Inlärning hos tamhund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inlärning hos tamhund"

Transkript

1 Inlärning hos tamhund Litteratursammanfattning i etologi 2000 Av Kenth Svartberg Zoologiska institutionen Stockholms universitet 1

2 INNEHÅLL Inledning...5 Inlärningshistoria - från thorndike och framåt...6 Behaviorismen... 6 Pavlov... 6 Kognitiv syn på inlärningsförmåga... 9 Etologiskt och evolutionärt perspektiv på inlärningsförmåga Var står vi i dag i studiet av djurs inlärningsförmåga? Hundens begreppsvärld - informationsbehandlande och minne...11 Associationer - vad är det? Sållar bort slumpmässiga samband Interna representationer Minne Långtidsminne - LTM OM HUNDENS MINNESFÖRMÅGA Hundens STM Andra faktorer påverkande hundens STM Hundens långtidsminne - LTM OLIKA FORMER AV LÅNGTIDSMINNE OCH INFORMATIONSBEHANDLANDE Deklarativt minne Procedurminnet - den "raka vägen" från retning till handling Två generella sätt att handskas med information JÄMFÖRELSER MELLAN INFORMATIONSBEHANDLANDE HOS VARG OCH HUND Icke-kognitiv och kognitiv informationsbehandling hos hund Observationsinlärning och insikt "Kognitiva kartor" Samarbete och strategi vid jakt Skillnader i kognitiv och icke-kognitiv förmåga hos hund Skillnader mellan hundtyper på grund av skillnader i selektionstryck Skilda beteendesystem med olika neoteni-grad Korrelation mellan neoteni-grad i kognitivt och icke-kognitivt behandlande? SAMMANFATTNING: INFORMATIONSBEHANDLANDE HOS HUND Associativ inlärning...29 ASSOCIATIV INLÄRNING - TERMINOLOGI OCH DEFINITIONER En klassisk betingningssituation En operant betingningssituation OLIKA TYPER AV ASSOCIATIONER S-S*-associationer, stimulusinlärning R-S*-associationer Situation eller stimulus associerad till "icke-följd" Beteende associerad till "icke-följd" Inlärd irrelevans S(R-S*) S-R-association Förhållandet mellan typ av inlärningsprocedur och vilka associationer som skapas

3 GENERELLA VILLKOR FÖR ATT ASSOCIATIONER SKA SKAPAS Tidslig närhet Korrelation mellan händelserna Händelsernas tydlighet Olika händelser olika "kompatibla" med varandra Motivation och inlärning...45 Vad är motivation? Motivationsläge påverkar informationsintag Allmän aktivitetsnivå - "Arousal" Motivationens inverkan på beteenden Hypotetiska motivationslägen hos hund Definitionssvårigheter och undersystem Sammanfattning: allmänt om motivation FÖRSTÄRKNINGAR OCH MOTIVATION Generella lägen och subjektiva värderingar "Incentive learning" "Two process learning" Konkurrerande motivationslägen Beteendeförändringar vid associativ inlärning...57 Förväntansbeteenden - CR vid klassisk betingning Adaptiva och "naturliga" förväntansbeteenden i attraktiva situationer Specifika förväntansbeteenden i andra situationer Förväntansbeteenden vid aversiv träning - obehag Förväntansbeteenden i sociala obehagssituationer Variation i beteenden i obehagssituationer - rasskillnader Omgivningsfaktorer och typ av hot påverkar val av beteende Påverkan av beteenden i operanta träningssituationer...65 Operant träning med attraktiva följder - positiv förstärkning Träningsprocedurer i operanta försök AVVIKELSER FRÅN EFFEKTLAGEN Olika beteenden olika förstärkningsbara Predispositioner och begränsningar i förstärkningsbarhet Allmänt om förstärkningsbarhet av olika beteenden Stimulusinlärning respektive responsinlärning Passiva rörelser ger mindre feedback än "frivilliga" beteenden Stimulusinlärning före responsinlärning "Instinctive drift" "Instinctive drift" hos hund? Alternativa förstärkningar "Självförstärkande" beteenden Jämförelser med mänskliga motiv Vad innebär "självförstärkning" i praktisk träning? Vidskepligt beteende Obehag vid inlärning - bestraffningar och negativa förstärkningar...84 Bestraffning i operanta träningsprocedurer "Conditioned suppression" Klassisk betingning överskuggar operant betingning "Artspecifika försvarsbeteenden" och negativt förstärkta beteenden svårkorrigerade Kontrasteffekt och bestraffning

4 Bestraffning som omriktare Alternativ till bestraffning som beteendereducerare Negativ förstärkning i operanta träningsprocedurer Tillämpningar av negativ förstärkning hos hund Olika beteendens förstärkningsbarhet med obehag "Inlärd hjälplöshet" Sammanfattning om obehag i hundträning Stimulusdiskriminering Olika typer av stimuli Teorier om diskrimineringsförmåga Överskuggning och blockering Kontext-inlärning DISKRIMINERINGSFÖRMÅGA HOS HUND VISUELL DISKRIMINERING Samma form, men olika färg Tamhundars förmåga att diskriminera mellan färger AKUSTISK DISKRIMINERING Akustisk diskriminering i praktisk hundträning Ljudlokalisering OLFAKTORISK DISKRIMINERING HOS HUND Tidigt utvecklad förmåga Diskriminering av individspecifik doft Praktisk nytta av olfaktorisk personidentifikation i rättssammanhang Strategier vid olfaktorisk diskrimineringsträning Diskriminering vid spårträning Diskriminering av spårriktning DISKRIMINERING HOS HUND: PREDISPOSITIONER OCH BEGRÄNSNINGAR Akustisk selektiv diskriminering - beroende på typ av respons Selektiv diskriminering mellan visuella och akustiska stimulin Visuell diskriminering: plats kontra form Diskriminering mellan olfaktoriska stimulin och stimulin av andra modaliteter Sammanfattning selektiv association Från nya associationer till långvariga och hållbara - motstånd mot utsläckning "Partial reinforcement effect" - PRE Generellt viktiga faktorer vid variabel förstärkning "Habit formation" Sammanfattning av litteratursammanställningen med praktisk inriktning Att påverka vanligheten av beteenden - mer eller mindre Hundens förmåga att associera retningar med beteenden Inlärning på olika kognitiva nivåer Användbar inlärningsförmåga - Vilken nivå? "Regler" för associationsskapande Förväntningar Användande av obehag i hundträning Modell för "momentinlärning" hämtad från inlärningsförsök Vidare läsning Referenser

5 INLEDNING Hunden och människan har samexisterat i många tusen år, något som alla vänner till tamhunden i dag kan vara tacksamma över. Detta dels för att denna samvaro lett till att vi i dag har ett stort antal olika typer av hundar, formade av människan och dennes skiftande behov. Något annat som detta fört med sig är en stor praktisk kunskap om hur vi ska agera med och mot hunden för att kunna få den enskilda hunden att fungera efter de villkor som vi sätter upp. I generation efter generation har denna kunskap, som ibland betraktats som självklar, förts vidare och använts inom alla de områden, där hunden kommit att tillsammans med människan leva och lösa olika uppgifter. Med inträdet i det århundrade vi idag lever i, kom den teoretiska kunskapen om djurs beteenden öka enormt. Inom vetenskapsområden som psykologi och etologi studerade man olika arters beteenden i olika situationer på ett objektivt vis. Den samlade kunskapen om djurs beteenden lades till varandra och olika modeller har lagts fram, som ska förklara hur och varför djur agerar i olika situationer. Nu mot 1900-talets slut kan vi påstå att den samlade vetenskapliga kunskapen om djurs inlärningsförmåga är stor, så stor att den kan jämföras med den praktiska kunskap som finns kring träning och dressyr av hundar. För många olika syften - för vidareutveckling av ännu bättre träningsmetoder, kunskapsspridning, etiska dressyraspekter etc - är det viktigt att den praktiska och den teoretiska kunskapen går hand i hand. Detta arbete syftar till att på ett åtminstone övergripande sätt bygga en bro mellan praktiskt hantverk och vetenskapliga resultat. Som grund för arbetet ligger tidigare publicerade arbeten om inlärning och litteratur från andra relevanta forskningsområden. Denna kunskap tillsammans med dokumentationer om praktisk hundträning kan ge oss en helhetssyn som kan vara både informativ och utvecklande. För att försöka belysa hundens inlärningsförmåga från olika håll, måste en sammanfattning som denna använda kunskap från olika områden. Arbetet är också upplagt därefter. För en ökad förståelse om forskning kring djurs förmåga att lära sig genom att skapa associationer, bör en allmän bild presenteras av den relevanta inlärningspsykologiska historiken, vilket görs i det första inledande avsnittet. Efter detta ges en bild av hunden som informationsbehandlare, där ett försök görs att ge en rättvisande bild av hundens kognitiva förmågor. Här tas exempelvis representationsförmåga, minneskapacitet, enkel och komplex informationsbehandling upp. Därefter beskrivs i generella termer de vanligaste inlärningsprocedurerna som används vid kontrollerade inlärningsförsök. Detta i första hand inte för den direkta tillämpbarheten av dessa i praktisk hundträning, utan mest för att ge en kunskapsgrund för att underlätta läsandet av litteraturarbetet. En sammanfattande bild av vilka typer av associationer man kan förvänta sig att hundar kan skapa, följs av allmänna villkor för associationsskapande. Något som är nära knutet till inlärning är motivation. Framförallt under de senare årtiondena har dessa två forskningsområden kommit närmare varandra. En översikt av området ges därför i det påföljande avsnittet. Därefter kommer i tågordningen det som normalt följer då nya associationer skapats tillsammans med en viss motivation - beteendeförändringar. Här behandlas de resultat som finns från inlärningsförsök med hund, både från klassiska betingningsprocedurer och operanta dito. Även om man i flertalet av dessa använder ett begränsat antal typer av förstärkare och intresserar sig för relativt enkla responser, kan resultaten från dessa vara en bra grund att utgå från vid praktisk träning. Här finns en genomgång av beteendeförändringar vid användande av obehag i hundträning, som - utan att etiska aspekter diskuteras - kan ge viktig information för diskussioner om användande av bestraffningar och negativa förstärkare i praktisk träning. 5

6 För att kunna utnyttja en hunds färdigheter är en förutsättning att inlärda beteenden kan kontrolleras av någon form av signal. Den process som kan utnyttjas för inlärning av styrande signaler benämns diskrimineringsförmåga. Genom träning kan hundar lära sig att skilja ut olika retningar i träningssituationen, vilket kan leda till att olika signaler styr olika beteenden. Efter det följer en allmän genomgång av de faktorer som påverkar utsläckningshastigheter, det vill säga hur olika träningsupplägg kan leda till att inlärda kunskaper/beteenden bibehålls under längre tidsperioder. Även om nyinlärningshastighet är en mycket intressant och viktig aspekt på hundträning, är förmågan att bibehålla inlärda beteenden minst lika viktigt. Då ett delsyfte med arbetet är att i någon mån kunna använda och överföra innehållet till praktisk träning, finns en sammanfattning med praktisk inriktning med. Den är tänkt att vara mer lättillgänglig och ge en helhetsbild av innehållet i huvudarbetet. Trots att den är placerad sist i arbetet kan den vara lämplig att börja med, för att sedan vid intresse läsa vidare i detalj i respektive avsnitt. INLÄRNINGSHISTORIA - FRÅN THORNDIKE OCH FRAMÅT Inom inlärningsforskningen har det skapats ett otal olika förklaringsmodeller. Just förmågan att vi och andra djur kan förändra beteendet efter att ha blivit påverkade utifrån har uppenbarligen intresserat och fascinerat människan under lång tid. Vid en översikt över inlärningsmodeller kan man dock låta sig nöja med att backa tillbaka 100 år, till Edward L. Thorndike (1898; 1911). Ett av denne amerikans rön som kommit att bli välkända handlade om djurs förmåga att genom försök och misstag sålla bort dåliga beteenden och använda sig av bra beteenden. Definitionen av bra och dåligt utgick efter hur väl olika beteenden passade in i situationen. Thorndikes instängda katter kunde genom försök och misstag - eller på engelska trial-and-error - lära sig hur man tog sig ut. Vissa beteenden, som krafsningar mot burdörren, jamningar och vandringar runt om i buren, var verkningslösa i syftet att komma ut. Däremot kunde, om försöket var upplagt så, ett drag med tassen i ett snöre ge katten friheten och den föda som fanns att tillgå utanför buren. Om detta försök upprepades blev de beteenden som inte gett någon frihet för katten alltmer sällsynta, medan det rätta beteendet, det som gett katten friheten, blev allt vanligare i kattens beteenderepertoar. Liknande försök med ett antal olika djurarter - däribland hund - gav liknande resultat. Thorndikes tolkning av dessa resultat var att de beteenden som ledde till för djuret tillfredsställande följder ( satisfying state of affairs ) förstärktes i situationen, medan beteenden som gav otillfredsställande följder ( annoying state of affairs ) reducerades i situationen. Detta påstående, som kom att benämnas effektlagen, är kanske det som mest förknippas med Thorndike och som kom att influera hela den nya eran av inlärningspsykologer som kom att verka i fotspåren efter honom. Behaviorismen En rad kända experimentalpsykologer - Watson, Guthrie, Skinner m.fl. - kom att bilda skola, som senare gick under namnet behaviorists, som översatt till svenska kanske blir behaviorister (ex. Skinner, 1938). De olika forskarna hade i flera avseenden avvikande åsikter om och förklaringsmodeller för människors och djurs beteenden. På några viktiga punkter var de däremot 6

7 samstämmiga, till exempel hur djur ska studeras. Den behavioristiska ståndpunkten i denna fråga, med Skinner i spetsen, var att undvika att beskriva beteenden och effekter av inlärning i mentalistiska, icke observerbara, termer. Då det är svårt att kunna vara precis i beskrivandet av hur djur känner, vad de tycker eller vad de vill, menade man att det inte heller går att beskriva djurs handlande i subjektiva termer. I behavioristisk mening kunde djurs handlande alltså enbart beskrivas utifrån vad som kunde betraktas av en åskådare - vad som var observerbart. Detta gjorde att Thorndikes modell med tillfredsställande och otillfredsställande följder blev kritiserat. Först om träningen påverkat djurets handlande kunde man säga något om träningen och då inte i termer av vad djuret upplevt. Om ett beteende blev vanligare i en träningssituation hade det förstärkts under träningen och just termen förstärkning blev något av ett nyckelbegrepp. Detta var ett mer strikt sätt att definiera djurs inlärningsförmåga, som inte gav utrymme för subjektiva tolkningar om djurs eventuella känslor eller värderingar. En annan viktig distinktion jämfört med Thorndikes tidiga inlärningsteorier berörde effektiviteten av bestraffningar jämfört med förstärkningar. Enligt den behavioristiska skolan var förstärkningar betydligt mer effektiva att öka sannolikheten för beteendet än vad bestraffningar var att reducera bort beteenden. Detta kom i och för sig även Thorndike fram till och i sin modernare effektlag slog han fast att förstärkningar påverkar beteenden effektivare jämfört med bestraffningar. Mycket av Skinners arbete gick ut på att förstå hur olika förstärkningsscheman (olika vanlighet på förstärkning, om de presenteras slumpmässigt eller efter fast schema, om de presenteras med avseende på antal utförda responser eller förlupen tid etc) påverkade djur under träning. Ett annat kännetecken för dessa behaviorister var ett generalitetstänkande för olika arter och olika inlärningssituationer. Man menade att studiet för att förstå djur generellt mycket väl kunde utföras på en eller ett fåtal arter. En av Skinners teorier var att de bakomliggande mekanismerna för inlärning var samma hos alla arter. Detta medförde att man kunde begränsa sina experiment att gälla duvor och råttor, för att till exempel förstå mer om hur människor förändrar sina beteenden vid inlärning. Ett annat utslag av detta generalitetstänkande gällde förstärkningstyper. Beteenden klassades som förstärkningsbara eller ej (något som kommer att behandlas mer i detalj längre fram) och yttre händelser som fungerande förstärkare eller ej. Detta resonerande innebar att alla fungerande förstärkare ansågs vara lika effektiva för alla typer av förstärkningsbara responser. Den typ av inlärning som Skinner - och behaviorismen - kom att bli mest känd för var just förstärkningars förmåga att påverka vanligheten av beteenden. Den enkla grundregeln var att beteenden som följdes av en förstärkare ökade i vanlighet (ökad frekvens, sannolikhet och/eller intensitet) i träningssituationen, medan beteenden som inte kom att följas av förstärkning minskade i vanlighet. Skinner förklarade detta fenomen med att någon form av association skapas hos djuret mellan den stimulus-situation som råder under träningen (det som ingår i träningssituationen som djuret kan uppmärksamma) och det beteende som leder till förstärkning. En förstärkt association mellan en viss situationen och ett visst beteende leder till att just det beteendet lättare utlöses i just den situationen jämfört med innan träning. I Skinners klassiska försök användes ofta en mer eller mindre avancerad träningsbur ( skinnerbox ), där olika signaler kunde utlösas och där djuret hade möjlighet att utföra olika beteenden. En typisk träningssituation kunde vara att försöksdjuret, exempelvis en råtta, hade möjlighet att komma åt föda, men bara om den tryckte på en pedal. Direkt efter råttans tryck kunde en pelletsautomat utlösas så att en matbit blev åtkomlig. För att träna råttan i en mer specifik stimulussituation kunde villkoret för tillgång påföda vara mer specifikt, exempelvis blev födan åtkomlig enbart om tryckningen på pedalen skedde då en lampa var tänd. Efter ett antal träningspass kunde 7

8 råttan eventuellt ha lärt sig det villkoret, vilket då ledde till att råttan tryckte allt färre gångerdå lampan var släckt och allt oftare då lampan var tänd. Träningsproceduren att förstärka fram beteenden kom Skinner att benämna för operant eller instrumentell, betingning. Operanta betingningsprocedurer beskrivs mer i detalj nedan. Pavlov Ungefär samtidigt som Thorndike kom man i Europa fram till resultat som skulle sätta spår i inlärningsforskningens historia. Den ryske fysiologen Ivan P. Pavlov arbetade framförallt med matsmältningssystemets fysiologi och fokuseringen på inlärning kom till mer av en händelse. Vad Pavlov kom att undersöka i detalj var djurs förmåga att associera yttre händelser med varandra (se Pavlov, 1927). I de klassiska försöksuppställningarna presenterade man för hunden någon form av neutralt stimulus - en ringsignal, ett metronom-tick eller en figur ritad på ett papper - direkt följt av något motiverande för hunden, oftast mat eller elstöt. Detta upprepades ett antal gånger, vilket ofta ledde till förändringar i hundens beteende. Efter att hunden från början inte reagerat på det neutrala stimulit, kom det att utlösa flera olika responser hos hunden, exempelvis ökad salivering då man använde sig av mat. Vad som hade skett under träningens gång, enligt Pavlov, var att den reflex som normalt endast matpresentationen utlöste - bl.a. ökad salivavsöndring - även utlöstes av den tidigare neutrala signalen. I viss mån definierades dessa processer efter uppdelningen mellan inlärt och medfött. Salivering från första början som svar på matpresentation betraktades som något medfött och icke-inlärt, medan saliveringen som svar på det nya stimulit var en inlärd respons. Den ursprungliga definitionen på olika typer av stimuli av Pavlov syftade dock mer på villkorlighet. Att en metronoms tickande kan komma att utlösa salivering hos en hund beror på vissa villkor. Ett är att hunden tidigare fått uppleva tickandet i samband med föda. Ett annat villkor för att tickandet ska fungera utlösande är att tickande även i fortsättningen associeras med föda, annars riskeras saliveringen att släckas ut. Dessutom medgav Pavlov att saliverande som respons på fast föda som bröd eller kött ingalunda är till fullo medfött. Tidiga experiment (Zitovich i Pavlov, 1927) visade att valpar, som fötts upp enbart på mjölk, vid några månaders ålder inte saliverade vid åsynen avfast föda. Detta går väl ihop med en mer modern och nyanserad bild av beteenden hos den vuxna individen - i princip alla responser är en produkt av genetisk påverkan och intryck utifrån i samspel. Trots detta delade Pavlov, som vi senare kommer att gå in mer på, stimuli och responser i medfödda (obetingade) och förvärvade (betingade). Trots att väldigt mycket har hänt inom inlärningspsykologin sedan Pavlovs dagar och att många av hans teorier kritiserats och förkastats, har hans forskning satt djupa spår som fortfarande i högsta grad är märkbara. Inlärningsförsök där man arrangerar så att ett djur exponeras för flera yttre händelser, exempelvis en ton följt av en elstöt, benämns fortfarande klassisk eller pavloviansk betingning. Då de traditionella studierna av klassisk betingning ofta gjordes med ganska enkla reflexer - salivering för mat, benundandragning för elstöt, blinkning för luftpuff etc - betraktades ofta de bakomliggande processerna i denna inlärningsform som simpla och ointelligenta. Med senare tids ökade kunskap har dock pavlovianska procedurer kommit att betraktats ur ett annat ljus (Rescorla, 1988). De är inte bara reflexiva beteenden som kan påverkas av klassisk betingning. Även mer intelligenta processer som förväntan och insikt tycks påverka de beteendeförändringar som kan ske genom klassisk betingning. Detta vet vi då det vetenskapliga studiet numera vågat glida ifrån behaviorismens strikta synsätt vad gäller djurs subjektivitet och inriktat sig mer på djurs kognitiva processer. 8

9 Kognitiv syn på inlärningsförmåga Under tidigt 1900-tal studerades djur i hög grad utifrån ett perspektiv där man antingen negligerade djurs subjektiva upplevelser eller förnekade att djur kunde ha sådana. Exempel på detta var behavioristernas synsätt att operant betingning ändrade på djurets beteende inte för att djuret förstod att ett visst beteende ledde till belöning, utan för att en förbindelse mellan situation och respons skapats, vilket var tillräckligt för att förklara beteendeförändringen. Då djuret stötte på en viss situation utlöstes beteendet, något som har gjort att den behavioristiska skolan även gått under benämningen S-R-connectionism. Den benämningen är talande för vad man ansåg ligga bakom beteendeförändringar som svar på inlärning: nya förbindelser mellan träningssituationen (S) och djurets beteende (R). Man menade att djur inte kunde lära sig om en situation (exempelvis att efter ett visst beteende kommer troligen mat). Kopplingar mellan stimuli och responser utan efterföljande förstärkning påverkades inte. Förstärkningar som korrelerade med ett beteende i en viss situation kunde däremot skapa dessa kopplingar, vilket då ledde till att beteenden - omedvetna och vanemässiga - ökade i sannolikhet i just den situationen. I detta perspektiv menar man alltså att förstärkaren endast fungerar som en katalysator som bidrar till en ökad association mellan situation och beteende (Rescorla, 1987). Som en reaktion på detta dominerande perspektiv växte den kognitiva psykologin fram inom djurforskningen, mycket beroende på att många inlärningsresultat inte kunde förstås enligt enkla S- R-principer. Inom detta forskningsområde studerar man olika former av tankeprocesser som minne, beslutsfattande, subjektiva tolkningar av omvärlden, intelligens och även i viss mån känslor. Genom att bland annat använda relativt traditionella försöksuppställningar, men med andra hypoteser att testa, har man funnit att djur i allmänhet har en större förmåga att uppfatta och tolka sin omgivning än vad man tidigare kunnat visa. Ett exempel på detta är latent inlärning (inlärning utan direkt förstärkning), som de första pionjärerna inom kognitiv inlärningsforskning fann bevis för. Råttor som fick vistas i en labyrint ett antal dagar innan de tränades att finna rätt väg - positiv förstärkning med mat för att nå en speciell punkt i labyrinten - gjorde betydligt färre misstag jämfört med råttor som inte fått vistats där innan. Det kan hända att man i dag höjer på ögonbrynen för att sådana resultat skulle på något sätt vara revolutionerande, men sett mot bakgrund att behavioristiska tankesätt var förhärskande så förstår man det hela något bättre. De menade att förstärkningar var den viktigaste faktorn vid inlärning och att djur utan att bli förstärkta för ett visst handlande inte kunde skapa några associationer eller minnas situationen. Resultaten som visade på latent inlärning, dvs inlärning utan förstärkning som kom till uttryck först vid en förändrad situation, var då något som motsade behavioristernas teorier. En av de tidigaste forskarna som studerade latent inlärning var E.C. Tolman (1932; 1948). Han visade att råttor som under en viss period vistats i en labyrint lärde sig lika mycket vad gäller möjliga vägar som råttor som under samma period blivit förstärkta för rätt väg. Dessa tidiga resultat sporrade till vidare forskning på hur djur upplever sin omvärld, framförallt med avseende på inlärningssituationer. Detta har gjort att man i dag har många bevis för att djur kan lära sig om situationer, något som inte behöver ta sig direkta uttryck i form av förändrat beteende. Exempel är följande. Djur, som först får lära sig att en ton alltid följs av ett klickande och som sedan - utanför den första situationen - får lära sig att klickande kan leda till elstöt, uppvisar rädslerelaterade beteenden då det efter det åter får höra tonen. Detta visar att association 9

10 mellan ton och klick sker i den första situationen, trots att ingen motiverande händelse finns med (ex. Rizley & Rescorla, 1972). Ett annan exempel visar på en liknande förmåga vad gäller minne om vad beteenden kan leda till. Ett försöksdjur försätts först i en situation där mat går att få genom manipulerande av en spak. Efter att djuret lärt sig detta - djuret trycker ofta för att få mat - tränas djuret i en ny situation. Där utsätts djuret för illamående efter att ha ätit just den föda som den i det tidigare steget belönats med. Efter uppnådd smakaversionsinlärning, dvs. att djuret associerar smaken av den specifika födan med illamående, försätts det åter in i den tidigare situationen. Trots att pedaltryck nu inte ger den speciella typen av föda (djuret tränas i utsläckningsfas) är frekvensen pedaltryck signifikant lägre än vad den var innan smakaversionsinlärningen (Colwill & Rescorla, 1985). Detta tas som bevis för att djuret i det första skedet lärde sig att pedaltryck ger den här typen av föda, något som forskare inom den behavioristiska skolan förnekade. Vidare forskning inom detta område visar att djur generellt har goda förmågor att skapa förståelse om situationer. Med det moderna studiet av associativ inlärning har man lämnat det strikt reflexiva tänkandet och istället börjat förstå att djur i en träningsprocedur skapar många olika associationer som bidrar till en kunskap om situationen. Flera till varandra relaterade associationer gör det möjligt för djur till något som vi kanske skulle våga benämna resonerande, åtminstone i mycket begränsad omfattning. Etologiskt och evolutionärt perspektiv på inlärningsförmåga Etologerna eller inlärningspsykologerna med adaptiv och evolutionär syn på inlärningsförmåga, menade att man missat en viktig grund - inlärning som adaptiv förmåga. Experimentalpsykologerna inom S-R-skolan betraktade inte djurs associativa inlärningsförmåga som en adaptation, dvs. en specifik förmåga utvecklad genom selektion där de individer som haft förmåga att lära sig "rätt" saker ökat sina chanser att föra sina gener vidare. Den tidiga etologin däremot intresserade sig för adaptiva beteenden, men oftast i form av fixa beteenden som instinkter och fixa rörelsemönster (Gould och Marler, 1987). Detta resulterade i att associativ inlärning fram till för några årtionden sedan närmast uteslutande studerats utifrån ett icke-evolutionärt perspektiv. Följaktligen tog man inte hänsyn till olika arters eventuella skillnader i inlärningsförmåga beroende på skillnader i evolutionär historia. Behaviorismens grund i Thorndikes "inlärningslagar" inte bara negligerade artskillnader, utan framförde att några skillnader mellan arter inte förelåg. Man menade att all associativ inlärning hos alla organismer sköttes av samma bakomliggande mekanismer, samt att alla händelser i princip hade samma förmåga att associeras med varandra (se Roper, 1983). Resultat från inlärningsförsök har dock visat att associationsförmåga mellan olika "händelser" - stimulin eller responser - inte är lika. Vissa stimulin är lättare att associera med en viss följd, t. ex. ett specifikt obehag, medan andra stimulin associeras med svårighet eller inte alls. Dessutom tycktes denna specifika associationsförmåga skilja sig mellan arter. Enligt den etologiska synsättet på associativ inlärning tycks olika arter ha olika medfödda inlärningspredispositioner, dvs. en viss medfödd förmåga att skapa associationer mellan olika händelser (ex. Rozin och Schull, 1988). Dessa predispositioner tycks spegla de förutsättningar och behov djuret haft under dess evolutionära historia. Naturlig selektion tycks ha givit predispositioner för att kunna associera relevanta händelser eller relevanta beteenden med varandra, dvs. orsaks-verkan samband som varit viktiga att kunna detektera för djuret. Detta 10

11 resonemang bygger på att inlärningsförmåga har en genetisk bas och åtminstone i någon mån är beroende av individens genetiska uppsättning. Omvänt mot att påstå att djur har predispositioner kan man också säga att djur har inlärningsbegränsningar ("constraints on learning": Hinde och Stevenson-Hinde, 1973), vilket kan ta sig uttryck i liten eller obefintlig förmåga att associera händelser med varandra. Det var just upptäckten av djurs inlärningsbegränsningar som lade grunden för det adaptiva synsättet på associativ inlärning, som kan benämnas för etologisk-evolutionär inlärningsteori (ex. Breland och Breland, 1961; Bolles, 1970; Seligman, 1970; Shettleworth, 1972; Garcia et al., 1972; Hinde & Stevenson-Hinde, 1973). Var står vi i dag i studiet av djurs inlärningsförmåga? Fortfarande finns olika skolor där man intresserar sig för olika aspekter av djurs inlärningsförmåga. Det generella kan sägas vara att det inte längre råder någon tvekan om att djur kan göra andra associationer än S-R. Det gamla behavioristiska arvet i det avseendet finns inte längre, men fortfarande används traditionella tekniker och tillvägagångssätt. Nu dock med andra syften. Riktigt lika långt har inte det etologiska synsättet trängt igenom. Det är färre forskare som inriktar sig på inlärningsförmåga som en adaptiv och artspecifik förmåga jämfört med andelen forskare med kognitiv inriktning. Dessa två perspektiv står dock inte på något sätt i kontrast till varandra, utan tycks i stället komplettera varandra. Detta arbete är starkt influerat av dessa två moderna perspektiv, vilket inte får anses som något kontroversiellt. HUNDENS BEGREPPSVÄRLD - INFORMATIONSBEHANDLANDE OCH MINNE Innan vi går in på hundars egentliga inlärningsförmåga kan det vara av värde att få en bild av hur hundar kan ta in och behandla information och kanske på ett grovt sätt fånga hundens begreppsvärld. Associationer - vad är det? En hund går med sin ägare på ett stort fält. Hunden är till synes lugn och avslappnad, upptagen av att undersöka dofterna i gräset. Utan att varken hund eller ägare uppmärksammar detta, kommer en andra hund springande och en konfrontation uppstår mellan de två hundarna. Efter vissa besvär låter sig den anstormande hunden avvisas tack vare ägarens åthutningar. Hunden och ägaren fortsätter sin promenad över fältet. En liten berättelse som säkert skulle kunna inträffa i verkligheten och som skulle kunna fungera som exempel på hur associationer kan uppstå. Effekten av händelsen skulle nämligen kunna leda till att hunden nästa gång den närmar sig detta fält förändrar sitt beteende jämfört med hur den betett sig tidigare på samma plats. I stället för att lugnt koncentrera sig på markens dofter är nu hunden mer visuellt inriktad och tycks med blicken söka efter något. Det lugna intrycket från tidigare har 11

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Antecedent - A i beteendets A-B-C Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Curt gick igenom de sju stora grupperna kring hundars mentalitet i relation till vår ras.

Curt gick igenom de sju stora grupperna kring hundars mentalitet i relation till vår ras. Mentaldag med Curt Blixt - minnesanteckningar Fredagen den 6 april anordnades en mentaldag med Curt Blixt i klubbens regi. Det var 19 stycken på plats, både uppfödare och medlemmar. Curt prata om hur de

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Running contacts Trendigt, lockande - men svårare än det ser ut

Running contacts Trendigt, lockande - men svårare än det ser ut Running contacts Trendigt, lockande - men svårare än det ser ut Av Marie Hansson Just nu talas det mycket i agilityvärlden om running contacts. Man ser framför sig de hundar som i absolut högsta fart rusar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 För den klickerkloka hunden betyder klick som bekant två saker. För det första talar klicket om att belöning är

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Personspår Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Vad är personspåret för hunden? Innan vi tränat hunden till något så kan vi konstatera att hunden har ett välutvecklat luktsinne. Om hunden inte hittar ett

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

Utdrag ur SRI:s böcker. Hundägarutbildning. Målbildsträning. ORD-inlärning och träning av allmän- och tävlingslydnad.

Utdrag ur SRI:s böcker. Hundägarutbildning. Målbildsträning. ORD-inlärning och träning av allmän- och tävlingslydnad. Utdrag ur SRI:s böcker Hundägarutbildning Målbildsträning ORD-inlärning och träning av allmän- och tävlingslydnad av Inki Sjösten Copyright SRI Publication AB - 2011 1 Helheten - träningsförloppet God

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

NÄR HUNDEN INTE ÄR MED PÅ NOTERNA - agilityträning för omotiverade hundar

NÄR HUNDEN INTE ÄR MED PÅ NOTERNA - agilityträning för omotiverade hundar NÄR HUNDEN INTE ÄR MED PÅ NOTERNA - agilityträning för omotiverade hundar Av Marie Hansson Det finns så många olika typer av problem som kan dyka upp i hundträning. När det gäller den heta trendsporten

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Kontroll. Vi har ögon att se med. Vi har öron att höra med. Och vi har beteende att påverka vår omvärld. (Susan Friedman)

Kontroll. Vi har ögon att se med. Vi har öron att höra med. Och vi har beteende att påverka vår omvärld. (Susan Friedman) Text och foto: Eva Bertilsson Kontroll att med sitt beteende kunna styra sin miljö Att ha kontroll är att kunna påverka och förändra den värld man lever i. Det är just det här vi levande varelser gör med

Läs mer

Värdera i vilken utsträckning klienten uppfyller alla kriterierna för specifik fobi, enligt DSM IV.

Värdera i vilken utsträckning klienten uppfyller alla kriterierna för specifik fobi, enligt DSM IV. FOBIPROTOKOLLET Efter Ad de Jongh, i EMDR and Specific Fears: The Phobia Protocol Script. I Marilyn Luber (red): EMDR Scripted protocols. Special populations (597-610) Springer Publishing Company, New

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Gör studierna enklare. Per Brohagen

Gör studierna enklare. Per Brohagen Gör studierna enklare Per Brohagen Dagens schema Minnet och glömska Läsning Anteckningar Lite om hjärnan och inlärning Motivation Vilken motivation varar längst? Yttre motivation Betyg Status Klara tentor

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu 2010-09-27 Framgångsrik skola! Bosse Lårsson Åhörarkopior Föreläsning /workshop 23/9 2010 Feedback (mindset) 16:16 (habits of mind) och kreativt tänkande Bosse Larsson Tänk vidare.nu tänkvidare.nu 1. Vem

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans. 1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och

Läs mer

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis. E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E Nr. 1/11 Årgång 14 Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.se Planera din traning - men hur`? o Text & foto: Asa Jakobsson BETEENDE

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Fönsterbeteende 4 1.1 Fokus............................................. 4 1.1.1 Fokuspolicy..................................... 4

Läs mer

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER

STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER STUDIETEKNIKER FÖR LÄKARSTUDENTER Sammanställt av Nils Karlsson efter att ha hört en föreläsning av Björn Liljeqvist, braingain.se samt inkluderande material från diverse andra källor INDEX Förord...1

Läs mer

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok Fjärrdressyrhalsband med sprej Dressyrhandbok Tack för att du har valt märket PetSafe. Du och ditt husdjur är värda ett kamratskap som inkluderar minnesvärda ögonblick och en ömsesidig förståelse. Våra

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

EXAMENSARBETE. En jämförande studie kring inlärning hos levande organismer och artificiell intelligens.

EXAMENSARBETE. En jämförande studie kring inlärning hos levande organismer och artificiell intelligens. EXAMENSARBETE 2008:103 CIV En jämförande studie kring inlärning hos levande organismer och artificiell intelligens. Dennis Pihl Marcus Skog Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Ergonomisk

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Psykologifabriken. Vi sprider psykologi genom beteendeförändrande insatser. Certifieringsutbildning

Psykologifabriken. Vi sprider psykologi genom beteendeförändrande insatser. Certifieringsutbildning Psykologifabriken. Vi sprider psykologi genom beteendeförändrande insatser. Certifieringsutbildning Hej hej, här är jag! Presentation: Vem är du? Kartlägga för väntningar helt enkelt Dagens Agenda Introduktion

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer