Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Transkript

1 AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå igenom. DÖ tillkom efter att SD, i den andra röstningsomgången, röstade på Alliansens budgetalternativ för 2015 istället för sitt eget alternativ som de röstat på i den första omgången. Under år 2015 har SMP-regeringen därför regerat med Alliansens budget. I och med DÖ kommer detta inte ske längre. Vid omröstningen av statsbudgeten för 2016 kommer Alliansen att lägga ned sina röster vid den andra omröstningen. DÖ innebär i praktiken att de skatteförändringar som regeringen gradvis presenterar via pressmeddelanden kommer att påverka hushåll och företag under Statsbudgeten läggs 21 september i år. Socialförsäkringssystemet SCB fastställde prisbasbeloppet (PBB) för 2016 till kronor. Det ska jämföras med PBB för 2015 som är kronor. PBB sänks därför med 0,5 procentenheter, vilket är i linje med deflationen som råder i Sverige. PBB påverkar en mängd områden i socialförsäkrings- och skattesystemet: Sjukpenningen Föräldrapenningen Grundavdraget Jobbskatteavdraget Att PBB kommer att sänkas med 0,5 procent kritiseras av pensionärsorganisationer och vissa fackföreningar som en inkomstförsämring. Men från ett realt perspektiv kommer socialförsäkringsersättningarna att kunna köpa lika mycket 2016 som 2015 eftersom konsumentpriserna också fallit. SMP-regeringen föreslår att grundnivån på föräldrapenningen höjs från 225 till 250 kronor per dag. 1 Normal föräldrapenning har ett tak om 10 PBB och 80 procent av sjukpenninggrundad inkomst. SMP-regeringen förslår att den bortre parantesen vid sjukpenning tas bort. Den bortre parantesen markerar den sista dagen då statlig sjukpeng betalas ut. Den dagen har sedan år 2007 varit 914 dagar, vilket är drygt 2,5 år. Eftersom de 914 dagarna inte är normal dagar utan sjukpenningdagar, varav det finns 22 dagar per månad, kan en sjukskriven få sjuklön i upp till 3,5 år med de nuvarande dagarna. När gränsen 914 dagar tas bort kommer man att kunna vara sjukskriven under längre tid än 3,5 år. Ersättningsregler påverkar sjukskrivningsbeteendet. En person som i förväg vet att sjukpenningen kommer att ta slut anstränger sig mer att försöka rehabilitera sig. En person som i förväg vet att sjukpenningen kan vara för resten av livet tenderar att fjärma sig alltmer från arbetsmarknaden. Den sjukskrivna komprometterar sin moral (moral hazard) och det statlig försäkringssystemet bidrar till långvarigt utanförskap. Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden. Borttagningen av den bortre parantesen kommer sannolikt även att påverka utbetalningarna för sjukskrivna för Alecta och AMF. I kollektivavtalen finns tilläggsförsäkringar som ger ersättningen till sjukskrivna när den allmänna sjukpenningen trappas av. Eftersom avtrappningarna i den allmänna sjukförsäkringen kommer att finnas kvar men 1 1

2 AB utbetalningarna kommer att vara livsvariga kommer en större börda att falla på kollektivavtalens försäkringar. Det kan höja företagens arbetskraftskostnader på sikt. Skatter och avgifter 2 Avdraget för individuellt pensionssparande tas bort Avdraget för individuellt pensionssparande (IPS) tas bort för förvärvsarbetade. År 2007 gjordes IPS om helt och begränsades till kronor per år. År 2015 minskades IPS till kronor (Alliansens förslag) och nu tar SMPregeringen bort resterande avdragsmöjlighet. För att få IPS-avdraget var hushåll tvingade att aktivt spara till sin egen pension. De som gjorde det under 2015 och hade en marginalskatt om 30 procent sänkte sin förvärvsinkomstskatt med kronor (=1 800 kronor/0,3). Sett i ett livsvarigt perspektiv och diskonterat med 2 procent var nuvärdet värt kronor. För de som betalade 50 procent i marginalskatt var motsvarande belopp kronor och kronor. För de som betalade 55 procent i marginalskatt var motsvarande belopp kronor och kronor. Borttagningen innebär en skattehöjning om 1,36 mdr år Alla incitament att spara till sin egen pension för förvärvsarbetande är nu borta. Det som återstår är investeringssparkontot (ISK). För egenföretagare och fåmansbolagsägare ändras ej reglerna (35 procent, max 10 PBB). Schablonintäkten på ISK görs om Schablonintäkten på medel på ISK förändras. År 2015 har schablonintäkten beräknats med statslåneräntan (SLR). År 2016 kommer schablonintäkten beräknas med SLR + 0,75 procentenheter. Därtill läggs ett golv för schablonintäkten om 1,25 procent som schablonintäkten inte kan underskridas. Notera att ISK inte schablonbeskattas med en avkastningsskatt, istället tas en schablonintäkt ut. Det är viktigt att komma ihåg. En schablonintäkt läggs till övriga kapitalinkomster som sedan summeras. Från kapitalinkomsterna dras kapitalkostnader och överskottet beskattas med 30 procents kapitalskatt. Vid underskott får man underskottsskattereduktion ( ränteavdrag ). Reformeringen av ISK-beskattningen gör det än mer olönsamt att spara i räntebärande värdepapper på sitt ISK. Reformen ska ses tillsammans med andra åtgärder inom sparområdet. När IPS-avdraget slopas 2016 återstår bara ISK som sparskal för sparare. Samtidigt beskattas ISK hårdare. Till detta ska läggas att regeringen och Allianspartierna inför amorteringskrav på bolån. ROT försämras för alla, men minst för äldre över 65 år Skattereduktionen vid reparation, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) förändras för personer under 65 år. För personer över 65 år förblir maximal ROT i kronor oförändrad, medan procentsatsen sänks från 50 till 25 procent som för andra. ROT infördes år 2010 och innebär att privatpersoner kan få en skattereduktion motsvarande maximalt kronor per år. Maximal skattereduktion ges till personer som betalar kronor i arbetskraftskostnader till hantverkare. Då appliceras ROT-procenten om 50 procent för att erhålla skattereduktionen om kronor. Inför år 2016 sänks taket till kronor och ROT-procenten till 30 procent för förvärvsarbetande under 65 år. För personer över 65 år förblir gränsen kronor, medan ROT-procenten blir 30 procent. Det är svårt att beräkna nuvärdet av reformen eftersom reparationer av hus och bostadsrätter kommer med års mellanrum. För en villa- eller fritidshusägare som reparerar sitt hus 10 gånger under boendetiden blir skattehöjningen i nuvärdestermer avsevärd /#_ftn1 2

3 AB När ROT förändras riskerar de jobb som blivit vita tack vare ROT att återigen bli svarta. Vidare kan ROT-reformen ge upphov till konstiga ekonomiska incitament då unga personer frågar äldre anhöriga om de kan betala för ROTtjänster som de unga borde betala. Reformen betalas främst av villaägare, därefter av bostadsrättsägare och inte alls av hyresgäster. Bränsleskatterna höjs och en höjd indexering ger stigande skatter i framtiden. Koldioxidskatten (CO2) på olika bränslen höjs samtidigt som energiskatten på samma bränslen också höjs. Till detta kommer att CO2-skatten föreslås indexeras med inflationen + 2 procentenheter. Det finns en mängd olika bränsleslag och skattereformen påverkar alla bränsleslag. För en bil som tankas med 95 oktan blir CO2-skatten 2,59 kronor per liter (2,6 kronor 2015) och energiskatten 3,68 kronor (3,25 kronor). Antag att bilen tankas med liter bensin per år. År 2016 blir skattehöjningen kronor. Eftersom skatten ska betalas med beskattade förvärvs- eller pensionsinkomster krävs att man tjänar dubbelt så mycket per år (50 procents marginalskatt) för att kunna betala skatten, d.v.s kronor. Det är 210 kronor per månad. Vi får väl se vad årets avtalsrörelse resulterar i för löneökningar, men sannolikt kommer de inte att överstiga 210 kronor per månad. CO2-skatten och energiskatten ska indexeras med formeln inflation + 2 procent istället för enbart inflationen. Hur ska man se på detta? Från ett politiskt perspektiv är det nog sannolikt att den nya formeln inte kommer att förändras. När den väl är på plats kommer den inte att ändras. Punktskatten på CO2 och energi är en politiskt bra skatt eftersom den inte syns för hushåll och företag. För hushåll och företag är det sannolikt bäst att vid nästa bilköp investera i en bensinsnål bil. Under tiden som man har kvar sin existerande bil är det svårt att göra något åt bränslekostnadshöjningarna. De påverkar på två sätt. Dels får bilägare högre driftskostnader vid körning, dels sänks sannolikt andrahandsvärdet på den existerande bilen när andrahandsköpare inte vill ha bensintörstiga bilar i samma utsträckning längre. Skattereduktionen vid gåvor till ideella organisationer tas bort Skattereduktionen vid gåvor till ideella organisationer slopas år Det var Alliansregeringen som införde skattereduktionen En privatperson som skänkte över 200 kronor per gång, maximalt kronor per år kunde få en skattereduktion om 25 procent inom inkomst av tjänst. Skattereduktionens maximala värde var därmed kronor per år. Reformen gör att ideellt arbetande organisationer förlorar ett argument för gåvor och blir än mer beroende av staten som bidragsgivare. Jobbskatteavdraget tas bort, ingen brytpunktshöjning för statlig inkomstskatt och uppräkningen av brytpunkten görs mindre generös Jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion för förvärvsarbetande, trappas av från kronor i månaden och är helt borta vid månadsinkomsten kronor. Detaljerna är inte klara ännu, men maximalt jobbskatteavdrag var 2015 cirka kronor. Denna skattereduktion mister de med kronor i månaden. Vidare höjs inte brytpunkten för statlig inkomstskatt alls under Normalt sett brukar brytpunkten för statlig inkomstskatt höjas med formeln inflationen + 2 procentenheter. För 2016 uteblir brytpunktshöjningen vilket leder till statlig inkomstskatt för alla som år 2015 tjänar mer än kronor per månad. Vidare föreslår SMPregeringen att formeln inflation + 2 procentenheter ändras till inflationen + 1 procentenhet. Här visas en tabell med brytpunkterna för statlig inkomstskatt och värnskatt: 3

4 AB Månatlig brytpunkt för statlig inkomstskatt kronor procent Månatlig brytpunkt för statlig värnskatt kronor procent kr kr kr 9,4% kr 517 kr 3,1% kr - 67 kr -0,4% kr kr 9,3% kr 617 kr 3,3% kr 217 kr 1,1% kr 567 kr 2,9% kr 550 kr 2,8% kr kr 808 kr 4,0% kr 758 kr 2,3% kr kr 6,6% kr kr 3,1% kr kr 6,9% kr kr 4,8% kr 908 kr 3,8% kr kr 3,8% kr 650 kr 2,6% kr 975 kr 2,6% kr 350 kr 1,4% kr 525 kr 1,4% kr 392 kr 1,5% kr 592 kr 1,5% kr 908 kr 3,4% kr kr 3,5% kr kr 3,7% kr kr 3,8% kr kr 11,5% kr kr 6,3% kr 367 kr 1,2% kr 533 kr 1,2% kr 917 kr 2,9% kr kr 2,9% kr kr 4,7% kr kr 4,7% kr kr 3,0% kr kr 3,0% kr 633 kr 1,8% kr 917 kr 1,8% kr 783 kr 2,2% kr kr 2,2% I och med skattehöjningarna inom tjänst blir det än starkare incitament att försöka omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster. Det är tveksamt om skattehöjningarna inom tjänst får någon effekt på avtalsrörelsen eftersom arbetstagarparterna sällan tar hänsyn till brytpunktshöjningar vid sina inkomstyrkanden. Ny särskild löneskatt på äldre införs En särskild löneskatt på äldre över 65 år som förvärvsarbetar införs. Skatten kommer även att läggas på pensionsinkomster för de som tar ut hel allmän ålderspension. Skattesatsen föreslås ligga på 6,15 procent. Den särskilda löneskatten på äldre är en helt ny skatt. Den kommer att betalas av personer som är över 65 år och som förvärvsarbetar eller får full allmän pension. Den kommer att betalas in av arbetsgivare eller av Pensionsmyndigheten. För arbetsgivare kommer den nya särskilda löneskatten att höja arbetskraftskostnaderna, medan Pensionsmyndigheten måste finna något sätt att vältra över skatten på de pensionärer som omfattas av skatten. Notera att den särskilda löneskatten inte kommer att tas ut av alla pensionärer. Garantipensionärerna omfattas t.ex. inte eftersom de inte får full allmän pension. Notera också att det redan finns en särskild löneskatt som tas ut vid insättningar till bl.a. tjänstepension. Nu införs en ny typ av särskild löneskatt som tas ut vid uttag av pension. 4

5 AB Socialförsäkringsavgifter för unga höjs Socialförsäkringsavgifterna för unga under 26 år sänktes med 1/3-del av Alliansregeringen och ytterligare en gång tills de var ½ av de normala socialförsäkringsavgifterna. I augusti 2015 tog SMP-regeringen ett första steg i att höja avgifterna för unga tillbaka till de normala nivåerna. Vad de nya avgifterna blir är ännu oklart, men under 2015 har de normala avgifterna varit 31,42 procent. Här nedan visas en tabell över avgifterna som gäller under 2015 för olika kategorier på arbetsmarknaden: Summa socialförsäkringsavgifter (% ) - Arbetsgivaravgift 31,42 - Egenavgift 28,97 - Arbetsgivaravgifter < 26 år 0 - Arbetsgivaravgift > 65 år men < 72 år 10,21 - Arbetsgivaravgift > 72 år 0 - Arbetsgivaravgift > 23 år men < 25 år 15,505 - Arbetsgivaravgift > 25 år men < 65 år 31,42 - Arbetsgivaravgift < 23 år 10,21 Sänkningen av socialförsäkringsavgifterna för unga motiverades av arbetsmarknadspolitiska skäl ungas arbetskraftskostnad skulle sänkas relativt andra grupper på arbetsmarknaden. Det är tveksamt om en bred och generell sänkning av socialförsäkringsavgiften för alla unga under en viss ålder hjälper de unga som varit längst arbetslösa. Av bland annat detta skäl normaliseras avgiften. Dock, även om detta är sant kvarstår faktum att det blir en höjning av arbetskraftskostnaden för alla företag med unga anställda. 5