INSIKTER I SVENSKA. fredrik harstad iben tanggaard skoglund. svenska 2 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSIKTER I SVENSKA. fredrik harstad iben tanggaard skoglund. svenska 2 3"

Transkript

1 INSIKTER I SVENSKA fredrik harstad iben tanggaard skoglund svenska 2 3 Till sommaren 2013 kommer en ny del i serien Insikter i svenska för svenska 2 3. Boken kommer att täcka in svenskämnets kurs 2 och 3 i enlighet med Gy2011. Det här häftet är ett smakprov från bokens första kapitel, Tala. Text och bild kan förändras något i den slutgiltiga versionen. Om du har frågor kring materialet är du mycket välkommen att kontakta mig. Vänliga hälsningar, Jessica Jonsson Läromedelsutvecklare ,

2 smakprov insikter i svenska tala Det tar vanligtvis mer än tre veckor att förbereda ett bra improviserat tal mark twain 2

3 kapitel ett retorik TALA Det här kapitlet handlar om konsten att tala på ett genomtänkt och förberett sätt. I tusentals år har man varit medveten om vilken påverkan talet har på andra människor. Att tala är en konstart, precis som måleri, arkitektur och litteratur. Det finns många knep att ta till när du ska påverka eller övertyga andra människor. I det här kapitlet har vi försökt att täcka in så mycket det bara går om det du behöver tänka på. Hur lägger du upp talet? Vilka hjälpmedel kan du använda? Vad vill du att den som lyssnar ska minnas av det du säger? Förr eller senare kommer du att hamna i en situation där du ska presentera något som du har jobbat med. Då gäller det att vara förberedd! vad står det i ämnesplanen? I ämnesplanen står det att du i kursen Svenska 2 ska hålla en muntlig framställning av utredande och argumenterande slag både i en grupp och för en grupp. I ämnesplanen för Svenska 3 står det att du ska hålla en muntlig framställning utifrån en fördjupad kunskap om den retoriska arbetsprocessen för att kunna använda dig av de kunskaper som den ger både när du förebereder och håller ett tal men också för att analysera andras tal. I båda ämnesplanerna ska du kunna använda presentationstekniska hjälpmedel som ett stöd när du håller en muntlig framställning. 3

4 smakprov insikter i svenska tala Retorik fem begrepp Argument Retorisk fråga Tes Metafor Alliteration Du har tankar och åsikter som är viktiga. Men hur får du andra att förstå vad du menar? Att tala handlar inte bara om vad du säger, utan också om hur du säger det. Du måste förmedla dina åsikter på ett bra sätt och det är vad retorik handlar om. Behärskar du grunderna i retorik får du andra att lyssna. Då ökar chansen för att just dina tankar och åsikter blir tagna på allvar. tänk efter: Tänk på ett tal som du har hört. Kanske från ett 50-årskalas eller ett bröllop. Eller rektorns tal från skolavslutningen. Fundera på om det var något särskilt från talet som du kommer ihåg. Varför kommer du ihåg det? 4

5 retorik Cicero ( f.kr.) Den retoriska arbetsprocessen I Svenska 1 läste du om hur man håller föredrag. Kanske stötte du på begreppen etos, logos och pathos, som beskriver föredragets tre delar. Etos betyder karaktär eller personlighet och handlar om inledningen. Här måste du väcka intresset hos dina lyssnare, kanske med en personlig historia eller en egen fundering. Logos betyder kunskap och handlar om föredragets huvuddel, helt enkelt det innehåll som du vill förmedla. Patos betyder känsla och är föredragets avslutning. Med hjälp av känslor kan du återanknyta till lyssnarnas intresse, exempelvis genom att koppla tillbaka till inledningen. Det signalerar också att du har nått fram till slutet. Så byggs de flesta föredrag eller tal upp. Men det finns mycket mer att jobba med för den som vill bli en bättre talare. 5

6 smakprov insikter i svenska tala 6 Den klassiska retorikens 6 delar Vår taltradition har sina rötter i grekisk och romersk retorik. Därför finns det latinska namn som beskriver hur du förbereder dig inför ett tal. Detta är den klassiska retorikens sex delar: intellectio Innan du börjar ska du ta reda på så mycket som möjligt om den aktuella kom munikationssituationen. Med hjälp av den formulerar du syftet med din muntliga fram - ställning. Den fasen kallas för intellectio på latin. inventio När du förbereder ett tal måste du finna (eller uppfinna!) lämpliga argument. De behöver inte vara sanna men väl sannolika för att övertyga. Det som heter inventio på latin skulle kallas för brainstorming idag. dispositio Enligt den klassiska dispositionen eller dispositio på latin består ett tal av sex delar: en inledning som väcker intresse och välvilja, en berättelse som tecknar bakgrunden, ett påstående, en rad argument som bekräftar påståendet, ett bemötande av de argument som riktas mot påståendet och till sist en sammanfattning och en sista kraftfull vädjan till åhörarna. elocutio Elocutio handlar om språket. Det ska vara kort, klart och korrekt så att inte lyssnarna blir trötta eller irriterade. Men det ska också vara engagerande. Ett sätt är att ersätta vardagligt språk mot ovanliga och överraskande uttryck, så kalladestilfigurer. Det kan vara antiteser, metaforer, paradoxer, ironi, utrop, frågor och hundratals andra. Stilen kan vara både hög och låg, men det är viktigt att den passar ämnet, åhörarna och situationen. memoria Grekerna och romarna förberedde säkert sina tal med penna eller skrivstift (så kallat stilus, därav ordet stil), men för att göra dem mer äkta och levande lärde de sig också talet utantill. Därför är memorerandet av argument eller memoria, som det heter på latin en viktig konst. 6 actio Actio handlar om själva framförandet. Det är samma ord som i aktör och aktris och rör bland annat hur man varierar rösten, använder ögonen, gestikulerar med händerna eller uttrycker sig med hjälp av kroppspråket. Det är ett sätt att uttrycka sig, väcka känslor och förstärka sitt budskap.

7 retorik 1. Förberedelse (Intellectio) Det är viktigt att förbereda sig väl. Innan du ens har satt igång med att skriva ditt tal eller föredrag finns det fler frågor som du kan fundera igenom. Det räcker inte att bara vara påläst på sitt ämne. Här är några av de frågor som du kan ställa dig: För vem ska jag prata? Ta reda på så mycket som möjligt om din publik, så att du vet vad de redan kan och vad de har för förväntningar på dig. Du måste anpassa ditt innehåll efter den grupp som ska lyssna. Säg att du har skrivit en uppsats om snåla energikällor. Uppsatsen vinner ett pris och du bjuds in att berätta om uppsatsen för Snåla energivänners förening. Publiken är nästan helt säkert både kunnig och påläst. De brinner för snåla energikällor. Alltså behöver du inte lägga krut på att förklara enkla begrepp och fakta som alla insatta redan kan. Ska du däremot berätta om uppsatsen för din egen klass kan du utgå från att flera av klasskamraterna saknar grundläggande förförståelse. Den som du har framför dig påverkar alltså hur ditt föredrag ser ut. Varför pratar jag? Varför det är en fråga som alla föredrags hållare bör ställa sig. Är det för att min svensklärare kräver det? Eller för att jag ska presentera mitt Ung Företagsamhets-företag för några investerare som har visat sig intresserade av min produkt? Kanske ska jag underhålla gästerna på ett 50-årskalas eller påverka en debatt i ungdomsfullmäktige? Det finns alltid en anledning till att man säger något i ett offentligt sammanhang och om du vill uppnå rätt effekt måste du tänka igenom det du ska säga. Var ska jag vara och vid vilken tid? Det kan tyckas fånigt att ställa den frågan redan tidigt, men ju mer du vet om din talsituation, desto mindre riskerar du att utsättas för stress eller obehagliga överraskningar. Ska du vara på en plats som är okänd för dig kan det vara klokt att besöka 7

8 smakprov insikter i svenska tala lokalen i förväg. Ska du använda teknisk utrustning är det bra att vara i god tid så att du vet att allting fungerar. Kommer du inte igång i tid skapar du irritation redan innan du har börjat. Ta en tidigare buss, så slipper du komma inrusande med andan i halsen utan ordning på dina papper. Presentationstekniska hjälpmedel Idag är det mer regel än undantag att man använder sig av presentationstekniska hjälpmedel när man håller föredrag. Men var ändå försiktig. Fundera igenom hur hjälpmedlet kan förstärka föredraget. Vill du att lyssnarna ska fokusera på dig eller presentationen eller kanske både och? Senare i kapitlet hittar du tips på hur man använder hjälpmedel på bästa sätt. Argument är något som stöder din tes. De brukar delas in i sakargument (som bygger på fakta) och känsloargument (som anspelar på lyssnarnas känslor). 2. Sortera ditt material (Inventio) Efter förberedelsefasen gäller det att samla material och fundera över vad som passar in i föredraget. Du ska ju inte visa upp allt du kan, utan snarare påverka eller beröra. Då är det nästan alltid bra att vara kort och kärnfull, så var inte rädd för att stryka! Tänk igenom vilket innehåll och vilka argument som biter på just din publik, dvs. vad de tycker är roligt, intressant och tankeväckande. 8

9 retorik 3. Disponera ditt material (Dispositio) När du har gjort urvalet ska du lägga upp innehållet så tydligt som möjligt alltså disponera ditt föredrag. Det måste hänga ihop och ha en tydlig röd tråd. Man kan säga att det måste hänga ihop rent logiskt, till exempel genom att all fakta presenteras i rätt ordning. Det kan vara klokt att skriva ner en disposition och presentera den för en utomstående, som inte är lika insatt i ämnet som du är. Då kan du få feedback på hur lätt det är att följa dina tankegångar. Ett argumenterande föredrag brukar bestå av dessa delar: Inledningen (Exordium) Det finns exempel på talare som börjar försiktigt och sakta men säkert bygger upp en spänning, men ofta fungerar det precis tvärtom: det är i inledningen man har chans att väcka lyssnarnas intresse. Det finns flera exempel på hur man kan inleda sitt tal på ett spännande sätt. Här är några: a. Börja med en fråga som inte kräver något svar (en så kallad retorisk fråga). b. Börja med ett citat som handlar om det du ska prata om. En retorisk fråga är en fråga med ett givet svar. De används både till vardags och i tal. c. Börja med en historia eller en händelse ur verkliga livet. Kanske ur ditt eget liv, kanske ur någon annans. d. Börja med ett skämt. Om du får publiken att skratta skapar du en avslappnad atmosfär i rummet. Men var försiktig! Om publiken inte skrattar kan det snarare bli pinsamt och jobbigt. Berättelsen (Narratio) Enligt den klassiska retoriken ska man skapa en berättelse för att nå fram till lyssnarna. Berättelsen anspelar på lyssnarnas känslor, samtidigt som den beskriver din tes på ett målande sätt. Säg att du ska hålla ett föredrag om de hemlösas situation. Istället för att börja med statistik (hur många är hemlösa?) kan du berätta om en hemlös person och hur han eller hon tog sig tillbaka in i samhället. Det väcker ett engagemang för frågan. 9

10 smakprov insikter i svenska tala Tes är ett påstående som ska försvaras eller bevisas. Om du håller ett argumenterande tal eller skriver en debattartikel driver du en tes. Ordet kommer från grekiskans thesis, som betyder uppställning. Argumentationen (Proposito) Proposito eller probatio, som betyder framställande, är en av föredragets viktigaste delar. Det är här som du lägger fram argument som övertygar och som stödjer din tes. Det kan ske på olika sätt. Det kan vara bra att spara det starkaste argumentet till sist. Då ökar chansen att lyssnaren minns just det argumentet allra bäst. Motargumentationen (Refutatio; avvisande) En bra talare har koll på sina motståndare. Om du berör motargumenten i ditt eget föredrag kan du visa varför de inte håller. Det kan exempelvis se ut så här: Det finns många som anser att Sverige ska sälja vapen till diktaturer, med argumentet att vi inte har något ansvar för hur de köpande länderna använder vapnen. Det håller jag inte med om! Vi har ett ansvar som Sedan slaktar du motargumenten. En bra princip är att alltid ha fler argument för än mot. Avslutningen (Peroratio) Avslutningen är minst lika viktig som inledningen. Nu gäller det att lämna lyssnarna med en känsla av att du har rätt. Gör till exempel en kortfattad sammanfattning av dina argument och betona de viktigaste. Då förstår lyssnaren att du närmar dig slutet. Knyt sedan ihop säcken med att anspela på inledningen och avsluta på ett snyggt sätt till exempel med ett dräpande skämt eller ett tänkvärt citat. 4. Hur formulerar jag mig? (Elocutio) Ditt föredrag kan ha det mest strålande upplägg och de bästa argumenten, men sedan infinner sig frågan hur du ska formulera dig för att nå fram till lyssnarna. Om du ska övertyga måste du tala på ett sätt så att du berör. En metod är att använda sig av språkliga bilder och stilistiska figurer. Här är några av de vanligaste. 10

11 retorik Språkliga bilder och stilfigurer upprepningen är effektiv om du verkligen vill betona något. För att en upprepning ska fastna bör du använda den minst tre gånger. anaforen är en identisk meningsrad som man använder flera gånger för att få en förstärkande effekt. Ett känt exempel Martin Luther Kings tal från Lincoln Memorial park 1968, där han inledde flera meningar med I have a dream. metaforen är en bild som illustrerar det man pratar om. Syftet är ofta att tydliggöra genom att koppla ihop ett avancerat resonemang med en bild som lyssnarna kan relatera till. Ett exempel på metafor är Ökenhettan svepte över Varaslätten. Trots att det inte finns någon öken på Varaslätten förstår vi att det har varit ovanligt varmt i Vara. Metafor betyder överföring på grekiska, och syftar på att man använder en bild för att förklara ett begrepp. På livets höst är exempelvis en metafor för att bli gammal liknelsen är också en bild av något, men till skillnad från meta foren har liknelsen ett jämförelseled i form av ett som. Om vi skriver om metaforen till en liknelse blir det På Varaslätten var det lika varmt som i öknen antitesen parar ihop motsatta ord eller begrepp för att förstärka det som man vill säga: lång kort, tjock smal osv. När man använder det i ett föredrag är det i uttryck som: Det handlar om liv och död! hyperbolen är en överdrift. Överdriften är så stark att ingen egentligen tror på den, men effekten blir ändå att man förstärker sitt budskap. Ett exempel är Han är världens mest korkade människa eller Jag har väntat i hundratals år. litotesen är hyperbolens motsats, alltså en underdrift som gör saker mindre än vad de egentligen är. Om du säger oj, det var inte illa! till din kompis har du använt dig av en underdrift, eftersom du sannolikt menar att hon eller han har gjort något bra. 11

12 smakprov insikter i svenska tala den retoriska frågan är en fråga som inte kräver något svar. Det är snarare ett påstående eller en självklarhet. Ett exempel är Varför importerar vi irländskt kött när svenskt kött håller så hög kvalitet? metonymi betyder namnbyte och ersätter ett begrepp med något som ligger väldigt nära. Exempel är att fråga en kompis om hon är sugen på en kopp (när du i själva verket menar kaffe) eller en läkare som säger Njuren i rum 213 mår inte så bra (när det är njurpatienten i rum 213 som inte mår så bra). ironi är att säga en sak men mena motsatsen. Det kan ibland ställa till med problem, eftersom ironin inte alltid uppfattas av alla. Säger man exempelvis något ironiskt som Det var ju himla bra gjort menar man ofta motsatsen. Och om du bara skrivit några meningar på en hel lektion ska du inte lita på läraren om hon säger något i stil med: Oj, det var värst vad du har jobbat på flitigt idag.... Allitteration är när man upprepar ett ljud i början av ord eller meningar. Det förekommer inte bara i retoriken, utan också i poesin. allitteration kallas också för bokstavsrim. Det innebär att man inleder flera ord eller meningar med samma bokstav. I den isländska medeltidsdikten Havamal finns det mycket alliteration, till exempel i meningen Bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett. Men det finns också allitterationer i moderna sammanhang, som i filmtiteln Snygg, sexig och singel med Cameron Diaz. 5. Lära sig sitt tal (Memoria) När du har jobbat igenom ditt tal och fått det precis som du vill återstår det att lära sig det. Det finns inga genvägar. Nu måste du träna, träna, träna. Håll det gärna högt för dig själv. Då är det lättare att höra vad som låter bra och vad som måste ändras. Om du har ditt manus framför dig bör du lära dig föredraget så bra att du bara vid behov tittar ner i dina papper. Men det finns risker. Dels kan du få så kallad läsröst, som nästan alltid är tråkig att lyssna till. Dels är det svårt att hitta i manuset och lätt att tappa bort sig. 12

13 retorik Om du istället skriver ner viktiga stolpar får du större frihet när du talar. Stolparna kan vara nyckelord eller nyckelmeningar. Använd stora bokstäver, så att du ser dem även med en snabb blick. Vill du vara diskret kan du använda små lappar som precis får plats i handflatan. När du inte behöver säga allting exakt blir rösten naturligare och helhetsintrycket mer avslappnat. Det kräver förstås att du är påläst, så att du vet ungefär vad som ska sägas under varje stolpe. En kompromiss kan vara att skriva ner inledningen och avslutningen mer noggrant, så att du är säker på att börja och sluta på det sätt som du har tänkt. 6. Agera, tala! (Actio) Äntligen! Nu är vi framme vid själva talsituationen. Du har lagt upp föredraget på ett bra sätt, jobbat igenom dina argument, kryddat med stilfigurer och till sist memorerat alltsammans. Nu är det bara att sätta igång. Här är några tips som är bra att ha med sig. Hjälp det sitter en massa människor och lyssnar på mig! Det är inte konstigt att du blir nervös. Det hör till. Det finns till och med fördelar med att bli nervös, eftersom man ofta gör bättre ifrån sig om man är uppe i varv. Men visst, situationen är konstlad, och att tala inför sina klasskamrater är inte detsamma som att säga något när man sitter mitt ibland dem. Men tänk så här: Alla är nervösa när de står där framme. Alla vet att de kommer att hamna i en liknande situation förr eller senare. De vet precis hur du känner dig. Och tänk på att din nervositet syns mycket mindre än du tror. Fånga uppmärksamheten Ett bra sätt att fånga uppmärksamheten är att visa att du faktiskt står där framme. Titta på dina lyssnare, le och säg några inledande ord för att visa att du tänker sätta igång. 13

14 smakprov insikter i svenska tala Fullt fokus på dig När du väl är igång behåller du kontakten med lyssnarna genom att titta på dem. Låt blicken vandra runt i publiken, stanna till ett tag och gå sedan vidare igen. Det är viktigt att inkludera alla lyssnare. Känns det läskigt att titta någon i ögonen kan du titta mellan ögonbrynen istället. Sök efter stöd, till exempel någon som nickar eller lyssnar extra intensivt. Använd din röst Tala med din vanliga röst så att det inte låter tillgjort. Men använd mer styrka. Speciellt gäller det för tjejer, som ofta har svagare röster än killar. Testa skillnaden mellan stark och skrikig röst (som du helst vill undvika). En skrikig röst är ansträngande för stämbanden, medan en stark röst kommer ända nerifrån magen! Betona meningar och ord som du tycker är viktiga. Försök också ha koll på ditt tempo. Pratar du för fort är det ingen som lägger märke till om du betonar ett ord eller inte. Lagom är ofta mycket långsammare än man tror. Ta gärna pauser då får lyssnarna en chans att ta in det du har sagt innan du fortsätter med ditt tal. Ditt kroppsspråk Ditt kroppsspråk avslöjar dig. Inte bara när du håller tal, utan i alla situationer. Känner du dig obekväm, så syns det i ansiktet, på din hållning och vad du gör med dina händer. Därför är det klokt att ha koll på sin kropp och hur den reagerar i olika situationer. Det får man genom att träna framför spegeln eller en vän. Blir du medveten om ditt kroppsspråk kan du använda dig av gester och miner för att förstärka innehållet i talet. 14 Störande inslag Klämmer du in ett eeh eller ett ööh när du pratar? Eller säger du liksom titt som tätt? Var uppmärksam på det som kallas för småord eller utfyllnadsord. Problemet är att lyssnaren lätt kan irritera sig på småorden och till och med börja räkna dem. Fokus flyttas från det du vill säga. Men det finns botemedel!

15 retorik Komikern Johan Glans. Om du blir uppmärksam på vilka ord du använder är det lättare att hoppa över dem. Och istället för ett ööh kan du lägga in en paus mellan orden. Svordomar ska man vara försiktig med. De kan också störa framställningen, särskilt om man strör dem omkring sig. Men om man svär för att verkligen betona något kan det bli effektfullt. Använd svordomarna med eftertanke! 15

16 smakprov insikter i svenska tala övningar Retorik 1. Stilfigurer Vilka språkliga bilder och stilfigurer används i dessa texter? Välj bland exemplen på sidorna 17 och 18. a. Den här bilen är skön att sitta, skön att köra och skön att se på. b. Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, (Matt 5:21-22) c. Hela skolan sörjde Kalle. d. Äh, det var väl inget att donera en av mina njurar till den stackars ensamma mannen. 2. Tre inledningar Du ska skriva en inledning till ett tal. Välj en av dessa situationer eller någon annan situation: Min kompis bröllop En begravning Ett argumenterande tal om miljöförstörelse. Skriv sedan tre olika inledningar. Inledningarna ska innehålla: a. en så kallad retorisk fråga, alltså en fråga som inte kräver något svar. Du ställer den för att komma igång med talet. b. ett citat som handlar om det du ska prata om. c. en historia eller en händelse som är tagen ur verkliga livet. Kanske ur ditt liv, kanske ur någon annans. 16

17 övningar 3. När tekniken havererar Du ska presentera ditt uf-företag för några intressenter. Du har förberett dig väl. Du vet hur lokalen ser ut och du är i god tid. Men när du kommer fram får du veta att lokalen är ändrad. Dessutom fungerar inte projektorn som du har tänkt använda. Hur reagerar du? Vad gör du? 4. Din favorittalare Vem är din favorittalare? Vem kan prata så att du verkligen lyssnar? Vad är det den personen gör eller kan? Utifrån det som du nu har lärt dig om den retoriska processen försök att klura ut vad just din favorittalare använder för knep för att få just dig att lyssna. Skriv ner de olika delar av den retoriska processen som din talare använder. Skriv sedan en motivering till varför han eller hon gör det så bra. 17

18 smakprov insikter i svenska tala Talsituationer fem begrepp Talsituation Debatt Dialogisk Monologisk Utreda Tänk dig att du och din kompis ska gå på bio en torsdagskväll. Du vet vilken film du vill se. Problemet är bara att din kompis har en lika tydlig åsikt, och ni är inte överens! Du vill att hon ska förstå varför du vill se just den filmen du har valt och hon vill att du ska förstå varför det är just hennes val av film ni ska se. Ni börjar diskutera. Kommer någon att vinna? Antagligen. Och det blir troligtvis den som har de bästa argumenten. 18

19 talsituationer tänk efter: Hur många situationer har du ställts inför idag där du måste förklara något? Varför hamnade du i dem? Talaren påverkar andra När du talar och befinner dig i en talsituation har du ett budskap som du vill förmedla till din omgivning. Ibland är det lätt att avgöra om budskapet når fram. Säger du kom, och personen du pratar med kommer, är kommunikationen en succé. Men att kommunicera är sällan så enkelt. Även om din kompis säger jag håller med dig när ni diskuterar kan du inte vara säker på att ni är överens. Du vet ju inte vad som rör sig i kompisens huvud. I själva verket kan vi nästan aldrig vara säkra på vilket budskap vi förmedlar och hur det uppfattas av andra. Att kommu nicera är svårt, och i alla kommunikationssituationer finns det risk för missförstånd. Talsituation är en situation där det finns en talare (en så kallad sändare av information) och en lyssnare (en så kallad mottagare av informationen). Variabler som tidpunkt, plats och sammanhang kan också vara viktiga för att beskriva talsituationen. Samtala Ett samtal är en ordväxling mellan två eller flera personer. Vi samtalar för att lära känna andra människor, för att uttrycka en åsikt (som andra kan reagera på), för att lära oss något nytt eller för att få tiden att gå. Samtalen kan se ut på många olika sätt. En journalist som intervjuar en politiker använder andra metoder än två klasskamrater som småpratar. När man samtalar brukar det inte vara några större problem att förstå eller göra sig förstådd. Man kan visa när något är oklart, till exempel genom att se förvånad ut eller ställa frågor. I telefon är det lite svårare, eftersom man inte ser den andres kroppspråk eller minspel. Talaren måste förlita sig på sin röst. 19

20 smakprov insikter i svenska tala Urban Ahlin och Carl Bildt. Debatt kommer från franskans battre som betyder kämpa. I en debatt försöker två eller flera personer övertyga varandra och publiken om att deras åsikter är de rätta. Dialogiskt är ett samtal mellan två eller fler personer där olika ståndpunkter respekteras och utbyts. Monologisk kommer från franskans monologue och är ett ensamtal. Det kan även vara ett längre yttrande som riktas till en publik utan att talaren väntar sig något svar. Diskutera Tycker man olika kan samtalet utvecklas till en diskussion. En uppstyrd diskussion brukar kallas för debatt. Då argumenterar du för en åsikt på samma sätt som man gör i ett argumenterande tal, med det finns en viktig skillnad: motståndaren kan avbryta dig med mothugg och motargument. Det gäller att behålla lugnet och inte drabbas av panik. Hur pressad du än är gäller det att lämna svar på tal, helst med ett slagkraftigt argument. Undvik att gå till personangrepp mot den som diskuterar med dig. I vardagen hamnar vi allt som oftast i situationer där vi försöker övertyga någon om något som vi känner starkt för. Det behöver inte vara så dramatiskt. Många gånger hanterar vi situationen genom att diskutera oss fram till en gemensam lösning. Andra gånger tvingas vi helt enkelt acceptera att alla inte tycker lika. Samtalet, diskussionen och debatten är exempel på dialogiska talsituationer. Tal, föredrag och muntliga presentationer är däremot monologiska. 20

21 talsituationer Tala inför många Att tala inför en grupp är något helt annat än att samtala med några få. Om du står framför andra människor är det du som styr händelseutvecklingen och bestämmer vad som ska sägas. Den som lyssnar kan mest sitta passiv och följa med i det som händer. Bristen på dialog har flera nackdelar. En lärare som talar inför en klass vet inte helt säkert vad eleverna har förstått. Vad betyder de stirrande blickarna? Är det full koncentration eller total frånvaro? Och varför lutar sig eleverna tillbaka i stolarna? Lyssnar de fortfarande, eller kan de redan allt som sägs? Är lektionen så tråkig att alla har börjat drömma sig bort? Läraren kan natur ligtvis fråga klassen om alla förstår, men det är inte säkert att budskapet har gått fram bara för att alla nickar. Kanske tror eleverna att de har förstått. Eller så vill de att lektionen ska ta slut så fort som möjligt. I andra situationer är det ännu svårare. Den som talar inför en stor publik kan visserligen tolka miner, gäspningar och kroppsspråk. Vissa signaler är tydligare än andra. Applåder är oftast positiva och bu-rop är oftast negativa. Riktigt illa är det om publiken reser sig upp och går eller kastar tomater på talaren. Men även om signalerna är tydliga är de samtidigt trubbiga. Det är svårt att ha en dialog med publiken om vad som är bra och dåligt. En konsert påminner om en tal-situation, men det finns skillnader. Artisten har en viss kontakt med publiken, och hon eller han vill förmedla något till den, men alla kommer att skapa en helt egen bild av det de hör. Två personer kan vara med om samma konsert, men uppleva den på helt olika sätt. Radioprataren eller programledaren på tv har ingen aning om vem som lyssnar eller hur budskapet tas emot. De talar bokstavligt talat ut i tomma luften! 21

22 smakprov insikter i svenska tala Argumenterande och utredande presentationer Det förra delkapitlet handlade om hur du håller ett argumenterande föredrag. Du kan läsa ännu mer om argumentation i kapitlet skriva på sidan xx. Utreda betyder att man undersöker och bringar klarhet i visst förhållande, särskilt i politiska och juridiska sammanhang. Men ett föredrag är förstås inte alltid argumenterande. Istället kan du få i uppdrag att utreda något och presentera ditt resultat för andra. Ett exempel kan vara att du vill ta reda på om gi-metoden verkligen fungerar. Du preciserar din frågeställning, söker i källor som beskriver gi-metoden, analyserar både för- och nackdelar, tolkar ditt material och kommer till sist fram till någon slags slutsats. Det kan vara en stor fördel att göra efterforskningar tillsammans med andra. Då får ni möjlighet att diskutera tolkningar och väga olika åsikter mot varandra. Slutresultatet bli bättre, i alla fall om ni är öppna för nya idéer och infallsvinklar. När du ska presentera resultatet av din utredning kan det vara bra att använda ett presentationstekniskt hjälpmedel. Det läser du mer om i nästa kapitel. Lyssna Hittills har det här kapitlet fokuserat på den som talar. Hon eller han kan ta till olika knep för att fånga publikens uppmärksamhet. Men lyssnarna har också ansvar för att föredraget ska bli bra. Tänk på detta när du lyssnar på någon som gör en muntlig presentation. Vad gör du med armarna? Det kan vara vilsamt att ha dem i kors över bröstet, men det signalerar också att du är misstänksam och avigt inställd till den person som ska prata. Ta ner armarna och låt dem vila i knäet, så signalerar du istället att du är intresserad av talaren och det som sägs. Ser du misstänksam eller sur ut? Ibland är man inte medveten om hur miner och kroppsspråk uppfattas av andra. Vill man vara en stöttande lyssnare ler man lite uppmuntrande mot den som talar. 22

23 talsituationer Skakar du på huvudet? Ibland gör man det mer eller mindre omedvetet. Det skapar en otrygghet hos den som talar, som om det som talaren pratar om är helt knäppt. Gör tvärtom istället! Nicka lite då och då, för att bekräfta det talaren just har sagt. Det skapar trygghet istället för osäkerhet. Sitter du och viskar med grannen? Tänk dig själv om någon skulle göra det när du pratar! Oavsett vad ni säger kommer talaren tro att ni viskar om henne eller honom. Det skapar förstås nervositet och stress. Hur sitter du? Har du sjunkit ner i stolen signalerar du att du är ganska uttråkad, och att det finns möjlighet att vila en stund. Sitt upprätt, kanske till och med lätt framåtlutad. Då visar du istället att du är intresserad. 23

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Retorik = konsten att övertyga

Retorik = konsten att övertyga Retorik = konsten att övertyga Lite retorikhistoria Retorik betyder talarkonst, vältalighet och vältalighetslära. Aristoteles kallade retoriken läran om konsten att övertyga. Retorik är läran om hur man

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

RETORIKEN. Innehållsförteckning RETORIK TEORI OCH PRAKTIK 1

RETORIKEN. Innehållsförteckning RETORIK TEORI OCH PRAKTIK 1 RETORIKEN Innehållsförteckning RETORIKEN... 1 VAD INNEHÅLLER BLOCKET?... 2 SVENSKA 3: CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV... 2 KAPITEL 1: RETORIKENS RÄCKVIDD... 4 Klassens förkunskaper... 4 Att definiera

Läs mer

Att skriva och hålla tal

Att skriva och hålla tal Att skriva och hålla tal Konsten att hålla tal, s.k. retorik, är viktig ur flera aspekter i vårt dagliga liv. Dels kan det göra att man lättare blir förstådd och dels att man blir bättre på att övertyga

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande 1 RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande CJU Christer Johansson Utbildning Mail:info.cju@telia.com Hemsida: http://www.cju.se 2 INNEHÅLL Tankar om att våga 3 Sju sätt att hantera nervositet

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Presentationsteknik. Industriell design. Presentationens syfte. -att sälja in något? -att informera? -att rapportera?

Presentationsteknik. Industriell design. Presentationens syfte. -att sälja in något? -att informera? -att rapportera? Presentationens syfte -att sälja in något? -att informera? -att rapportera? People buy people before they buy products (results)! Förberedelser manus, att träna in presentationen, rätt tid, att använda

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom Tala för publik Jenny Åkerblom www.megalomania.se Tala för publik Jenny Åkerblom Framförandet Öga mot öga Att möta en publik Det påstås att när man i undersökningar frågat vad människor är räddast för

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Liten hjälpreda för talare.

Liten hjälpreda för talare. Liten hjälpreda för talare. Jörgen Bodner www.replikskiften.com Retoriken söker inte sanningen utan det sannolika. Förberedelsefaser. Intention. Inventering. Disposition. Stil. Memorering. Genomförande.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Ändamål: Effektiv utbildning i presentationsförmåga är inte bara att lära sig att stå upp och presentera. Det innehåller skickligheter som är utomordentligt

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Vad är en våga tala-kurs?

Vad är en våga tala-kurs? Vad är en våga tala-kurs? På de flesta universitet och högskolor ges idag våga tala-kurser. För att få gå en sådan kurs krävs att man är inskriven som student och att man har en rejäl oro inför att hålla

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

År 7 svenska: Vad härligt att tala!

År 7 svenska: Vad härligt att tala! År 7 svenska: Vad härligt att tala! Eller? Namn: klass: Syfte: att stärka elevernas säkerhet att tala vid muntliga framföranden i och utanför skolan Mål: att bli säkrare talare och högläsare i liten såväl

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Filip och tunneln. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande övning innan klassen/eleven får bekanta sig med själva boken.

Filip och tunneln. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande övning innan klassen/eleven får bekanta sig med själva boken. Filip och tunneln Introducera boken Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande övning innan klassen/eleven får bekanta sig med själva boken. Dela in klassen i tre grupper så att varje grupp

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer