Reformbehov i det svenska skattesystemet. Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018

Transkript

1 Reformbehov i det svenska skattesystemet Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018

2 Skatt på arbete

3 Total marginalskatt på höga inkomster Arbetsgivaravgift; 31 kr totala skatter Arbetsgivarens kostnad (egentlig lön): 131 kr Inkomstskatt; 60 kr egentlig lön = 75 % effektiv marginalskatt Lön på lönebeskedet: 100 kr 40 Moms etc.*; 8 kr 20 Kvar efter skatt; 32 kr 0 * 19 % av nettoinkomsten

4 Höga effektiva marginalskatter 100% 80% Konsumtionsskatter 60% 40% Kommunal och statlig inkomstskatt 20% 0% Arbetsgivaravgifter Månadslön

5 Skatt på höga inkomster internationellt 1. Sverige 2. Belgien 3. Portugal 4. Slovenien 5. Finland 6. Frankrike 7. Danmark 8. Irland 9. Norge 10. Österrike 11. Ungern 12. Japan 13. Storbritannien 14. Nederländerna 15. Luxemburg 16. Israel 17. Kanada 18. Tyskland 19. Italien 20. Australien 21. Grekland 22. Spanien 23. Schweiz 24. Litauen 25. Sydkorea 26. USA 27. Polen 28. Tjeckien 29. Nya Zeeland 30. Mexiko 31. Slovakien 39% 36% 75% 74% 74% 73% 72% 69% 66% 64% 63% 63% 60% 60% 59% 59% 59% 58% 58% 57% 55% 55% 53% 52% 51% 51% 49% 48% 47% 46% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Inkomstskatt Arbetsgivaravgift Konsumtionsskatt Världens högsta marginalskatt, rapport från Timbro

6 Lafferkurva för höga inkomster Skatteintäkter från inkomster över brytpunkten (miljarder) % 20% 40% 60% 80% 100% Utan statlig inkomstskatt Dagens skattenivå Effektiv marginalskatt på höga inkomster Den svenska Lafferkurvan för höga inkomster, Ekonomisk debatt Antaganden: Elasticitet 0,2 Inga inkomsteffekter

7 Några skatteförändringar Reform Statisk effekt (mdr) Självfinansieringsgrad Sysselsättningseffekt (tusental) Avskaffa jobbskatteavdraget 81 21% 128 Höjd kommunalskatt (1 %) 14 43% 13 Avskaffad statlig skatt % 2 Avskaffad värnskatt 4 167% 0 Källa: Lundberg, Jacob (2017), Analyzing tax reforms using the Swedish Labour Income Microsimulation Model, working paper, Uppsala universitet

8 Höga deltagandeskatter Deltagandeskatt (participation tax rate): Om någon går från bidrag till arbete, hur stor del av vinsten tillfaller staten genom ökade skatteintäkter och lägre bidragskostnader? 100% 90% 80% 70% Deltagandeskatt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Månadslön före skatt A-kassa Sjukpenning Sjukersättning Försörjningsstöd Hur mycket lönar sig arbete i Sverige?, rapport från Timbro

9 Problem med skatterna på arbete skattesatser Höga marginalskatter Låg utbildningspremie Svårt att konkurrera om högkvalificerad arbetskraft internationellt Lägre skatteintäkter pga. dynamiska effekter Höga deltagandeskatter Lönar sig fortfarande dåligt att arbeta för många

10 Problem med skatterna på arbete utformning Olika förändringar sedan skattereformen (t.ex. skattereduktion för allmän pensionsavgift, jobbskatteavdrag) har lagts på varandra och skapat ett komplicerat skattesystem Svårt att förstå grundavdraget och jobbskatteavdraget Jobbskatteavdraget är statligt finansierat, men ökar om kommunalskatten höjs incitament för kommunalskattehöjningar Relativt hög marginalskatt för den som har både arbets- och bidragsinkomst Problem med allmänna pensionsavgiften: tröskeleffekter, utebliven skattereduktion för låginkomsttagare

11 Reformförslag Avskaffa den statliga inkomstskatten Dela upp inkomstslaget tjänst i arbetsinkomst och transfereringsinkomst (och ev. pensionsinkomst) Inför högt jobbgrundavdrag på t.ex kr Sänk eller avskaffa grundavdraget för transfereringsinkomst Synliggör arbetsgivaravgifterna, döp om till skatt och lyft gärna ut pensionsavgiften

12 Skatt på kapital

13 Kapitalskatter snedvrider sparbeslut Arbetsinkomster och kapitalinkomster är två helt olika typer av inkomster. Kapitalinkomster uppstår genom att någon avstår omedelbar konsumtion i utbyte mot avkastning på kapitalet. Beskattning av kapitalinkomster snedvrider fördelningen av konsumtion över tid. Ju längre in i framtiden man skjuter sin konsumtion, desto högre total beskattning. Under vissa antaganden är det samhällsekonomiskt ineffektivt att beskatta kapital. Större skatteintäkter i längden genom att bara beskatta arbete. (Chamley Judd-resultatet)

14 Entreprenörskap blir mindre lönsamt Traditionell syn: Överavkastning beror på monopolvinster och liknande, och kan beskattas högt utan större negativa konsekvenser. Entreprenörskapssyn: Entreprenörer är viktiga för långsiktig tillväxt och behöver ha goda villkor. Har ofta välbetalda alternativa karriärer som anställda. Påverkar investeringar den tekniska utvecklingen på ett sätt som gynnar fler än företaget som gör investeringen? I så fall är det en positiv externalitet kan vara optimalt att subventionera kapital.

15 Bolagsskatten minskar investeringarna Bolagsskatten minskar avkastningen på investeringar i Sverige färre investeringar blir lönsamma. Kapitalet är internationellt rörligt och söker sig till avkastningen är högst. Lägre bolagsskatt mer investeringar större kapitalstock större produktion högre löner Finansdepartementet: Undersökningarna tyder på att produktionsfaktorn arbete bär en relativt stor andel (större än 50 procent) av bolagsskatten i en liten öppen ekonomi

16 Inlåsningseffekter Skatt på reavinster gör att skatten blir högre för den som köper och säljer aktier/fonder ofta jämfört med den som köper och säljer mer sällan. Skatt på aktieutdelning låser in kapital i bolag. Skatt på reavinster vid fastighetsförsäljning skapar trögheter på bostadsmarknaden. Förvärras av stämpelskatten, en ren transaktionsskatt.

17 Skatt på kapital: Reformförslag Halvera bolagsskatten Sänk kapitalinkomstskatten till 15 procent för alla kapitalinkomster Beskatta egnahemsägare för schablonintäkt av eget boende Avskaffa stämpelskatten

18 Är investeringssparkontot skattegynnat? Schablonavkastningen beskattas med 30 % kapitalinkomstskatt (ersätter konventionell reavinstbeskattning). Schablonräntan (1,49 %) lägre än historisk börsavkastning (7 10 %). Populär missuppfattning: Alltså är ISK skattemässigt gynnat. Men börsavkastningen är högre som kompensation för risk. För statens del innebär ISK en mindre, men också mindre riskabel inkomstström. Vid övergång till ISK kan staten replikera inkomstströmmen från konventionell kapitalbeskattning genom att låna och köpa aktier. Slutsats: För neutral beskattning ska schablonränta = statslåneränta

19 Skatt på konsumtion

20 Moms: Problem Olika momssatser leder till gränsdragningsproblem och snedvridningar av konsumtionsbeslut Stor del av konsumtionen undantagen: bostäder, spel, försäkringar, finansiella tjänster, offentlig sektor

21 Anna Sandberg Nilsson, Momsens skattebas och skattesatser (Svenskt Näringsliv)

22 Problem med momsundantag Får inte dra av ingående moms Strider mot syftet med momsen, att den ska skickas vidare till slutkonsument Bostadshyror är momsfria, men fastighetsägaren har momskostnad vid t.ex. nybyggnation eller reparation dold moms Incitament för t.ex. banker att utföra tjänster in-house för att slippa momsen Kommunernas momsundantag skapar incitament för skattehöjningar (kommunalfinansierad konsumtion relativt sett billigare)

23 Moms: Reformförslag Enhetlig moms Breddad momsbas (kräver i regel EU-beslut): Lotterier och vadhållning Bostadshyror (som Österrike) Finansiella tjänster så långt det går (avgifter? nollmoms?) Försäkringar (som Nya Zeeland) Offentlig sektor (som Nya Zeeland) SVT och SR

24 Problem med punktskatterna Bensinskatten är högre än samhällskostnaden enligt Trafikanalys Koldioxidskatten högst i världen och högre än de flesta uppskattningar av koldioxidens skadekostnad Beskattning av elektricitet går inte att motivera med ekonomisk teori

25 Slutsatser: Reformbehov Lägre marginalskatter Omtag i utformningen av inkomstskatten (jobbskatteavdrag etc.) Lägre bolagsskatt Lägre och enhetlig kapitalinkomstskatt Enhetlig moms Färre momsundantag (EU) Miljöskatter som följer förorenaren betalar-principen Avskaffad elskatt

26 Läs mer i mina Timbrorapporter Platt skatt för högre intäkter Den kostsamma värnskatten Världens högsta marginalskatt en jämförelse av marginalskatterna i 31 länder Sänkt kapitalskatt: Ökade investeringar och högre tillväxt Rött ljus för grön skatteväxling Kommunernas incitament för skattehöjningar Kommunernas momsundantag Inte självklart att ISK är skattegynnat (Ekonomisk debatt)

27 Tack! timbro.se/skatter jacoblundberg.se

28 Jobbskatteavdrag och grundavdrag Avdrag (tusen kr) Jobbskatteavdrag 20 0 Grundavdrag Årslön (tusen kr)

29 Jobbskatteavdraget Arbetsinkomst per år Skattereduktion 0,91 PBB (AI GA) KI 0,91 PBB 2,94 PBB (0,91 PBB + 0,332 (AI 0,91 PBB) GA) KI 2,94 PBB 8,08 PBB (1,584 PBB + 0,111 (AI 2,94 PBB) GA) KI 8,08 PBB 13,54 PBB (2,155 PBB GA) KI 13,54 PBB max{0, (2,155 PBB GA) KI 0,03 (AI 13,54 PBB)}