1. Adress- och kontaktuppgifter. 2. Land. 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16

Transkript

1 Svar lämnade av :24:27 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Georg-August-Universität Göttingen Zentrale Einrichtung für Sprachen und Schlüsselqualifikationen (ZESS) Göttingen Marianne Broermann 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Vintertermin 2015/2016: 1 okt mars 2016 Föreläsningsperiod: 26 okt feb 2016 Tentamensperiod: 1 feb feb 2016 Sommartermin 2015: 1 april sept 2016 Föreläsningsperiod: 11 apr jul 2016 Tentamensperiod: 5 jul jul Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 320 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Extraämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Siffra ovan är en uppskattning. Hos oss räknas inte enstaka studerande utan avlagda studiemoduler. Under ett läsår kan därför en person förekomma flera gånger. 4 Marianne Broermann Franziska Luther Hannamari Onkamo Frederike Tietze 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Ett visst antal fritt valbara ECTS-poäng ingår som s.k. nyckelkvalifikationer i de flesta bachelor- och några masterexamina. Dessa kan t.ex. vara språkkurser i svenska. I vissa utbildningar krävs för bachelor dessutom förutom engelska två främmande språk på minst B1-nivå. Då är svenska också ett alternativ.

2 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska är fortfarande relativt stort, t.ex. litteratur: deckare, Astrid Lindgren; musik: heavy metal; Sverige som turistdestination; i mindre utstäckning svenskt samhällsliv: politik, utbildnings-/socialsystem. De flesta läser svenska utifrån eget intresse utan att egentligen behöva poängen Varför läser men flera inkluderar dem i sina nyckelkvalifikationer i sin examen. Uppskattningsvis studenterna svenska 20 % väljer svenska som sitt tredje främmande språk i sin examen (se ovan). Många vad är deras har varit på semester i Sverige eller planerar en resa dit. På nybörjarkurserna brukar motivation? det vara % studenrande som planerar ett Erasmusutbyte i Sverige, några har redan plats när kursen börjar. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Studenterna på vår institution kommer från universitetets alla fakulteter, så studieämnena varierar starkt. Några ofta förekommande ämnen är skogsvetenskap, biologi, moderna språk (lärar- och allmän utbildning), företagsekonomi, medicin. För de flesta är svenskan ett språk som de valt för att det är lite "exotiskt". Så förblir det ofta också, och kanske åker de till Sverige på semestern (igen). Uppskattningsvis ca en fjärdedel åker på utbyte till Sverige, studerar visserligen på engelska men de flesta fortsätter lära sig svenska i Sverige. Enstaka studerande deltar i kurserna med målet att forska/jobba i Sverige senare; om de verkligen gör det är svårt att veta eftersom vi har lite kontakt med dem efter det att de blivit färdiga med studierna. Nej Universitetet har självklart alumniverksamhet men vi på ZESS gör ingen systematisk uppföljning. Genom sporadisk kontakt via sociala medier får jag ibland veta hur det har gått för våra tidigare svenskstudenter efter utexamineringen. 7. Undervisningens uppdelning Vinterterminen 2015/16: Svenska A1: 6 kurser(2 hölls av anställd lärare, 4 av timlärare) Svenska A2: 1 kurs (hölls av timlärare) Svenska B1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Sommarterminen 2016: Svenska A1: 6 kurser (2 hölls av anställd lärare, 4 av timlärare) Svenska A2: 2 kurser (1 hölls av anställd lärare, 1 av timlärare) Svenska B1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Svenska B2.1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Kurserna har i regel fyra undervisningstimmar i veckan. Ett undantag var en blended learning-kurs på nivå A1, varav det erbjöds en på vinter- och en på sommarterminen (av den anställda läraren), med två undervisningstimmar i veckan. 8. Undervisningens innehåll Undervisningen riktar sig till studerande från alla fakulteter. Fokus ligger på de praktiska språkfärdigheterna, och alla delfärdigheter (läsa, skriv, lyssna och tala) övas ungefär lika mycket. Målet är att förbereda studenterna att agera på svenska i

3 olika studie- och yrkesrelaterade kontexter. Detta innebär inte att vi lär ut fackspråk utan att vi i undervisningen försöker skapa sammanhang som så gott som möjligt liknar de ovannämnda kontexterna. Självklart är det enklare att realisera detta på kurserna fr o m B1-nivå än på nybörjarkurserna. Som basmaterial på A1- och A2- kurserna används textboken och webbövningarna av Rivstart A1+A2. På B1-kursen används Välkomna tillbaka! av det tyska förlaget Klett. På B2-kurserna används endast autentiskt (vid behov lätt bearbetat) text-, ljud-, och videomaterial samt grammatik- och språkriktighetsövningar som läraren framställt. På alla kurser används en stor mängd material som läraren och studenterna hämtar från olika källor: tidningar och tidskrifter, radio- och tv-inspelningar, skön- och facklitteratur osv. både i pappersform och i elektronisk form. Texter och länkar på SI:s webbplats har kommit till användning någon gång på B1- och B2-nivåerna. Alla kurser har dessutom en elektronisk läroplattform baserad på Moodle. Denna möjliggör både upp- och nedladdning av filer (av lärare och studerande) och en rad andra (kommunikativa) aktiviteter, av vilka vi har använt bl.a. gemensamma ordlistor, tester, forumsdiskussioner, wiki och chatt. Under båda terminerna erbjöds en A1- kurs som blended learning-kurs med kombinationen kontaktundervisning (50 %) + självstyrd inlärning (50 %). Denna kurs använde också läroboken men den elektroniska plattformen var ännu starkare integrerad än på de "vanliga" kurserna. Detta var ett alternativ för studerande som inte hade möjlighet att närvara på kurserna 4 timmar/vecka. De hade alltså 2 timmar kontaktundervisning/vecka, resten av tiden utgjordes av autonomt lärande vid självbestämd tid och plats. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Svenskläraren som de flesta andra anställda lektorer har eget arbetsrum med telefon, dator med högtalare och hörlurar samt skrivare. Timlärarnas gemensamma arbetsrum är utrustat med tre internetuppkopplade datorer, skrivare, scanner samt en kopiator där allt undervisningsmaterial kopieras via en personlig kod. Utrustningen i undervisningslokalerna är god. Alla har whiteboardtavla, en interaktiv skrivtavla med projektor och högtalare, rullgardiner samt stolar och bord till kursdeltagare plus lärare. Alla studentplatser har egna hörlurar, lärarplatsen har dator med internetuppkoppling och möjlighet att styra video- och audiomaterialet med ett språklabbsprogram. I några språklärosalar finns dessutom datorer med internettillgång vid varje resp. varannan studentplats. På grund av det begränsade antalet lärosalar resp. det höga antalet språkkurser är salarna fullbokade mån tor kl och fre kl Biblioteket/mediateket är ett referensbibliotek med möjlighet till utlåning av skönlitteratur (som finns i mindre skala) för två veckor och andra böcker över helgen. Där har studerande möjlighet till självstudier: det finns läro- och övningsböcker, ordböcker, grammatikor, filmer, ljudmaterial samt ett trettiotal moderna, internetuppkopplade datorer utrustade med hörlurar och olika datorprogram för databaserade språkstudier. All användning är gratis. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från Ja (om ja, skriv en kommentar)

4 SI)? Institutionen har egen budget, doch endast för att finansiera personal- och sakkostnader, dvs. löner och kontorsmaterial/-möbler, i viss mån fortbildning, tjänsteresor och undervisningsmaterial. Läromedelsbudgeten som läraren förfogar över fritt ligger på 167 per läsår för läromedel i svenska, norska och finska (!). Alla andra inköp förhandlas med institutionschefen. Det är extremt svårt att få tillstånd till inköp för med än denna summa eftersom institutionens medel är väldigt begränsade. För gästföreläsningar finns ingen budget, dvs. där är vi hel beroende av externa medel. 11. Arrangemang Under detta läsår hade vi inga gästarrangemang. Ungefär varannan vecka arrangerade vi växelvis en svensk filmkväll och en konversationsträff som hängde Beskriv föredrag, ihop tematiskt. Teman som togs upp var bl.a. mobbning, brott/deckare, kulturevenemang m.m. centrum/periferi, interkulturell kommunikation. Alla deltagare på svenskkurserna och som institutionen haft andra intresserade var inbjudna. Deltagarantalet varierade starkt, ungefär mellan 5 under året. och 15. Svenska (nordiska) traditioner firades: Vi sjöng Lucia- och julvisor och firade midsommar med alla kursdeltagarna. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Underdetta läsår hade vi inte särskilt mycket kontakt med ambassaden. Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Karolinska institutet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Mälardalens högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Skriv gärna en kommentar om vilken

5 typ av samarbete som Vi har även utbyte med Uppsala universitet, men formuläret accepterade endast 10 sker. Är det t.ex. kryss. Utbytena sker alla inom ramen för Erasmus+, dvs SMS (studenter) STA studentutbyte, (lärare), STT (annan personal). lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Svenskämnet har inte något formaliserat utbyte med universitet utanför Sverige, endast via informella konferens- etc. kontakter mellan svensklektorn och kolleger i Beskriv ert samarbete: Tyskland och andra länder. Med språkcentret vid Paderborns universitet har vi samarbetat ett tag i frågor om exemination. Detta kommer vi att fortsätta med och kanske t o m bygga ut. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Medarbetarna vid ZESS har inget forskningsuppdrag men förväntas hålla sig informerade om den aktuella forskningen inom sitt ämnesområde (sina respektive språk, språkinlärning, universitetspedagogik osv.). Det finns möjlighet att delta i forsknings-/lärarnätverk och konferenser. Dessa handlar tematiskt huvudsakligen om språkutbildning och -testning vid universitet. Speciellt aktiv är ZESS i organisationerna UNIcert och CercleS. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? De viktigaste stödformerna är bidragen till gästföreläsare (ingen lokal budget) och till läromedel (extremt begränsad lokal budget). Fortbildingarna på Lidingö och Tjörn samt de regionala lärarkonfrenserna (tysktalande länder) är också mycket givande och viktiga för nätverkande, då vi ofta är ensamma som anställda lärare på våra institutioner. Förslag/Önskemål: Gör hela eller delar av konferenserna tillgängliga som videokonferenser - livestream, webinar eller motsv. Detta skulle möjliggöra ett större deltagande med lägre (?) kostnader. Det är inte alltid lätt att komma ifrån undervisningen för en konferensresa men enklare att organisera ett par timmar t.ex. för en webinar. Dessutom är det inte möjligt för timlärarna att få sådana resor finansierade som tjänsteresor. Gör mer information om Sverige tillgänglig även på svenska. I utlandet finns det fler och fler studerande och andra intresserade med (bas)kunskaper i svenska, och dessa förkovrar sina kunskaper i språket gärna också genom att läsa samhällsinformation på svenska. Den engelska versionen finns ju ändå tillgänglig om det skulle bli för svårt. Då skulle vi kunna använda t.ex. faktabladen i undervisningen i en större utsträckning. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Arbetet som svensklektor och koordinator för de nordiska språken vid ZESS är både givande och krävande. Inom kollegiet har vi en positiv atmosfär där vi samarbetar över språkgränserna. Undervisningslokalerna är väl utrustade. Det är också glädjande att se att intresset för svenska fortfarande är stort. Roligt är också att ha kolleger vid Institutionen för skandinavistik för utbyte av idéer och erfarenheter samt gemensamma evenemang. Ett problem är alltjämt att hitta kvalificerade lärare i de nordiska språken eftersom ZESS bara kan erbjuda timlärarkontrakt vilka inte är tillräckligt attraktiva för att locka någon att flytta till staden. De utexaminerade studenterna från skandinaviska institutionen har dock varit en relativt god (och enda) rekryteringskälla. Två timlärare som jobbat här relativt länge har dock precis

6 slutat pga flytt till annan ort. I skrivande stund (aug 2016) har vi inte lyckats hitta nya, så att det återstår att se hur det kommer att påverka kursutbudet under kommande läsår. Från universitetets sida finns ett tryck att fylla kurserna, dvs kravet är att alla kurser helst ska ha deltagare. Detta är inte möjligt på svenskkurserna på B2-nivå där vi oftast bara har ca 10 deltagare. Tyvärr övervinner i dessa fall ekonomiska argument över språklig mångfald. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja