Höstterminen Vårterminen

Transkript

1 Svar lämnade av :05:50 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Jyväskylä universitet Språkinstitutionen Jyväskylä Jaana Kolu 2. Land Land: Finland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen Vårterminen Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 261 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 6 professor Åsa Palviainen universitetslektor Mikko Kuronen universitetslektor Antti Ylikiiskilä universitetslärare Paulina Nyman-Koskinen universitetslärare Jaana Kolu doktorand Eva Kottonen 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska

2 eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Antalet sökande har minskat under de senaste 5 åren Varför läser studenterna svenska De vill oftast utbilda sig till språklärare och läser då vanligen två språk + pedagogiska vad är deras studier motivation? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? De läser t.ex. engelska eller tyska som huvudämne och behöver ett annat språk som biämne + ämneslärarens pedagogiska studier som biämne Vi har även en annan linje (än ämneslärarlinjen) för andra språkexperter och då kan de välja vad som helst som biämne t.ex. socialpolitik på samhällsvetenskapliga fakulteten De kan söka jobb som ämneslärare i svenska eller arbeta inom den offentliga eller den privata sektorn i arbetsuppgifter där det krävs svenskkunskaper. De kan även arbeta på någon nordisk organisation, t.ex. Pohjola-Norden, Nordiska ministerrådet etc. Ja Universitetet gör regelbundet en uppföljning, en enkätundersökning bland de utexaminerade och det ordnas även alumndagar 7. Undervisningens uppdelning Grundstudier i svenska (30 studiepoäng) innehåller språkfärdighetskurser och kurser där studenterna bekantar sig med de centrala begreppen inom lingvistik och språkforskning. Grundstudierna innehåller t.ex. följande kurser: Viestintätaidot (8 sp): RUOP201 Uttal och samtal 4 sp RUOP202 Skriv- och textkompetens 4 sp RUOP203 Språkets struktur och funktion IAsp RUOP204 Språkets struktur och funktion IB4sp RUOP205 Introduktion till lingvistik 2 sp KLSP004 Introduktion till språk och språkforskning 2 sp RUOP206 Kultur och samhälle i Norden4 sp RUOP207 Svensk prosa4 sp Ämnestudierna (50 studiepoäng) innehåller t.ex. följande kurser: RUOA200 Introduktion till pragmatik 1 sp RUOA201 Skrivande i arbetslivet 3 sp RUOA303 Samtal och interaktion 2 sp RUOA204 Språkpraktik 3 sp RUOA203 Språkets struktur och funktion II 4sp RUOA209 Boktentamen 4 sp RUOA206 Svenskans grannspråk 4 sp RUOA207 Svensk litteraturhistoria 5 sp RUOA211 Kandidatseminarium 3 sp RUOA212 Kandidatavhandling 7 sp RUOA213 Vetenskapligt skrivande 3 sp Fördjupade studier (80 studiepoäng) innehåller t.ex. följande kurser RUOS201 Vetenskaplig kommunikation 5 sp Valfria kurser (5 10 sp) RUOS202 Pragmatik 5 sp RUOS203 Sociolingvistik 5 sp RUOS204 Svensk fonologi 5 sp RUOS206 Lexikal semantik och svenskt ordförråd 5 sp RUOS217 Svenska språkets historia 5 sp Valfria kurser: (5 10 sp) RUOS207 Skandinavisk litteratur 5 sp RUOS208 Finlandssvensk litteratur 5 sp RUOS209 Språkvård 5 sp RUOS228 Finlandssvensk kultur och identitet 5 sp Grannspråk (valfria 5 10 sp) RUOS218 Grundkurs i danska 5 sp RUOS219 Grundkurs i norska 5 sp RUOS211 Magisterseminarium RUOS212 Magisteravhandling 40 sp Alla våra lärare undervisar på alla stadier.

3 8. Undervisningens innehåll Vi har en webbkurs i pragmatik Kurslitteraturen varierar beroende kursen, det är mycket vetenskaplig litteratur kring undervisning och inlärning, t.ex. Abrahamssons (2009) Andraspråksinlärning,Tornberg: Språkdidaktik, Mattson & Håkansson: Bedömning av svenska som andraspråk, Handbok i svenska som andraspråk, Språkriktighetsboken, Bolander: Funktionell svensk grammatik, Svenska Akademiens språklära och mycket annat, t.ex. senaste forskning inom inlärning och undervisning 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Dåliga. Vi har det mycket trångt, för att vi har fått flytta till nya lokaler p.g.a. problem i inomhusluften. Undervisningslokalerna är dock utomordentliga. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Det finns en begränsad budget, vi kan t.ex. bjuda in en gästföreläsare utifrån en gång per termin till högre seminariet. 11. Arrangemang Svenskämnet ordnade den 16:e sammankomsten för Svenskan i Finland. Sammankomsten ägde rum i Jyväskylä den oktober Högre seminarier i/på/om svenska Institutionen för språk (svenska) Högre seminarier i/på/om svenska Hösten 2015: Institutionens doktorander presenterade sin pågående forskning: Paulina Nyman-Koskinen, Eva Kottonen, Maria Kautonen, Jaana Kolu och Pauliina Sopanen Chefredaktör och hedersdoktor Patrik Hadenius inledningstalar på konferensen Svenskan i Finland 16: Populärvetenskapen blir myndig. Språktidningen fyller 8 år i år, vad krävs för att den ska överleva också när den fyller 18? Universitetslektor, fil dr, Antti Ylikiiskilä, Jyväskylä universitet/dalarnas högskola: Läroboksanalys ur ett genus- och etnicitetsperspektiv Disputation för filosofie doktorsgrad: FL Marika Paavilainen disputerade på Beskriv föredrag, avhandlingen: Inlärning och behärskning av svenskans verb- och adjektivböjning kulturevenemang m.m. samt negationens placering hos finska grundskolelever, Opponent: Professor Hanna som institutionen haft Lehti-Eklund, Helsingfors universitet Högre seminarier i/på/om svenska Institutionen under året. för språk (svenska) Våren Prof Sari Pöyhönen, Jyväskylä universitet Jag bor i Oravais - asylsökande i svenska Österbotten Fil dr Charlotta af Hällström-Reijonen, Svenska Litteratursällskapet: Puhua kuin Ruuneperi att tala (skriva) som Runeberg Prof Jarmo Lainio, Stockholms universitet: Flerspråkiga elever i Sverige och deras tillgång till utbildning och språk i skolan rapport från en forskningsrapport Prof Åsa Palviainen, Jyväskylä universitet I huvudet på en flerspråkig åttaåring digitalt spelande som resurs för språkinlärning Studenternas ämnesförening Svenska klubben har varit aktiv sedan år

4 1960 och Svenska klubbens 55 åriga historia firades 30 januari Ämnesföreningen ordnade en jubileumsfest dit även de gamla studerandena och lärarna var inbjudna. Dessutom ordnade våra studenter en Luciafest 13 deceember. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ingen kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Linnéuniversitetet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. Både lärarutbyte och studentutbyte t.ex. via Nordliks. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Islands universitet (lärarutbyte) 15. Publikationer och forskning inom institutionen Palviainen, Å., Protassova, E, Mård-Miettinen, K. & Schwartz, M. (2016). Two languages in the air: a cross-cultural comparison of preschool teachers reflections on their flexible bilingual practices, International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 19:6, pp , DOI: / Bergroth, M. & Palviainen, Å. (2016). The early childhood education and care partnership for bilingualism in minority language schooling: collaboration between bilingual families and pedagogical practitioners, International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 19:6, pp , DOI: / Schwartz, M. & Palviainen, Å. (2016). Twenty-first-century preschool bilingual education: facing

5 Svar: advantages and challenges in cross-cultural contexts, International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 19:6, pp , DOI: / Bergroth, M. & Palviainen, Å. (2016).Språkpolicy vid svenskspråkiga daghem i Finland: Tvåspråkiga barns handlingar och agens, Folkmålsstudier 54, Mård-Miettinen, K. & Palviainen, Å. (2015). Familjeperspektiv på tvåspråkig verksamhet på en finsk daghemsavdelning. In: M. Forsskåhl, M. Kivilehto, J. Koivisto & P. Metsä (Eds.) Svenskan i Finland 15, pp Available: kk.lib.helsinki.fi/bitstream/handle/10024/98070/svenskan_i_finland_2015.pdf? sequence=4 Mård-Miettinen, K., Palojärvi, A. & Palviainen, Å. (2015). Kaksikielisen pedagogiikan toteuttaminen päiväkodissa. AFinLA-e. Soveltavan kielitieteen tutkimuksia 2015, n:o 8, pp Avaliable: Boyd, S. & Palviainen, Å. (2015). Building Walls or Bridges? A Language Ideological Debate About Bilingual Schools in Finland. In: M. Halonen, P. Ihalainen & T. Saarinen Language Policies in Finland and Sweden. Interdisciplinary and Multi-sited Comparisons.Bristol: Multilingual Matters, pp Palviainen, Å. & Mård-Miettinen, K. (2015) Creating a bilingual pre-school classroom: the multilayered discourses of a bilingual teacher, Language and Education, 29:5, , DOI: / Kuronen, M. (2016). Uttal av S2-finska med fokus på svenskspråkiga talare. Puhe ja kieli, 36 (3), Retrieved from Kuronen, M. (2016). Avancerade finskspråkiga inlärares uttal av segment i sverigesvenska. Puhe ja kieli, 36 (3), Retrieved from Kautonen, M., Kuronen, M., & Ullakonoja, R. (2016). Studier i uttalsinlärning i finska, svenska och engelska : litteraturöversikt. Puhe ja kieli, 36 (3), Ullakonoja, R., & Kuronen, M. (2015). Young Russian Immigrants' Segmental Duration and Length in Finnish. In T. S. C. f. I (Ed.), ICPhS 2015 : Proceedings of the 18th International Congress of Phonetic Sciences (pp. 1-5). International Phonetic Association. Kolu, J., & Kuronen, M. (2015). Vokalerna /y/ och /a/ vid kodväxling hos Haparandaungdomar. In M. Forsskåhl, M. Kivilehto, J. Koivisto, & P. Metsä (Eds.), Svenskan i Finland 15 (pp ). Tampere, Finland: Tampere Univeristy Press. Kuronen, M. (2015). Tonaccenterna i avancerade finska inlärares svenska en akustisk studie. Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, 10 (1), Kolu, Jaana, 2016a: Kodväxling i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda och i Helsingfors. Matrisspråk, morfosyntaktisk integrering och anpassningsstrategier. I: Svenskans beskrivning 34, red. av Anna W. Gustafsson, Lisa Holm, Katarina Lundin, Henrik Rahm & Mechtild Tronnier. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap Serie A74.) Lund: Lunds universitet. S (nedladdad ) 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja Vi vill gärna fortsätta prenumerera på svenska tidningar och få ekonomiskt stöd till det och eventuellt bidrag till att kunna bjuda in någon gästföreläsare från Sverige.

6 verksamheten på? 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter I höst undertecknades avtalet på att språkvetenskaperna flyttas från Vasa universitet till Jyväskylä universitet och det blir intressant att se vad det innebär för svenskämnet i Jyväskylä i framtiden. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja