Vinterterminen 2015/16: 1 oktober - 31 mars Sommarterminen 2016: 1 april - 30 september

Transkript

1 Svar lämnade av :37:02 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Goethe Universität Frankfurt Institut für Skandinavistik Frankfurt am Main Jackie Nordström 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Vinterterminen 2015/16: 1 oktober - 31 mars Sommarterminen 2016: 1 april - 30 september 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 65 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 1 Jackie Nordström 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Som del av ämnet skandinavistik. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Intresset för svenskämnet i Frankfurt är fortsatt mycket stort. Vi skulle fortfarande kunna ha många fler studenter på institutionen om vi hade haft resurser för det. De

2 Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? grundläggande språkkurserna är av naturliga skäl de mest besökta (grundnivån består enbart av språkkurser). Intresset för svensk litteratur är dock också mycket stort, i synnerhet för nutida litteratur (skönlitteratur, deckare och barn- och ungdomslitteratur). När det gäller och 1900-talslitteraturen skiljer sig studenterna åt. Den medeltida litteraturen är också populär (i synnerhet medeltida ballader). Det finns även ett stort intresse för svensk samhällsvetenskap, kultur och historia, vilket jag tillgodoser genom en frivillig kurs som erbjuds på våren. Studenterna är slutligen mycket intresserade av språkvariation i nutidssvenskan (dialekter, ungdomsspråk och invandrarspråk) samt svensk språkhistoria. Därför erbjuder jag även kurser i det på masternivån. I höstas erbjöd jag en kurs i finlandssvenskt språk och finlandssvensk litteratur på masternivån. Anledningarna till det stora svenskintresset är som vanligt flera. Den främsta anledningen är att tyskarna har en idealiserad bild av Sverige, vilken de har fått från Astrid Lindgrens böcker och sommarsemestrar i Småland, på kusterna samt i Stockholm eller Göteborg. Sverige är en idyll med skogar och sjöar i vilka man kan tälta, vandra, bada, paddla kanot och fiska gratis och utan tillstånd (vilket inte går i Tyskland). Sverige präglas vidare av röda hus med massa glada småbarn som springer omkring likt i Bullerbyn eller Pippi Långstrump, älgar, avslappnade och artiga människor och en skärgård i solsken. De som bär denna bild vill själva leva så, antingen genom att flytta till Sverige eller genom att bosätta sig ute på den tyska landsbygden i ett s.k. Schwedenhaus. Vidare grundar sig intresset på att de läser och ser på s.k. Schwedenkrimis. Det är främst Wallander och Ystad som fascinerar, men även Stieg Larson, Hjorth och Rosenfeldt, Läckberg och inte minst tv-serien Bron. De som läser dessa böcker har en något mörkare bild av Sverige som ett land av extremer. Inte desto mindre känner de sig lockade dit. Andra studenter lockas av Varför läser den svenska modellen. I jämförelse med Tyskland framstår Sverige som ett studenterna svenska barnvänligt och solidariskt föregångsland med bra arbetsvillkor, hög grad av vad är deras jämställdhet och en generös föräldraförsäkring. De uppskattar även att alla, till motivation? skillnad från i Tyskland, duar varandra i Sverige (något de har kommit i kontakt med på IKEA). En tredje grupp studenter är de som har kommit i kontakt med svenskan genom musik, i synnerhet hårdrock, gothic eller independentmusik. Intressant nog brukar dessa studenter även svärma för nordisk mytologi, vikingar och medeltida ballader. Hit hör även fantasyböcker, -filmer och -dataspel om nordisk mytologi. De som läser empirisk språkvetenskap har valt svenska eftersom de upplever att svenska språket ligger nära tyskan och inte är så svårt att lära sig. Svenskan framstår här som ett alternativ till engelskan (som de ju redan kan) ett germanskt språk med väsentligt mindre morfologi än tyskan. Vidare finns det en utpräglad och delvis felaktig uppfattning om att svenskan fungerar som ett lingua franca i hela Skandinavien. Slutligen finns det de som lär sig svenska av rent pragmatiska skäl; de tänker arbeta i Sverige (i synnerhet som läkare eller lärare). Detta innebär dock inte att de är mindre motiverade. I själva verket brukar medicinarna höra till de flitigaste studenterna. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Skandinavistiken brukar kombineras med antingen språkvetenskap, germanistik, romanistik, anglistik eller historia. Även medicin, juridik och statsvetenskap är vanliga huvudämnen. De som läser kombinationen tyska-svenska tänker antingen flytta till Sverige och undervisa tyska där eller arbeta som översättare från svenska till tyska (svenska deckare, romaner, barnböcker). Andra tänker undervisa svenska på en folkhögskola i Tyskland (kanske i kombination med ett annat främmandespråk, så som franska). Många funderar även på att jobba på förlag som ger ut böcker av svenska

3 Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? författare. Frankfurt har som bekant en stor förlagsverksamhet. De som läser historia vill gärna arbeta på ett museum och kanske då i Sverige, där de kan guida tyska turister. Medicinarna tänker som sagt jobba som läkare i Sverige, där det ju råder läkarbrist och arbetsvillkoren är bättre. Så är ibland även fallet med juristerna och statsvetarna. Slutligen finns alltid någon som önskar bli skandinavist på universitetet. Dessa har för det mesta äldre nordisk litteratur som huvudintresse, inte svenska språket i sig. För att underlätta steget in i arbetslivet har våra professorer tillsammans med studentrådet nyligen startat en karriärsrådgivning. Den består av workshoppar och seminarier, där folk från olika arbetsområden så som bokförlag och lärosäten kommer på besök och berättar om olika karriärmöjligheter. Vidare organiserade jag ett svensk-tyskt översättarseminarium i juni (se nedan), där studenterna fick lära sig hur det är att arbeta som skönlitterär översättare samt hur kontakten med författarna och förlagen fungerar. Vet inte Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Svenskundervisningen är uppdelad på fyra årskurser: grundnivå (A1-A2: Schwedisch I och II), fortsättningsnivå (B1-B2: Schwedisch III och IV), fördjupningsnivå (C1-C2: Schwedisch V och VI) samt masternivå (Svensk språk- och litteraturvetenskap samt kanonlitteratur). Vardera årskursen har fyra timmars undervisning i veckan förutom masterkurserna som har två respektive en timme. Utöver detta erbjuder jag en realiakurs, en konversationskurs samt tillsammans med min norska och danska kollega en kurs i samnordisk språkförståelse. Slutligen håller jag i egenskap av språkvetare en veckas introduktionskurs i språkvetenskap för nybörjarna på hösten. Totalt har jag och därmed svenskämnet 16 timmars undervisning i veckan. På Sprachenzentrum erbjuder de ytterligare 4 kurser på vardera 2 timmar på nivåerna A1 och A2. 8. Undervisningens innehåll På grund- och fortsättningskurserna använder jag som vanligt Rivstart A1+A2 (2014) och B1+B2 (2015). Sprachenzentrum använder sig dock av den tyska läroboken Välkomna A1+A2. Från och med fortsättningskursen Schwedisch IV delas undervisningen upp i en språklig och en litterär del. Den språkliga delen av Schwedisch IV är en ren skrivkurs och där använder jag för närvarande Skrivhjulet (2011) av Katarina Asker. Därefter följer en översättningsdel (Schwedisch V) där jag använder mig av Från tyska till svenska (2000) av Gunnar Magnusson. På den språkliga delen av Schwedisch VI, slutligen, undervisar jag om svenska som främmandespråk och där använder jag diverse material, bl.a. kapitel ur Svenska som andraspråk (2013) av Kenneth Hyltenstam & Karin Lindberg och Bedömning av svenska som andraspråk (2010) av Anna Flyman Mattsson & Gisela Håkansson. På litteraturdelarna läser vi svensk kanonlitteratur från olika epoker: nutida litteratur på Schwedisch IV, modernismen på Schwedisch V och 1800-talslitteratur på Schwedisch VI. Som stödlitteratur använder vi Den svenska litteraturen (1999) av Lars Lönnroth. Då mycket av och det tidiga 1900-talets litteratur finns att läsa på Litteraturbanken väljer vissa att läsa böckerna elektroniskt istället för att köpa dem på pocket från Sverige. På realiakursen Schwedische Landeskunde använder jag mig

4 av Sverige på svenska (1992) av Dagmar Hellstram. På masternivån höll jag i höstas en kurs i finlandssvenskt språk och finlandssvensk litteratur. Kursen var ett led i ett samarbete vi har med Svenska litteratursällskapet i Finland. Jag använde mig av diverse artiklar om finlandssvenskan samt läroboken Finlands svenska litteraturhistoria ( ) av Clas Zilliacus. Vidare läste vi diverse verk ur den finlandssvenska kanon, så som Fänrik Ståls sägner, Edith Södergrans dikter, Den amerikanska flickan (Monica Fagerholm) och Där vi en gång gått (Kjell Westö). Slutligen fick vi ett besök av lektor Kristina Malmio från Helsingfors universitet som föreläste om den finlandssvenska romanen med Fagerholm och Westö som typexempel. I våras höll jag slutligen en kurs i svensk språklära på masternivån. Läroböckerna vi använde där var Språkriktighetsboken (2005) samt Svenska Akademiens språklära (2010). I samtliga kurser använder jag mig även av egna stödpapper och artiklar, musik, filmer samt diverse webbmaterial (si.se, litteraturbanken.se, dramawebben.se, svt.se, sr.se, dn.se, svd.se, youtube.com, sprakochfolkminnen.se, swedia2000 m.m.). Stödpappren läggs även upp på vår digitala kursplattform, OLAT. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Som sagts tidigare ligger vår fakultet i den byggnad som en gång var IG- Farbenhögkvarteret. Efter kriget kände man att det enda rätta var att låta byggnaden få bli en plats där man istället bedrev historisk och humanistisk forskning. Trots byggnadens belastade förflutna måste det dock sägas att det är en storslagen byggnad med ett mycket vackert campus. Vår avdelning ligger på markplan, vilket också är tacksamt, i synnerhet på sommaren när det blir så varmt. Det kan bli mycket varmt på somrarna med temperaturer på uppemot 40 grader och huset saknar luftkonditionering. Tyvärr är institutionens undervisningsrum mycket litet, trångt och avlångt. Vidare ligger det i källaren och är därmed mörkt och fuktigt. Jag försöker att så mycket som möjligt hitta andra rum för min undervisning. För nybörjarna löser problemet sig av sig självt då vi är så många att vi behöver ett större rum. De större rummen är även utrustade med projektorer vilket jag behöver för mina presentationer och dylikt. Sedan hösten 2015 har det öppnats en ny föreläsningsbyggnad på campus, dit jag numera har förlagt min undervisning på de högre nivåerna. Där finns både luftkonditionering och projektorer. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej För gästföreläsningar och studieresor är vi helt beroende av Svenska institutet. Vi är mycket tacksamma för allt stöd vi har fått under åren! Utan er hade mycket inte varit möjligt. 11. Arrangemang Det har åter varit ett mycket händelserikt läsår. I höstas höll vår dansklektor Marlene Hastenplug i sitt årliga dansk-tyska översättarseminarium tillsammans med

5 översättaren Ulrich Sonnenberg. Det hölls i det Literaturhaus Frankfurt am Main. Inbjudna gäster var författarna Helle Helle och Simon Pasternak, översättarna Sabine Baumann, Ursel Allenstein, Sigrid Engeler, Katharina Schmidt och Barbara Neeb samt germanisten Anna Sandberg från Köpenhamns universitet. Själv organiserade jag tillsammans med översättarna Susanne Dahmann och Maike Dörries ett svensk-tyskt översättarseminarium i juni i år. Det finansierades av Statens kulturråd samt Svenska institutet (tusen tack!!) Seminariet, som blev mycket lyckat, handlade om översättning av svensk skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur, samt sakprosa. Det ägde rum på universitetet och Hessischses Literaturforum im Mousonturm. De inbjudna gästerna var författarna Kjell Westö, Lars Trägårdh och Beskriv föredrag, Lisa Bjärbo, översättaren Sigrid Engeler samt språkvetaren Gunnar Magnusson. kulturevenemang m.m. Seminariet var mycket välbesökt (ca 40 studenter). Vidare besökte docent Kristina som institutionen haft Malmio från Helsingfors universitet institutionen i slutet av januari. Besöket skedde under året. inom ramen för min masterkurs i finlandssvenskt språk och finlandssvensk litteratur (se ovan). Även detta besök finansierades av Svenska institutet (åter stort tack!!). I februari höll sedan Monica Venusch från Göttingens universitet ett föredrag om den skandinaviska litteraturboomen i Tyskland vid sekelskiftet Detta följdes av ett föredrag av Claes Elholm Andersen, Helsingfors universitet, om nordisk litteratur och den "goda romanen". Slutligen besökte översättaren Paul Berf institutionen för att berätta om sin översättning av Karl-Ove Knausgårds Min Kamp. Det har även skett två studieresor till Skandinavien under läsåret, först en i juni med dansklektorn till Læsø och sedan en samma månad med norsklektorn till Tromsø och Lofoten. Utöver dessa aktiviteter har vi naturligtvis även hållit våra årliga lucia- och midsommarfester, vilka organiseras av studentrådet. I vanlig ordning har jag lett skandinavistikkören med lucia- och midsommarsånger. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ganska mycket kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Till vår stora glädje visade den svenske hederskonsuln Christian Bloth, den f.d. ambassadören Staffan Carlsson samt kulturrådet Nina Röhlcke ett stort intresse av vårt svensk-tyska översättarseminarium. Därför var vi i regelbunden kontakt och de erbjöd sig att hjälpa till så mycket de kunde. Ja (om ja, skriv en kommentar) Förutom Svenska institutet sökte vi och fick pengar till översättarseminariet av Statens kulturråd. Vidare har vi ett samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Stockholms universitet Umeå universitet

6 Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. Studentutbyte. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Felcht, Frederike Hunger als literarisches Experiment. I: Aus Politik und Zeitgeschichte 65., S , Felcht, Frederike Abschied vom Hunger. Vilhelm Mobergs Auswanderer-Romane als Geschichte Schwedens. I: Elisabeth Hollerweger & Anna Stemmen (red.): Kulturelle Dimensionen von Ernährung, Siegen, S Nordström, Jackie & Boye, Kasper Complementizer semantics in the Germanic languages. I: Boye, Kasper & Kehayov, Petar (red.). Complementizer Semantics in European Languages. Berlin: Mouton de Gruyter Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Svenska institutet har tillsammans med Statens kulturråd möjliggjort det fantastiska svensk-tyska översättarseminariet Nordlichter i juni (se ovan). Vidare har Svenska institutet gett stöd till det utmärkta besöket av docent Kristina Malmio (se ovan). Vi på institutionen samt alla studenter är mycket tacksamma för all denna hjälp! Med hjälp av Svenska institutets stipendium till sommarkurser har även tre av mina studenter kunnat åka på sommarkurser till Ålsta och Malung folkhögskolor, vilket också är något enastående. Slutligen vill jag tacka er på Svenska institutet för ert känslomässiga stöd! Det känns så bra att ha någon som backar upp en där hemma. Tack för att ni finns där och fortsätt ert utmärkta arbete! 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja