Höstterminen: 16 september december 2015 Vårterminen: 15 februari juni 2016

Transkript

1 Svar lämnade av :42:55 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Pskovs Statliga Universitet Fakulteten för rysk filologi och främmande språk Pskov Maria Makarova 2. Land Land: Ryssland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen: 16 september december 2015 Vårterminen: 15 februari juni Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 8 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Extraämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: I början av läsåret hade vi 9 studenter men en av dem avled tyvärr tragiskt under läsårets gång så det var 8 som avslutade läsåret. 1 Maria Makarova 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska Konstigt nog (med tanke på att vi bara hade 8 studenter förra året) kan jag inte säga att intresset för svenska i Pskov har minskat på sistone. Det är nu så att förra året fick vi inte ihop någon nybörjargrupp, men å andra sidan var det 7 människor

2 eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? som ville börja läsa svenska (vilket är fler än, t.ex., år 2014). Paradoxalt nog, kunde vi inte öppna en ny grupp för totalt antal svenskstuderande var inte tillräckligt stort, vi behövde minst 1 student till. Men jag vet att minst 5 av dem som ville börja läsa svenska förra året planerade att återvända till denna idé senare så det är inte uteslutet att de kommer tillbaka i år, till exempel, om de har möjlighet. Jag menar egentligen att intresset för svenska fortfarande finns och i jämförelse med intresset för andra "extra språk" som undervisas i Pskov är intresset för svenska faktsikt relativt högt. Varför läser Fortfarande samma: några hoppas att ett s.k. "sällsynt" språk kan sedan hjälpa dem i studenterna svenska deras karriär, några gillar Sverige eller vill helt enkelt lära sig något nytt och vad är deras intressant, några få planerar att flytta till Sverige. motivation? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Huvudinriktningen kan vara vilken som helst eftersom vi inte har några begränsningar och vem som helst kan komma till kursen. Men de flesta (7 utav 8 i år) har haft samma huvudinriktning: främmande språk (engelska och tyska) samt metodik och pedagogik (4 utav 7). För de flesta blir det så att de inte riktigt har någon praktisk användning av sina svenskstudier, men de flesta ändå tycker att svenska har berikat deras liv och gett dem vissa extra möjligheter och alternativ. Några lyckas dock med att hitta ett jobb där de kan få använda sina kunskaper, oftast är det ett översättningsarbete av något slag. Det görs ingen systematisk uppföljning av studenterna, men man kan säga att jag gör min egen personliga uppföljning genom att upprätthålla kontakt med majoriteten av mina före detta studenter. Därför har jag en rätt bra uppfattning om vad de gör och hur de använder eller inte använder sina språkkunskaper. 7. Undervisningens uppdelning Det finns en ungefärlig kursplan för att underlätta och systematisera undervisningsprocessen. Tempot varierar ibland betydligt beroende på gruppens förmåga. Årskurs 1: svenska grammatiska basstrukturer, fonetik, ordförråd i de vardagliga samtalsämnena, hörförståelse. Årskurs 2: mer avancerade grammatiska strukturer; vi börjar så småningom med diskussion baserad på texterna vi har läst; hörförståelse. Vi har också en liten kurs i vilken vi koncentrerar oss på att få kunskaper om Sverige: landets historia, språk, geografi, politiska system, kök och så vidare. Årskurs 3: avancerad grammatik, betoningen görs på diskussion, muntliga övningar och hörförståelse i olika former. Studenterna skriver också ganska många uppsatser och andra arbeten i skriftlig form (de får, t.ex., analysera några filmer och böcker). 8. Undervisningens innehåll Med årskurs 1 använder vi: "Svenska utifrån" (baslärobok för alla tre årskurser), "Vägen till Sverige", "På svenska!", "Mål 1". Årskurs 2: "Svenska utifrån", "Nya Mål 2", "På svenska! 2", "Svenska mönster" samt skönlitteratur: Henrik Mankells lättlästa "Mannen på stranden" och Fotografens död och Astrid Lindgrens "Bröderna Lejonhjärta". Vad gäller kursen om Sverige, använder vi för det mesta Internetkällor,

3 t.ex och många fler samt sådana böcker som Bli bekant med Sverige av N.Zjukova, E.Knutov och J.Perlova och Svenska profiler av U.Montan och L.Rasmusson. Årskurs 3: "Svenska utifrån", På svenska! 2, "Text i fokus", "Svår grammatik på svenska", "Testa läs och hör", "Svenska mönster". Årskurs 3 läser också olika skönlitterära böcker och analyserar dem ( Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, En komikers uppväxt av Jonas Gardell, Sandor slash Ida av Sara Kadefors, "Analfabeten som kunde räkna" av Jonas Jonasson, osv.) samt tittar på svenska filmer (t.ex. Det sjunde inseglet, Jägarna, Fucking Åmål, Vingar av glas osv.) och TV-program (t.ex. Världens modernaste land ) och gör sedan olika uppgifter som är baserade på filmernas eller programmens innehåll. Med alla årskurserna använder vi också läroboken Form i fokus", delarna A,B,C. Vi använder inga online-kurser inom ramerna av den systematiska undervisningen, men SI:s webbplats besöker jag ganska regelbundet samt några andra webbplatser för lärare (t.ex. ) där man kan dela med sig eller få veta några nya metodiska knep. Jag brukar också rekommendera några webbsidor för mina studenter, t.ex. så att de kan träna hörförståelse hemma samt lära känna Sverige bättre. Om vi får ihop en nybörjargrupp i år, ska jag förstås rekommendera dem även online-kursen "Learning Swedish". 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Svenska undervisas i Pskovs Statliga Universitets lokaler. Lokalerna är inte särskilt anpassade just för språkundervisningen, men rummen med datautrustning samt med DVD-spelare är tillgängliga. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? 11. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. Under föregående läsår hade vi inga arrangemang med anknytning till som institutionen haft svenskundervisningen. under året. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat?

4 Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? I september 2015 fick jag inbjudan till Svenska språkdagar från Sveriges ambassad i Moskva. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? SI stödjer oss med läromedel. Våra studenter har möjlighet att få SI:s sommarkursoch terminstipendier vilket är mycket viktigt. Tack vare SI har vi möjlighet att, till exempel, inbjuda några gästföreläsare men på grund av svenskans lite speciella ställning i universitetet gör vi inte det. Jag som lärare kan alltid vända mig till SI:s anställda för att fråga något och få hjälp vilket jag uppskattar mycket. Personligen tycker jag att SI ger oss allt möjligt stöd som bara kan finnas med tanke på våra omständigheter då vi har svenska som ett extra ämne. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Läsår 2015/16 har varit lite svårt på grund av att vi inte har haft någon nybörjargrupp och jag känner mig lite osäker inför framtiden vad gäller svenskundervisningen i Pskov. Men det gläder mig att verksamheten inte har blivit nerlagd, att vi fortfarande får stöd av SI, så jag föredrar att vara optimistisk och hoppas att nästa år blir mer lyckat. Annars framskrider studierna i princip som de ska. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att

5 läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja