Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Ja

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 28 juli :39:05 To: Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by 7/28/ :39:05 PM (01:50:38) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Zagrebs universitet Institutionens namn: Institutionen för anglistik, skandinaviska avdelningen Stadens namn: Zagreb Namn på rapportförfattaren: Bodil Zalesky E-post till rapportförfattaren: Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Land Land: Kroatien Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 HT 1 oktober januari tentamensperiod 2 februari - 27 februari VT 2 mars juni tentamensperioder 15 juni - 10 juli, 24 augusti - 18 september Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 113 Antal biämnesstuderande: Antal extraämnesstuderande: 3 Antal doktorander: [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 116 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 5 Ange lärarnas namn: Goranka Antunoviæ nica Tomiæ Zvonimir Novoselec sna Novak Miliã (tjänstledig under större delen av året) Bodil Zalesky

2 + Sara Profeta (ännu ej formellt anställt, men har haft ett stort antal lektioner) Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Sedan 2005 är svenska ett huvudämne och man kan ta en masterexamen i svenska. Det finns ingen forskarutbildning i svenska, men man kan doktorera i allmän språkvetenskap eller litteraturvetenskap med tyngdpunkt på svensk språkvetenskap eller litteratur. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det finns ett stort och levande intresse för svenska språket och för svensk kultur och samhällsliv bland studenterna i Zagreb. Intresset ligger på en hög och stabil nivå och det är över tio sökande till varje studieplats. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Studenterna läser svenska av en rad olika skäl: intresse för svensk kultur inte minst musik och film - och historia, svenskt samhällsliv, förbindelser med kroater i Sverige, intresse för germanska språk, fascination inför det svenska språkets ljudbild eller melodi samt intresse för nordisk mytologi. Dessutom läser inte så få svenska av ett mer allmänt språkintresse. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Alla studenter har två huvudämnen. De flesta kombinerar svenska med ett annat språk, främst engelska, kroatiska och tyska, i någon mån franska. En del läser lingvistik eller konsthistoria som andra ämne, men det finns också en rad andra kombinationer. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Några är inriktade på att bli översättare mellan svenska och kroatiska och en del tänker sig en lärarbana. Andra menar att svenskkunskaperna kan vara till nytta inom turistbranschen särskilt vid de kroatiska kusterna dit många svenskar reser. En del ser svenskan som en komponent i sina vidare studier inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och kulturstudier. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Det finns ingen systematisk uppföljning av vad studenterna gör efter avslutade studier, men vi har i nuläget en relativt god överblick över vad de flesta av dem gör. Undervisningens uppdelning Det finns fem årskurser, de tre första på kandidatnivå och de två följande på masternivå. De moment som undervisas är praktisk svenska, samhällskunskap, grammatik, språkvetenskap, litteraturvetenskap, filmvetenskap och översättning. På masternivå väljer de studerande att antingen fördjupa sig i översättning eller språkvetenskap. Svensklektorn, f.n. Bodil Zalesky, undervisar främst i praktisk svenska med samhällskunskap från årskurs 2 och uppåt, men även i litteraturhistoria för årskurs 2. Bodil Zalesky har under vårterminen tillsammans med Zvonimir Novoselec också undervisat i översättning från kroatiska till svenska för årskurs 4 och 5. Dessutom leder Bodil Zalesky den valbara kursen Kulturk(r)amp som inventerar humanioras ställning i bland annat Sverige och Kroatien. Zvonimir Novoselec undervisar i praktisk svenska i årskurs 1 och 2 och översättning från svenska till kroatiska. (sna Novak Miliã undervisar i grammatik, syntax och textanalys i årskurs 1, 3 och 5.) Goranka Antunoviã undervisar i språkvetenskap, realia, översättningsteori och praktisk översättning och tolkning i årskurs 1, 2, 4 och 5. nica Tomiã undervisar i litteraturvetenskap och filmvetenskap i årskurs 1-3 samt i en en valbar kurs för årskurs 4-5. Alla de ovanstående lärarna är dessutom handledare för kandidat- och magisteruppsatser.

3 Förutom de lärare vars uppgifter finns beskrivna ovan, finns det flera lärare som inte är fast anställda men undervisar inom någon enstaka kurs. Bland dem har Sara Profeta haft den mest framträdande rollen. + sna Novak Miliæ har lett en on-line-kurs i kontrastiv textanalys. Undervisningens innehåll I praktisk svenska används bland annat Text i fokus, Skrivtrappan, Svenska utifrån, Svensk funtionell grammatik, Svensk deskriptiv grammatik och Sverige, en pocketguide. Detta kompletteras med texter från svensk dags- och kvällspress, svenska tidskrifter (exempelvis10-tal och Axess) och från SI:s webbplats. (Dessutom har vi försökt följa vad som sägs om Kroatien i svenska media.) Vi använder dessutom en rad svenska kursböcker för kurserna i språk-, litteratur-, film- och översättningsvetenskap. Mycket av undervisningsmaterialet består av kompendier som de enskilda lärarna sätter ihop själva inom sina respektive områden. Slutligen använder vi en hel del från svt.play och annat audiovisuellt från nätet. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Många av undervisningssalarna har nyligen renoverats och rustats upp och där finns det mesta av vad man behöver: dator, internet, projektor, whiteboard. Vad gäller lärarnas arbetsrum ser det ut så att institutionens lärare delar på två arbetsrum och det ena av dem delas med ytterligare ett par lärare från andra ämnen. Det är alltså lite trångt, men på det hela taget går det bra, eftersom alla inte är där samtidigt. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? (om ja, skriv en kommentar) Institutionen får 3500 kuna (ca 4000 kr) från fakulteten för inköp av litteratur/tidskrifter. Vid några tillfällen har författare som varit på besök skänkt böcker till studenterna och dessa böcker har använts i några av kurserna. För övriga arrangemang - i huvudsak externa föreläsare - och inköp används SI:s medel. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. (28 november) föredrag av Pontus Lindgren från Uppsala universitet: "En översättares vardag och visioner i Sverige: The equivalent effect i Boris Dežuloviæs Hövdingabakterien " Luciatåg på filosofiska fakulteten, på Ikea, hos föreningen Hrvatsko-švedsko društvo med flera ställen. En grupp studenter läste svensk lyrik på Världsbokdagen på National- och universitetsbiblioteket. Zagreb Book Festival med svenskt fokus (barnlitteratur och deckare): Studenter medverkade vid översättning av en video med intervjuer med S. Olsson och J. Lapidus samt som värdar för de svenska författarna. Sara Profeta och Goranka Antunoviã tolkade vid de svenska författarnas bokpresentationer (så att det blev möjligt för publiken att höra svenska i tal utan att gå miste om förståelsen.) Christina Bergman som i november varit med och startat undervisning i svenska i Sarajevo kom på besök i maj och auskulterade respektive deltog aktivt i flera svensklektioner samt samtalade med flera av lärarna. Vår förhoppning är att det inom ganska kort tid ska kunna inledas ett åtminstone informellt samarbete mellan svenskan i Zagreb och Sarajevo.

4 En gång varje månad deltar Bodil Zalesky som infödd talare vid det svenska bordet i språkkaféet Babylon Café. (Övriga språk som brukar finnas representerade är portugisiska, ungerska, ryska, slovakiska och kroatiska.) Både nuvarande och tidigare svenskstudenter brukar dyka upp vid dessa evenemang för stärka sin talade svenska. På bloggen MojUppsats fortsätter vi sedan våren 2013 att publicera särskilt bra studentuppsatser: Adressen är Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Varken mycket eller lite kontakt Kontakten med ambassaden fungerar väl. Avdelningen får regelbundet inbjudningar till olika evenemang som ambassaden ordnar, som firande av olika högtider, svenska filmveckor och andra kulturhändelser. Men något regelrätt utbyte kan man för närvarande inte tala om. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Vi har visserligen inget regelrätt utbyta men vi har en del lärarkontakter: Uppsala universitet - Pontus Lindgren (försök att inleda utbyte men hittills utan resultat) Mittuniversitet - planer på utbyte för studenter och lärare Göteborgs universitet - artikel av två lärare därifrån i publikationen Glimpses of the North som Goranka Antunoviã är redaktör för. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Masterstudenten Mirna Hršak var under vårterminen i London inom Erasmus+ programmet. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Tomiæ, nica Tablo i filmska slika Roya Anderssona i: Književna smotra : èasopis za svjetsku književnost. 127 (2) Antunoviæ, Goranka, (red.). Glimpses of the North: Discovering Scandinavia and Scandinavian Studies. Zagreb : Srednja Europa, Tomiæ, nica, Pogledi na sjever: hrvatski putopisci u Skandinaviji 1930ih i: Antunoviæ, G. (red.) Glimpses of the North: Discovering Scandinavia and Scandinavian Studies. Zagreb : Srednja Europa Antunoviæ, Goranka Ekonom i v.d. s kravatom hrvatsko-švedski lažni prijatelji i: Antunoviæ, G. (red.) Glimpses of the North: Discovering Scandinavia and Scandinavian Studies. Zagreb : Srednja Europa Novoselec, Zvonimir Neka obilježja poredbenih frazema u švedskom jeziku i: Antunoviæ, G. (red.) Glimpses of the North: Discovering Scandinavia and Scandinavian Studies. Zagreb : Srednja Europa Novak Miliæ, sna Švedski dvoèlani glagoli i: Antunoviæ, G. (red.) Glimpses of the North: Discovering Scandinavia and Scandinavian Studies. Zagreb : Srednja Europa

5 Tomiæ, nica Živa slika film. Kazalište : èasopis za kazališnu umjetnost 59/60, Tomiæ, nica Noviji naslovi klasiène teorije. Hrvatski filmski ljetopis Peti Stantiæ, A. Stanojeviæ, M. - Antunoviæ, G. (red.) Language Varieties Between Norms and Attitudes. South Slavic Perspectives. Frankfurt am Main: Peter Lang. Peti Stantiæ, A. Stanojeviæ, M. - Antunoviæ, G. (red.) Standardni jezici i sociolekti u 21. stoljeæu. Zagreb: Srednja Europa - HDPL Konferenser: Antunoviæ, G. Što èovjek/se može zakljuèiti analizom prijevodnih ekvivalenata švedskoga man. METODOLOGIJA I PRIMJENA LINGVISTIÈKIH ISTRAŽIVANJA / APPLIED LINGUISTICS RESEARCH AND METHODOLOGY (Zadar, IV/2015) Tomiæ, J. Nakon retrospektive: Bergmanovi Prièesnici, ENGLISH STUDIES AS ARCHIVE AND AS PROSPECTING 80 Years of English Studies in Zagreb (Zagreb, IX/2014) (Ukrainsk poesi i översättning till svenska av Bodil Zalesky (i samarbete med den ukrainske översättaren Lev Hrytsyuk) i 10-TALs Ukrainanummer vintern 2014) Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Stödet från SI är av mycket stor betydelse för oss. Utan det skulle vi gå miste om en hel del inspiration och extra möjligheter för både studenter och lärare och vi skulle ha mycket snävare ramar att röra oss inom både rent ekonomiskt och mera allmänt. Vi tycker att det är värdefullt att stödet är just så varierat och mångsidigt som det är. Någon form av stöd för ett samarbete med svenskundervisningen I Sarajevo skulle vara mycket välkommet också med tanke på ett sådant samarbetes roll som "inter-balkan-projekt". Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Studenternas livliga intresse för svenskämnet är som under tidigare läsår ett stort glädjeämne och deras goda kunskapsnivå i ämnet fortsätter också att glädja. Stipendierna för sommarkurser vid svenska folkhögskolor uppskattas mycket bland studenterna här och naturligtvis också bland lärarna. Den här sommaren har på nytt flera studenter fått studieplatser genom dessa stipendier. Dessutom är det glädjande att Sara Profeta, som arbetat som timlärare här i två år, under kommande läsår sannolikt blir anställd. De begränsade ekonomiska förutsättningarna fortsätter att vara det största problemet och detta för till både lärarbrist och annan resursbrist. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?