HT tentamensperiod VT tentamensperioder

Transkript

1 Svar lämnade av Anonym :13:37 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Zagrebs universitet Institutionen för anglistik, skandinaviska avdelningen Zagreb Bodil Zalesky 2. Land Land: Kroatien 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2016/17 HT tentamensperiod VT tentamensperioder Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2016/2017. (Endast siffror) 113 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 110 läste svenska som huvudämne 6 Goranka Antunović Janica Tomić Zvonimir Novoselec Jasna Novak Milić (tjänstledig under året) Bodil Zalesky Sara Profeta 5. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk Några är inriktade på att bli översättare mellan svenska och kroatiska och en del tänker sig en lärarbana. Andra menar att svenskkunskaperna kan vara till nytta inom turistbranschen särskilt vid de kroatiska kusterna dit många svenskar reser. En del ser svenskan som en komponent i sina vidare studier inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och kulturstudier. Det finns ett stort och levande intresse för svenska språket och för svensk kultur och

2 litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? samhällsliv bland studenterna här. Intresset ligger på en hög och stabil nivå och det är över tio sökande till varje studieplats. Alla studenter har två huvudämnen. De flesta kombinerar svenska med ett annat språk, främst engelska, kroatiska och tyska, i någon mån franska. En del läser lingvistik eller konsthistoria som andra ämne, men det finns också en rad andra kombinationer. Ja Det finns ingen systematisk uppföljning av vad studenterna gör efter avslutade studier, men vi har ändå en relativt god överblick över vad många av de före detta studenterna gör, eftersom många kontakter består också efter studietiden. 6. Undervisningens uppdelning Det finns fem årskurser, de tre första på kandidatnivå och de två följande på masternivå. De moment som undervisas är praktisk svenska, samhällskunskap, grammatik, språkvetenskap, litteraturvetenskap, filmvetenskap, praktisk översättning, översättningsvetenskap samt en kurs med fokus på EU-frågor. På masternivå väljer de studerande att antingen fördjupa sig i översättning eller språkvetenskap. Svensklektorn, f.n. Bodil Zalesky, undervisar främst i praktisk svenska med samhällskunskap från årskurs 2 och uppåt, men även i litteraturhistoria för årskurs 2 och en kortare lyrikkurs för årskurs 3. Bodil Zalesky har under vårterminen tillsammans med Zvonimir Novoselec också undervisat i översättning från kroatiska till svenska för årskurs 4 och 5. Dessutom leder Bodil Zalesky den valbara kursen Kulturk(r)amp som inventerar humanioras ställning i bland annat Sverige och Kroatien. Zvonimir Novoselec undervisar i praktisk svenska i årskurs 1 och 2 och översättning från svenska till kroatiska. Goranka Antunović undervisar i språkvetenskap, realia, översättningsteori och praktisk översättning och tolkning i årskurs 1, 2, 4 och 5. Janica Tomić undervisar i litteraturvetenskap och filmvetenskap i årskurs 1-3 samt i valbara kurser för årskurs 4-5. Sara Profeta undervisar i praktisk svenska i årskurs 1-2 och i översättning från svenska till kroatiska i årskurs 4. Alla de ovanstående lärarna är dessutom handledare för kandidat- och masteruppsatser. Förutom de lärare vars uppgifter finns beskrivna ovan, finns det lärare som inte är fast anställda men undervisar inom någon enstaka kurs. 7. Undervisningsmaterial I praktisk svenska används bland annat Text i fokus, Skrivtrappan, Svenska utifrån, Svensk funktionell grammatik, Svensk deskriptiv grammatik och Sverige, en pocketguide. Detta kompletteras med texter från svensk dags- och kvällspress, svenska tidskrifter (exempelvis10-tal och Axess) och från SI:s webbplats. (Dessutom har vi försökt följa vad som sägs om Kroatien i svenska media.) Vi använder dessutom en rad svenska kursböcker för kurserna i språk-, litteratur-, film- och översättningsvetenskap. Mycket av undervisningsmaterialet består av kompendier som de enskilda lärarna sätter ihop själva inom sina respektive områden. Slutligen använder vi en hel del från svt.play och annat audiovisuellt från

3 nätet. 8. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. De flesta av undervisningssalarna är moderna där finns det mesta av vad man behöver: dator, internet, projektor, whiteboard. Vad gäller lärarnas arbetsrum ser det ut så att institutionens lärare delar på två arbetsrum och det ena av dem delas med ytterligare ett par lärare från andra ämnen. Det är alltså lite trångt, men på det hela taget går det bra, eftersom alla inte är där samtidigt. 9. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Institutionen får 3500 kuna (ca 4000 kr) från fakulteten för inköp av litteratur/tidskrifter. För övriga arrangemang - i huvudsak externa föreläsare - och inköp används SI:s medel. 10. Arrangemang Beskriv föredrag, Gästföreläsningar på Janica Tomićs kurser av översättare och litteraturvetare (MIšo kulturevenemang m.m. Grundler, Anja Majnarić, Ólafur Guðsteinn Kristjánsson) och filmvetare (Mario som institutionen haft Kozina, Mirna Belina, Miro Frakić) spridda över året. Bloggen MojUppsats där några under året. av de bästa studenttexterna publiceras, har även under detta år tagit in nya texter. 11. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Varken mycket eller lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag och organisationer? Kontakten med ambassaden fungerar väl. Avdelningen får regelbundet inbjudningar till olika evenemang som ambassaden ordnar, som firande av olika högtider, svenska filmveckor och andra kulturhändelser. Men något regelrätt utbyte kan man inte tala om. Nej 12. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Studentutbyten av olika slag: en student i Leuven (Belgien) en student vid Beskriv ert samarbete: Chonnams universitet i Gwangju (Sydkorea)

4 13. Utbyte med lärosäten i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med lärosäten i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. Vi har en del lärarkontakter med universitet i Sverige, men inget som formaliserats. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten? 14. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Janica Tomić,: Vetenskapliga artiklar: Forthcoming: Tomić, Janica (2017.) Families and Others: Scenes of Solidarity from Contemporary Swedish Film and Literature, Centre for Women s Studies Zagreb publication. Tomić, Janica (2016.) Mrežna naracija (Network Narrative), i: Hrvatski filmski ljetopis (Croatian Film Chronicles) 22, nr. 88, (79-100). ISSN: Tomić, Janica (2016.) Filmologija Siegfrieda Kracauera (Siegfrieda Kracauer's Cinema Theory), i: Hrvatski filmski ljetopis 22, nr , ( ). ISSN: Groanka Antunović: paper vid konferensen Contacts and Contrasts: Language, Literature, Culture i Konin (Polen) i maj 2017 med titeln Contrasting languages based on translation corpora: a Swedish-Croatian example. 15. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Stödet från SI är av mycket stor betydelse för oss. Utan det skulle vi gå miste om en hel del inspiration och extra möjligheter för både studenter och lärare och vi skulle ha mycket snävare ramar att röra oss inom både rent ekonomiskt och mera allmänt. Vi tycker att det är värdefullt att stödet är just så varierat och mångsidigt som det är. 16. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Studenternas livliga intresse för svenskämnet är som under tidigare läsår ett stort glädjeämne och deras goda kunskapsnivå i ämnet fortsätter också att glädja. Stipendierna för sommarkurser vid svenska folkhögskolor uppskattas mycket bland studenterna här och naturligtvis också bland lärarna. Den här sommaren har på nytt flera studenter fått studieplatser genom dessa stipendier. De begränsade ekonomiska förutsättningarna fortsätter att vara det största problemet och detta för till både lärarbrist och annan resursbrist. Annat som kan nämnas här är att studenten Miro Frakićs artikel l Performativa aspektens betydelse vid dramaöversättning publicerats i Hieronymus - Journal of Translation Studies and Terminology nummer 3, Dessutom kan tilläggas att språkkaféet Babylon fortsatt med sin aktivitet och svenskintresserade har där samtalat minst en gång i månaden under året som gått. 17. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att

5 läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja