Höstterminen: Vårterminen:

Transkript

1 Svar lämnade av :04:35 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Tartu universitet (Tartu Ülikool) Avdelningen för skandinavistik (Skandinavistika osakond) Tartu Esbjörn Nyström 2. Land Land: Estland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen: Vårterminen: Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 40 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Utöver dessa 40 har även 12 norskstudenter och en danskstudent läst kurser i svenska språket och litteraturen under läsåret. 2 - Esbjörn Nyström, fil. dr, lektor i svensk filologi - Maiu Elken, MA, assistent i svensk filologi - Kristiina Punga, BA, vikarie (timlärare) - Einar Petander, fil. mag., vikarie (timlärare) Svenskämnet vid avdelningen förfogar i grunden över en heltidstjänst (Nyström) och en halvtidstjänst (Elken). Under Nyströms sjukskrivning under en del av höstterminen vikarierade förutom Punga och Petander även Elken för honom. 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja En definitionsfråga: På BA-nivån heter ämnet "Skandinaavia keeled ja kultuurid" ("Skandinaviska språk och kulturer"), men inriktningen "Rootsi keel ja kirjandus"

2 ("Svenska språket och litteraturen") fungerar i praktiken som ett huvudämne. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset är i stort sett konstant och på en hög nivå. Söktrycket då nya BA-studenter antogs sommaren 2015 var stort. Varför läser Ett intresse för språk och specifikt för svenska språket nämns ofta. Ibland finns släkt studenterna svenska och vänner i Sverige. Många huvudämnesstudenter kommer direkt från gymnasiet vad är deras och saknar ofta konkreta yrkesplaner. motivation? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? De fåtaliga biämnesstudenterna kommer ofta från andra filologiska ämnen. Extraämnesstudenterna (främst på kvällskurserna) kommer från flera olika håll, men många är läkarstudenter. Det har inte gjorts någon uppföljning under ett antal år, men på en rent anekdotisk grund kan man i alla fall konstatera att många har arbeten där de kan använda sina svenskkunskaper. Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Huvudämnesstudenterna med inriktningen "Svenska språket och litteraturen" påbörjade sina treåriga studier hösten 2015 (antagning till denna inriktning sker vart tredje år, varför vi bara har en kull svenskstudenter åt gången). Under det första året har studenterna en rad obligatoriska och valbara kurser som är gemensamma för humanistiska fakulteten eller ibland för de filologiska ämnena. Under vårterminen ingår också en mer övergripande kurs om "Skandinavisk historia och kultur", som hör till de obligatoriska samskandinaviska kurserna i studieordningen och där Sveriges historia spelar en mycket framträdande roll. Svenskundervisningen i snävare mening under året genomfördes i form av tre olika kurser: - Intensivkurs (12 EAP), nivå 0>A2. Höstterminen En nybörjarkurs med undervisning fyra gånger i veckan. - Svenska för studenter med förkunskaper (6 EAP), nivå A2>B1. Höstterminen En kurs för de studenter som antagits med förkunskaper i svenska, samordnad med en kvällskurs för extraämnesstudenter. Undervisning två gånger i veckan. - Grundkurs i svenska (12 EAP), nivå A2>B2. En kurs för såväl studenter som gått intensivkursen som sådana som gått A2>B1-kursen under höstterminen. Undervisning fyra gånger i veckan (var åttonde lektion i mindre grupper). Därutöver gavs två kurser för norskstudenter under rubriken "Skandinaviska språk", där svenskan upptog ungefär halva kursen (undervisning två gånger i veckan halva terminen) och "Skandinavisk litteratur", där svenskspråkig litteratur upptog halva

3 kursen (undervisning en gång i veckan hela terminen). Dessa båda kurser med starka inslag av svenska hör till den samskandinaviska modulen. På MA-nivån gavs en kurs om aktuella trender i språkforskningen i Skandinavien, med assistenten i dansk filologi Merike Jürna som lärare samt en kurs om analys av vetenskapliga texter med professor Daniel Sävborg som lärare. Båda kurserna hade inslag av svenska texter. Lärare: - Esbjörn Nyström var deltidstjänstledig i början av höstterminen och undervisade på kursen i svenska för studenter med förkunskaper och på intensivkursen för nybörjare innan han sjukskrevs 1 oktober. Under vårterminen, då han återvänt (till en början på deltid), undervisade han främst på grundkursen i svenska (A2>B2) men även i svenskspråkig litteratur för norskstudenterna samt höll dessutom i uppsatsseminariet på magisternivå. - Maiu Elken (i grunden anställd på 50%) undervisade under höstterminen på intensivkursen för nybörjare och var den lärare som hade de flesta undervisningstimmarna där. Hon var vidare lärare på de flesta lektionerna i svenska på kursen "Skandinaviska språk" för norskstudenterna. Under vårterminen delades hennes tjänst mellan undervisning i skandinavisk historia och kultur och undervisning på grundkursen (A2>B2). - Kristiina Punga ryckte in som vikarie på intensivkursen under höstterminen och stod för en ansenlig del av undervisningen där. - Einar Petander, gästdoktorand vid Skandinavistika under läsåret och även svensklärare i Narva, ryckte under höstterminen in som vikarie på kvällskursen i svenska för studenter med förkunskaper (A2>B1) och stod för den största delen av undervisningen där. Han hade också enstaka timmar på kursen "Skandinaviska språk" för norskstudenterna. 8. Undervisningens innehåll Under intensivkursen för nybörjare användes främst läromedlet "På svenska!". Kvällskursen för A2>B1-studenterna hade "Rivstart B1+B2" som kursbok. Under vårterminen användes "Språkporten BAS" som läromedel på grundkursen (A2>B2). 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Under juli, augusti och september 2015 lät fakultetsledningen genomföra en brådstörtad och mycket illa planerad flytt från det hus ("Paabel", Ülikooli 17) där Skandinavistika hållit till i ungefär 15 år. Inte bara planeringen utan i än högre grad informationen till de anställda var långt under all kritik. Det gavs aldrig någon information om varför och länge och väl ingen alls om när flytten skulle genomföras. Att ekonomiska skäl låg bakom flytten kunde antas, men siffrorna lyste genomgående med sin frånvaro. Då schemat för höstterminen skulle läggas mot slutet av våren hade alla utgått ifrån att undervisningen skulle fortgå i de gamla lokalerna, och ännu i juni, då vårterminen avslutades, förekom bara lösa rykten om tidpunkten för flytten. Det sätt som flytten sedan genomfördes på måste betecknas som fullständigt sanslöst och helt i avsaknad av respekt för verksamheten och de anställda. Då beskedet om flytten kom i början av juli 2015 befann sig delar av personalen på semester. Den undermåliga planeringen ledde till att flytten och de erforderliga ombyggnationerna inte ens var klara då terminens undervisning skulle inledas. Detta föranledde ledningen att med några dagars varsel flytta fram terminsstarten med en vecka. Inom svenskämnet vid Skandinavistika inledde vi dock undervisningen i våra gamla lokaler enligt den ursprungliga planeringen. September månad gick sedan i flyttlådornas och byggnadsarbetets tecken. Turerna kring flytten av Skandinavistikas bibliotek några veckor senare var på ett sätt ovärdiga, på ett annat sätt komiska och ur alla aspekter symptomatiska. Talrika liknande händelser inträffade under september månad och drog tid, uppmärksamhet och koncentration

4 från kärnverksamheten, inte minst den nya terminens undervisning. Genom flytten förlorade Skandinavistika lokaler av en särskild kvalité. Här bör särskilt det unikt multifunktionella, stora rummet i biblioteket nämnas, en stämningsfull och ofta utnyttjad plats för seminarier, evenemang och sammanträden. I det nya huset (Lossi 3), där ombyggnationerna särskilt i skandinavistikens korridor varade ända till slutet av september, har Skandinavistika tillgång till betydligt mindre kontorslokaler än tidigare och till två klassrum på andra ställen i samma hus. Dessa klassrum är välutrustade med modern teknik. Biblioteksbeståndet kunde inte minst efter rådigt ingripande från SI:s sida (brev till rektor) behållas i stort sett i ograverat skick. De nya bibliotekslokalerna är stilfulla men äger inget av den charm, den storlek och den multifunktionalitet som utmärkte de gamla bibliotekslokalerna. I dagsläget saknar Skandinavistika en egen seminarielokal. Både de gamla och de nya lokalerna ligger i centrala Tartu. I de gamla lokalerna, vilkas renovering i slutet av 1990-talet till en del bekostats av svenska skattepengar och därvid skräddarsytts för Skandinavistikas behov, valde universitetet att inkvartera bl.a. datavetare. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej Ingen egen budget finns, men Skandinavistika deltar i det så kallade NordUdsamarbetet som samordnas vid Vilnius universitet. Det finns vid Tartu universitet en pengapott för varje avdelning, där denna kan lämna förslag till inköp till universitetsbibliotekets huvudbibliotek. Inga andra bidrag än SI:s möjliggör inköp av svenska böcker till Skandinavistikas eget bibliotek. 11. Arrangemang Högre seminarier Under läsåret hölls endast två högre seminarier med svensk anknytning: Einar Petander, 15 oktober 2015: "Från teosofisk upplysning till romantiskt allkonstverk - utvecklingen av teosofin inom det Universella Broderskapet och Teosofiska Samfundet i Sverige " Esbjörn Nyström, 26 maj 2016: "Att avgränsa en litteratur: En metalitteraturhistoriografisk problematisering av begreppen 'svensk', 'tysk' och 'nederländsk litteraturhistoria'". Kulturevenemang Inom undervisningen Svenskstudenterna fick inom ramen för sin andraterminskurs i svenska träffa den finlandssvenska barnboksförfattaren Malin Klingenberg som berättade om sitt författarskap. Dessförinnan hade studenterna läst Klingenbergs barnbok "Alberta Ensten och uppfinnarkungen". Besöket kom till stånd tack vare ett initiativ av Eha Vain vid Nordiska ministerrådets kontor i Tallinn. Utanför undervisningen Gustav Adolfsdagen Gustav II Adolf grundade universitetet 1632, står staty vid sidan av huvudbyggnaden och firas fortfarande årligen vid lärosätet. Beskriv föredrag, Denna gång firades Gustav Adolfsdagen och universitetets 383:e födelsedag den 10 kulturevenemang m.m. november 2015 med Skandinavistika som en av arrangörerna. Föredrag hölls av som institutionen haft professor Gunnar Åselius och docent Pärtel Piirimäe samt en konsert med en under året. barockensemble. I samband med arrangemanget invigde Sveriges ambassadör Anders Ljunggren en utställning under titeln "Elupusle" ("Livspusslet") om den

5 svenska föräldraförsäkringen. Utställning Svenska institutets utställning om svensk kriminallitteratur fanns att beskåda i en estnisk version i korridorerna under några vårterminsveckor. Den hade närmast förmedlats till Skandinavistika av Sveriges ambassad i Tallinn. "Meet Modern Scandinavia" Serien "Meet Modern Scandinavia" initierades av Skandinavistikas nya avdelningsledare Kristina Mullamaa och skulle innehålla olika aktiviteter kopplade till kultur, samhälle och ekonomi i Skandinavien. Den har innehållit seminarier och aktiviteter av både akademisk och icke-akademisk karaktär, av vilka somliga har saknat anknytning till Skandinavien. Ett av evenemangen var direkt svenskrelaterat: - Marianne Inkinen-Järvi and Jaana Jokinen från Språkcentrum vid Helsingfors universitet presenterade den 27 november sin forskning om andraspråksinlärning av svenska. Seminariet hölls på svenska. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Mycket aktiv kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Karlstads universitet Mälardalens högskola Stockholms universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Göteborg: NordUd (lärarutbyte), forskningssamarbete Karlstad: lärarutbyte, sker. Är det t.ex. studentutbyte, forskningssamarbete Mälardalen: lärarutbyte, studentutbyte studentutbyte, Stockholm: lärarutbyte, studentutbyte, NordUd Uppsala: studentutbyte lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Inom ramen för NordUd-samarbetet finns potentiella utbytesmöjligheter med Riga, Beskriv ert samarbete: Helsingfors, Köpenhamn, Reykjavik och Vilnius. Även utbyte med danska och norska lärosäten existerar inom ramen för Erasmus-utbytet.

6 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Forskning Forskningsverksamheten knuten till svenskämnet har under läsåret varit relativt liten. Professor Daniel Sävborgs externfinansierade projekt "Encountering the otherworld in Medieval Nordic Literature New Perspectives" har fortsatt. En del av fokuset i projektet ligger på skandinavisk och därmed även svensk folklore. Lektor Esbjörn Nyström har under läsåret främst bedrivit forskning om principer för litteraturhistorieskrivning inriktad på det "svenska", det "tyska" och det "nederländska" fallet. Assistent Maiu Elken har fortsatt sitt arbete med den estnisksvenska ordboken, där även några andra medarbetare vid avdelningen har varit engagerade. Två doktorander med svensk inriktning och anknytning till Skandinavistika har varit aktiva under någon del av läsåret. Helena Mihkelson skrev vidare på sin avhandling om luckor som berättartekniskt grepp i romaner av Tage Aurell, Lars Ahlin, Stig Dagerman och Gösta Oswald. Sander Mändoja påbörjade sina doktorandstudier under hösten 2015 med ett projekt om vattenlevande väsen i svenska folksägner. Einar Petander från Åbo Akademi, som skriver en avhandling om svensk teosofi, var gästdoktorand vid Skandinavistika under läsåret. Ett större arrangemang med viss svenskanknytning var "The Ontology of Supernatural Encounters in Old Norse Literatur and Scandinavian Folklore: 4th symposium of the Old Norse Folklorists Network" som ägde rum december Flera forskare från svenska universitet medverkade och flera föredrag behandlade också svensk folklore. Publikationer med anknytning till svenskämnet: Sävborg, Daniel: Kungalängder och historieskrivning: Fornsvenska och fornisländska källor om Sveriges historia, Historisk tidskrift (Sverige) 135:2, 2015, s Konferenser och externa forskningsföredrag etc. med anknytning till svenskämnet av forskarstuderande och forskare vid Skandinavistika: - Mihkelson, Helena: Seminarium om två avhandlingskapitel vid Karlstads universitet 21 oktober Nyström, Esbjörn: " 'Deutsche' Literatur? Zur Gegenstandsbestimmung in neuerer germanistischer Literaturgeschichtsschreibung (mit einigen Beobachtungen zum 'schwedischen' und zum 'niederländischen' Fall). Föredrag vid konferensen "Text im Kontext: 12. Arbeitstagung schwedischer Germanisten", Visby, april Nyström, Esbjörn: "Att avgränsa en litteratur: Begreppet 'svensk litteraturhistoria'". Föredrag vid konferensen "Transit 'Norden' och 'Europa': 31st Conference of the International Association of Scandinavian Studies". Groningen, Nederländerna, 9-13 augusti Sävborg, Daniel: Icelandic Literature in Medieval Sweden, föreläsning vid "The 16th International Saga Conference", Zürich, 12 augusti Sävborg, Daniel: "Några nedslag i frågan om relationen mellan västnordisk och fornsvensk historieskrivning under medeltiden, föreläsning för Norrønt fagmiljø i Oslo, 25 november Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? SI har under läsåret bidragit till litteraturinköp. Man har också bidragit till lektoratet genom rese- och expensbidrag och under en period även gett stöd till en vikarierande timlärare. Personalen vid SI förtjänar ett stort tack för det sätt som man aktivt och konstruktivt försvarade avdelningens intressen på under den flyttprocess som avslutades under läsåret. Man har också av olika skäl fått sysselsätta sig en hel del med Skandinavistikas inre liv under läsåret och har skött detta grannlaga arbete klanderfritt. Personligen vill rapportförfattaren särskilt tacka för ekonomiskt och moraliskt stöd under sjukskrivningen. Ytterligare en personlig reflektion, som härmed upprepas, är att ett samarbete med lämpliga instanser i Finland vore lämpligt generellt gällande arbetet med stöd till svenskundervisningen i

7 världen. Ett sådant steg, som egentligen borde tas på politisk nivå, skulle också innebära ett viktigt erkännande av svenskans plurinationella eller pluricentriska karaktär. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Glädjeämnen finns naturligtvis - mer om dessa nedan- men året har både för rapportförfattaren och avdelningen varit synnerligen tufft. Detta kan i första hand tillskrivas den process som beskrivs under punkt 9 och några andra händelser av arbetsmiljökaraktär under ungefär samma tid. Det var som om alla tänkbara och otänkbara olyckor drabbade avdelningen inom bara några få månaders tid. Till svårigheterna hör också att Skandinavistika varken 2015 eller 2016 kunde anta några nya MA-studenter inom ämnesområdet. Glädjeämnena består i att ämnesområdet svensk filologi (svenska språket och litteraturen) fortsätter att existera och - inte minst viktigt även för svenskämnet - att även norsk och dansk filologi fortfarande erbjuds som huvudämnen inom skandinavistikens ram. Vi har ett 20-tal huvudämnesstudenter i svensk filologi som hösten 2016 påbörjar sitt andra år och som visar prov på ambition och intresse. Med tanke på de signaler som gavs då det s. k. "Maailma keelte ja kultuuride kolledž" ("Colleget för världens språk och kulturer") bildades 2015 och dessförinnan är det positivt att man nu har kommit till insikt om att det inte går att separera undervisning och forskning på det sätt som först förutsågs och de främmande språken har därmed kvar forskningen och forskningsanknytningen. Idén att främmande språk inte skulle kunna utgöra självständiga, vetenskapliga ämnen tycks nu vara begravd, vilket är positivt. En rest av de ursprungliga filologifientliga planerna finns fortfarande kvar - doktorandstudieordningen står fortsatt under ett slags förmyndarskap. Beteckningen "college" (estn. "kolledž"), vilken ursprungligen skulle markera enhetens låga akademiska status, framstår idag som direkt missvisande. I linje med detta är det också logiskt att Skandinavistika (med germanisterna som förebild) har beslutat att på svenska kalla "colleget" för "Institutionen för främmande språk och kulturer". Detta var för övrigt ett uttryckligt önskemål från avdelningens MA-studenter, som personalen kunde tillmötesgå. Svenskundervisning bedrivs idag inom två olika avdelningar vid denna institution/detta college: Skandinavistika och Anglistika (avdelningen för engelska). Dessa två fungerar som två separata enheter och därför gäller denna läsårsredogörelse enbart Skandinavistikas verksamhet. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja