Regionalt vårdprogram
|
|
- Anton Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medicinskt programarbete Regionalt vårdprogram Schizofreni och andra psykossjukdomar Stockholms läns landsting 2008
2
3 Regionalt vårdprogram Schizofreni och andra psykossjukdomar Huvudförfattare Lena Flyckt ISBN Utgåva II Detta regionala vårdprogram är en uppdatering och omarbetning av det tidigare vårdprogrammet Patienter med psykos, speciellt schizofreni, som publicerades 2003, ISBN
4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet utförs av sakkunniga inom respektive område på uppdrag av Centrum för Vårdutveckling, Forum och i samverkan med berörda producenter, patientorganisationer och beställare. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Fokusrapporterna ska lyfta fram och belysa angelägna förbättrings- och utvecklingsområden. De ska också beskriva metoder och verktyg att använda i arbetet med att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården
5 Innehåll Innehåll...3 Förord Inledning Sammanfattning...10 Psykos Vad innebär det?...10 Psykos Hur vanligt är det?...10 Psykos Vad behöver vi göra?...11 Behandlarallians...11 Anpassning av behandlingen till sjukdomsförloppet...12 Vad kostar det att implementera vårdprogrammet?...14 Rekommendationer och riktlinjer i sammanfattning...14 Utmaningar för framtidens psykosvård Kartläggning...17 Förekomst...17 Vårdkonsumtion...20 Tvångsvård...20 Kostnader...20 Könsskillnader...21 Levnadsvillkor Risk och skyddsfaktorer breda hälsofrämjande åtgärder...22 Föräldrars sjukdom...22 Faktorer under fosterlivet...23 Faktorer under uppväxten...24 Hur kan denna kunskap användas för preventivt arbete?...25 Vad kan psykiatrin göra? Risktillstånd för psykos...28 Vad kan psykiatrin göra? Anamnes, diagnostik, utredning och uppföljning...30 Anamnes...30 Diagnostik...31 Utredning och uppföljning Nyinsjuknade i psykos Behandling och omhändertagande...43 Bakgrund...43 Fas-specifika behandlingsrekommendationer...43 Rekommendationer för utformning och arbetssätt avseende vård av nyinsjuknade...49 Behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin
6 8. Vård av långtidssjuka psykotiska patienter Fas-specifik behandling vid vård av långtidssjuka psykotiska patienter Läkemedelsbehandling Psykosociala behandlingsinsatser Verksamma pedagogiska insatser som patient- och anhöriginformation och utbildning När psykiatrisk öppenvård inte räcker till Remission och återhämtning Stigmatisering Brukarinflytande Brukarråd Brukarrevision Inflytandeprojektet Samverkan Kommunens ansvar Exempel på en framgångsrik modell för samverkan Primärvård Beroendevård Tandvård Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister Kvalitetsindikatorer för psykossjukdom Evidensgradering Synpunkter från RSMH Bilagor (endast i nätversion Referensförteckning (endast i nätversion
7 Förord Psykos är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras och i varierande grad medför psykossjukdom nedsatt funktionsförmåga avseende psykologisk funktion, social samvaro och arbetsförmåga. Över hälften av dem som drabbas av en psykos får ett långvarigt sjukdomsförlopp i form av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Schizofreni är en av våra svåraste folksjukdomar, som drabbar cirka en procent av befolkningen. Också hälften av de personer som drabbas av andra psykossjukdomar löper stor risk för funktionshinder i ett långtidsperspektiv. Forskning ger stöd för en indelning av sjukdomen i flera faser som skiljer sig i åt vad gäller vårdbehov, risker, sjukdomsförlopp och behandling. I korthet kan dessa faser beskrivas som risktillstånd för psykos, nyinsjuknad i psykos och långvarigt sjuk och funktionshindrad. Syftet med det regionala vårdprogrammet Schizofreni och andra psykossjukdomar är att beskriva och rekommendera åtgärder som är specifika för de olika faser av psykossjukdom som patienterna kan befinna sig i. Psykiskt funktionshindrade behöver, för att må bra och ha en god livskvalitet, insatser från både kommun och landsting. Hälso- och sjukvårdsansvaret innebär att den enskilde ska tillförsäkras vård och stöd utifrån sina behov och med en ambitionsnivå som stämmer med tillgänglig kunskap. Det regionala vårdprogrammet behandlar enbart hälso- och sjukvårdansvaret. Detta regionala vårdprogram, Schizofreni och andra psykossjukdomar, är en uppdatering och omarbetning av det tidigare vårdprogrammet om Patienter med psykos, speciellt schizofreni, som publicerades Det regionala vårdprogrammet Schizofreni och andra psykossjukdomar har tagits fram genom en omfattande process där såväl särskilt sakkunniga som erfaren vårdpersonal från de flesta berörda yrkesgrupper i hela länet deltagit. Vårdprogrammet har utformats och sammanställts av docent Lena Flyckt och en mindre arbetsgrupp i specialitetsrådet för psykiatri under ledning av professor Anna Åberg-Wistedt. Vårdprogrammet har efter remiss till berörda verksamhetschefer och RSMH antagits av Stockholms medicinska råd i mars
8 Vår förhoppning är att vårdprogrammet nu aktivt införs och tillämpas i vårdarbetet av alla de som i sin dagliga gärning möter patienter som drabbats av schizofreni eller annan psykossjukdom. Stockholm i april 2008 Mona Boström Landstingsdirektör Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör - 6 -
9 1. Inledning Syfte Psykos är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras och i varierande grad medför psykossjukdom nedsatt funktionsförmåga avseende psykologisk funktion, social samvaro och arbetsförmåga. Psykiskt funktionshindrade behöver, för att må bra och ha en god livskvalitet, insatser från både kommun och landsting. Detta regionala vårdprogram om schizofreni och andra psykossjukdomar är avgränsat till hälso- och sjukvårdsansvaret. Hälso- och sjukvårdsansvaret innebär att den enskilde ska tillförsäkras vård och stöd utifrån sina behov och med en ambitionsnivå som stämmer med tillgänglig kunskap (SOU 2006:100 Ambition och ansvar) Det kommunala ansvaret beskrivs kortfattat i kapitel 11. Över hälften av dem som drabbas av en psykos får ett långvarigt sjukdomsförlopp i form av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Också bland dem som drabbas av övriga psykossjukdomar förekommer svåra funktionsstörningar i ett långtidsperspektiv. Det regionala vårdprogrammet ska därför tillämpas i samtliga fall av psykossjukdom. Psykiatrins ansvar omfattar psykossjukdomens alla faser. Syftet med det regionala vårdprogrammet Schizofreni och andra psykossjukdomar är att beskriva och rekommendera åtgärder som är specifika för de olika faser av sjukdomen som patienterna kan befinna sig i. De olika faserna är: prodromalfasen (d v s risktillstånd för psykos), perioden av obehandlad psykos, den akuta fasen av första insjuknandet, stabiliseringsfasen och den stabila remissions- och återhämtningsfasen. Arbetsgruppen har valt detta angreppssätt för att forskningen visat gynnsamma effekter på långtidsprognosen av fasspecifika behandlinginsatser. Forskningen ger stöd för indelning i sjukdomsfaser utifrån skillnader mellan faserna vad gäller vårdbehov, risker och sjukdomsförlopp. Tidig upptäckt och behandling i prodromalfasen kan innebära uppskjuten sjukdomsdebut och lindrigare förlopp (1)
10 Om perioden av obehandlad psykos reduceras genom tidig upptäckt och behandling kan sjukdomsförloppet bli lindrigare (2). Handläggningen i akuta fasen är avgörande för om en förtroendefull kontakt (allians) mellan patient och psykiatrisk behandlare etableras. Alliansen kan vara avgörande för att förhindra återinsjuknande, suicid osv i efterförloppet (3, 4). Under stabiliseringsfasen är risken för återinsjuknande, suicidförsök och suicid större än under den stabila remissionsfasen, vilket bör beaktas vid utskrivning från heldygnsvård (5, 6). Under den stabila remissionsfasen kan aktiva rehabiliteringsinsatser inledas som syftar till en återgång till ett normalt liv eftersom risker för återinsjuknande, suicidförsök etc. är mindre under denna period (7). Kapitelindelningen i vårdprogrammet följer de olika faserna i sjukdomsförloppet för psykossjukdom nämligen: Risk- och skyddsfaktorer - breda hälsofrämjande åtgärder, kapitel 4. Risktillstånd för psykos, kapitel 5. Nyinsjuknade i psykos - behandling och omhändertagande, kapitel 7. Vård av långtidssjuka psykotiska patienter, kapitel 8. Det regionala vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar avser både barn, ungdomar och vuxna eftersom sjukdomsbild och behandlingsprinciper i stora delar är desamma. Målgrupp Det regionala vårdprogrammet riktar sig främst till vårdpersonal inom den psykiatriska vården. Programmet kan även läsas av patienter, närstående och patient- och anhörigföreningar samt personal inom socialtjänsten. Innehållet är också tänkt att kunna användas av politiker och beställare. Den svärtade texten i vårdprogrammet riktar sig till främst till vårdpersonal och är text som särskilt ska uppmärksammas. Arbetsgrupp och förankring Det omarbetade programmet har efter remiss till patient- och anhörigföreningar och verksamhetschefer i psykiatri tagits fram av: - 8 -
11 Lena Flyckt, docent, överläkare, Psykiatri Nordöst, ordförande i programgruppen fr.o.m. juli 2007, Christina Dalman, M.D, Ph.D, Epidemiologiska enheten, Centrum för folkhälsa, Karolinska institutet, Charlotte Pollack, vårdsak, utvecklingssjuksköterska, Psykiatri Sydväst, Tord Forsner, sjuksköterska, Norra Stockholms Psykiatri. Övriga i arbetsgruppen har varit: Anders Berntsson, chefsöverläkare, Psykiatri Nordöst, Gunilla Bruus, mentalskötare, Psykiatri Nordöstm, Margareta Egeberg, överläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Stockholm, Lars Erdner, psykolog, Norra Stockholms Psykiatri, Annelie Eriksdotter, överläkare, Södertälje, SNS, ordf i programgruppen t.o.m. juli 2007, Claes Hollstedt, chefsöverläkare, Psykiatri Sydväst, Rut Janzon, enhetschef, Psykiatri Sydöst, Guy Karlsson, vårdadministratör, Psykiatri Södra, Nils Lindefors, professor, verksamhetschef, Psykiatri Sydväst, Anna-Marie Ling, sjuksköterska, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Stockholm, Agneta Palmstierna, enhetschef, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Stockholm, Ann-Sofie Edlund, leg arbetsterapeut, Österängs rehabiliteringsenhet, Södertälje Sjukhus. Arbetet har skett under ledning av Anna Åberg-Wistedt, ordförande i psykiatrirådet. Redaktör för vårdprogrammet har varit Eva Huslid, projektledare, Medicinska program och kunskapsstöd. Arbetsgruppen tackar RSMH för inkomna synpunkter (kapitel 14) och Helena Forslund, Södertälje kommun, som skrivit avsnittet om kommunernas ansvar och samverkan (kapitel 11)
12 2. Sammanfattning Psykos Vad innebär det? Psykos är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras. Vid psykos ses i olika grad tecken på hallucinationer och vanföreställningar. Den psykossjuke kan ge ett osammanhängande intryck i tal och handling. Psykos innebär i varierande grad också en nedsatt funktionsförmåga avseende social samvaro, arbetsförmåga och psykologiskt fungerande. Schizofrenibegreppet är smalare än psykosbegreppet. Schizofreni markerar ett mer långvarigt tillstånd och orsakar ett stort lidande. Schizofreni är en av våra svåraste folksjukdomar. Över hälften av dem som drabbas av psykos får ett långvarigt sjukdomsförlopp, t ex schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Noteras bör att övriga psykossjukdomar i ett långtidsperspektiv också kan medföra svåra funktionsnedsättningar för cirka hälften av de drabbade. Vid långvarig psykossjukdom förekommer i allmänhet episoder av återinsjuknande och däremellan lugnare perioder, med varierande grad av kvarstående symtom och funktionsnedsättning. Schizofrenisjukdom innebär tyvärr inte bara ett allvarligt hot mot psykisk hälsa. Cirka 5 % av de schizofrenidrabbade dör i förtid p g a självmord (1). Psykos Hur vanligt är det? Hur stor livstidsrisken är att insjukna i psykossjukdom saknas det tillförlitliga data på, men uppskattningsvis är livstidsrisken dubbelt så stor för psykossjukdom som för schizofrenisjukdom. Andelen personer som någon gång under sitt liv insjuknar i schizofreni är cirka 1 på 100. År 2005 var det cirka 0,7 procent av befolkningen som hade vårdkontakt p g a psykossjukdom, vilket motsvarar cirka personer i Stockholms län. Schizofreni drabbar män i något högre grad än kvinnor. Debuten sker dessutom tidigare för män, de har ofta mer negativa symtom och något sämre långtidsprognos
13 Psykos Vad behöver vi göra? Behandling av patienter med psykossjukdom har som mål att förbättra funktion, minska symtom och förebygga återfall. På grund av en stor variabilitet i insjuknande och sjukdomsuttryck måste det initiala omhändertagandet vid förstagångsinsjuknande anpassas till den enskildes behov. På grund av tillståndets natur är ett professionellt omhändertagande redan från början mycket viktigt. En lugn och trygg miljö liksom kontinuitet i vårdkontakterna underlättar för den drabbade och dennes anhöriga. Viktigt är att tidigt delge kunskap om vad som händer och om redskap för att kunna leva så väl som möjligt med psykos. En specifik utredning utgör grund för diagnostik och vägleder val av behandling, men utgör också en källa för information och diskussion i mötet med patient och anhöriga. I allt väsentligt är individens behov likartade vid upprepade episoder av återinsjuknande. Dock är det vid det första insjuknandet som mycket av patientens och de anhörigas förtroende (eller misstroende) gentemot sjukvårdsorganisationen grundläggs. Behandlarallians Grunden för all behandling och rehabilitering är att en god behandlarallians baserad på ett tillitsfullt samarbete mellan patienten och behandlaren/ psykiatrikern kommer till stånd. För att åstadkomma en förtroendefull kontakt är det viktigt att aktivt fråga vilka aspekter av livskvalitet som patienten värdesätter och vilka mål patienten vill uppnå både som resultat av behandlingsplanen och, i vidare mening, som livsmål. Ett respektfullt, empatiskt och lyhört bemötande är ofta en förutsättning för att patientens önskemål och tankar skall komma till uttryck. Vid psykossjukdom är det av yttersta vikt att nå en behandlarallians redan vid första insjuknandet eftersom patientens första upplevelse av mötet med psykiatrin kan vara avgörande för prognosen. En skrämmande sjukhusmiljö och/eller ett okänsligt bemötande kan få till följd att patienten helt tar avstånd från psykiatrisk behandling. Detta får ofta till följd att han/hon återinsjuknar och, inte sällan, tvångsåtgärder måste tillgripas. Forskningen visar att ett gott bemötande med en lyhörd inställning till patientens önskemål leder till en bättre prognos med färre återinsjuknanden (2-4)
14 Patientens beredskap att ta till sig fakta om sjukdomen och dess behandling ökar då en god behandlarallians uppnåtts. En ökad sjukdomsinsikt hos patienten har visat sig vara en faktor av stor betydelse för att förbättra prognosen och minska risken för återinsjuknande (5 7). Både behandlarallians och sjukdomsinsikt skulle därför kunna användas som evidensbaserade kvalitetsmått på god psykiatrisk vård. Anpassning av behandlingen till sjukdomsförloppet Psykiatrin kan bidra redan i ett förebyggande skede t ex genom att föra ut kunskap om riskerna med cannabismissbruk. Att identifiera personer med risktillstånd för psykos och ge stödbehandling till dessa är en annan förebyggande metod. Behandlingen måste anpassas till var patienten befinner sig i sjukdomsförloppet. Olika skeden av sjukdomen skiljer sig åt avseende mål och metoder. Ett sätt att visualisera sjukdomsförloppet redovisas i figur 1. Kapitelindelningen i vårdprogrammet följer denna modell
15 Inga symtom Risktillstånd för psykos Nyinsjuknad i psykos Långtidssjuka M E T O D Breda hälsofrämjande åtgärder (Primärprevention) God mödra- och förlossningsvård, aktsamhet vad gäller svår stress, infektioner och näringsbrist vid graviditet, stödgrupper för barn till psykiskt sjuka, motverka cannabismissbruk. Stöd vid risktillstånd (Primär/sekundärprevention) För identifiering av risktillstånd: utbildning av personal i skola, primärvård, ungdomsmottagningar. Behandling av personer med risktillstånd: Stödsamtal, psykoterapi, i vissa fall medicinering. Tidig behandling Team träffar patienten inom ett par dygn. Utredning i samråd med patient och närstående. Låga doser neuroleptika. Krisstöd. Behandling i patientens naturliga miljö. Slutenvård i hemlik miljö. Stresshantering. Långtidsbehandling Farmakologisk underhållsbehandling. Evidensbaserade psykosociala behandlingsmetoder. Multidisciplinärt team. Behandlingsplanering i samråd med patient och närstående. Kontroll av somatisk hälsa. M Å L Förhindra sjukdom Skjuta upp alternativt förhindra sjukdom Förkorta DUP* Remission, behandlarallians, krisstöd Normalisering, förbättra funktionsförmågan Figur 1. Illustration över sjukdomsförloppet i psykossjukdom. Definitioner av preventionsnivå enligt Folkhälsovetenskapligt lexikon, Urban Janlert, 2000, Natur och Kultur, Stockholm. DUP d v s Duration of Untreated Psychosis
16 Vad kostar det att implementera vårdprogrammet? Den vård som rekommenderas i vårdprogrammet för patienter med långvarig psykossjukdom kommer i ett övergångskede vara kostnadsdrivande eftersom modellen förutsätter vidareutbildning av vårdpersonal t.ex i case management. En omstrukturering av vården mot öppnare vårdformer i samverkan med socialtjänsten och med mindre enheter för heldygnsvård kan komma att kräva mer resurser initialt. Erfarenheter från vårt eget län visar att kostnaderna på sikt snarare minskar när modellen är genomförd. En kostnadsanalys av Södertäljemodellen, en samarbetsmodell med integrerad samverkan mellan kommun och landsting, visade att kostnaderna för vården av långtidssjuka psykospatienter minskade (se kapitel 11). Omfördelning av personal till den öppna vården p g a minskat behov av heldygnsvård ledde till att landstingets kostnader för öppenvård ökade, men inte lika mycket som kostnaderna för heldygnsvården minskade. Socialtjänstens kostnader ökade då fler patienter befann sig utanför sjukhuset och behövde stöd. Total sett blev dock den samhälleliga nettokostnaden lägre än innan modellens införande till följd av mindre heldygnsvård för psykospatienterna. Även för förstagångsinsjuknade psykospatienter finns belägg för att behandling enligt vårdprogrammet inte blir dyrare, snarare tvärtom. Det s.k. Fallskärmsprojektet, vars behandlingsmodell ligger till grund för rekommendationerna för förstagångsinsjuknade psykospatienter, kostade under de första tre åren sammantaget mindre än sedvanlig psykosvård (8). Rekommendationer och riktlinjer i sammanfattning Multiprofessionellt öppenvårdsbaserat team enligt ACT-modellen med case management (evidensgrad 1, se kapitel 8 och 13), och så långt möjligt tillgång till hemlik, småskalig enhet för vård dygnet runt. Tillämpning av evidensbaserade psykosociala behandlingsmetoder (multiprofessionellt team, arbetsinriktad rehabilitering, familjeinterventioner, psykopedagogiska insatser m.m.)
17 Kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling. Regelbunden uppföljning av såväl suicidrisk som somatisk hälsa Barn med föräldrar som lider av psykisk sjukdom samt invandrare ska uppmärksammas. Tillämpning av psykopedagogiska insatser för patient/anhöriga som leder till mätbart ökad sjukdomsinsikt hos patienten. Ett bemötande och omhändertagande som leder till mätbart ökad behandlarallians mellan patient och närmaste behandlare. Delaktighet av patient och närstående vid vårdplanering. Samarbete med stöd- och vårdaktörer i närområdet. Information om riskerna för psykosutveckling vid cannabismissbruk. Rekommendationerna kan endast förverkligas när en behandlarallians etablerats mellan behandlaren och patienten samt hans/hennes närmaste nätverk. Behandlarallians grundläggs genom ett empatiskt stödjande förhållningssätt, delaktighet och en god vårdmiljö. Utmaningar för framtidens psykosvård Utveckling behövs inom följande områden: Strategier för omhändertagande vid risktillstånd för psykos. Tillsammans med intresseorganisationerna finna former för att motverka stigmatisering av psykiska sjuka Vårdstruktur med integrerad behandling enligt ACT-modellen där öppenvården har en övergripande roll. Syftet är att stödja behandlarkontinuiteten, betona öppenvården som navet i vårdplaneringen, underlätta samarbetet med socialtjänsten och överbrygga gapet mellan öppenvård och heldygnsvård. Samhällsbaserade team som arbetar tillsammans över huvudmannaskapsgränserna med patientens hela problematik d v s där även kommunala insatser som boende, boendestöd, sysselsättning etc. omfattas. Dessa samhällsbaserade team kan då svara för att samtliga psykiatriska, medicinska och sociala insatser kommer till stånd och blir genomförda enligt Nationell psykiatrisamordnings slutbetänkande (9)
18 Ytterligare en utmaning för framtiden är att psykiatrin i samverkan med socialtjänsten utvecklar gemensamma metoder och uppföljningsmått. Integrera forskning och utveckling i den kliniska vardagen bl.a. genom systematisk användning av kvalitetsregister. De psykiatriska vårdenheterna/klinikerna som utbildningscentra bör lyftas fram
19 3. Kartläggning Förekomst Schizofreni är en allvarlig och ofta långdragen sjukdom som kan medföra svåra funktionshinder (1). Sjukdomen drabbar unga människor och den vanligaste insjuknandeåldern är i årsåldern (2). En sammanvägning av alla studier om antal nyinsjuknade i världen visar att cirka 15 personer per invånare insjuknar i schizofreni under ett års tid (3). Variationerna är dock stora mellan olika områden på jorden och i Stockholms län är motsvarande siffra högre (pågående studie Psykiatrisk epidemiologi, Epidemiologiska enheten, Centrum för folkhälsa). Inom länet finns också stora variationer och högst är antalet insjuknade per år i socialt utsatta områden. Eftersom sjukdomen ofta är långvarig (1) är antalet personer som under ett år har kontakt med vården relativt högt. Statistik om förekomst för hela Stockholms läns landsting är tillgänglig via vårddatabaser och sammanställs regelbundet vid Centrum för folkhälsa, Epidemiologiska enheten, Psykiatrisk epidemiologi. År 2005 hade 0,7 % av befolkningen i Stockholms läns landsting (cirka personer) sjukvårdskontakt (psykiatrisk öppenvård och/eller slutenvård) p g a psykossjukdom (ICD-10 F20 F29) (bild 1). Om man istället gör beräkningar för undergruppen schizofreni (ICD-10 F20) är antalet personer ungefär hälften så stort cirka personer (bild 1). En antydan till ökning av antalet personer ses under de senaste åren (bild 1). Variationer mellan olika geografiska områden (kommuner och stadsdelar) är stora (bild 2). Andelen personer som vårdas med psykosdiagnos är störst i Rinkeby (1,3 %) men även i Farsta, Hässelby-Vällingby och Vantör har mer än 1 % av befolkningen kontakt med psykiatrin under år 2003 p g a psykossjukdom (diagnostiserad under åren ). Minsta andelarna ses i Vaxholm, Vallentuna och Lidingö där mindre än 0,4 % av befolkningen har vårdkontakt p g a psykossjukdom. Att förekomsten är relativt hög i vissa delar av Stockholm kan ha flera förklaringar. Det är klarlagt att uppväxt i storstäder (4) och i socioekonomiskt belastade miljöer (5) liksom eget cannabismissbruk (6) är riskfaktorer för psykossjukdom. Att immigrera till ett annat land är också en riskfaktor (7, 8)
20 och man ser i Stockholm att förekomsten är hög i invandrartäta områden. Den höga förekomsten kan också bero på att personer i högre grad kommer till vård jämfört med andra länder d v s att mörkertalet är mindre i Stockholms läns landsting. En studie som syftar till att förklara skillnaderna mellan olika kommuner och stadsdelar pågår. Förutom ovan nämnda riskfaktorer kan också diagnostiska svårigheter vid kulturella skillnader, åldersstrukturen och att utflyttning från mentalsjukhusen skedde till närliggande områden ha betydelse. % 1,0 0,8 0,6 0,4 Icke affektiv psykos Schizofreni 0,2 0, Bild 1. Andel av befolkningen i Stockholms läns landsting, år, som har kontakt med öppen- och/eller slutenvård p g a icke affektiv psykossjukdom inkl. schizofreni (ICD-10 F20 29), respektive schizofreni (motsvarande ICD-10 F20), år Diagnos angiven året före, under året eller året efter vårdkontakten
21 Regionalt vårdprogram Psykos % 2,0 1,5 1,34 1,16 1,14 1,12 1,0 0,5 1,00 0,95 0,92 0,88 0,86 0,85 0,84 0,80 0,79 0,74 0,73 0,71 0,70 0,70 0,69 0,69 0,67 0,63 0,61 0,60 0,59 0,56 0,54 0,53 0,53 0,51 0,50 0,44 0,44 0,43 0,43 0,42 0,37 0,30 0,25 0,0 Rinkeby Farsta Hässelby-Vällingby Vantör Kista Bromma Botkyrka Spånga-Tensta Skarpnäck Kungsholmen Liljeholmen Skärholmen Enskede-Årsta Hägersten Maria-Gamla stan TOTAL Nynäshamn Katarina Sofia Upplands-Väsby Norrmalm Sundbyberg Huddinge Solna Upplands-Bro Sigtuna Ekerö Täby * Haninge Österåker * Nacka Sollentuna Danderyd * Älvsjö Värmdö Tyresö Järfälla Lidingö * Vallentuna * Vaxholm * OBS! i totalen ingår inte de kommuner med * *) Datamaterialet för dessa kommuner är bearbetat på avvikande sätt pga. annat registreringssystem Bild 2. Andel personer, år, som fått en psykosdiagnos (ICD-10 F20 29) under åren i öppen- och/eller slutenvård och har kontakt med vården år 2003 i respektive stadsdel/kommun. Södertälje och Norrtälje utgår p g a att dataregistreringen ej är kompatibel
22 Regionalt vårdprogram Psykos Ett annat sätt att mäta förekomst är livstidsrisken för att insjukna i schizofreni d v s andelen som någon gång under sitt liv drabbas av schizofreni. Denna siffra varierar också vid olika mätningar (0,5 1,6 %) men en användbar tumregel är att omkring 1 % d v s cirka 1 person per 100 drabbas under sin livstid (9). Vårdkonsumtion Personer med psykossjukdom (cirka personer i länet) har ett stort behov av vård; såväl kroppslig som psykiatrisk. Cirka 45 % av alla psykiatriska slutenvårdsdygn under ett år ( vårddygn) och 35 % av alla öppenvårdsbesök i psykiatrin ( besök) nyttjas av personer med psykossjukdom (data från Psykiatrisk epidemiologi, Epidemiologiska enheten, Centrum för folkhälsa). Bland personer med psykossjukdom har cirka tre fjärdedelar öppenvårdskontakt och en fjärdedel av patientpopulationen vårdas i heldygnsvård under ett år. Andel i heldygnsvården har minskat under åren. Tvångsvård Användningen av tvångsvård har minskat, av det enkla skälet att psykiatrins slutenvårdsplatser radikalt har minskat de senaste 15 åren. Å andra sidan noteras i en rapport från Europakommissionen 2002 att Sverige ligger högst i Europa avseende procentuell andel tvångsvård av alla psykiatriska slutenvårdsepisoder under ett år och att Sverige kommer på fjärde plats efter Finland, Tyskland och Österrike vad gäller tvångsintagningar per invånare och år. Kostnader Vårdkostnaderna i Stockholms läns landsting för personer med psykossjukdom har beräknats till 930 miljoner kronor år 2004 (data från Psykiatrisk Epidemiologi, Epidemiologiska enheten, Centrum för folkhälsa). Denna siffra innefattar endast öppen- och slutenvård inom den psykiatriska vården. Medicinkostnader är inte inkluderade. Inte heller kostnader för arbetslöshet, sjukpensionering och ökad kroppslig sjukdom. Studier har visat att kostnaderna då blir cirka tre gånger högre (10), d v s miljoner kronor i Stockholms län under ett enda år. För en majoritet av personer med schizofreni är behandlingen livslång. Det blir därför viktigt att undvika återfall i
23 akuta psykotiska symtom. Beräkningar visar att kostnaderna för en patient som får återfall är över fyra gånger högre än för en patient som inte fått något återfall (11). Könsskillnader Schizofreni drabbar i något högre grad män än kvinnor (12). Debuten sker dessutom tidigare hos män, vanligen i årsåldern. Hos kvinnor kommer insjuknandet oftast mellan 25 och 30 års ålder (13). Män insjuknar således generellt tidigare än kvinnor, har lägre premorbid funktionsnivå innan sjukdomsdebut, mer negativa symtom och något sämre långtidsprognos medan kvinnor har ett mer uttalat affektivt inslag i symtombilden (11 14). Levnadsvillkor Psykossjuka är i högre grad än andra drabbade av hjärtkärl sjukdomar, allvarliga infektioner och tidig död inklusive självmord. Detta förklaras i varierande grad av sjukdomen i sig, medicineringen eller de sociala konsekvenser som sjukdomen medför i form av ekonomiska svårigheter och negativa levnadsvanor (rökning, mathållning, missbruk). De sociala livsvillkoren är ofta hårda. En färsk rapport (15) visar att merparten som slutenvårdats p g a psykossjukdom är ensamstående: 76 % av männen, 68 % av kvinnorna. Andelen förtidspensionerade är hög: 45 % av kvinnorna och 51 % av männen. En minoritet har arbete: 14 % av kvinnorna och 10 % av männen. En aktuell fråga är förekomst av våldsdåd bland personer med psykossjukdom. En färsk svensk undersökning visar att den etiologiska fraktionen, d v s andelen av våldsamma brott som begås av personer med psykossjukdom, är cirka 5 %. Detta betyder att en tjugondel av våldsbrotten begås av personer med psykossjukdom (17). Om man begränsar undersökningen till personer som begått väldigt allvarliga våldbrott d v s mord eller dråp (inklusive försök därtill) hade % en psykossjukdom (16, 17). Cirka hälften av dessa hade schizofreni (18). Viktigt att notera är att 47 % av alla förövare till mycket allvarliga våldsbrott hade en missbruksdiagnos (18). Samtidigt är missbruk överrepresenterat bland personer med psykossjukdom (19). Denna samsjuklighet är viktig att uppmärksamma i kampen med att minska våldsbrott
Regionalt vårdprogram
Medicinskt programarbete Regionalt vårdprogram Schizofreni och andra psykossjukdomar Stockholms läns landsting 2008 Regionalt vårdprogram Schizofreni och andra psykossjukdomar Huvudförfattare Lena Flyckt
Läs merRSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson
RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merSociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merVårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013
Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Projektet Bättre psykosvård 2013 Innehåll 1. Inledning... 3 Mål... 3 2. Psykos, schizofreni... 4 3. Risktillstånd för psykos... 5 Psykiatrin
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merTabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586
Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merNORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merVerktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet
Läs merKristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef
Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första
Läs merUnderlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL
Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL Christina Dalman Henrik Dal- Susanne Wicks 218-9-12 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 4
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merFördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer
Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer Christina Dalman Diana Corman, Henrik Dal, Anna-Clara Hollander, Beata Jablonska, Kyriaki Kosidou, Susanne Wicks,
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merPsykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare
Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merDomar och beslut som inte verkställts SoL 2006
Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67
Läs merFortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer
Läs merMöta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merDaniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Läs merVård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Vård för äldre i Stockholms län Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016-11-28 Antal äldre i Stockholms län -2015 65 år och äldre 346 617 personer 15, 7 % av befolkningen 80 år och
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs mer38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN
38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merPsykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk
Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast
Läs merHandikapp och habilitering
8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merPsykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR
BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merUppföljning vid psykossjukdom
Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merUppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
Läs merPsykiatrin i praktiken
Psykiatrin i praktiken Transkulturell psykiatri och betydelsen av kulturkänslig diagnostik och behandling Sofie Bäärnhielm Överläkare, sektionschef Transkulturellt Centrum Docent Karolinska Institutet
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merUtredning och diagnostik av adhd
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande
Läs merPsykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström
Psykiatrisamordningen 2017 Agneta Ahlström Liselott Bergström Psykiatri handlar om problem inte om person - Problem man lider av - Problem som gör att man inte fungerar inom viktiga områden i livet Uttryck/namn
Läs merFastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin
Riktlinje Process: 3.4 RGK Specialiserad psykiatrisk vård Område: Självmordsproblematik Giltig fr.o.m: 2018-06-19 Faktaägare: Andrea Christoffersson, chefsöverläkare, vuxenpsykiatrin, Region Kronoberg
Läs merPsykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen
Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck
Läs merInfluensasäsongen
1 (10) Influensasäsongen 2015-2016 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2015-2016 i Stockholms län Innehåll Influensasäsongen 2015-2016... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt...
Läs merFörlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm
HSN 2010-02-16 P 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Ewa Korek Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm (BCS) Ärendet
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd
Förbundsdirektionen den 22 mars Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Gap- och Konsekvensanalys för landsting och regioner i de fyra norra länen Västerbottens
Läs merAlla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra
SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs mer