Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Nej

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 26 augusti :37:20 To: Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by 8/26/2015 4:37:20 PM (03:50:54) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Goethe-Universität Frankfurt am Main Institutionens namn: Institut für Skandinavistik Stadens namn: Frankfurt am Main Namn på rapportförfattaren: Jackie Nordström E-post till rapportförfattaren: Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Land Land: Tyskland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Vinterterminen 2014/15: 1 oktober - 31 mars Sommarterminen 2015: 1 april - 20 september Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 27 Antal biämnesstuderande: 23 Antal extraämnesstuderande: 14 Antal doktorander: 1 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 65 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 1 Ange lärarnas namn: Jackie Nordström Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar Som del av ämnet skandinavistik.

2 Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenskämnet i Frankfurt är fortsatt mycket stort. Vi skulle fortfarande kunna ha dubbelt så många studenter på institutionen om vi hade haft resurser för det. De grundläggande språkkurserna är av naturliga skäl de mest besökta (grundnivån består enbart av språkkurser). Intresset för svensk litteratur är dock också mycket stort, i synnerhet för nutida litteratur (skönlitteratur, deckare och barnoch ungdomslitteratur). När det gäller och 1900-talslitteraturen skiljer sig studenterna åt. Den medeltida litteraturen är också populär (i synnerhet medeltida ballader och rimkrönikor). Det finns även ett stort intresse för svensk samhällsvetenskap och historia, vilket jag tillgodoser genom en frivillig kurs som erbjuds på våren. Studenterna är slutligen mycket intresserade av språkvariation i nutidssvenskan (dialekter, ungdomsspråk och invandrarspråk) samt svensk språkhistoria. Därför erbjuder jag till min stora glädje även kurser i det på fördjupningsnivån. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Anledningarna till det stora svenskintresset är som vanligt flera. Den främsta anledningen är att tyskarna har en idealiserad bild av Sverige, vilken de har fått från Astrid Lindgrens och Sven Nordqvists böcker och sommarsemestrar i Småland, på kusterna samt i Stockholm eller Göteborg. Sverige är en idyll med skogar och sjöar i vilka man kan tälta, vandra, bada, paddla kanot och fiska gratis och utan tillstånd (vilket inte går i Tyskland). Sverige präglas vidare av röda hus med massa glada småbarn som springer omkring likt i Bullerbyn, älgar, avslappnade och artiga människor och en skärgård i solsken. De som bär denna bild vill själva leva så, antingen genom att flytta till Sverige eller genom att bosätta sig ute på den tyska landsbygden i ett s.k. Schwedenhaus. Vidare grundar sig intresset på läsning av s.k. Schwedenkrimis, vilka även sänds på teve varje söndag. Det är främst Wallander och Ystad som fascinerar, men även Stieg Larson, Hjorth och Rosenfeldt samt Läckberg. De som läser dessa böcker har en något mörkare bild av Sverige som ett land av extremer. Inte desto mindre känner de sig lockade dit. Andra studenter lockas av den svenska modellen. I jämförelse med Tyskland framstår Sverige som ett barnvänligt och solidariskt land med bra arbetsvillkor, hög grad av jämställdhet och en generös föräldrarföräkring. De uppskattar även att alla, till skillnad från i Tyskland, duar varandra i Sverige (något de har kommit i kontakt med på IKEA). En tredje grupp studenter är de som har kommit i kontakt med svenskan genom musik, i synnerhet hårdrock, gothic eller independentmusik. Intressant nog brukar dessa studenter även svärma för nordisk mytologi, vikingar och medeltida ballader. Hit hör även fantasyböcker, -filmer och -dataspel om nordisk mytologi. De som läser empirisk språkvetenskap har valt svenska eftersom de upplever att svenska språket ligger nära tyskan och inte är så svårt att lära sig. Svenskan framstår här som ett alternativ till engelskan (som de ju redan kan) ett germanskt språk med väsentligt mindre morfologi än tyskan. Vidare finns det en utpräglad och delvis felaktig uppfattning om att svenskan fungerar som ett lingua franca i hela Skandinavien. Slutligen finns det de som lär sig svenska av rent pragmatiska skäl; de tänker arbeta i Sverige (i synnerhet som läkare). Detta innebär dock inte att de är mindre motiverade. I själva verket brukar medicinarna höra till de flitigaste studenterna. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Skandinavistiken brukar kombineras med antingen språkvetenskap, germanistik, romanistik, anglistik eller historia. Även medicin, juridik och statsvetenskap är vanliga huvudämnen. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? De som läser kombinationen tyska-svenska tänker antingen flytta till Sverige och undervisa tyska där eller arbeta som översättare från svenska till tyska (svenska deckare, romaner, barnböcker). Andra tänker undervisa svenska på en folkhögskola i Tyskland (kanske i kombination med ett annat främmandespråk, så som franska). Många funderar även på att jobba på förlag som ger ut böcker av svenska författare. Frankfurt har som bekant en stor förlagsverksamhet. De som läser historia vill gärna arbeta på ett museum och kanske då i Sverige, där de kan guida tyska turister. Medicinarna tänker som sagt jobba som läkare i Sverige, där det ju råder läkarbrist och arbetsvillkoren är bättre. Så är ibland även fallet med juristerna och statsvetarna. Slutligen finns alltid någon som önskar bli skandinavist på universitetet. Dessa har för det mesta äldre nordisk litteratur som huvudintresse, inte svenska språket i sig. För att underlätta steget in i arbetslivet har våra professorer tillsammans med studentrådet nyligen startat en karriärsrådgivning. Den består av workshoppar och seminarier, där folk från olika arbetsområden så som bokförlag och lärosäten kommer på besök och berättar om olika karriärsmöjligheter. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning Svenskundervisningen är uppdelad på fyra årskurser: grundnivå (A1-A2: Schwedisch I och II), fortsättningsnivå (B1-B2: Schwedisch III och IV), fördjupningsnivå (C1-C2: Schwedisch V och VI) samt masternivå (Svensk språk- och litteraturvetenskap och kanonlitteratur). Vardera årskursen har fyra timmars undervisning i veckan förutom masterkurserna som har två respektive en timme. Utöver detta erbjuder jag en realiakurs, en konversationskurs samt tillsammans med min norska och danska kollega en kurs i samnordisk

3 språkförståelse. Slutligen håller jag i egenskap av språkvetare en veckas introduktionskurs i språkvetenskap för nybörjarna på hösten. Totalt har jag och därmed svenskämnet 16 timmars undervisning i veckan. På Sprachenzentrum erbjuder de ytterligare 4 kurser på vardera 2 timmar på nivåerna A1 och A2. Undervisningens innehåll På grund- och fortsättningskurserna använder jag som vanligt Rivstart A1+A2 (2014) och B1+B2 (2009). Sprachenzentrum använder sig dock av den tyska läroboken Välkomna A1+A2 (2006). Från och med fortsättningskursen Schwedisch IV delas undervisningen upp i en språklig och en litterär del. Den språkliga delen av Schwedisch IV är en ren skrivkurs och där använder jag för närvarande Skrivhjulet (2011) av Katarina Asker. Därefter följer en översättningsdel (Schwedisch V) där jag använder mig av Från tyska till svenska (2000) av Gunnar Magnusson. På den språkliga delen av Schwedisch VI, slutligen, undervisar jag om svenska som främmandespråk och där använder jag diverse material, bl.a. kapitel ur Svenska som andraspråk (2004) av Kenneth Hyltenstam & Karin Lindberg och Bedömning av svenska som andraspråk (2010) av Anna Flyman Mattsson & Gisela Håkansson. På litteraturdelarna läser vi svensk kanonlitteratur från olika epoker: nutida litteratur på Schwedisch IV, modernismen på Schwedisch V och 1800-talslitteratur på Schwedisch VI. Som stödlitteratur använder vi Den svenska litteraturen (1999) av Lars Lönnroth. Då mycket av och det tidiga 1900-talets litteratur finns att läsa på Litteraturbanken väljer vissa att läsa böckerna elektroniskt istället för att köpa dem på pocket från Sverige. På realiakursen Schwedische Landeskunde använder jag mig av Sverige på svenska (1992) av Dagmar Hellstram. På masterkursen i svensk språkhistoria använder vi oss främst av Gertrud Petterssons Svenska språket under sjuhundra år (2005) medan vi på kursen i Språkvariation i nusvenskan använder oss av böckerna Ungdomsspråk (2004) och Invandrarsvenska (2005) av Ulla-Britt Kotsinas, Svenska dialekter (1978) av Bengt Pamp samt diverse språkvetenskapliga artiklar. På kanonkursen läser vi svensk litteratur från talet och där används återigen Lönnroth 1999 som referensverk. Slutligen använder vi på vår gemensamma kurs i samnordisk språkförståelse boken Snacka skandinaviska (2012) av Birgitta Lindgren & Anitha Havaas. I samtliga kurser använder jag mig även av egna stödpapper och artiklar, musik, filmer samt diverse webbmaterial (si.se, litteraturbanken.se, dramawebben.se, svt.se, sr.se, dn.se, svd.se, youtube.com, sprakochfolkminnen.se, swedia2000 m.m.). Stödpappren läggs även upp på vår digitala kursplattform, OLAT. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Som sagts tidigare ligger vår fakultet i den byggnad som en gång var det o kända IG-Farbenhögkvarteret. Efter kriget kände man att det enda rätta var att låta byggnaden få bli en plats där man istället bedrev historisk och humanistisk forskning. Trots byggnadens belastade förflutna måste det dock sägas att det är en storslagen byggnad med ett mycket vackert campus. Vår avdelning ligger på markplan, vilket också är tacksamt, i synnerhet på sommaren när det blir så varmt. Det har varit synnerligen varmt denna sommar med temperaturer på uppemot 40 grader och huset saknar luftkonditionering. Tyvärr är institutionens undervisningsrum mycket litet, trångt och avlångt. Vidare ligger det i källaren och är därmed mörkt och fuktigt. Jag försöker att så mycket som möjligt hitta andra rum för min undervisning, bl.a. mitt eget kontor, där tolv personer ryms. För nybörjarna löser problemet sig av sig självt då vi är så många att vi behöver ett större rum. De större rummen är även utrustade med projektorer vilket jag behöver för mina presentationer och dylikt. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? För gästföreläsningar och studieresor är vi helt beroende av Svenska institutet. Vi är mycket tacksamma för allt söt vi har fått under åren! Utan er hade mycket inte varit möjligt. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Det har åter varit ett mycket händelserikt läsår. Det började i november med en författarläsning av Edvard Hoem som läste ur Slåttekar i himmelen. Därefter besökte Lena Rohrbach (Berlins universitet) institutet i januari 2015 och höll ett föredrag om isländska lagtexter från medeltiden. Den stora händelsen på våren var konferensen om Hamsuns roman Sult (23-24 april samt juni), vilken organiserades av norsk- och dansklektorerna samt vår juniorprofessor Frederike Felcht. Till denna konferens kom forskare som Hadle Oftedal Andersen (Helsingfors universitet), Eirik Frisvold Hanssen, (Oslo universitet) och den danske författaren Nielsen. I juni höll även den norske författaren Dag Solstad en läsning i samband med att norsklektorerna i Tyskland träffades i Frankfurt. Det har även skett två studieresor till Skandinavien under läsåret, först en med dansklektorn till Köpenhamn och sedan en med mig till Stockholm den augusti (ett mycket stort tack till Svenska institutet samt Freunde und Förderer der Universität Frankfurt för det finansiella stödet!). Jag hade 20 studenter med mig och vi besökte Strindbergmuseet, Vasamuseet, Kungliga slottet samt gick på en visning

4 av Bellmans Gamla stan och en Bellmankonsert i källarvalvet Baggen ledd av Ulf Bagge. Utöver dessa aktiviteter har vi naturligtvis även hållit våra årliga lucia- och midsommarfester, vilka organiseras av studentrådet. I vanlig ordning har jag lett skandinavistikkören med lucia- och midsommarsånger. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Mycket aktiv kontakt Till vår stora glädje har den svenske hederskonsuln Christian Bloth, ambassadören Staffan Carlsson samt kulturrådet Nina Röhlcke visat stort intresse av vårt planerade svensk-tyska översättarseminarium. Därför har vi varit i regelbunden kontakt och de har erbjudit sig att hjälpa till så mycket de kan. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Ja (om ja, skriv en kommentar) Vi söker pengar för översättarseminariet hos Statens kulturråd. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Karlstads universitet Stockholms universitet Umeå högskola Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Studentutbyte Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Sedan ett år tillbaka har vi haft ett samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland. De besökte oss förra våren och vi besökte dem nu i juni. Vi ämnar utbyta föreläsare och forskare. Till hösten ämnar jag hålla en kurs i finlandsvensk litteratur och språk där vi planerar att bjuda in en gästföreläsare. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Felcht, Frederike: "The Aesthetics and Politics of Scarcity A Swedish Example". I Frederike Felcht & Katie Ritson (red.): The Imagination of Limits: Exploring Scarcity and Abundance. RCC Perspectives, 2015, s Felcht, Frederike: "Der Schlaf der Teemaschine und die Komplizenschaft der Dinge. En Hverdags-Historie (1828), Mesalliance (1834) und Hegels Ästhetik. I Joachim Schiedermair & Klaus Müller-Wille (red.): Diskursmimesis. Thomasine Gyllembourgs Realismus im Kontext aktueller Kulturwissenschafte. München: Herbert Utz Verlag, 2015, s Johanterwage, Vera: "Vttan ræzlo oc otta zum höfischen Stil in der Barlaams ok Josaphats saga". I Jürg Glauser och Susanne Kramarz-Bein (red.): Rittersagas Übersetzung, Überlieferung, Transmission. Wissenschaftliches Symposion, Mai 2004, Universität Basel. Tübingen/Basel, Timme, Sarah: "Frithiof Kjellberg". I Andreas Beyer (red.): Allgemeines Künstlerlexikon. Die bildenden Künstler aller Zeiten und Völker. Bd. 80. Berlin 2014, s Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet?

5 Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Svenska institutet har (tillsammans med Freunde und Förerer der Universität Frankfurt) genom sitt finansiella stöd möjliggjort den fantastiska studieresan till Stockholm som jag genomförde med 20 studenter den augusti. Vi är alla mycket tacksamma för detta! Vidare har tre av mina studenter kunnat åka på sommarkurser till Axevalla och Malung folkhögskola med hjälp av Svenska institutets stipendium. Detta är också något enastående.nästa termin planerar jag att bjuda in en gästföreläsare vilket jag också hoppas kunna få stöd av Svenska institutet för. Tack för att ni finns där och fortsätt ert utmärkta arbete! Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Ett för mig stort glädjeämne var att jag blev nominerad till ett pedagogiskt pris av mina studenter. Detta var ett stort erkännande som ger mig extra motivation i mitt arbete. Ett svårare ämne är ekonomin. Vår fakultet har fått stora sparkrav på sig, vilket delvis har lett till nedskärningar. Ännu har dock inte den centrala verksamheten drabbats hos oss. Ett annat orosmoment var när den nya regeringen ville slopa stödet till undervisningen i utlandet. Lyckligtvis ärrade de ju sig dock på den punkten efter alla protester. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja