Halvtidsutvärdering av Mid sweden Office

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Halvtidsutvärdering av Mid sweden Office"

Transkript

1 Halvtidsutvärdering av Mid sweden Office 11 maj 2006 Rolf Dalin, FoU-enheten, Kommunförbundet Västernorrland 1

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund...7 Syfte... 7 Utvärderingens frågor... 7 Metoder... 8 Resultat... 9 Vad består ändringen i inriktning av?... 9 Ändringen i organisationsmodell... 9 Interaktionen mellan chefen i Bryssel och ägarråd och ledningsgrupp Interaktionen mellan chefen i Bryssel och den operativa personalen MSO:s legitimitet i Bryssel och i regionen Synen på länen som en region Expert- och administrativa stödet till Europaforum Kostnadsaspekter och finansiering Olika aktörers syn på MSO som ett användbart verktyg En översikt över vilka typer av organisationer prenumeranterna tillhör Storleken på organisationerna Är MSO känt i organisationerna? Har organisationerna någon nytta av MSO? Vad tycker prenumeranterna att MSO ska ägna sig åt? Diskussion och slutsatser Bilagor Intervjuernas fokus Enkätfrågorna Uppgiftslämnarens roll i organisationen, efter typ av organisation (enkäten) Kommentarer till vad MSO bör göra (enkätsvaren) Exempel på konkret nytta som nämns, efter typ av organisation (enkäten)

4 4

5 Sammanfattning Den utvärdering som föreligger här avser tiden januari 2004 till mars 2006 och är en halvtidsutvärdering av planeringsperioden Utvärderingen har använt data från intervjuer med personer från alla nivåer inom MSO. Det som är den principiella förändringen mot den tidigare perioden är att politiken har fått en viktigare roll på bekostnad av konkreta projekt och att organisationen är av en annan modell. När det gäller organisationsförändringen har den vinklats på fyra sätt: 1. interaktionen mellan chefen i Bryssel och ägarråd och ledningsgrupp 2. interaktionen mellan chefen i Bryssel och den operativa personalen 3. MSO:s legitimitet i Bryssel och i regionen 4. synen på länen som en region Av de tre nivåerna i det strategiska samspelet är det antagligen så att den politiska nivån är den svagaste länken idag. När det gäller den operationella personalen på hemmaplan bör den fortfarande vara anställd av ägarorganisationerna. Först för uppgifternas politiska karaktär, men också för att chefen i Bryssel då inte behöver splittra sitt arbetsfält med uppgifter som det finns möjlighet att klara inom ägarorganisationerna. Tjänsterna tillsätts så sammanhållet till heltidstjänster som möjligt. MSO har ökat sin legitimitet i Bryssel mycket påtagligt under den senaste organisationen. Det beror främst på tre saker. Dels är kontorets chef nu tydligt företrädare för ägarna. Dels har kontoret mer strategiskt belägna lokaler, dels har chefen (läs Francisca Herodes) agerat så professionellt inom relevant område att detta gjort att MSO blivit ett regionkontor att räkna med bland alla de andra kontoren i Bryssel. Bland ägar- och ledningsrepresentanter är det en tydlig samsyn om Mid Sweden som en region, och vidare att det arbetssätt som skapats för ägarråd och ledningsgrupp har bidragit till detta. Bildandet av allianser främst med North Sweden har också bidragit till samma process. Man bedömer bland ägare och i ledning i allmänhet att MSO fungerar bra och på en fråga om ökningen av nyttan var värd kostnadsökningen sedan konsultperioden fick positiva svar av de intervjuade i ledning och ägarråd. Externa intressenter uppskattar att MSO är någorlunda känt i deras organisationer och när det gäller utbytet av MSO visar det sig att kommunförbund och landsting får högst på denna skattning, men uppgiftslämnare från andra typer av organisationer skattar också denna nytta i genomsnitt per organisationstyp ganska högt. Medeltalen ligger i allmänhet mellan 3,5 och 4 på en femgradig skala. Hälften av uppgiftslämnarna i denna del av undersökningen, som var prenumeranter på MSO:s nyhetsbrev, dvs. cirka 100 personer, gav konkreta exempel på den nytta de hade haft av MSO. Utvärderingen föreslår att - MSO:s personal i hemmaorganisationen även fortsättningsvis är anställda av ägarorganisationerna, och att detta sker med heltidstjänster så mycket som möjligt. - MSO vidareutvecklar kontoret efter konceptet att det är ett kontor trots geografisk spridning genom medvetet användande av kommunikationsverktyg och enhetlighet i e- postadresser etc. 5

6 - Att brysselkontoret även fortsättningsvis bemannas med två heltidstjänster förutom praktikanter så att det inte blir sårbart. - Att prioriteringen vid aktiviteter i Europaforum klargörs i tydligare rutiner. 6

7 Inledning Representation i Bryssel har funnits sedan 1990-talet för både Jämtlands och Västernorrlands län. Från april 2000 har länen organiserat representationen samordnat över länsgränsen med en konsult i Bryssel, och från 2004 har en organisation skapats med en projektanställd chef på plats i Bryssel. Namnet är Mid Sweden Office (MSO). Bakgrund Fram till 2004 bestod representationen av en konsult, och ägarna avsatte viss personal till en hemmaorganisation som bildade styrgrupp och preciserade uppdrag åt konsulten. Den nya organiseringen av MSO gäller för närvarande för perioden 2004 till Den innebär att ett ägarråd bildats gemensamt för Jämtlands och Västernorrlands län. Ägare av MSO är länsstyrelserna, landstingen och kommunförbunden i de två länen samt Mittuniversitetet som gått in som delägare f.o.m Ägarrådet leder MSO via en ledningsgrupp bestående av en chefstjänsteman från respektive finansiär 1. Den operativa kärnan är tänkt att bestå av en heltidsanställd chef och en praktikant i Bryssel, två halvtidstjänster i Jämtlands län och två heltidstjänster i Västernorrland. Tjänsterna i hemmaorganisationen har inte varit fullt ut besatta under delar av den tidsperiod som denna utvärdering ägnas åt, framförallt pga. långtidssjukskrivningar. Den utvärdering som föreligger här avser tiden januari 2004 till mars 2006 och är en halvtidsutvärdering av planeringsperioden Syfte Utvärderingens syfte är att ge underlag för inriktning på verksamheten, organisering, kostnader och finansiering fr.o.m Särskilt viktigt är att klargöra effekter av o den ändrade verksamhetsinriktningen o expert- och administrativa stödet till Europaforum o organisationsmodellen kostnadsaspekter och finansieringsmöjligheter olika aktörers syn på MSO som ett verktyg för utveckling av regionen och möjligheter till samordning av näraliggande utvecklingsaktiviteter 2 Utvärderingens frågor Vad består ändringen i inriktning av? Vad har ändringen i inriktning gett för resultat/effekt? Hur har organisationsmodellen påverkat organisationens förutsättningar att fungera när det gäller - hur organisationen beskrivs 1 Mid Sweden Office verksamheten (2004) 2 Upphandling av halvtidsutvärdering av Mid Sweden Office Förslag till. (Länsstyrelsen Västernorrland ) 7

8 - legitimitet - metoder - kunskapsuppbyggnad/organisatoriskt lärande - sårbarhet/kontinuitet Vilken betydelse har MSO:s stöd till Europaforum haft för Europaforum? Vad har detta stöd haft för betydelse för hemmaorganisationens arbetssituation? Jämfört med tidigare organisation, har nyttan ökat mer än kostnaden? Finansieringsmöjligheter? Hur ser olika aktörer på MSO som ett verktyg för utveckling: Metoder I förhållande till de tidigare utvärderingarna från och är denna utvärdering något förskjuten åt processer även om målfokus också kvarstår. Undersökningen har samlat information på tre sätt, dels genom studier av dokument som behandlar MSO:s verksamhet, dels genom intervjuer av personer i ägarrådet, ledningsgruppen och MSO:s operativa personal, dels genom en enkätstudie till personer som kan betraktas som avnämare för MSO:s verksamhet på olika sätt. 3 Bostedt, Larsson, 2001: Utvärdering av Mid Sweden Office 4 Hedlund, Melander, 1999: Utvärdering av Mid Sweden European Office. KPMG 8

9 Resultat Resultatet organiseras huvudsakligen efter utvärderingens frågeställningar Vad består ändringen i inriktning av? MSO:s syfte beskrivs i fyra punkter i dokumentet Mid Sweden Office, verksamheten, som antogs av Ägarrådet i maj Punkterna handlar om att - påverka EU-aktiviteter - främja transnationella partnerskap - förbättra informationsflödet - ta tillvara resurser men är mer mångordigt skrivna. Samma fyra punkter utgjorde syftet för MSO också under den förra organisationen perioden 2000 till Det enda som skiljer är ordningen på punkterna och någon liten ordalydelse. 5 Det är alltså inte i syftesbeskrivningen som någon ändrad inriktning kan ses. Ägarrepresentanternas syn på vad som är ändringen i inriktning varierar en del. Den är att det handlar om tydligare direktiv, om att det ställs högre krav på politikerna och om att det inte längre handlar bara om offentliga sektorn. Men det som är den principiella förändringen mot den tidigare perioden är att politiken har fått en viktigare roll på bekostnad av konkreta projekt. Men man kan ju inte begära att de (tjänstemännen) ska betrakta politiken. (Ägare). Det kan stämma till viss del (att det är en förskjutning från konkreta projekt till politiken). Det handlar bl.a. om att uppfylla kraven på att politiken skall styra på regional nivå med tanke på kommissionens uttalande om regionernas vikt! (Ägare.) Ja det är en förskjutning mot den politiska dimensionen. Francisca är tydlig med detta. Det kommer nog snarare från MSO:s chef än från ägarrådet. (Ägare). fokus på uppdraget nu försköts mot politiken, eftersom det var så mycket politikförändringar på gång (Ledn). Ändringen i organisationsmodell Ändringen i organisationsmodell har dels implikationer när det gäller samspelet mellan Ägarrådet, Ledningsgruppen och chefen för brysselkontoret. Dels har det implikationer för den operativa kärnan, dvs. för samspelet mellan chefen i Bryssel och hemmaorganisationen. Den första implikationen har att göra med inriktningsändringen, varför vi kan dela upp diskussionen i fyra delar när det gäller effekterna av den nya organisationsmodellen. Illustration 1: Ändringen i organisationsmodell påverkar 1. interaktionen mellan chefen i Bryssel och ägarråd och ledningsgrupp 2. interaktionen mellan chefen i Bryssel och den operativa personalen 3. MSO:s legitimitet i Bryssel och i regionen 4. synen på länen som en region 5 Konsortialavtal, Länsstyrelsen Västernorrland. 9

10 Den synbara skillnad i uppfattning mellan två av citaten längre upp i detta avsnitt, om varifrån initiativet till förskjutning mot den politiska dimensionen kommer, behöver inte vara viktig i en organisation där man vet att interaktion mellan nivåerna hela tiden förekommer, och där den verkställande nivån med en professionell inställning endast driver frågor som är sanktionerade från ledning och ägare. Förutsättningarna för detta samspel (punkt 1 ovan) har förbättrats genom organisationsförändringen även om interaktion skedde redan tidigare. Den tydligare ledningsstrukturen bidrar till detta. Interaktionen mellan chefen i Bryssel och ägarråd och ledningsgrupp Av de tre nivåerna i det strategiska samspelet är det antagligen så att den politiska nivån är den svagaste länken idag. Det beror på att tidigare MSO haft en svag politisk dimension 6, bl.a. för att organiseringen av representationen inte beaktat detta. Det kan vara så att särskilda aktiviteter för att stödja just ägarrådets representanters engagemang skulle kunna ha positiv effekt. En representant i ägarrådet säger t.ex. att det.. känns lite långt mellan mötena, kanske det skulle vara något mer möte per år. Det är också tydligt att ägarna har en äkta ambition att verkligen verka för regionens relation till EU. Med EU-frågorna är det tvärtom mot inrikes: tjänstemännen kan mer än oss om politiken. Det är en stor brist hos oss. (Ägare.) Politiska nivån har blivit mycket mer medvetna om innehåll och innebörd av detta. De förstår bättre att den regionala utvecklingspolitiken hänger ihop med ramverken i EU. (Ledn.) Interaktionen mellan chefen i Bryssel och den operativa personalen MSO bör ses som ett decentraliserat kontor som finns i regionen och i Bryssel, vilket är särskilt tydligt när man diskuterar den andra punkten i illustrationen ovan. Den handlar om den operativa kärnan i verksamheten, samspelet mellan chefen i Bryssel och personalen, liksom samspelet inom personalen. Här finns det några brister som bör åtgärdas för att MSO:s förmåga att verka för de strategiska målen som satts upp ska bibehållas och stärkas. Vi talar om en kunskapsorganisation som ska verka öppet och där arbetet inte i stor utsträckning innehåller rutiner. Balansen mellan flexibilitet och struktur är förskjuten långt mot det flexibla hållet, vilket är som det ska vara i en sådan organisation. Några i personalen rapporterar att de i denna situation hamnar i en situation där de arbetar för många timmar under långa perioder, eller har problem med dubbla roller pga. dubbla arbetsgivare. Arbetsuppgifter åt Europaforum har en inte obetydlig omfattning för personalen, ligger ojämnt fördelade i tiden och är ofta tidskritiska. En annan kategori problem för denna del av organisationen är den geografiska spridningen av personalen, som ännu inte tillräckligt kompenseras med tillgänglig metodik och teknik. Ett problem med detta är brist på interaktion mellan de anställda, som leder till att inte mycket gemensamt lärande kan äga rum och till att en MSO-kultur inte så lätt skapas. 6 Bostedt, Larsson, 2001: Utvärdering av Mid Sweden Office 10

11 Tidigare beskrevs MSO i rationalistiska termer som att det handlade om idé/beställning, produktion, mottagning 7. När kontoret i Bryssel var bemannat av en konsult kan möjligen en så enkel beskrivningsmodell vara tillräcklig. Idag är det inte adekvat att använda en sådan beskrivning, eftersom man behöver en mer komplex beskrivningsmodell. Det som ställs emot den rationalistiska modellen i organisationsteorin är den systemteoretiska. 8 Enligt den bör man beskriva en organisation med begrepp som interaktion med omgivningen, legitimitet, organisatoriskt lärande etc. Det är ett helt koncept, det är inte bara ett kontor, det är ett helt koncept som lever organiskt i regionen. Som interagerer med varandra (Chef) Det tycker jag nog jag märker (att det sker en interaktion med omgivningen). Det är inte bara att leverera något som någon har beställt precis. (Ledn.) Uppdrag och leveranser låter för konkret, så konkret tycker jag inte det är. Så tydliga är inte uppdragen. (Pers.) Två typer av åtgärder med samma syfte har föreslagits av representanter för ledning och ägare. Det ena typen är att chefen i Bryssel tillsätter och avlönar sin personal och fungerar som både arbetsledare och personalledare och -administratör. Den andra typen av åtgärder som föreslås är att tjänsterna så mycket som möjligt skapas sammanhållna till heltidstjänster med ökat inflytande från chefen för kontoret. Chefen är anställd av Kommunförbundet men det har dragits på politisk nivå. Sedan skulle chefen kunna ha delegation på sin verksamhet. Jag kan inte se någon anledning till att det inte skulle fungera. (Ledn.) Det är bra att de har en bas i folkvalda organisationer, då kan man dra nytta av den kopplingen när det gäller deras legitimitet. Det är offentligt, särskilt om man ska jobba med lobbying. (Ägare). Utvärderingens förslag är att det andra alternativet följs. Först för uppgifternas politiska karaktär, men också för att chefen i Bryssel då inte behöver splittra sitt arbetsfält med uppgifter som det finns möjlighet att klara inom ägarorganisationerna. Tjänsterna tillsätts så sammanhållet till heltidstjänster som möjligt och ledningen och chefen i Bryssel diskuterar lönesättning, kompetensutveckling etc. På så sätt kan det bli tydligare vem som disponerar arbetstimmarna hos hemmapersonalen. MSO:s legitimitet i Bryssel och i regionen MSO har ökat sin legitimitet i Bryssel mycket påtagligt under den senaste organisationen. Det beror främst på tre saker. Dels är kontorets chef tydligt företrädare för ägarna till verksamheten, vilket inte var fallet tidigare. Dels har kontoret mer strategiskt belägna lokaler, vilket spelar roll i detta sammanhang. Det tredje och inte minst viktiga skälet vilket kommit fram i många samtal, är att chefen (läs Francisca Herodes) agerat så professionellt och visat en så gedigen kompetens inom relevant område att detta gjort att MSO blivit ett regionkontor att räkna med bland alla de andra kontoren i Bryssel. 7 Utvärdering av Mid Sweden European Office, KPMG (1999) 8 T.ex. Abrahamsson, Andersen (2000): Att beskriva och förstå organisationer. 11

12 För att det är regionerna som står bakom kontoret. I stället för att uppdraget lämnats till en enskild entreprenör. Det ger en vinst i legitimitet faktiskt. (Ägare) Högre legitimitet i Bryssel genom att vi har bytt upp oss lokalmässigt, vi är ett eget kontor, samarbete med andra regionkontor, och värdskapet för Open Days gjorde att vi blev någon som man räknade med som organisation. (Ledn.) Stor skillnad mot konsulttiden. MSO har blivit något att räkna med. Även flytten spelade roll för detta. Francisca är ju suverän, hon ger ett mycket professionellt intryck. (Chef för Central Sweden Office). Många uppgiftslämnare menar också att MSO:s legitimitet ökat i regionen. De tas på allvar och man litar på det de säger, när de kommer till Landstinget t.ex. (Ägare) Ja, precis (de borde ha e-postadressen midsweden). Det kan ändå vara tydligt vad som står bakom kontoret. (Ägare) Ja, högre legitimitet på hemmaplan. (Ledn.) Ja högre legitimitet i regionen genom att vi äger hela verksamheten och genom chefens kompetens. (Ledn.) Förut marknadsförde man inte MSO, nu säger jag att jag kommer från MSO, inte Kommunförbundet, det handlar om legitimitet. (Pers.) Man märker att MSO har hög legitimitet hos folk man träffar i jobbet, särskilt om de redan har haft att göra med Francisca, Gustav eller någon annan i organisationen. (Pers.) Utvärderingen har två förslag när det gäller frågan om legitimitet: Tänk på att en del av legitimiteten är personberoende Tänk på att driva på ytterligare inom regionen genom att skapa enhetlighet när det gäller e- postadresser etc. Synen på länen som en region Den tredje punkten i illustration 1 ovan gällde den nuvarande organisationens påverkan på samverkan över länsgränsen och synen på länen som en region. Bland ägar- och ledningsrepresentanter är det en tydlig samsyn om Mid Sweden som en region, och vidare att det arbetssätt som skapats för ägarråd och ledningsgrupp har bidragit till detta. Bildandet av allianser främst med North Sweden har också bidragit till samma process. och sen att det är ett samarbete som fungerar över länsgränsen. Det är något nytt när det gäller ägarrådsbiten. (Ägare). Det var en hel del var sina ärenden för länen. (Angående den tidigare organisationen. Ledn.) frågorna är så stora att det inte blir några inre stridigheter. På ett rimligt sätt blir man ganska samsynt. Även över partigränser. En poäng är ju då det här att man jobbar med positionspapper. Varje möte dokumenteras kort och koncist. Dokumenten kan justeras. Jag upplever att det varit lyckat och framgångsrikt. (Ledn.) 12

13 Expert- och administrativa stödet till Europaforum Som nämnts skapar stödet till Europaforum en ojämn arbetsbeläggning hos några i personalen. Omfattningen av arbetsuppgifterna är olika mellan medarbetarna, från mycket lite utom just under de dagarna mötet äger rum och någon dag efteråt, till 40% av den halva tjänsten under mer än två månader, förutom omkring själva mötesdagarna. Att delta i Europaforum är ifrågasatt pga. upplevt demokratiunderskott av någon av från ledningsgruppen, men är annars accepterat som en del av en metodik för påverkan. En tredje synpunkt är att prioriteringar inom ledningsgruppen kan kullkastas av att inte denna blir tillfrågad vid behov av Europaforumstöd. En medborgare kan inte överklaga ett beslut, eller få reda på var ett beslut är fattat, som t.ex. att regionen ska ha en viss hållning i en fråga. Genomskinlighetsproblem. (Ledn) Det finns en metodik i detta. Det gäller att vara med när politikområdena sätts. [ ] Det handlar om att vara med och skriva hur ansökningsomgångarna ska se ut. Det gör man i allians med andra. (Chef) Ett problem med dubbel befälsföring. Ledningen för Europaforum ger uppdrag till vår representant i Bryssel. Och hon måste prioritera mellan det vi har lagt fast i verksamhets.- och aktivitetsplan och underlag för lobbying för Europaforums politiker. (Ledn.) Med detta sagt kan det behöva påpekas att det inte råder tvivel om att deltagande i Europaforum är centralt för regionen och för MSO för att uppnå strategiska mål. Kostnadsaspekter och finansiering Budgeten för MSO:s Brysselkontor och hemmapersonalens omkostnader (utom deras löner) var för 2004 var 1,8 Mkr 9. För 2006 är budgeten 2,07 Mkr 10. Ett någorlunda jämförbart regionkontor är Central Sweden som består av tre lika stora delar, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro län. Tillsammans har de 2,2 gånger så många invånare som länen i Mid Sweden 11. Deras budget är på 3,0 Mkr och omfattar inte kostnader på hemmaplan annat än för styrelsens resor till mötena som sker i Bryssel 12. Den strategiska nivån är säkert inte ett antal kronor per medborgare, utan snarare så stor budget att det går att ha en bra verksamhet i ett regionkontor på plats i Bryssel. Ett sätt att få ett kontor med mer resurser utan alltför hög kostnad är då att gå ihop med en annan region om ett gemensamt kontor. Ett annat sätt är att anslå mer medel från ägarna. Ett tredje sätt är att få fler intressenter att dela ägarskapet, i det här fallet näringslivet. När det gäller hemmaorganisationen kan det tänkas att en förstärkning skulle vara ett effektivt sätt att öka MSO:s nyttoeffekt i regionen, men utvärderaren kan inte säkert bedöma detta. Utvärderingen föreslår att ägarna vid planeringen för 2007 räknar med att det fortsatt behövs kostnadstäckning för en person utöver chefen och praktikanter på plats i Bryssel, och för övrigt beaktar den lilla organisationens sårbarhet. 9 MSO Verksamhetsplan MSO Ägarrådet Källa: SCB 12 Uppgiftslämnare är Maria Fogelström Kylberg, chef för Central sweden Office 13

14 Har nyttan ökat mer än kostnaden? Det råder en viss entusiasm och optimism i organisationen som en reaktion på den utveckling som MSO har tagit under den nuvarande regimen. Denna positiva anda visar sig bland ägare och ledning när de får frågor om resultatet av den nuvarande verksamheten. Frågan om ökningen av nyttan var värd kostnadsökningen sedan konsultperioden fick positiva svar av de intervjuade i ledning och ägarråd. Ja det tycker jag absolut! Tidigare var det mer nära till att det var en så liten satsning att det kanske var omöjligt att det kunde ha någon effekt. Nu blir det en tydlig effekt med mycket större utväxling. (Ägare) Ja, jag tror att nyttan har ökat mer än vad det har kostat. Men det kommer an på uppdragsgivarna att dra nytta av MSO också. (Ägare) Ja, jag tycker det. Även om jag inte kommer ihåg hur mycket kostnaden har ökat. Egentligen borde vi ju pumpa in mer pengar i det här. Det har blivit mycket bättre. (Ledn.) Ja. Det blir inget interaktivt om det inte finns några resurser. (Ledn.) Om nyttan är att fler känner till MSO och fler tjänstemän vid landsting kommuner och länsstyrelse använder sig av MSO så är det värt det. (Ledn.) Möjligheter har skapats till ett större värde än tidigare. [ ] I det normala utvecklingsarbetet har vi inte varit bra nog att utnyttja möjligheterna. (Ledn.) Ja visst. (Ledn.) Hur mycket nyttan har ökat blir en subjektiv bedömning, och vid jämförelser med verksamhetsberättelser från tiden före 2004 finns också svårigheter. Antal möten som redovisas är ungefär samma 13, men de är nu ofta på högre nivå och med större grupper. Den tendensen kan skönjas redan under den tidigare perioden 14, så den ökande aktiviteten från 2000 fram tills nu kan också delvis tillskrivas intresse hos regionens aktörer. Jämförbarheten mellan verksamheten nu och den före 2004 är alltså låg, men vid en uppföljning av de s.k. skräddarsydda seminarier som chefen för kontoret skapar och riktar mot målgrupper, konstateras att under första kvartalet 2006 nåddes 90 personer av dessa seminarier. För hela 2005 var det antalet 60. Men i andra typer av seminarier/föreläsningar med ibland mycket större åhörarskaror, har hon nått många hundra, kanske mer än tusen i regionen enligt egen utsago. Olika aktörers syn på MSO som ett användbart verktyg Med hjälp av en lista över e-postadresserna till prenumeranter på MSO:s nyhetsbrev kunde en enkät i form av ett webbaserat formulär skickas ut. Antal e-postadresser i prenumerantlistan var ca Ett antal av dessa är inaktuella av olika anledningar. Cirka 60 resulterade i automatiska svar att adressen inte längre fanns eller att personen inte längre arbetade i organisationen. Ett okänt antal därutöver är inaktuella utan att de resulterar i ett automatiskt eller annat svar. Sannolikt innehåller listan 400 till 450 avsiktliga prenumeranter. Av dessa kom svar från 200, varav 195 innehöll helt eller delvis den efterfrågade informationen. De illustrationer som visar sammanställningar av resultat kan ha färre svar än 195, eftersom några kan ha avstått från att besvara en viss fråga. 13 MSO, Verksamhetsberättelse 2004; MSO Utkast, verksamhetsberättelse Treårsrapport för Mid Sweden European Office i Bryssel (april 2003) 14

15 En översikt över vilka typer av organisationer prenumeranterna tillhör Förutom organisationer av den typ som äger MSO, kom svar från företag inom servicesektorn, inom andra tjänster och intresseorganisationer. Bland de som inte passade in i listan över organisationstyper fanns några enskilda aktörer, medierepresentanter, politiker och några till. Uppgiftslämnarnas roller i sina organisationer uppdelat efter typ av organisation redovisas i bilaga. Illustration 2 Vi ser t.ex. att 10 svar kom från personer i statliga verk. Storleken på organisationerna Antal personer i organisationerna som uppgiftslämnarna tillhörde redovisas i illustration 3 i form av medelstorleken på organisationerna i varje typ av organisation. Storleken kan variera kraftigt inom en typ, och i fallet Kommersiell servicesektor finns en koncern med som undantagits från beräkningen av medelvärdena i tabellen och samma sak gäller för en intresseorganisation med medlemmar. 15

16 Illustration 3: Antal i organisationen efter typ av organisation Organisationstyp Medelvärde Antal svar Kommersiell, servicesektor 5,1 8 Kommersiell, andra tjänster 6,6 15 Intresseorganisation Kommun Statligt verk Mittuniversitetet Landsting Länsstyrelse Kommunförbund 15 7 Övrigt 18 Totalt Vi ser t.ex. att mottagarna av nyhetsbrevet som lämnat uppgift från kommersiella sektorn kom från organisationer som i genomsnitt hade 5,1 respektive 6,6 personer i organisationen. Då är en organisation med personer undantagen. Är MSO känt i organisationerna? När det gäller hur välkänt MSO är i olika typer av organisationer, fick prenumeranterna på nyhetsbrevet uppskatta detta på en skala från 1: Okänt till 5: Välkänt. Vi ser att de externa intressenter inom kommersiell service och tjänster, liksom intresseorganisationer som är representerade på sändlistan uppskattar att MSO är ganska väl känt i deras organisationer. Medelvärdena för respektive organisationstyp av skattningarna är för dessa mellan 3,5 och 4,6 på den femgradiga skalan. Mer analyser av uppgiftslämnarnas kommentarer kommer i utvärderingsrapporten (illustration 4). 16

17 Illustration 4 Vi ser bl.a. att uppgiftslämnare som representerar kommuner, i medeltal ger en bedömning strax över tre på en skala från 1: Okänt till 5: Välkänt. Har organisationerna någon nytta av MSO? På frågan om organisationen kan dra nytta av MSO ger uppgiftslämnarna svar på en skala från 1: Nej inte alls till 5: Ja absolut. Analysen efter typ av organisation visar att kommunförbund och landsting får högst på denna skattning, men uppgiftslämnare från andra typer av organisationer skattar också denna nytta i genomsnitt per organisationstyp ganska högt. Medeltalen ligger i allmänhet mellan 3,5 och 4 på den femgradiga skalan (illustration 5). 17

18 Illustration 5: Personer från kommuner skattar till exempel nyttan av MSO inom sina organisationer i genomsnitt till 3,5 på den femgradiga skalan 1: Nej inte alls till 5: Ja absolut. Ett annat sätt att fråga efter användbarheten av MSO:s organisation gällde om uppgiftslämnaren kan ge ett konkret exempel på den nytta organisationen haft av MSO. Diagrammet till höger visar att precis hälften av uppgiftslämnarna kunde det. Diagrammet i illustration 6 visar samma sak uppdelat efter organisationstyp. En lista över de konkreta exemplen uppdelat efter typ av organisation redovisas i bilaga. Illustration 6: Här kan vi bl.a. se att drygt hälften av uppgiftslämnarna som representerade statliga verk och knappt hälften av dem som representerade Mittuniversitetet kunde ge exempel på konkret nytta som deras organisation hade haft av MSO. 18

19 Vad tycker prenumeranterna att MSO ska ägna sig åt? Här kan vi se uppgiftslämnarnas vilja när det gäller vilken inriktning de helst ser hos MSO när de tänker i sin organisations intresse. Resultatet illustreras av den sammanställning som redovisas i illustration 7. Det var möjligt att ge mer än ett förslag, varför sammanställningen blir speciell. För varje typ av organisation kan man se hur många förslag det kommit på varje aktivitet. Vi ser att Lära möjligheter, Projektmedel och Hitta partners är de tre mest populära alternativen i denna lista. Uppgiftslämnarnas skriftliga kommentarer till sina svar redovisas i bilaga. Illustration 7: Antal förslag efter typ av organisation Hitta partners Påverka utlysning Önskad inriktning Lära möjligheter Påverka regler Allmän info Projektmedel Branschnyheter Totalt antal personer Kommersiell, servicesektor Kommersiell, andra tjänster Intresseorganisation Kommun Statligt verk Mittuniversitetet Landsting Länsstyrelse Kommunförbund Totalt antal förslag Vi kan t.ex. se att 54 personer från kommuner redovisas. Av dessa var det 30 som föreslog Lära möjligheter och 31 som föreslog Projektmedel. 19

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Praktikrapport. Praktik på North Sweden European Office, Bryssel 31 augusti 2009 15 januari 2010. Handledare;

Praktikrapport. Praktik på North Sweden European Office, Bryssel 31 augusti 2009 15 januari 2010. Handledare; Praktikrapport Praktik på North Sweden European Office, Bryssel 31 augusti 2009 15 januari 2010 Handledare; Inge Andersson Inge.andersson@northsweden.eu +32 2 282 18 22 North Sweden European Office 26,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Förslag till ny organisation för Stockholmsregionens Europakommitté

Förslag till ny organisation för Stockholmsregionens Europakommitté PROMEMORIA Dnr: 2010/0021 2010-09-28 Kansliet Lennart Dahlberg Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-10-07 Förslag till ny organisation för Stockholmsregionens Europakommitté Bakgrund Under 2010 har SEUs styrelse

Läs mer

Remiss: West Swedens framtida inriktning och organisation. Dnr KS2012-80

Remiss: West Swedens framtida inriktning och organisation. Dnr KS2012-80 Beslutsförslag 2012-03-26 FALKENBERG Kommunledningskontoret Kanslienheten Henrik Lundahl Remiss: West Swedens framtida inriktning och organisation. Dnr KS2012-80 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

Strategi EU-kontor Skåne Nordost Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Halvtidsutvärdering för Kommunförbundet Skånes Brysselkontor

Halvtidsutvärdering för Kommunförbundet Skånes Brysselkontor Halvtidsutvärdering för Kommunförbundet Skånes Brysselkontor Inledning Enligt projektbeskrivningen för Brysselkontoret ska en halvtidsutvärdering genomföras våren 2015. Enligt tidigare diskussioner och

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Utvärdering av projektet Elektronisk fakturering Författare: Rolf Dalin Rapport: nr 2005:7 ISSN 1653-2414 ISBN 91-975561-4-9 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

De 33 skånska kommunernas intresseorganisation

De 33 skånska kommunernas intresseorganisation De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Skåne i siffror 33 kommuner Ca: 1,3 miljoner invånare Ca: 135 000 anställda inom kommunal sektor Vårt uppdrag Värna och stödja utvecklingen av det kommunala

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Plats och tid Ledamöter Övriga Regionförbundet södra Småland, Växjö 1 oktober 2014, kl 13.00-16.00 Lars Blomberg, ordförande

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353

MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353 MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353 Landstingsstyrelsen Enterprise Europé Network - EEN Med anledning av regionbildning görs i enlighet med regionbildningskommitténs förslag en översyn av sex organisationer

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Vägledningsdokument för verksamhetsplan

Vägledningsdokument för verksamhetsplan 1 (5) Avdelningen för Enheten för lokal och Främjande regional samverkan Margurite Karlsson 016-544 2071 margurite.karlsson@energimyndigheten.se Vägledningsdokument för verksamhetsplan Energimyndigheten

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Europaforum XIII Norra Sverige

Europaforum XIII Norra Sverige Europaforum XIII Norra Sverige Samtal, föreläsningar, debatter med fokus på sammanhållningspolitik, forskning och utveckling Östersund 12-13 februari 2009 EUROPAFORUM XIII NORRA SVERIGE 12 13 februari

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Projekt EU-kompetens Småland Blekinge. Lärande utvärdering, redovisning EU-coachsatsningen maj 2013. Agneta Klippvik, 2013-05-22

Projekt EU-kompetens Småland Blekinge. Lärande utvärdering, redovisning EU-coachsatsningen maj 2013. Agneta Klippvik, 2013-05-22 Projekt EU-kompetens Småland Blekinge Lärande utvärdering, redovisning EU-coachsatsningen maj 2013 Agneta Klippvik, 2013-05-22 1 EU-coach, förankringen - Satsningen politiskt godkänd eller förankrad genom

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

SAMARBETSAVTAL. 1. Parter

SAMARBETSAVTAL. 1. Parter SAMARBETSAVTAL 1. Parter 1. Länsstyrelsen i Norrbottens län 2. Norrbottens läns landsting 3. Kommunförbundet Norrbotten 4. Region Västerbotten 5. Västerbottens läns landsting 6. Luleå tekniska universitet

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

MID SWEDEN OFFICE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

MID SWEDEN OFFICE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 MID SWEDEN OFFICE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 1(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 VISION OCH MÅL... 4 1. KONTORETS ORGANISATION OCH KOMMUNIKATION... 5 1.1 BEMANNING... 5 1.1.1. Ägarråd... 5 1.1.2.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium Ärende 11 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-05-16 DNR SN 2013.099 HELENA ÅHMAN SID 1/2 AVDELNINGSCHEF 08-58785000 HELENA.AHMAN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ändring

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:73 1 (29) LS 1008-0662 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ny organisation för Stockholmsregionens Europasamarbete Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd Ärendet Stf landstingsdirektören

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

Lägesrapport Brysselkontoret. Styrgruppen 16 oktober, Lund

Lägesrapport Brysselkontoret. Styrgruppen 16 oktober, Lund Lägesrapport Brysselkontoret Styrgruppen 16 oktober, Lund Hälsning från Bryssel https://www.youtube.com/watch? v=ogj8vzmqp0c Läget i Bryssel Mycket på gång just nu! Verksamheten börjar att ta form Fokus

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? Utställarinformation 2014 ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? 5 goda skäl till varför du bör vara på plats när de offentliga beslutsfattarna möts 1 Kommunicera ditt budskap direkt

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer