vinterterminen 12/ / sommarterminen 28/ /7 2016

Transkript

1 Svar lämnade av :20:58 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Christian-Albrechts-Universität Institut für Skandinavistik, Frisistik und Allgemeine Sprachwissenschaft Kiel Karl-Axel Daude 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 vinterterminen 12/ / sommarterminen 28/ / Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 650 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 12 svensklärare: Karl-Axel Daude lektor Suse Bretthauer timanställd Benjamin Werner timanställd professorer: Prof. Lutz Rühling Prof. Klaus Böldl Prof. Steffen Höder assistenter: Julia Anrecht Henrike Fürstenberg(föräldraledig)/Saskia Leschowsky Franziska Groß Milena Jacobsen Katharina Preißler Katja Bethke-Prange 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Sedan hösten 2007 finns Bachelor (BA) i skandinavistik. BA-studierna omfattar tre läsår och fem språkkurser; Svenska 1-4 och en temakurs. Efter BA är det möjligt att bygga på med en Masterutbildning på ytterligare två år. Där ingår två kurser i svenska. Vid institutionen finns lärarutbildning i danska och än så länge är det även möjligt att läsa svenska som extraämne i en lärarexamen med två andra skolämnen.

2 Det är inte så vanligt att studenterna läser svenska för att bli lärare eftersom svenska som vanligt skolämne endast finns i delstaten Mecklenburg-Vorpommern. I Schleswig-Holstein kan svenska endast undervisas som Arbeitsgemeinschaft (extra frivillig undervisning). 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det finns ett fortsatt mycket stort intresse för att läsa svenska och skandinavistik. Kurserna Svenska 1-2 är ofta överfulla. Det finns en gräns på max 40 studenter i varje grupp men vi brukar inte skicka bort folk när det kommer fler. Under vinterterminen 15/16 fick vi inrätta en tredje kurs. Under sommarterminen fanns det ett lika stort intresse, men förvaltningen var tyvärr så långsam så att det inte lönade sig att sätta igång den tredje kursen. Nu har vi ansökt om en tredje nybörjarkurs till vinterterminen. På nybörjarnivå finns det alltid två parallellkurser men vi försöker även att dela på Svenska 2 om ekonomin tillåter det. Dessutom brukar vi dela på Svenska 3 på sommarterminen och på Svenska 4 på vinterterminen. Dessa kurser är vanligtvis mindre. Studenterna läser svenska eftersom de vill veta mer om svensk litteratur, kultur, svenska språket och om landet. De har ofta inga konkreta yrkesplaner när de börjar Varför läser studera men många av dem hamnar inom arbetsområden som tex förlagsbranschen, studenterna svenska muséer, journalistik, turism och undervisning. Ett fåtal stannar inom universitetet och vad är deras forskar i ämnet. Många tänker sig också en framtid i Sverige, inte minst gäller detta motivation? de studenter som kommer från andra fakulteter och t.ex. läser medicin eller ekonomi som huvudämne. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Sedan BA infördes har studenterna två huvudämnen. Då väljer de ofta tyska, engelska, pedagogik, etnologi, politikvetenskap men också företagsekonomi. Sedan finns det studenter från alla fakulteter som endast deltar i språkkurserna. Studenterna hamnar ofta i branscher där de drar nytta av sina språkkunskaper. En del söker också jobb i Sverige. Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Årskurs 1: Svenska 1-2 Kurserna har fyra timmar i veckan. Som läromedel används i Svenska 1 eget material och i Svenska 2 använder vi första delen av Rivstart B1+B2 av Scherrer/Lindemalm. Visserligen är den lite avancerad när vi börjar med den efter en termins studier men studenterna kommer snabbt i kapp när det gäller grammatiken och ordförrådet. Boken har en mängd roliga övningar och texter. Den är verkligen kommunikativ och fungerar utmärkt hos oss. Dessutom kan den även köpas i Tyskland via ett tyskt språkförlag vilket gör det mycket lättare för oss lärare. Efter Svenska 2 bör studenterna ha uppnått A2 ( Europarådets skala för språkundervisning) på alla nivåer. Årskurs 2: Svenska 3-4 Svenska 3 Studenterna läser fyra timmar per vecka och vi fortsätter med Scherrer/Lindemalm: Rivstart B1+B2. Under den tredje språkkursen läser vi alltid en roman eller dylikt. Under vintern blev det Maj Sjöwall/Per Wahlöö Den vedervärdige mannen från Säffle och

3 under sommarterminen Astrid Lindgren Bröderna Lejonhjärta. Under Svenska 3 börjar studenterna skriva längre texter på svenska och varje student håller även ett kort föredrag om ett valfritt sverigerelaterat ämne. Det får sedan bilda diskussionsunderlag för gruppen och samtidigt lär studenterna känna många olika svenska teman. Kursen avslutas med ett skriftligt prov. Studenterna bör uppnå nivå B1. Svenska 4 Studenterna läser två timmar per vecka. Kursen är den sista av de egentliga språkkurserna och ska ge fördjupade kunskaper i skriftlig och muntlig språkfärdighet. Under kursen läser studenterna romaner och texter som bildar presentations-och diskussionsunderlag för gruppen. Under vinterterminen lästes Sjöwall/Wahlöö Den vedervärdige mannen från Säffle + en annan valfri text och under sommarterminen lästes Jonas Karlsson Jag är en tjuv. Referatteman som presenterades var t.ex. författarpresentation, mat och traditioner, massmedia, nutidshistoria, finlandssvenska, slangspråk m.fl. Romanläsningen varvades med grammatikundervisning, översättning och uppsatsskrivning. Vi läste även regelbundet Dagens Nyheter som kan läsas gratis genom universitetsbibliotekets abonnemang. Kursen avlutades med ett skriftligt prov. Efter Svenska 4 bör studenterna ha uppnått B2 när det gäller nivåerna tala och förstå, C1 när det gäller läsförståelse. Årskurs 3-5 Studenterna har två temakurser ett välja mellan, en i litteratur och en i realia samt vissa terminer även en tredje språkfärdighetskurs. Alla kurser erbjuds inte varje termin. P.g.a. att de flesta ämnestudenter numera börjar på hösten måste vi i stället lägga in parallellkurser i de lägre språkkurserna och kan därför inte alltid erbjuda lika många kurser för de avancerade studenterna. Ämnena i temakurserna växlar varje termin eftersom många går dessa kurser flera gånger. Målet är att studenterna ska nå C1 på alla nivåer när de slutar sina studier. I praktiken gör naturligtvis inte alla det, men jag tycker att många blir mycket duktiga i svenska framför allt de som har möjlighet till en utbytestermin vid ett svenskt universitet. Litteraturkurs Vinterterminen 2015/2016: I litteraturkollokviet som jag kallade för Böcker och film läste vi bl a filmteoretiska texter som jag hade sammanställt som ett kompendium och Jan Guillou Ondskan. Vi talade även om svenska barnböcker och svenska barnfilmer samt deckare. Realia Vinterterminen 2015/2016: Realiakollokviet hette Migration. Vi talade om Sverige som utvandringsland till dagens invandring. Vi läste Vilhelm Moberg Utvandrarna samt utdrag ur Annika Thor Om inte nu så när och flera artiklar ur DN som jag hade sammanställt som kompendium. Sommarterminen 2016: Litteraturkursen handlade om svensk teater med anledning av att det spelades Fröken Julie på Kiels teater. Vi läste pjäsen och besökte en föreställning. Innan hade vi besök av teaterns pedagog. Vi läste även Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder som ska spelas nästa säsong. Vi tittade även på Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor. Realiakursen under sommarterminen 2014 hette Sveriges världsarv. 8. Undervisningens innehåll Se även 7 undervisningens uppdelning. Vi har möjlighet att läsa DN på nätet eftersom universitetsbiblioteket har ett abonemang som är gratis för alla i Tyskland. Jag använder mig gärna av SI:s sidor men tyvärr finns det inte så mycket på svenska. 9. Lokalförhållanden Alla som undervisar i svenska, d.v.s. tre personer, delar arbetsrum men i praktiken är det mest lektorn som använder rummet. Arbetsrummet har en dator med laserskrivare, OH-projektor, CD-spelare och storbildsprojektor med DVD. Här finns också ett handboksbibliotek och skönlitteratur. Institutionsbiblioteket har till stor del

4 Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. överförts till centrala universitetsbiblioteket. Anledning för det är att hela byggnaden ska renoveras om några år och då kommer bibliotekslokalerna att byggas om. I samband med detta har man beslutat en omfattande omstrukturering. Universitetsbiblioteket i Kiel har ansvar för inköp av skandinavisk litteratur i Tyskland och därför har vi tillgång till mycket litteratur från Sverige. En person är anställd på UB bara för att ta hand om inköp av svensk litteratur. När det gäller undervisningslokalerna är standarden inte särskilt hög jämfört med Sverige. Rummen renoveras nu efterhand och vi har delvis fått bättre teknisk utrustning. Bl a finns det smartboard i ett rum. Helrenoveringen av lokalerna ska alltså ske inom ett par år. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Institutionen har ca 7000 euro för inköp av böcker, material och externa föreläsare. Summan ska täcka alla skandinaviska språk och de tre avdelningarna, dvs både avdelningen för nyare litteraturvetenskap, den äldre avdelningen för fornisländska och den språkvetenskapliga avdelningen. 11. Arrangemang På Literaturhaus i Kiel finns det en liten men fin festival som kallas för Das europäische Festival des Debütromans där Danmark och Norge alltid är med. I år ägde den rum för 14 gången och mina kollegor är alltid inblandade i läsningarna. författarna brukar även komma till universitetet. Tyvärr är inte Sverige med och jag förstår inte varför. Däremot var vi medarrangörer på Literaturhaus för en kväll med Beskriv föredrag, översättaren Wolfgang Butt som talade om Henning Mankell. Under sommarterminen kulturevenemang m.m. anordnade jag tillsammans med en nederländsk kollega en konferens för som institutionen haft språklärarna på Schleswig-Holsteins högskolor. Det kom ett 40-tal kollegor och vi under året. hoppas att det blir en återkommande tillställning. Jag har även haft minispråkkurser i samband med ett samarbetesprojekt mellan stan, affärsmännen på Holtenauer Straße, en av stans älkskade affärsgator och universitetet samt på universitetets stånd på Kieler Woche, vår stora segeltävlingvecka med jättestort kalas i hela staden. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ganska mycket kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller Ambassaden hjälper ofta till när vi har större arrangemang. Stort tack! Ja (om ja, skriv en kommentar)

5 liknande? Vi brukar uppträda med vårt luciatåg på IKEA i Kiel. Dessutom har vi goda kontakter till Svenska klubben Kiel och Deutsch-Schwedische Gesellschaft Kiel. Vi samarbetar även med Kieler Stadt- und Schiffahrtsmuseum och biografen Studio. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. Erasmusplatserna på ovanstående högskolor är ofta väldigt eftertraktade. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Vi har erasmusutbyte med universitetet i Åbo. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Prof. Klaus Böldl har ett forskningsprojekt om skandinaviska medeltida ballader (Skandinavische Balladen im Kontext der hochmittelalterlichen Frömmigkeitsmedien. I samband med detta tilldelades Katharina Preißler ett stipendium från SI som användes till en studieresa. Dessutom anordnades en workshop "Über Gott und die Welt - Die nordische Ballade zwischen Mittelalter und Moderne" i februari. Prof. Steffen Höder har publicerat följande: Höder, Steffen Phonological elements in Diasystematic Construction Grammar. In: Martin Hilpert & Jan-Ola Östman (Hgg.), Constructions across grammars (Benjamins current topics 82), Amsterdam/Philadelphia: Benjamins, Höder, Steffen Stumme Ohrenzeugen. Methodologische Überlegungen zur Rekonstruktion altschwedischer Mündlichkeit. In: Elmar Eggert & Jörg Kilian (Hgg.), Historische Mündlichkeit. Beiträge zur Geschichte der gesprochenen Sprache (Kieler Forschungen zur Sprachwissenschaft 7), Frankfurt am Main u. a.: Lang, Höder, Steffen Though this be contact, yet there is system in t: Was man noch heute von Uriel Weinreich über Sprachkontakt lernen kann. In: Alastair Walker (Hg.), Classics revisited. Wegbereiter der Linguistik neu gelesen (Kieler Forschungen zur Sprachwissenschaft 6), Frankfurt am Main u. a.: Lang, Prof. Lutz Rühling har medverkat i Kindler Kompakt: Skandinavische Literatur 19. Jahrhundert 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi Konferensen i Stockholm har som alltid varit underbart! Ett stort tack till er allihopa på SI! Hoppas det blir en konferens i Tyskland nästa år. Gärna med två nätters övernattning. Vi kan gärna betala resan själva - säger jag som vanligtvis har den

6 kan stödja verksamheten på? längsta resan till konferensen. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Det är fortfarande svårt att hitta praktikplatser när studenterna vill komma till Sverige. Det behövs kanske mer information. Det är tydligen inte så lätt att locka svenska studenter till Kiels universitet vilket gör att vi har problem att få kontakter till svenska universitet när våra studenter vill studera i Sverige. Annars är det världens bästa yrke att vara svensklektor! 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja