Hälsodata på webben en möjlighet att visa hur barn och ungdomar mår

Transkript

1 Hälsodata på webben en möjlighet att visa hur barn och ungdomar mår Hälsodata på webben Kicki Wickberg Mona Sjöström Ledningsstaben Folkhälsocentrum Rapport nr 4, Härnösand ISSN ISRN LTY-FHC-R 3-SE

2 Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund 2 Styrande dokument och barns rättigheter 2 Barns hälsa 4 Pilotprojekt i Härnösand läsåret Pilotprojekt i Härnösand läsåret Syfte 6 Metod 6 Elevenkät 7 Webbsidan 7 Resultat 7 Skolsköterskornas utvärdering 7 Inmatningen av hälsodata 7 Tidsåtgång 7 Bortfall av svar i elevenkät 7 Svarsfrekvens/bortfall 8 Redovisning av hälsodata 8 Plan för utvidgning av skolsköterskornas hälsosamtal i Västernorrland 12 Mål 12 Våren och sommaren Läsåret Diskussion i skolsköterskegruppen 13 Referenslista 15 1

3 Sammanfattning För att få fram hälsodata för barn och ungdomar inleddes under våren 2000 ett samarbete mellan skolhälsovården i Härnösands kommun och Landstinget Västernorrland. Samarbetet bestod i att utifrån skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna utveckla en arbetsmetod för att få fram hälsodata. Samarbetet och metodutvecklingen fortsatte och läsåret fick skolsköterskorna möjlighet att föra in avidentifierade data från hälsosamtalen på en webbsida på internet. Denna rapport redovisar hur skolsköterskorna tyckte det var att arbeta med inmatning av data från hälsosamtalet via webben, om det går att bearbeta och presentera data som skolsköterskorna matat in samt ge exempel på hur data kan presenteras. Skolsköterskorna anser att hälsosamtalet är en fin bas för en bra relation mellan elev och skolsköterska. Elevenkäterna har varit lätta att jobba med och arbetet med hemsidan har fungerat väldigt bra. Det går utmärkt att få fram mätvärden och grafiskt presentera detta med den arbetsmetod som använts. Inledning Läsåret bedrevs ett samarbete mellan Skolhälsovården i Härnösands kommun och Folkhälsocentrum. Syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna kunna få tillgång till hälsodata. Hälsosamtalet kan ses dels som en intervention och ett strukturerat samtal men även som en möjlighet att erhålla information om barns hälsa på gruppnivå. I Härnösands kommun fick skolsköterskorna möjlighet att föra in avidentifierade data från hälsosamtalet på en webbsida på landstingets hemsida.. Bakgrund Styrande dokument och barns rättigheter Inledningsvis beskriver rapporten bakgrunden till varför barns hälsa är i fokus Under uppväxtåren formas individen och grunden läggs till den framtida hälsan. Därför är det nödvändigt att sätta barnen i centrum. Varje vuxen som möter ett barn har ansvar för att det barnet blir bemött med respekt för sina åsikter och erfarenheter. Erfarenheter som måste tas tillvara såväl i vardagen som i det stora samhällsbygget. Det är en grundtanke i FN:s konvention om barns rättigheter som i dagligt tal kallas barnkonventionen. Barnkonventionen har kommit för att värna om och tillgodose barns behov. 2

4 Sverige har fått en nationell folkhälsopolitik med elva målområden varav målområde 3 är Trygga och goda uppväxtvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för folkhälsan på lång sikt är därför ett särskilt målområde. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar skall uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Kommuner och landsting är viktiga aktörer i Välfärdssverige. Stora krav ställs på styrning och uppföljning för att man ska få ut mest välfärd för tillgängliga medel. Många förhållanden som bestämmer människors hälsa kan påverkas på kommunal nivå och det finns ett behov att kunna följa hälsoutvecklingen för invånarna. Landstinget Västernorrlands Folkhälsoprogram ( ) anger att inriktningsmålen särskilt skall syfta till jämlikhet i hälsa, positiv utveckling av barn och ungdomars hälsa och att levnadsvanor som innebär särskilda hälsorisker skall förbättras. Det hälsofrämjande samtal som skolsköterskorna för med eleverna ger möjlighet till detta. För att kunna följa hälsoeffekterna i folkhälsoprogrammet har nyckeltal tagits fram. Hälso- och sjukvårdsdelegationen (HSD) beslutade vid sammanträde att till tidigare föreslagna nyckeltal och indikatorer (nyckeltalskatalogen) tillägga en indikator om barns vikt. Skolsköterskornas hälsosamtal ger möjlighet till att följa framtagna nyckeltal för Landstingets Folkhälsobokslut. Landstinget genomför en omorganisation som går från anslags finansiering till styrning genom överenskommelser. I den styrningen förtydligas behovsperspektivet och behoven skall ligga till grund för politiska diskussioner och utgöra ett underlag för beställningar av folkhälsoinsatser och hälso- och sjukvård. Propositionen Hälsa, lärande och trygghet ( :14) förtydligar vikten av ett ökat helhetstänkande och en skolutveckling som verkar för att stärka sambanden mellan hälsa och lärande. Kraven på kvalitetsredovisning då det gäller barn och ungdomars utbildning ökar och Skolverket har tillsammans med Myndigheten för Skolutveckling fått i uppdrag att arbeta fram förslag till struktur för kvalitetsredovisning, indikatorområden och indikatorer på kvalitet och måluppfyllelse. 3

5 Barns hälsa Hälsan grundläggs i barndomen. En god psykisk, fysisk och social miljö under uppväxtåren skapar trygga människor, som blir mindre sårbara för olika påfrestningar under resten av livet. En hälsofrämjande skola stärker barnens självförtroende och skolresultat. Genom skolan kan man nå alla barn och det är varje barns rättighet att få undervisning i en miljö som främjar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Skolan har en unik möjlighet att ge alla barn en gemensam plattform varifrån den enskilde individen kan utvecklas vidare. En viktig uppgift för skolan är att medverka till att stimulera till hälsobefrämjande levnadsvanor. Skolhälsovårdens syfte är, enligt skollagen 1985:1100 (refererad till i Socialstyrelsen, 1999) att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Insatserna ska främst vara förebyggande och omfatta allmänna och begränsade hälsokontroller samt enkla sjukvårdsinsatser. I hälsokontrollen ingår alltid ett hälsosamtal i någon form. Dessutom utgör hälsokontrollen ett kontakttillfälle som bör utnyttjas för samtal om elevens upplevelse av sin hälsa (Socialstyrelsen, 1999). En allmän uppfattning bland skolsköterskor och skolläkare är att den allmänna hälsokontrollen syftar till att identifiera hälsoproblem och hälsorisker samt att ta ställning till eventuella åtgärder. SOTA (State of the art) dokumentet Skolhälsovårdens generella insatser läggs fram under våren 2004 efter granskning av Socialstyrelsen. Dokumentet innehåller rekommendationer för skolhälsovårdens verksamhetsinriktning och innehåll. Bland annat föreslås att tre hälsobesök ska erbjudas eleverna, vid skolstarten, i skolår 7 och gymnasiets skolår 1. Besöken skall innehålla ett strukturerat samtal och vissa generella och specifika undersökningar. Skolhälsovårdens kärna och styrka är det individuella mötet med den enskilda eleven och inriktningen ska kompletteras med ett arbetsmiljö- och folkhälsoperspektiv. En hälsoindikator är elevers allmänna välbefinnande och upplevelse av skolan. Bremberg (1998) pekar på möjligheten till utvärdering av hälsoförbättrande insatser i skolan genom att skolsköterskan i samband med hälsokontroll och hälsosamtal frågar om deras allmänna välbefinnande och upplevelse av skolan. Resultaten kan ligga till grund för diskussioner med elever, föräldrar och lärare. En dansk studie (Borup, 1999) visar att skolsköterskornas hälsosamtal inspirerar eleverna och stimulerar till inlärningsprocesser i att lära om hälsan. Borup menar att hälsosamtalet som hälsofrämjande aktivitet kan utvecklas och effektiviseras. 4

6 Huvudfynden som presenterades i studien Elevers uppfattning om hälsosamtalet och hälsoundersökning i grundskolans skolår 8 (Jonsson, 2000) visar att eleverna hade förstått den hälsoinformation de fått samt att de värderade samtalet och undersökningen nära mycket viktigt på en värderingslinje. Studien visade att eleverna värderade det som viktigt att samtala med skolsköterskan om t ex. mat och motion. Pilotprojekt i Härnösand läsåret För att få fram hälsodata för barn och ungdomar inleddes under våren 2000 ett samarbete mellan skolhälsovården i Härnösands kommun och Landstinget Västernorrland. Samarbetet bestod i att utifrån skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna utveckla en arbetsmetod för att få fram hälsodata (Rapport nr ). Skolsköterskornas hälsosamtal är ett unikt tillfälle att få kunskap om hur eleverna mår och ser på sitt liv. En elevenkät utformades gemensamt av skolsköterskorna för grundskolans år 4 och 8 samt gymnasieskolans år 1. De flesta frågorna i de tre elevenkäterna var gemensamma för att möjliggöra en jämförelse mellan skolår. Elevenkäten var basen för hälsosamtalen. De standardiserade frågorna var förutsättningen för likvärdiga samtal samt för att kunna följa hälsodata. För att inhämta skolsköterskornas erfarenheter tillfrågades samtliga åtta skolsköterskor via en enkät hur de upplevt arbetet med hälsosamtalen Skolsköterskorna upplevde det mycket positivt att arbeta med den här metoden. De tyckte att elevenkäten var ett stöd för samtalet så att ingenting glömdes bort och att den fungerade pedagogiskt väl i samtalet med eleven. Data från elevenkäterna fördes avidentifierade in i ett statistikprogram. Ur detta kunde man hämta uppgifter på gruppnivå om elevernas hälsa. Datainmatningen utfördes av en av de åtta skolsköterskorna. Pilotprojekt i Härnösand läsåret Arbetet gick vidare med ett samarbete med de övriga kommunerna i länet. Förhoppningen var att alla skulle ta till sig metoden så att det blir möjligt att få en enad bild av de Västernorrländska barnens och ungdomarnas hälsoutveckling. I en regional grupp med representanter från skolhälsovården i länets kommuner och från landstinget enades man om gemensamma elevenkäter och att arbeta med dessa under läsåret I Härnösands kommun fick skolsköterskorna möjlighet att föra in avidentifierade data från hälsosamtalen på en webbsida på internet. Eftersom tyngdpunkten i interventionen ligger på samtalet mellan elev och skolsköterska erbjöds skolsköterskorna i länet utbildning i lösningsfokuserad samtalsmetodik. En utbildning ordnad av Landstinget Västernorrland, Kommunförbundet i Västernorrland, och Myndigheten för skolutveckling. 5

7 En forskningsetisk prövning har gjorts av arbetet med hälsosamtalet av forskningsetiska kommittén vid Umeå Universitet. För att skydda elevernas identitet och för att följa Sekretesslagen inhämtades försäkran från landstingets IT-säkerhetschef. Skolsköterskorna i Härnösand frågade efter elevernas och föräldrarnas aktiva medgivande av bearbetningen av hälsodata. Datamaterialet ägs av skolsköterskorna och kan inte användas av vem som helst. Det innebär en trygghet för eleverna och för skolsköterskorna.det förtroende mellan elev och skolsköterska som är basen för bra samtal blir på så sätt orubbat. Syfte ge svar på hur skolsköterskorna tyckte det var att arbeta med inmatning av data från hälsosamtalet via webben ge svar på om det går att bearbeta och presentera data som skolsköterskorna matat in ge exempel på hur data kan presenteras Metod Skolsköterskan träffade eleverna för en hälsoundersökning och ett samtal om hälsa. Som underlag för hälsosamtalet användes en strukturerad enkät. Skolsköterskan och eleven samtalade utifrån elevens svar i enkäten, och om det uppstod frågetecken fanns möjlighet att ändra sitt svar. När hälsosamtalet var avslutat förde skolsköterskan in enkätsvaren till en databas via webben om föräldrarna hade kryssat i ja rutan för detta (aktivt medgivande). Materialet från hälsosamtalet kan användas för att beskriva hälsoläget hos barn och unga på läns- och kommunnivå. Skolsköterskorna som är ansvariga för materialet bedömer hur materialet ska användas i skolans arbete. Det skriftliga material som användes vid hälsosamtalet och hälsoundersökningen finns som bilaga till rapporten. Informationsbrevet till föräldrarna (bilaga 1), Hälsouppgiften i skolår 7 (bilaga 2), Elevenkäten med försättsblad i skolår 7 (bilaga 3) samt Skolsköterskeenkäten (bilaga 4). Elevenkätens innehåll var lika för gymnasiet och skolår 7. I enkäten för skolår 4 fanns inte drogavsnittet med. Mer information om bilagorna finns att få på Landstingets kansli, telefon , Kicki Wickberg. 6

8 Elevenkät Elevenkäten var indelad i avsnitten kost och fysisk aktivitet, arbetsmiljö, fritid, fysisk och psykisk hälsa samt alkohol/narkotika/tobak. Den var reviderad utifrån erfarenheterna från Webbsidan Med elevenkäten som underlag utformades en webbsida. Data från elevenkäterna fördes avidentifierade in på webbsidan av respektive skolsköterska Skolsköterskorna erbjöds utbildning och personliga inloggningsidentiteter för att kunna mata in hälsodata. För att ta ut och bearbeta hälsodata måste man ha en inloggning som administratör. Detta hade bara statistiker på Folkhälsocentrum. Resultat Skolsköterskornas utvärdering Skolsköterskorna anser att hälsosamtalet är en fin bas för en bra relation mellan elev och skolsköterska. Hälsosamtalet och hälsoundersökningen visar på ett tydligt sätt hälsosamband och kopplas naturligt samman med längd och vikt. Elevenkäterna har varit lätta att jobba med. Inmatningen av hälsodata Arbetet med hemsidan har fungerat väldigt bra. Webbsidan har varit enkel och lättarbetad då den haft ungefär samma utseende som frågeunderlagen. Under läsåret har det varit möjligt att få support vilket har underlättat inmatningen. Tidsåtgång Tidsåtgången för hälsoundersökningen och samtalet är c:a 30 minuter per elev. Datainmatningen tar för skolår 4, c:a 5 minuter per elevenkät. För skolår 7 och för gymnasiet är tidsåtgången 5-10 minuter per elevenkät. Utöver det rena utförandet kan man lägga till 30 minuter för att förbereda (planera, kopiera, informera i klassen och kalla eleverna) dokumentera i journalen samt åtgärda det som framkommit i undersökningen/samtalet. Bortfall av svar i elevenkät Det interna bortfallet (som högst 1,3%) berodde på att det inte fanns något svarsalternativ som passade eleven. Skolsköterskornas uppfattning är att eleverna gärna svarar på frågorna i elevenkäten. 7

9 Svarsfrekvens/bortfall Andelen elever som svarade på elevenkäten i skolår 4 var 93 % i 7:an 75 % och i gymnasiets år 1, 77 %. Deras föräldrar hade aktivt godkänt att data fördes in på webben. Bortfallet förklaras av att deadline på datainmatningen var satt till den 1 maj 2004 och då hann inte alla elever svara. De fick möjlighet till hälsosamtal ändå, men deras svar matades inte in för statistikbearbetning. En del elever avstod från undersökning och samtal. Ett antal elever hade inte med ifylld hälsouppgift med föräldragodkännande. Hälsosamtalen är efterfrågade av eleverna och ett fåtal avstår enligt skolsköterskornas erfarenhet. Redovisning av hälsodata Det går utmärkt att få fram mätvärden och grafiskt presentera detta med den arbetsmetod som använts. Exempel på figurer som åskådliggör den grafiska framställningen på hälsodata från elevenkäten. Det salutogena synsättet förutsätter att det friska och hälsosamma valet är det som betonas, varför diagrammen är utformade utifrån det perspektivet. Vi äter lunch varje skoldag! % 96% 84% 88% 80 74% 75% 70 Procent Flickor Pojkar :an 7:an Gy 1 Figur 1. Andel flickor respektive pojkar som äter lunch varje skoldag 8

10 Vi är alltid med på idrottslektionerna! % 96% 91% 100% 87% 80% 70 Procent Flickor Pojkar 0 4:an 7:an Gy 1 Figur 2. Andel flickor respektive pojkar som alltid är med på idrottslektionerna Vi har alltid eller ofta arbetsro på lektionerna % 76% 75% 70 64% 64% 65% Procent Flickor Pojkar 0 4:an 7:an Gy 1 Figur 3. Andelen flickor respektive pojkar som alltid eller ofta har arbetsro på lektionerna 9

11 Vi känner aldrig stress på fritiden Procent % 50% 51% 46% 37% 18% 4:an 7:an Gy 1 Flickor Pojkar Figur 4. Andelen flickor respektive pojkar som aldrig känner stress på fritiden Vi mår mycket bra just nu! Procent % 61% 60% 45% 31% 53% Flickor Pojkar :an 7:an Gy 1 Figur 5. Andelen flickor respektive pojkar som mår mycket bra just nu 10

12 Procent Vi dricker aldrig alkohol! 98% 93% 41% 26% 7:an Gy 1 Flickor Pojkar Figur 6. Andelen elever som aldrig dricker alkohol. Genomsnittliga debutåldern för 7:orna var 12 år och för gymnasisterna 14 år. Går man i 7:an så är det tyngst vägande motivet till att inte dricka Med hänsyn till den egna hälsan. 22 procent av flickorna anger detta som huvudmotiv och 36 procent av pojkarna. För gymnasisterna så anger pojkarna fortfarande hälsan som viktigaste faktor för att inte dricka (18%) medan flickorna inte anger någon speciell orsak (14%). 11

13 Plan för utvidgning av skolsköterskornas hälsosamtal i Västernorrland Mål Att under läsåret är hälsosamtalet via webben en metod som ingår i skolsköterskornas ordinarie verksamheten Våren och sommaren 2004 Enkätunderlaget med gemensamma frågor tas fram i två varianter. Ett med något färre frågor och utan bilder och ett lite mer utförligt med fler frågor och bilder. Webbsidorna utformas av Folkhälsocentrum med enkäterna som underlag. De kommuner som ansluter sig väljer vilket enkätunderlag man vill använda. Samordnande sköterska meddelar Folkhälsocentrum vilket man valt. Då Härnösands kommun inte har resurser att avsätta tid för hälsosamtalet i denna form så får kommunen en egen inloggning där enbart skolår, kön längd och vikt finns med. Detta för att kunna följa BMI hos barnen i Västernorrland. I förskoleklassen, skolår 4, 7 och gymnasiets skolår 1. Läsåret Start med de båda enkätvarianterna i länet och support erbjuds av Folkhälsocentrum Utveckling av statistikprogram för redovisning kommunvis vid läsårets slut. Ansvaret för det har Folkhälsocentrum. Deadline den 20 maj 2005 för inmatning av data. Filerna levereras kommunvis till en (1) mottagare i skolhälsovården. Bearbetade rapporter levereras till kommunerna och en länsrapport sammanställs. Regionträff i juni årligen för att summera årets erfarenheter och för att ladda för nästa. Avsikten är att processen skall fortgå under tre läsår för att sedan vara en metod som i princip skall vara självgående där skolsköterskorna handhar samtalen och Folkhälsocentrum svarar för insamling av data och återleverans till kommunerna. 12

14 Diskussion i skolsköterskegruppen Skolsköterskornas positiva inställning till hälsosamtalet som arbetsmetod är viktig att ta tillvara. Elevenkäterna revideras efter behandling i regionala gruppen. De nya ska vara färdiga innan höstterminens start En kort variant med färre frågor och inga bilder samt en längre variant med fler frågor och bilder kommer att erbjudas skolsköterskorna i länets kommuner. Elevenkäterna är gemensamma för alla kommuner. Den nya webbsidan byggs utifrån underlaget i elevenkäterna. Det innebär att frågor inte kan ändras eller tas bort. Däremot kan frågor läggas till om så önskas. Hälsodata omfattar bara de frågor som ingår i respektive elevenkät. Elevenkäten är nu reviderad två gånger. Nu bör samma underlag användas minst två år utan ändringar annars blir det svårt att göra jämförelser över tid. På föräldrabrev och hälsouppgift har inga synpunkter inkommit från skolsköterskorna. Utseendet och innehållet i dessa brev skiftar mellan kommunerna. I nuläget finns inte behov att samordna dessa. Användandet av ett aktivt föräldramedgivande eller en skriftlig information och möjlighet att ta kontakt med skolsköterskan, har diskuterats i den regionala gruppen och av skolsköterskorna i Härnösand. Det aktiva medgivandet innebär att föräldrarna på ett naturligt sätt blir delaktiga i barnens hälsa och därmed stärks deras viktiga roll. Men det kan också innebära svårigheter när barnens och föräldrarnas önskan är olika. Frågorna i enkäten är av sådan art att en elev som i mognad bedöms kunna fatta beslut, själv borde få göra det. Åtminstone eleverna i gymnasiets år 1 och kanske också 7:orna. Denna fråga bör utredas ytterligare juridiskt. Ett beslut har fattats i den regionala gruppen med samordnade skolsköterskor, att en mindre grupp på tre personer utformar en manual till hälsosamtalet inför höstterminens start Samtalet skall utföras på ett, ur etisk synvinkel oantastligt sätt. Det betyder att de frågeställningar och problem som framkommer i samtalet ska tas om hand. Det är ett ansvar gentemot barnen och ungdomarna. Det är nödvändigt med handlingsplaner/åtgärdskriterier som komplement till manualen för elevenkäten. Då säkras kvaliteten på hälsosamtalen och dess utfall. För att kunna arbeta med att föra in data på webbsidan bör utbildning för detta anordnas för skolsköterskorna i de kommuner som ansluter till Landstinget Västernorrlands erbjudande. Support ska ingå på samma sätt som under projektåret. 13

15 Att analysera och presentera hälsodata på barn och ungdomar på länsnivå är självklart, kommunnivå likaså. Syftet med att analysera elevernas hälsodata på läns- och kommunnivån bör vara en möjlighet till underlag för hälsopolitiska läns- och kommunala åtgärder och insatser för att främja hälsan för barnen och ungdomarna. På kommunnivån äger skolsköterskorna materialet. Det är odiskutabelt eftersom grunden till hälsodata är ett förtroendefullt samtal mellan elev och skolsköterska. Det får aldrig missbrukas. Hälsosamtalets hälsodata kan och bör användas i den enskilda kommunen som kunskapsbank om hur eleverna mår och som grund för de åtgärder som behöver sättas in i skolan för att främja elevernas hälsa, lärande och trygghet. En ansvarig mottagare av data inom skolhälsovården ska utses och kriterier för hur data ska användas och presenteras bör utformas. Fortbildning för skolsköterskorna behövs både pedagogiskt och folkhälsovetenskapligt, för att möta den förändrade inriktningen i skolsköterskearbetet. Att integrera hälsosamtalet i skolan som en hälsopedagogisk insats på individnivå, och som grund för Livsstilssamtal på gruppnivå, är en naturlig följd och en utvecklingspotential av arbetsmetoden hälsosamtalet. Sådana gruppsamtal beskrivs i förslaget till SOTA-dokumentet. Detta bör kunna utföras av skolsköterskor i samarbete med andra yrkesgrupper i Elevhälsan och/eller intresserade pedagoger. 14

16 Referenslista Bergström, E. Hillman, O. Johansson, V. Lööf-Johansson, M. Nyberg, B. (2001 november) Skolhälsovårdens generella insatser. State Of The Art, SOTA, slutförslag Borup, I.K. (1999). Learning about health: The pupils and the School Health Nurses Assessment of the Health Dialogue. (Doctoral thesis). Göteborg: The Nordic School of Public Health. Godkännande av FN-konventionen om barns rättigheter. (1989/90:107 ) Bremberg, S. (1998) Bättre hälsa för barn och ungdom. En strategi för de sämst ställda. (Rapport 1998:3). Stockholm: Folkhälsoinstitutet, Förlagshuset Gothia. Hälsa lärande och trygghet ( :14) Jonsson, M (2000). Elevers uppfattning om hälsosamtalet och hälsoundersökningen i grundskolans skolår 8. (Omvårdnad C,41-60 p. Vårterminen 2000). Sundsvall: Mitthögskolan. Institutionen för Vårdvetenskap. Landstingets kansli Jonsson, M. Wickberg, K. Björ, O (2001). Hälsosamtalet- en möjlighet att få kunskap om hur barn och ungdomar mår. Rapport nr 58. Landstingets kansli Landstinget Västernorrland. Folkhälsoprogram Landstingets kansli Mål för folkhälsan (2002/03:35) Socialstyrelsen (1999). Skolhälsovården Underlag för egenkontroll och tillsyn. (Fjärde tryckningen). (SoS-rapport 1998:10). Stockholm: Norstedts. Sohlberg, E. Malker, B. Björ, O. Nyckeltal som grund för hälsobokslut Landstingets kansli SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsa. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 15

17 Bilaga 1 TILL FÖRÄLDER/VÅRDNADSHAVARE FÖR ELEVER I SKOLÅR 4,7 OCH GYMNASIETS ÅR 1 INFORMATION OM SKOLHÄLSOVÅRDENS HÄLSOSAMTAL Skolhälsovården i Härnösands kommun erbjuder samtliga elever i grundskolans år 4 och 7 samt gymnasieskolans år 1, individuella hälsosamtal tillsammans med skolsköterskan. Hälsosamtalet utgår ifrån ett frågeformulär som eleven fyller i enskilt. Frågorna berör elevens levnadsvanor och omfattar bl.a. mat, motion, sömn, fritidsintressen och trivsel i skolan samt för eleverna i år 7 och i gymnasiet tobak, alkohol och narkotika. Hälsosamtalet omfattas naturligtvis av skolsköterskans sekretess och de besvarade frågeformulären arkiveras i elevens skolhälsovårdsjournal. Syftet med det enskilda samtalet är att göra eleven mer uppmärksam på sambandet mellan livsstil och hälsa samt att ge kunskap om och uppmuntra honom/henne till att göra egna hälsofrämjande val. Vid läsårets slut sammanställs svaren från samtliga avidentifierade formulär och bearbetas statistiskt i samarbete med landstinget. Resultatet, utan att det går att utläsa vem som svarat vad, redovisas statistiskt på kommunnivå och, sammanslaget med våra grannkommuner, på länsnivå. Syftet med den statistiska sammanställningen är att kunskapen om elevernas allmänna hälsoläge ska användas vid planeringen av skolans, kommunens och landstingets fortsatta hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. På bifogad blankett, HÄLSOUPPGIFT SKOLÅR, önskas Ditt medgivande till att: 1. skolsköterskan får genomföra hälsosamtalet med Ditt barn 2. svaren (avidentifierade) får användas i den statistiska sammanställningen. Kontakta mig gärna om Du har frågor eller vill veta mera. Med vänlig hälsning skolsköterska Tel: E-post:

18 Bilaga 2 Skolsköterska: HÄLSOUPPGIFT SKOLÅR 7 Tel: TILL FÖRÄLDER/VÅRDNADSHAVARE. ÅTERLÄMNA DET IFYLLDA FORMULÄRET I SLUTET KUVERT TILL SKOLSKÖTERSKAN. FORMULÄRET KOMMER ATT FÖRVARAS I ELEVENS SKOLHÄLSOVÅRDSJOURNAL. SKOLSKÖTERSKA OCH SKOLLÄKARE HAR LAGSTADGAD TYSTNADSPLIKT. Elevens efternamn och förnamn Personnummer Adress Moderns namn Tel. bost. (även riktnr.) Tel. arb. (även riktnr.) Adress (om annan än elevens) E-post adress Faderns namn Tel. bost. (även riktnr.) Tel. arb. (även riktnr.) Adress (om annan än elevens) E-post adress Syskons namn Född år Syskons namn Född år Syskons namn Född år Har det sedan skolår 4 tillkommit någon förändring i familjesituationen som Ni tycker att skolhälsovården bör känna till? Ja Nej Om ja: Vad? Har Ditt barn sedan skolår 4 genomgått några sjukdomar eller råkat ut för allvarligare kroppsskada? Ja Nej Om ja: Vilka? När? Kontrolleras Ditt barn på något sjukhus eller någon vårdcentral regelbundet eller periodiskt? Ja Nej Om ja: Var? För vad? Är Ditt barn allergiskt mot något? Ja Nej Om ja: Mot vad? Ger skolmiljön problem för Ditt allergiska barn? Ja Nej Om ja: Beskriv: VÄND!

19 Bilaga 2 Använder Ditt barn medicin regelbundet eller periodiskt? Ja Nej Om ja: Vilken medicin? För vad? Har Ditt barn några svårigheter som har betydelse för inlärning? Ja Nej Om ja: Beskriv: Har Ditt barn ofta huvudvärk, ont i magen, trötthet eller andra besvär? Ja Nej Om ja: Beskriv: Har Ditt barn svårt att sova? Ja Nej Hur många timmar per natt sover Ditt barn under skolveckan? timmar. Äter Ditt barn frukost? Ja Nej Äter Ditt barn skollunch? Ja Nej Har Ditt barn prövat tobak? Ja Nej Har Ditt barn prövat alkohol? Ja Nej Kan Ditt barn simma 200 m eller mer? Ja Nej Hur trivs Ditt barn i skolan? (sätt ett kryss på linjen) Bra Dåligt Hur trivs Ditt barn med kamraterna? (sätt ett kryss på linjen) Bra Dåligt Har Du några synpunkter på Ditt barns skolsituation som Du vill framföra, t.ex. hur det är i klassen eller på raster, vid skolmåltider, idrott eller annat? Ja Nej Om ja: Beskriv: Är det något annat Du vill framföra till Skolhälsovården? Ja Nej Om ja: Vad: Skolsköterskan erbjuder undersökning av längd, vikt, rygg, färgseende och v.b. syn, samt ett individuellt hälsosamtal. Se information i bifogat följebrev! Godkänner Du att skolsköterskan genomför hälsoundersökning och hälsosamtal med Ditt barn? Ja Nej Godkänner Du att svaren från Ditt barns hälsoformulär, avidentifierade ingår i kommunens och landstingets årliga hälsostatistik? Ja Nej Datum: Förälder/vårdnadshavare:

20 Bilaga 3 Hej på Dig! Det här är några frågor om hälsa. Svara gärna! Om du har något du vill fråga eller berätta om angående din egen hälsa, kan du göra det när du och skolsköterskan träffas vid hälsobesöket. Skolsköterskan har tystnadsplikt. Ditt namn: Ditt personnummer: Din klass/mentorsgrupp: När vi är klara tänkte jag räkna ihop alla svar och göra statistik av dem. Det blir omöjligt att veta hur just du har svarat eftersom jag tar bort alla namn och personnummer. Är det okej för dig? Ja Nej Skolsköterskan

21 Bilaga 3 HÄLSOFRÅGOR I 7:AN Datum: (år och månad) Skola: Skolår: Längd och vikt: cm kg Kön: Ålder: år Simkunnighet mer än 200 m: Ja Nej Sätt ett kryss i rutan som passar in på dig A. KOST OCH FYSISK AKTIVITET 1. Jag äter frukost varje skoldag 3-4 skoldagar per vecka 1-2 skoldagar per vecka aldrig 2. Jag äter lunch varje skoldag 3-4 skoldagar per vecka 1-2 skoldagar per vecka aldrig 3. Jag äter middag varje skoldag 3-4 skoldagar per vecka 1-2 skoldagar per vecka aldrig 4. Jag äter frukt och/eller grönsaker varje skoldag 3-4 skoldagar per vecka 1-2 skoldagar per vecka aldrig 5. Jag äter godis eller chips aldrig högst 1 gång i veckan flera gånger i veckan varje dag 1

22 6. Jag äter kakor eller dricker läsk aldrig högst 1 gång i veckan flera gånger i veckan varje dag 7. Jag är med på idrottslektionerna i skolan alltid varannan gång någon gång per månad aldrig 8. Jag tycker att innehållet i idrottslektionerna passar mig alltid ofta ibland aldrig B. ARBETSMILJÖ 9. På vägen till och från skolan känner jag mig lugn och trygg alltid ofta ibland aldrig 10. Jag använder cykelhjälm när jag cyklar alltid ofta ibland aldrig 11. Jag använder bilbälte när jag åker bil alltid ofta ibland aldrig 12. Jag trivs på lektionerna och med skolarbetet mycket bra bra dåligt mycket dåligt 13. Jag har arbetsro på lektionerna alltid ofta ibland aldrig 2

23 14. Jag kan koncentrera mig i skolan alltid ofta ibland aldrig 15. Jag känner mig stressad i skolan aldrig ibland ofta alltid 16. Jag trivs på rasterna/lektionsfri tid alltid ofta ibland aldrig 17. Jag trivs med mina klasskompisar mycket bra bra dåligt mycket dåligt 18. Jag har kompisar på skolan som bryr sig om mig och är intresserade av hur jag har det alltid ofta ibland aldrig 19. Jag trivs med de vuxna på skolan mycket bra bra dåligt mycket dåligt 20. De vuxna på skolan bryr sig om mig och är intresserade av hur jag har det alltid ofta ibland aldrig 21. Jag trivs i matsalen mycket bra bra dåligt mycket dåligt 3

24 22. Jag tycker att skolgården är mycket bra bra dålig mycket dålig 23. Jag tycker att idrottshallen och duscharna i omklädningsrummet är mycket bra bra dåliga mycket dåliga 24. Jag tycker att skolans toaletter är mycket bra bra dåliga mycket dåliga 25. Vet du någon på skolan som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad a. av andra barn på skolan? nej ja b. av vuxna på skolan? nej ja 26. Har du själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad a. av andra barn på skolan? nej ja b. av vuxna på skolan? nej ja C. FRITIDSINTRESSEN 27. Jag trivs med min fritid mycket bra bra dåligt mycket dåligt 28. Är du med i någon fritidsaktivitet? ja nej Om ja, vilken/vilka? 4

25 Hur stor del av din lediga tid ägnar du åt aktiviteten nästan ingen 1-2 tim per dag 3-4tim per dag mer än 4 tim per dag 29. Jag spelar jag data, TV-spel eller sitter vid datorn aldrig någon gång i veckan 1-3 tim per dag 4-6 tim per dag 30. Jag tittar på TV/video aldrig någon gång i veckan 1-3 tim/dag 4-6 tim/dag 31. Jag känner mig stressad på fritiden aldrig ibland ofta alltid 32. Har du någon vuxen som du kan prata med om du har problem? ja nej D. FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA 33. Så här mår jag just nu mycket bra bra dåligt mycket dåligt 34. Jag har besvär av allergi (t ex eksem, hösnuva, astma) aldrig ibland ofta alltid 35. Jag har huvudvärk aldrig ibland ofta alltid 36. Jag har ont i magen aldrig ibland ofta alltid 5

26 37. Jag har ont i ryggen aldrig ibland ofta alltid 38. Jag känner mig orolig eller rädd aldrig ibland ofta alltid 39. Jag känner mig ledsen aldrig ibland ofta alltid 40. Jag sover bra alltid ofta ibland aldrig 41. Jag sover cirka timmar per natt under skolveckan. 42. Jag är nöjd med mig själv alltid ofta ibland aldrig E. ALKOHOL/NARKOTIKA/TOBAK 43. Jag röker aldrig någon gång i någon gång varje dag månaden i veckan Om du röker, hur gammal var du när du började? år Om du har valt att inte röka, vad är det som gör att du inte röker? 6

27 44. Jag snusar aldrig någon gång i någon gång varje dag månaden i veckan Om du snusar, hur gammal var du när du började? år Om du valt att inte snusa, vad är det som gör att du inte snusar? 45. Jag dricker alkohol aldrig enstaka tillfällen varje månad varje vecka Om du dricker alkohol, hur gammal var du när du började? år Om du valt att inte dricka alkohol, vad är det som gör att du inte dricker alkohol? 46. Om jag blir erbjuden narkotika säger jag bestämt nej troligen nej kanske ja ja 47. Har du provat narkotika? nej ja Om du svarat ja, vad? 48. Om mina tobak, alkohol eller drogvanor vet mina föräldrar allt ganska mycket en del inget 7

28 F. KROPPSUTVECKLING, SEX OCH SAMLEVNAD Vid hälsosamtalet finns möjlighet att prata om din kroppsutveckling, om preventivmedel eller andra frågor om känslor, sex och relationer. Skriv gärna här om du har några frågor eller har något att berätta: FRAMTIDEN Så här tänker jag att min framtid ska bli. 8

29 Bilaga 4 Skolsköterskornas utvärdering av det praktiska arbetet med hälsosamtalen i skolår 4, 7 och gymnasiets årskurs 1. Reflektioner, positiva och mindre positiva erfarenheter i arbetet med hälsosamtalet i skolhälsovården. Allmänt ( om det sätt vi arbetat med samtalet detta år, t.ex föräldramedgivande, tidsåtgång, skolår 7 istället för 8) Frågeenkäterna, föräldrabrev och hälsouppgift ( om ni har något att tillägga utöver det ni redan meddelat mig) Inmatningen av hälsodata på Internet ( hur ni tycker det har fungerat) 1

30 Säg det negativa så positivt som möjligt.