnet, vara aktivt där under en period, men också lagras under lång tid i långtidsminnet. STM innehåller information om det allra senast upplevda, vilket normalt glöms bort om inte vissa strategier såsom repetition sker inom en kort tidsperiod. Repetition tycks inte bara vara förbehållet vår egen art. Davis och Dougan (1988) visar hur djur tycks ha utvecklat en repetitionsmekanism för att repetera stimulin som inte längre går att uppleva via sinnena. En utveckling som kan ha gått via utvecklandet av orienteringsresponser mot viktiga stimuli, reella upprepanden - som vid betingningsförsök, över till en förmåga att repetera internt. Hos människor är den allmänna uppfattningen att STM har en kapacitet på 5-9 enheter (ord, siffror, bilder etc.) vilka finns kvar där i upp till 20 sekunder om dessa inte repeteras (Miller, 1956). Om djur har en liknande kapacitet vad gäller antalet enheter är lite svårt att uttala sig om. Men som vi kommer att se nedan påverkas funktionen av STM hos hundar både av tid och nya intryck. Kapaciteten hos STM är en av de faktorer som avgör om association ska kunna ske mellan två händelser. Sker händelse 2 - ex. en belöning - efter det att händelse 1 - ex. det beteende som belöningen syftade att förstärka - försvunnit ur STM sker ingen association. Det normala är att association sker lättast om händelserna inträffar med maximalt några få sekunders intervall. Enligt en teori, decay theory, så skapar en händelse en inre representation (i STM) hos djuret vilken finns kvar efter att händelsen försvunnit, men sedan förbleknar med tiden. (Roberts och Grant, 13

14 1976). En förlängning av denna teori säger att STM kan innehålla flera förbleknande representationer av händelser, vilka konkurrerar med varandra då STM har en begränsad kapacitet (Wagner, 1981). Dessa teorier har fått stöd av resultat från flera studier och tycks vara ett allmänt fenomen hos djur av olika arter (Pearce, 1987). Detta gör att lång tid mellan beteende och belöning eller att andra händelser inträffar mellan beteende och belöning, försvårar möjligheten att beteendet ska förstärkas. Ett grovt mått är att representationer normalt förbleknar helt inom loppet av ett par minuter efter att händelsen upplevts (Pearce, 1987). Ett exempel som visar på STM:s begränsning i tid är en studie av Thomas med medarbetare (1983) där man lät råttor ta sig från en startbox genom en av två korridorer (den ena svartmålad, den andra vit) till en delay box. Där fick råttorna vänta i två minuter vartefter de fick komma in i en målbox där de fick tillgång till mat, men endast om de valt den rätta korridoren innan fördröjningen. Trots att råttorna fick ett stort antal repetitioner så visade resultaten att de inte associerade rätt korridor med tillgången till mat, detta genom att de valde de två vägarna lika ofta. En intressant fortsättning gjordes där man markerade rätt vägval med en kort ljudton direkt efter att de kommit in i delay box. I övrigt fortlöpte försöken som för de tidigare tränade råttorna. Detta visade sig ha effekt på inlärningsresultatet. Markeringen av ett visst vägval visade sig öka förmågan att associera korridor med den två minuter fördröjda maten. En effekt som av författarna antogs bero på den effekt av överraskning som tonen ledde till, och som gav till resultat att minnet av korridoren bevarades bättre. Det mest kända undantaget från regeln om att STM är begränsad i tid är dock ett fenomen som benämnts taste aversion learning. Det är en förmåga som flera däggdjur, inkluderat hund, har som innebär att smaken av föda kan associeras med illamående trots att timmar passerar mellan händelserna (Smith och Roll, 1967). Det gäller dock enbart smaken av föda och just effekten illamående. Andra omständigheter runt födointaget eller andra effekter än illamående, associeras dock inte (Garcia och Koelling, 1966). Taste aversion learning tycks bero på att dessa associationer sker i delar av hjärnan som har förmåga att hålla representationer av just smakupplevelser vid liv under lång tid, och som i övrigt inte påverkas av andra retningar (Garcia, McGowan och Green, 1972; Yamamoto, 1993). Långtidsminne - LTM LTM är en mer permanent förvaring av information som innehåller alla de kunskaper en individ förvärvat. Enligt konsolideringsteorin (Hebb, 1949), som går väl ihop med modern kunskap om nervsystemets funktion, består minne av förändringar i förbindelser mellan nervceller i nervsystemet. Vid en enstaka händelse sker tillfälliga förändringar i nervcellerna och i kopplingar mellan neuroner. För att dessa ska bli mer permanenta krävs en period av fortsatt aktivitet i de aktuella nervcellerna. Först då kan långtidsminne skapas. Det finns många indirekta bevis för att Hebbs teori är riktig. Direkt efter att en händelse presenterats går den neuronala aktiviteten upp i berörda nervceller. Skulle det inträffa att två händelser skapar relativt samtidig aktivitet i neuron sker en tillfälligt förhöjd potentiering, vilket kan förklara korttidsminnet. Skulle upprepningar ske kan förbindelserna förstärkas mellan nervceller genom synaptisk tillväxt (Greenough och Bailey, 1988). Den tillfälliga förstärkningen genom förhöjd synaptisk aktivitet övergår då till en mer permanent förstärkning, vilket kan förklara långtidsminnet (Kandel, 1991) Detta innebär att ett egentligt minne av en händelse inte skapas exakt då händelsen inträffar, utan efteråt. Skulle konsolideringen störas kort efter att den påbörjats kan det störa minnesformeringen. Detta har man visat då djur som kort tid efter träning (ca 20 sekunder) utsätts för elchock - en 14

15 elektrisk ström som leds genom hjärnan - minns träningen sämre än om chocken inträffar flera minuter eller timmar senare (Lewis, 1979). Ett dåligt minne kan dock bero på andra faktorer än problem vid minnesskapandet. För att använda ett minne måste minnet kunna hämtas fram framgångsrikt. För att ett minnet ska kunna användas måste det aktiveras genom att åter bli tillgängligt för STM, vilket då även kan benämnas arbetsminne. Genom att någon av de ingående retningarna från en tidigare sparad händelse åter presenteras kan minnet av händelsen - den interna representationen - återkallas. Svårigheter att minnas en händelse kan då bero på att inte tillräckligt många eller starka retningar finns närvarande vid återkallandetillfället. Som vi kommer att gå in på mer senare är det inte bara en enda retning som lagras från en träning, hela situationen lagras in (Gordon och Klein, 1994). En annan orsak kan vara att minnet inte kan återkallas beroende på det inre läget hos djuret (Gordon och Klein, 1994). En association som lagras in kan bli state dependent, dvs. att det inre motivationsläget lagras in tillsammans med minnet av en händelse, vilket gör att minnet lättare återkallas vid rätt internt läge. Om hundens minnesförmåga Att exakt ange hur hundars kort- och långtidsminne fungerar är en svår uppgift. Detta beror dels på att det finns allt för få studier gjorda på detta, men även att man inte kan tala om minne som en förmåga. Även om de allmänna drag som ovan målats upp vad gäller STM och LTM kan anses gälla för djur i allmänhet, tycks olika händelser kunna sparas och hämtas fram med olika effektivitet hos olika arter (Pearce, 1987). De studier som dock är gjorda på hund och som kan säga oss något om hundens minnesförmåga kan ändå vara intressanta att summera. Hundens STM En metod som använts, och som kan hjälpa för att ge en ungefärlig bild av hundens STM, är inlärningsförsök med inlagd delay. Här presenteras någon form av stimulus, nästan altid visuellt, som måste minnas för att hunden efter en tidsperiod ska kunna lösa en uppgift. På det sättet kan man ta reda på begränsningar i STM vad gäller tid, och även om störningar under delayet försvårar minnesförmågan. Gagnon och Doré (1993) testade vuxna hundars förmåga att minnas ett föremåls placering bakom en skärm. Försöket var en del av ett annat där man undersökte hundars förmåga att förstå att objekt finns kvar även om de inte är synliga eller på annat sätt möjliga att upptäcka ( objektspermanens ). Där lät man hundarna, en åt gången, få se hur en tennisboll eller annan leksak fördes in bakom en skärm med hjälp av ett redskap (en låda med skaft på), varefter redskapet fördes fram till utgångspunkten. Detta medförde att hunden gavs möjlighet att förstå att föremålet lämnats av bakom skärmen. Flera olika skärmar användes under försöken, så att inte hunden skulle lära sig att föremålet alltid låg bakom samma skärm. Efter att redskapet var tillbaka släpptes hundarna, men efter en viss tidsfördröjning. Först helt utan tidsfördröjning, men vartefter de klarade av att gå till rätt skärm ökades tiden innan de släpptes. Maxtiden var 23 sekunders delay mellan gömmande och släppande. Resultaten visade att tidsfördröjningen inte påverkade resultatet. Runt 40% av alla släpp resulterade i att hunden valde rätt skärm, oavsett om tidsfördröjningen var 3, 13 eller 23 sekunder. Hundar tycks alltså i en uppgift där det gäller att hålla minnet av ett försvunnet föremål aktivt ha en kapacitet som överstiger 23 sekunder. Ett annat tillvägagångssätt använde sig Lawicka och Szczechura (1979) av. De tränade hundar att gå till en av tre matautomater (en till höger, en till vänster och en rakt fram) efter det att en 15

16 buzzer ljudit ovanför den rätta automaten. Vid de första tillfällena släpptes hunden direkt efter att signalen givits, men automaten gav bara mat om hunden gick fram till rätt automat. Denna träning pågick tills hundarna lärde sig detta. Därefter lades tidsfördröjning in mellan ljud och släppande i varje träningsomgång (60 släpp per omgång) - först 15 sekunder, därefter 60 sekunders fördröjning. Resultaten visade att tidsfördröjningen inte förorsakade några problem. Ingen hund valde under någon av fördröjningsomgångarna fel automat. Vid en tredje omgång lades en störning in mellan ljud och släppande. Den bestod av att hunden gavs en extra portion mat då den väntade på att bli släppt. Störningen resulterade i en större felprocent, men endast hos två av sex hundar. Båda hundarna uppnådde godkänt kriterium efter ytterligare träning. Ett liknande resultat uppnåddes av Vågberg (1998), där hundar testades i förmåga att minnas placering av föda under en av fyra hinkar. 116 hundar av fyra raser användes (border terrier, golden retriever, greyhound och border collie). Hundarna fick se när mat gömdes under hink och under några få träningsomgångar tränas i att springa till rätt hink. När hundarna lärt sig att se var mat gömdes och därefter vid släpp kunna springa till rätt hink, infördes en tidsfördröjning med en minut. Under den minuten tog ägaren sin hund med sig på en promenad 25 meter bort och tillbaka. Om hunden efter släppet rörde sig till rätt hink direkt testades hunden i en liknande procedur, men nu med två minuters total tidsfördröjning och ytterligare störning i form av matgivande längst bort på promenaden. Om hundarna ändå efter detta mindes under vilken hink maten lagts fortsatte testet till en tredje och avslutande fas. Även där var fördröjningen två minuter, men störningen bestod i en träningsomgång där uppgiften var att se var mat gömdes under fyra andra hinkar. Efter detta togs hunden tillbaka och släpptes efter den stipulerade tiden. Det visade sig att tidsökningen och den ökade störningen försvårade förmågan att minnas placeringen av födan. 71% av hundarna klarade fördröjningen en minut utan matgivande. När tiden utökades till den dubbla och störning med matgivande infördes klarade 42% av hundarna. När störningen bestod av ett inlagt träningspass som liknade uppgiften som testades klarade endast 12% av hundarna att välja rätt hink. Scott och Fuller (1965) testade hundars STM i upp till fyra minuter, användande sig av 94 hundar av fem raser (cocker spaniel, beagle, fox terrier, shetland sheepdog och basenji). I deras försök tränade man först hundarna i ett diskrimineringsförsök, en procedur som liknande Lawickas och Szczechuras. Här var signalen dock en svängdörr som vreds något framför hunden - antingen något till vänster eller något till höger. Vridningen signalerade vilken av två gångar som ledde till en dörr med mat bakom, men även handling av testledare. De hundar som efter träning lärt sig att reagera rätt gentemot vridningen av dörren tränades vidare med delay. Denna bestod av att hunden fick iaktta vridningen, varefter åsynen av dörren täcktes. Försöket var utformat så att om hundarna trots en kort fördröjning inom loppet av 30 släpp lärde sig att välja rätt väg, tränades de vidare med en längre fördröjning. Tidsfördröjningarna var 1, 5, 10, 15, 30, 60, 120 och 240 sekunder. Resultaten visade att fördröjningen försvårade för hundarna, men framförallt att det var stor individuell variation. Totalt klarade knappt 40% av hundarna 5 sekunders fördröjning eller mer. Den maximala fördröjningen som klarades av varierade mellan raserna: shetland sheepdog endast 1 sekund, basenji och beagle 15 sekunder, foxterrier 60 sekunder och cocker spaniel 240 sekunder. Variationen var dock större mellan individer än mellan raser, men siffrorna ger en bild av den totala variationen. Dessa resultat visar på att hundar kan ha en förmåga att hålla upplevda händelser aktiva i minnet i flera minuter. Dock tycks det finnas en stor variation mellan hundar och fördröjningar på bara några få sekunder tycks kunna ge minnesproblem. Förutom att ökad tid tycks sudda ut interna representationer av händelser tycks förmågan hos STM påverkas av vad hunden får uppleva under 16

Inlärning hos tamhund

Inlärning hos tamhund Inlärning hos tamhund Litteratursammanfattning i etologi 2000 Av Kenth Svartberg Zoologiska institutionen Stockholms universitet 1 INNEHÅLL Inledning...5 Inlärningshistoria - från thorndike och framåt...6

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Antecedent - A i beteendets A-B-C Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

"Från inlärningsteori till hundträning", Hundens evolution, genetik och beteende; SU HT-18; föreläsare: Kenth Svartberg

Från inlärningsteori till hundträning, Hundens evolution, genetik och beteende; SU HT-18; föreläsare: Kenth Svartberg Inlärning och hundträning hur hänger det ihop? Inlärning målet, träning medlet Bra hundträning utnyttjar hundens inlärningsförmågor på ett effektivt sätt Hundträning har även en etisk måttstock bra hundträning

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster? Mål för föreläsningen Inlärning grunden för förändring Ge en introduktion till inlärningspsykologi Lära ut grundläggande inlärningsprinciper Inlärningsteori i vardagen prova att tillämpa inlärningstänk

Läs mer

innehållet är att ge för den silvertejp kan en är i första dig även

innehållet är att ge för den silvertejp kan en är i första dig även Om innehållet Målsättningen med den här boken är att ge hundföraren en verktygslåda att ta till från de första spårövningarna till genomförandet av de mest avancerade uppdrag. För att nå det målet behövs

Läs mer

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap Mål Förkunskap Kursarrangör Efter genomgången utbildning skall elev ha: - teoretisk och praktisk kunskap om definitioner som används för att beskriva hunds mentalitet.

Läs mer

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Av S.G. Friedman, Ph.D. Publicerad i Good Bird Magazine 2007 Då vi talar om beteendeanalys fokuserar vi oftast på våra elevers frivilliga,

Läs mer

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika

Läs mer

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer

Läs mer

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för

Läs mer

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man

Läs mer

Hantering av rädsla med katten som exempel

Hantering av rädsla med katten som exempel Hantering av rädsla med katten som exempel Detta är översikten från en 90-minuters föreläsning om hur man bäst förebygger och minskar rädsla hos katt. Men sluta inte läsa här resonemangen går att tillämpa

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Inlärning Psykologprogrammet, KI Inlärning Psykologprogrammet, KI Erik Hedman Leg. Psykolog, med. dr. Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet kire.hedman@ki.se 5 september 2012 Agenda Förmiddag Vad är inlärning

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA

VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA ROBOTAR? Peter Gärdenfors och Christian Balkenius Kognitionsforskning, Lunds Universitet, S 223 50 Lund e-mail: peter.gardenfors@fil.lu.se christian.balkenius@fil.lu.se Här

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Mera Mentalkunskap (M 3)

Mera Mentalkunskap (M 3) 2010-07-01 Mera Mentalkunskap (M 3) Mål Efter genomgången utbildning skall elev ha: Teoretisk och praktisk kunskap om definitioner som används för att beskriva hunds beteenden och mentalitet. Teoretisk

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Att studera kognitiva förmågor

Att studera kognitiva förmågor Hur medvetna är djur? Viktoria Wiss Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Vi vet att djur har känslor

Läs mer

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15 INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post: johanna.eno.persson@ki.se

Läs mer

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Sammanställning av Valptest Ekhöjdens E3-kull

Sammanställning av Valptest Ekhöjdens E3-kull Sammanställning av Valptest 2018-07-11 Ekhöjdens E3-kull Valptest bakgrund och metod Den främsta anledningen att genomföra en valptest ur ett uppfödarperspektiv är som ett försök till att förutspå den

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

Nyttan av skvaller att förekomma

Nyttan av skvaller att förekomma Nyttan av skvaller att förekomma Med skvallerträning i olika form kan du inte bara förekomma bekymmer såsom utfall vid hundmöten utan även komma tillrätta med redan uppkomna sådana hos de allra flesta

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan)

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan) INLÄRNING Ivan Pavlov, nobelpristagare, psykolog, forskare. I början av 1900 talet gjorde Pavlov ett psykologiskt test som nog många känner igen som "Pavlovs hundar" Han mätte mängden saliv på hundar när

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

ETT FANTASTISKT TRÄNINGSPASS!

ETT FANTASTISKT TRÄNINGSPASS! Av: Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson www.carpemomentum.nu Publicerad i Canis 2012 ETT FANTASTISKT TRÄNINGSPASS! Hundträning är egentligen så mycket mer än bara själva träningen med hunden; det är

Läs mer

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning Hjärndelarna Enligt en av de många vetenskapliga teorier som denna utbildning vilar på består vår hjärna av tre olika hjärndelar som uppstått i olika faser av vår evolutionära utveckling. 1. De gamla hjärnorna,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BELÖNINGS- OCH RESPONSTANKEN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BELÖNINGS- OCH RESPONSTANKEN Du måste TÄNKA på vad du gör när hunden gör! - bli medveten om vad du egentligen belönar och ger

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Mentalitet och hundträning med inriktning på att undvika / träna bort pip och gnäll. Vara stresstålig.

Mentalitet och hundträning med inriktning på att undvika / träna bort pip och gnäll. Vara stresstålig. Mentalitet och hundträning med inriktning på att undvika / träna bort pip och gnäll Vara stresstålig Hög förväntan med bibehållen koncentration Hur mycket av motstridiga motivationer orkar hunden med?

Läs mer

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Innehåll. Inledning. Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning. 10 6. Frågor om DOG-e-walk

Innehåll. Inledning. Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning. 10 6. Frågor om DOG-e-walk Innehåll Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö 4-5 2. Funktion Signal 6-7 3. Hunden Hundraser, ålder m.m. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning 10 6. Frågor om DOG-e-walk Allmänt

Läs mer

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI Välkomna på kurs Kursplan valpkurs 1. Teorikväll 2 Belöning, avslapp, kontakt, 3 Stå/sitt/ligg beteendeträning 4 Stadga - att hålla position 5 Targetträning 6 Bakdelskontroll/Plattform

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Kommandon för klickerträning

Kommandon för klickerträning Kommandon för klickerträning Klickerträna din valp Klickerträningen utvecklades på 1940-talet av tränare av marina däggdjur som upptäckte att de kunde ge delfiner och valar signaler som uppmuntrade korrekt

Läs mer

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 För den klickerkloka hunden betyder klick som bekant två saker. För det första talar klicket om att belöning är

Läs mer

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Teorin i Hundskola.NU! 1.0 i sammanfattning Tanken om respons Hundar lär sig av det som är lönsamt. Ett beteende som ger respons av något

Läs mer

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå

Läs mer

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga: Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna

Läs mer

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep MINNESSJUKDOMAR - KAN MAN MINSKA RISKEN? MINNET - minnesknep Minnesproblem / minnessjukdom - Var 3:e person över 65 år klagar på försämrat minne - Årligen insjuknar ca 14 500 personer i en minnessjukdom

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

för samtalen och diskussionerna framåt

för samtalen och diskussionerna framåt Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Bild 2. BPH-medelvärde. Bild 3. BPH-spindeldiagram för vald ras.

Bild 2. BPH-medelvärde. Bild 3. BPH-spindeldiagram för vald ras. ATT TOLKA BPH-RESULTAT DIN GUIDE SKK AVELSDATA Resultaten från BPH redovisas i SKK Avelsdata (www.skk.se under rubriken e-tjänster). Här finns information både på ras- och individnivå. För special- och

Läs mer

Mental träning. I teorin och i praktiken

Mental träning. I teorin och i praktiken Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Något att fundera över!

Något att fundera över! Något att fundera över! Är lärandet ett dolt faktum även för lärare? Svarta lådan där lärandet sker Input Perspektiv: hjärnan Perspektiv: individen konstruerar Output Perspektiv: sociokulturellt Perspektiv:

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer