Kyrkfack. Vad händer med oss vid sammanläggningar? TALA ÄR GULD FYRA RUM MOD & INBLICK. säg din mening i tid TEMA SAMMANLÄGGNINGAR.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkfack. Vad händer med oss vid sammanläggningar? TALA ÄR GULD FYRA RUM MOD & INBLICK. säg din mening i tid TEMA SAMMANLÄGGNINGAR."

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr MOD & INBLICK KyrkA medlade i Växjö Förändringens FYRA RUM TALA ÄR GULD säg din mening i tid TEMA SAMMANLÄGGNINGAR Vad händer med oss vid sammanläggningar?

2 TEMA NR 2/10 SAMMANLÄGGNINGAR Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Magnus Aronson Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2010 ISSN Utgivningsplan nr 3-25 juni Annonser Kontakt Ann Thörnblad mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 2/10

3 LEDAREN Hot eller möjlighet Informationen, delaktigheten och möjligheten att påverka är viktiga områden att beakta för att förändringsprocessen ska kunna ske på ett bra sätt. Inte minst det fackliga inflytandet är viktigt. När medbestämmandet får bli en reell påverkan borgar det för ett gott resultat. I Svenska kyrkan sker många förändringar som får långtgående konsekvenser. Enförsamlingspastoraten blir allt färre. Den 1 januari 2006 fanns det 1834 församlingar och den 1 januari 2010 hade den siffran sjunkit ytterligare till 1400 församlingar. Det kan vara lätt att rycka på axlarna och säga att organisationsförändringar ligger i tiden och Svenska kyrkan inte kan stå utanför. Men för kyrkans uppdrag får förändringarna långtgående konsekvenser. Strukturförändringen berör församlingsbor, förtroendevalda, personal, ekonomi och arbetssätt. Församlingens närhet till församlingsbor är en viktig faktor för deras kyrkotillhörighet och engagemang. Möjlighet till påverkan och delaktighet är bärande i förtroendevaldas uppdrag. Medarbetarnas arbete måste upplevas som meningsfullt och framåtsyftande. För medarbetarnas del är genomförandeprocessen av förändringen viktig. Det sägs ofta att personalen är en resurs, men det är inte alltid som det får komma till uttryck i förändringsarbetet. Informationen även när det inte finns något nytt att berätta delaktigheten och möjligheten att påverka är viktiga områden att beakta för att förändringsprocessen ska kunna ske på ett bra sätt. Inte minst det fackliga inflytandet är viktigt. När medbestämmandet får bli en reell påverkan borgar det för ett gott resultat. Då tas också erfarenheten och översikten tillvara. Varje förändring kan vara ett hot eller en möjlighet. Som individer är vi i olika grad förändringsbenägna, vilket måste beaktas vid förändringsarbete. Den goda arbetsplatsen tar hänsyn till individens förutsättningar. Det synsättet måste också finnas med i förändringsarbetet för att ett gott resultat ska kunna nås. Vid strukturförändringar är det viktigt att stiftet medverkar på ett bra sätt. Genomtänkta riskanalyser måste utarbetas och stiftet bör bistå med råd, stöd och hjälp till de församlingar som berörs. Samverkan är ett viktigt ledord och församlingens uppdrag måste stå i centrum och vara styrande. Medarbetare som berörs av förändringen kan också välja att fokusera på antingen hot eller möjlighet. För alla blir förändringsprocessen lättare om möjligheten får stå i centrum, men de negativa konsekvenserna ska inte heller sopas under mattan. Det är när de lyfts fram och bearbetas som det negativa kan vändas till något positivt. Ett nära samarbete med KyrkAs skyddsombud och fackliga förtroendemän är A och O för ett gott resultat. KyrkAs företrädare har mod att gå in i det svåra, har omsorgen om både församlingsliv och medarbetare och inblick i Svenska kyrkans uppdrag, organisation och förändringsarbete. Bror Holm Förbundsordförande En trend i vår tid är övertron på att sammanslagningar eller sammanläggningar är svaret på de flesta problem som Svenska kyrkan har. Bara enheterna blir större blir de mycket mer resursstarka. Kortsiktigt kan det vara sant, men inte alltid långsiktigt. Stordriften har också sin baksida och skapar ofta nya behov som inte alltid är framsprungna ur den grundläggande uppgiften. Församlingsbons engagemang för kyrka och församling kan också urholkas. Med rätt målsättning, när förändringen är ändamålsstyrd i samverkan med medarbetarna, kan strukturförändringen bli något bra och långsiktigt hållbart. I det förändringsarbetet är Kyrkans Akademikerförbund en självklar och positiv resurs med mod, omsorg och inblick. Kyrkfack 2/10 3

4 Piteå kyrka, från 1686, ligger mitt i staden. Öjeby kyrka, från 1400-talet, ligger i Öjebyns kyrkstad. När två församlingar blir en Större arbetslag och en ökad kreativitet, har blivit ett resultat av sammanläggningen mellan Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling. Men också en oro inför att inte hitta sin yrkesroll och identitet i det nya sammanhanget. Från den 1 januari 2010 har de två församlingarna övergått till Piteå församling. Det har varit en snackis sedan 70-talet och legat lite i sakens natur. Piteå stadsförsamling har rent geografiskt varit omsluten av Piteå landsförsamling och församlingsgränserna har inte varit självklara. Under åren har idén att de två ska bli ett diskuterats mellan kyrkoherdar och i kyrkoråd och 2008 tillsattes en utredningsgrupp som tittade på möjligheterna till en sammanläggning. Till en början diskuterades samverkan, församlingarna delade redan på två tjänster; en informatör och en datatekniker, säger Maria Berg som tidigare var kyrkoherde för Piteålands församling och nu är kyrkoherde för Piteå församling som blev en reell verklighet den 1 januari i år. Men ganska snart konstaterades det att fördelarna med en sammanläggning övervägde, säger Maria och understryker att skälen till sammanläggningen i första hand inte varit ekonomiska, även om det ekonomiska perspektivet kommer spela roll i en snar framtid. Drivkraften har snarare handlat om att samla resurserna, öka kompetensen och skapa en större effektivitet. Den nya församlingen är mer slipad och arbetar utifrån tydliga mål. De prioriterade områdena är barn och ungdom, kyrkliga handlingar och kommunikation och som ett resultat av det har församlingen blivit med tidning. Det första numret av Gloria kom till påsk och har bröllop och relationer som tema. Det är församlingens informatör, Sara Andersson, som är redaktör för tidningen och hon välkomnar sammanläggningen. Jag har jobbat som informatör i båda församlingarna sedan 2007, så för mig blir det bara fördelar. Tidigare pendlade jag mellan två arbetsplatser, och det förenklar onekligen att arbeta med en logga, en hemsida, i stället för två av allting. Det gör att jag kan lägga mer tid på det kreativa arbetet. Hon sitter på församlingsexpeditionen, Kyrkcenter, som är belägen mitt i Piteå stad och har fått ett nytt rum med utsikt över Piteå centrum. Kyrkcenter har blivit centrum för administrationen som därmed har fått närmare till varandra, och Sara berättar att alla har fått röra sig lite grann. Var och en har bytt rum, för att påtagligt delta i och känna av förändringen. Viktor Fredriksson, som är komminister och har varit i Piteå stadsförsamling sedan 2006, sitter också i Kyrkcenter. Det fanns en viss lyhördhet för var man ville sitta, vi fick framförallt markera om det var något ställe där vi inte ville arbeta. Helén Lindbäck, som är komminister stannade kvar i sitt gamla tjänsterum i församlingsgården Margretelund några kilometer utanför staden, vilket hon ser som en fördel. Där är vi nästan bara församlingsarbetare, så det är en dynamisk arbetsplats. Vi är inne i samma tankebanor och vill jag prata med en musiker inför en gudstjänst så är det enkelt, säger hon. Oro inför det nya? Både Sara, Viktor och Helén upplever att de har fått vara med och påverka processen mot en sammanslagning. Någon större oro inför förändringen har de inte haft. På ett tidigt stadium fick vi veta att inga tjänster skulle påverkas, och kyrkoherden för Piteå stad skulle gå i pension, vilket gjorde att ingen behövde oroa sig för att förlora jobbet, säger Sara. Jag aldrig känt någon oro, mest att de ska bli roligt med andra arbetsuppgifter och nya arbetskamrater, säger Eva Wer- 4 Kyrkfack 2/10

5 Ulla Rehnström, diakon, och Eva Werner, församlingspedagog i Piteå församling. Viktor Fredriksson, komminister, Helén Lindbäck, komminister och Sara Andersson, informatör i Piteå församling. ner som är församlingspedagog och varit i landsförsamlingen sedan Men i Piteå landsförsamling gjordes det en stor omorganisation för flera år sedan där många fick en helt ny inriktning i sina tjänster. Då tog jag tjänstledigt och pluggade istället, och när jag kom tillbaka var arbetsmiljön bättre än vad jag hade vågat hoppas på. Så kanske är det därför jag inte känt någon oro, den här gången var jag mer förberedd. Men husmorstjänsten på halvtid har dragits in och husmor har fått andra arbetsuppgifter. I stället har uppgiften lagts på frivilliga, något som har väckt reaktioner hos ett trettiotal församlingsbor. Dagarna innan påsk skrev de ett protestbrev till kyrkorådet. Vi tar det här på allvar och har bjudit in till en träff med församlingsborna, säger Maria Berg. Två arbetslag Församlingen har samlat sina resurser i två arbetslag med olika inriktningar; det ena arbetar med med barn och ungdomar och det andra har fokus på vuxna. Det har blivit ett lyft, tycker Viktor som ingår i arbetslaget för barn och ungdomar. Tidigare var vi tre, jag jobbade med en pedagog och en musiker, och då ligger det nära till hands att köra på i gamla hjulspår. Nu är vi tolv personer i arbetslaget och det skapar en helt annan dynamik. Det finns ett stort spann i åldrarna och alla har inte jobbat med ungdomar och konfirmander tidigare, vilket ger nya infallsvinklar. Vi reflekterar och diskuterar mer, vad vi har för teologiskt och pedagogiskt synsätt. Tidigare stod professionen i centrum nu är det snarare arbetslaget, säger Ulla Rehnström som är diakon och har varit i Piteå stadsförsamling sedan För mig har det varit ett slags sorgearbete att lämna det gamla och gå in i det nya. Jag saknar mina arbetskamrater i Piteå och de sammanhang som jag ingått i tidigare. Det var mycket ovisshet innan vi fick besked om var vi skulle ha vår arbetsplats och vilka arbetsuppgifterna skulle bli. Omställningen har tagit en del energi, och det har varit en process att landa i det nya. Vad händer med yrkesidentiteten när betoningen ligger på arbetslaget? I början blev den blev vagare, men nu när jag börjar hitta min roll i arbetslaget är det snarare så att den förstärks, säger Ulla. Jag valde att arbeta med barn och ungdomar och bidrar med min diakonala kompetens och ser människor med en diakons ögon, säger Ulla. Jag ville arbeta med vuxna och har inte gått in i det nya arbetslaget ännu, det blir först till hösten, säger Eva. Men i pedagogens uppgift ligger ju att organisera och driva verksamhet och jag kommer bland annat arbeta med den historiska verksamheten i Öjenbyn, som är en kyrkstad från 1400-talet, säger Eva som har historia som ett specialintresse. Det introverta perspektivet Lagom till påsk, när församlingen fyller tre månader, konstaterar Maria Berg att sammanläggningen har gått bättre än vad hon trodde. Bland farhågorna fanns en oro att hon inte skulle mäkta med eller att personalen inte skulle orka, med sjukskrivningar som följd. Men det har funnits en delaktighet i processen där personalen involverades på ett tidigt stadium och en fungerande ledning som drar åt samma håll. Vi har också varit duktiga på att MBL:a, det har inte funnits några oenigheter i förhandlingarna och vi har vänt oss till fackförbunden så fort det har funnits frågetecken. Men visst har det tagit energi och på frågan vad som händer med själva uppdraget att vara kyrka under arbetet med en sammanslagning, svarar Maria att det flyttar centrum. Vårt uppdrag är ju att vara tjänande och under den här processen blir vi så upptagna med att blicka inåt och missar vilka vi är satta att tjäna. Det finns redan inslag av det introverta perspektivet i Svenska kyrkan och det förstärks i tider av förändring, säger Maria. Piteå församling ORSAK TILL SAMMANLÄGGNING Samla resurserna, större effektivitet ANTAL TJÄNSTER SOM FÖRSVUNNIT Inga uppsägningar p g a sammanläggningen. Men en husmorstjänst har gjorts om. En kyrkoherde gick i pension ARBETSLAG Två stycken med fokus på barn och ungdom respektive vuxna Kyrkfack 2/10 5 Foto Magnus Aronson

6 TEMA SAMMANLÄGGNINGAR Spånga-Kista FÖRSAMLING Från den 1 januari i år så har Spånga och Kista församling bildat ett nytt enförsamlingspastorat. Ekonomiska skäl har varit drivkraften bakom beslutet och det faktum att Kista församling i slutet av 2008 hade för få medlemmar. De var 7000 att jämföra mot i Spånga. De har nu blivit 44 medarbetare i den nya församlingen och det har inneburit att de flesta har fått nya kollegor och bildat nya arbetslag. Musikerna har blivit fem till antalet, tidigare var de tre i Spånga och två i Kista och diakonerna har fått fördubblad styrka. Kista församling har stor erfarenhet av samverkan med bland annat kommun och föreningar, en erfarenhet som nu kommer berika den nya församlingen. Vad som förenar församlingarna är mångfalden, 28 porcent är invandrare, och ett stort intresse för andliga frågor. Kritisk mot stiftet På en relativt kort tid, endast ett år, har sammanläggningen gått från att vara en idé till att bli en reell verklighet och kyrkoherde Kurt Sundén konstaterar att den tiden är alldeles för kort. En mer rimlig tid vore två år, tycker han, och är kritisk till hur Stockholms stift har hanterat sammanläggningen. Stiftet måste vara närvarande och redan från början utse en kontaktperson som är delaktig i processen. Som det har varit nu har vi inte fått något stöd från stiftet. Tillsammans med ledningsgruppen har vi fått ta reda på tillvägagångssätt på egen hand, i stället för att Spånga-Kista församling ta del av den erfarenhet som finns om frågor angående sammanläggningar. Biskop Eva Brunne, som medverkade under processens gång, håller med om att Spånga och Kista församlingar har kommit i kläm, när Kyrkfack ber om en kommentar. Sammanläggningen av dessa båda församlingar var ett av de första sammanläggningsbeslut som Stiftsstyrelsen i Stockholms stift tog, säger hon. Det fanns då ingen större erfarenhet av beslutsprocessen. I efterhand vet vi att mer stöd hade behövts i den process som det innebär för två församlingar att bli en. När sammanläggningen närmade sig fördes flera samtal med Kurt Sundén och jag medverkade också vid flera medarbetarsamlingar. Efterkloka har vi nu lärt oss att hantera sammanläggningar annorlunda inför framtida beslut. Vi kommer att ha en helt annan beredskap för att ge stöd i processen. Förändringens fyra rum Under förra året arbetade Spånga och Kista församling bland annat utifrån ett konsolideringsdokument med en pedagogisk modell som kallas för förändringens fyra rum. Fyrarummaren är en teori om föränd- ORSAK TILL SAMMANLÄGGNING Ekonomi. För få medlemmar i Kista TID FRÅN BESLUT TILL HANDLING 1 år ANTAL TJÄNSTER SOM FÖRSVUNNIT En kyrkoherdetjänst ARBETSLAG De flesta har fått nya arbetskamrater, större arbetslag ring om vad som sker med människor och organisationer i förändring under stress och press och en modell som öppnar upp för samtal. Det är viktigt att ta all oro på allvar, att skapa en trygghet för medarbetare och ge en tydlig ram för hur vi ska röra oss mot sammanläggningen. Demokrati är inte detsamma som att var och en får som man vill, men att alla får uttrycka sin åsikt! Var också beredd på maktproblem och på att det oväntade kommer att hända, säger Kurt Sundén. Det har varit flera konflikter under året mot en sammanläggning och en av dem handlade om vem som skulle bli kyrkoherde. I Kista hade de bara en chef, och det var kyrkoherden som nu har blivit kyrkoherde i en annan församling. Vi är inne i en övergång nu och det gäller att vara lyhörd för att sammanläggningen innebär stora förändringar för framförallt personalen från Kista församling. De får tre nya chefer, som samtliga är från Spånga församling. Det handlar om att bygga broar och att de två kulturerna ska lära känna varandra. I slutet av maj kommer vi göra en utvärdering av den nuvarande organisationen. Alla får behålla sina jobb under 2010, och det blir troligen ingen förändring under Första halvåret får bli en mjukstart och vi har sagt att bara de allra nödvändigaste förändringarna ska genomföras. Läs mer om Förändringens fyra rum på sid 16! 6 Kyrkfack 2/10

7 Alla förändringar tar energi TEMA SAMMANLÄGGNINGAR Evalotta Sunesson har varit informatör i Spånga församling sedan För henne innebär sammanläggningen fler arbetsuppgifter men också nya kollegor. Vilken var din första reaktion? Min första tanke var; är det verkligen nödvändigt? Förändringar är alltid jobbiga och jag visste att det inte fanns någon informatör i Kista, så jag förstod att det skulle innebära mer arbete för oss informatörer. Men jag såg också det positiva med sammanläggningen, att det innebär fler arbetskamrater, nya kontaktytor och fler kyrkor. Har personalen varit delaktiga i processen? Vi fick väldigt bra information på våra personalmöten en gång i veckan. I ett tidigt skede visade vi vårt stöd för Kurt, som vi ville ha kvar som kyrkoherde, vilket vi också kommunicerade till fackförbunden. Under hösten har vi jobbat med ett pedagogiskt material, förändringens fyra rum, som är en modell att tolka reaktioner i tider av förändring. Det har gett en bra förståelse för olika stadier man går igenom vid förändringar. Hur påverkar sammanläggningen ditt jobb? Den största förändringen är att nu gör jag inte Spånga församlingsblad längre, utan Spånga-Kista församlingsblad. Upplagan är betydligt större och målgruppen delvis annorlunda, vilket i någon mån kommer påverka innehållet. I det här övergångsskedet innebär det dessutom att allt profilmaterial ska ha en ny logotype, alla behöver nya visitkort. Det är många rutiner som har behövt ses över och förändras. Hur är det att ha nya arbetskamrater? Det är spännande, men det är också en process att lära känna varandra. Vi hade en dag när vi åkte runt i hela församlingen och tittade på våra kyrkor och åt lunch tillsammans, det var värdefullt. Nu är vi fyra som jobbar med information, i ett mindre arbetslag, så några uppgifter har delegerats till bland annat en ny arbetskamrat från Kista. Hur har arbetsmiljön påverkats? Det skapade stress att inte veta vem som skulle bli vår kyrkoherde, det blev inte klart förrän i september förra året. Alla förändringar tar energi, men tröttheten börjar lägga sig nu. Nu är sammanslagningen ett faktum och det gäller att gilla läget. Rädslor behöver ventileras Cecilia Strömmer har varit präst i Spånga församling sedan Hon jobbar nu främst i Kista och har fått en större tonvikt på kyrkliga handlingar. Hur är det att byta arbetsplats? Det blir ju att gå in i något helt nytt, även om jag är kvar i det gamla. Jag har många nya arbetskamrater och rent geografiskt så möter jag församlingsbor som jag inte mött tidigare. Har personalen varit delaktig under processen? Det kunde ha varit bättre. Det är viktigt med delaktighet och en god kommunikation mellan ledning och personal redan från början där man tillsammans skapar en gemensam vision. En sammanläggning är alltid svårare än man tror och på ett tidigt stadium behöver man skapa en vikänsla och en anda av att det här gör vi tillsammans. Det gör sig inte av sig självt. Det är också viktigt att inte vara rädd för olikheter i organisationen. Vad är viktigt att tänka på under en sammanläggning? Det är centralt att alla får komma till tals och att alla rädslor får ventileras, Vad är vi rädda för? För att förlora jobbet eller något annat? Vilka möjligheter ser vi? Allt ska upp på bordet, så att det får vädras ut. Det måste inte heller vara en enhetskultur som ligger som en filt över allting. När två församlingar går samman kommer man delvis från olika kulturer, och det kan bli en styrka att också ta med tidigare erfarenheter. Hur påverkas själva kyrkan i tider av förändring? Att vara kyrka är ju att vara i sin tid, i sin kontext och därför förändras den uppgiften hela tiden. I en sammanläggning, med andra strukturer, blir det naturligt att fråga sig vad är det att vara Spånga-Kista församling nu? Det gäller att hitta rutiner och ett tänk kring hur man vill jobba på den platsen där man verkar. Det får man jobba med hela tiden, men det blir extra viktigt i en stor förändring. Att ta in alla aspekter, från omvärldsanalysen till vilka kompetenser vi har och om man därför kan agera på ett annat sätt. Kyrkfack 2/10 7

8 TEMA SAMMANLÄGGNINGAR All förändring skapar oro men öppnar samtidigt för nya perspektiv. Katarina Wuopio, personalkonsulent i Luleå stift, har arbetat i 11 år med personalfrågor och strukturfrågor på stiftet och hon betonar vikten av dialog i allt förändringsarbete. Att inte få information och inte få säga sin mening och bli lyssnad till, skapar onödig stress och oro, säger hon. TALA ÄR GULD Hon vet vad hon pratar om. De sista åren har stiftet gått från ett 80-tal församlingar till 58 stycken den 1 januari Som personalkonsulent möter hon personal och förtroendevalda ute i församlingarna och tar del av både deras farhågor och förväntningar. Vilka tankar och reaktioner är vanliga i samband med sammanläggningar? En vanlig reaktion är en avvaktande inställning, man vet inte vad som kommer att hända. Politikerna har haft fullt upp med att besluta om själva sammanslagningen och för personalens del har man fått vänta på besked om vad som kommer att hända. Än så länge har det inte varit så stor oro för att inte få behålla jobbet utan mer en allmän osäkerhet om hur det ska bli. Tyvärr innebär den ekonomiska utvecklingen att det framöver kommer att bli än mer osäkert och vi kommer att se fler exempel på nedskärningar/personalminskningar i samband med sammanslagningar. Det som är viktigt att komma ihåg är att nedskärningarna kommer oavsett sammanslagning eller inte. Hur påverkas den psykosociala arbetsmiljön av sammanläggningar? Många sammanläggningar har gått lugnt tillväga, det har varit en samsyn från såväl förtroendevalda som personal att det är positivt med en sammanläggning. Personalen har ofta varit rörande överens om att de önskar en sammanläggning; då det innebär fler arbetskamrater, mer resurser till verksamheten, bättre styrning och bättre 8 Kyrkfack 2/10 utvecklingsmöjligheter. Men tyvärr har jag sett allt för många exempel på att personalen lämnats utanför. De har fått se på när förtroendevalda kämpat för att behålla sin församling till varje pris och ibland missat värdefull information från personalen, hur de ser på förslaget om sammanläggning, vad det skulle kunna innebära för dem. Många gånger kommer personalen in för sent. Processen mot en sammanläggning börjar ofta i styrelserummet och inte i personalrummet; ett rum som behöver lyftas fram mycket tydligare! Vanlig oro som ventileras? Hur bemöts den? Det viktigaste är att de som uttrycker oro får nyckelroller i förändringsarbetet, att deras farhågor blir synliggjorda och tagna på allvar. Det handlar om att skapa trygghet under processen. En bra bild av ett förändringsarbete är tåget; vi behöver lokföraren som visar vägen, vi behöver rälsen som skapar trygghet att färdas vidare på och vi behöver bromsarna som protesterar och hjälper oss att inte vara allt för fartblinda. Det är angeläget att göra konsekvensanalyser och att inte slarva igenom dem. Mycket oro från de förtroendevalda och från en del personal rör sig kring makt och identitetsfrågor. Frågeställningar kring var centrum för den nya församlingen kommer att bli och var makten kommer att vara. Det kan handla om en rädsla för ett minskat lokalt inflytande och för att förlora församlingens identitet i den nya kulturen. TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ VID SA 1. Skapa en struktur för förändringsarbetet och ta 2. Involvera alla berörda, och låt dem bli delaktiga församlingsbor. Alla behöver få insyn och kunna demokratisk och öppen är det lättare att vara lojal nöjd med. Var inte rädd för motstånd, där finns o om. 3. Lyft fram såväl stordriftsvinster som småskaligh att skapa långsiktigt hållbara församlingar med så

9 Finns du med som en samtalspartner? Ja, jag är gärna med och ser goda exempel på framtidsdagar som arbetslaget ibland haft tillsammans med förtroendevalda där man tillsammans lyfter tankar om framtiden och bland annat gör en SWOT-analys; svagheter, hot, styrkor och möjligheter. Ibland har jag varit med och arbetat med personalen för att hitta bra former framöver där man behöver se varandras kompetenser och olikheter som styrkor, att kunna lära känna varandra och ibland har det handlat om att hitta former för ett bättre klimat och samarbete. Blir man mer återhållsam med att ta upp kritik i rädsla för att det kan påverka jobbet? Jag skulle uttrycka det som så; i tider av dålig ekonomi då påverkas vi alla, vad kommer att hända med mig om intäkterna fortsätter att minska? Tystnar vi i tider av förändringar? Det finns risk för att det blir så, men det är väl också en personlighetsfråga. En del börjar agera och protestera medan andra söker sig mer inåt och kanske i stället tittar efter andra jobb. Vad som kan vara känsligt är också formuleringar om att minska på stödverksamheten till förmån för kärnverksamheten. Det är ett uttryck som skapar onödiga värderingar. Det kan också skapa en falsk trygghet av att jag som präst eller diakon har en tryggad anställning. Vi är alla beroende av varandra för att fungera som en helhet. Vad händer med gamla/pågående konflikter under en sammanläggning? Det händer någonting i alla förändringar och ibland på ett positivt sätt, man ser fler möjligheter att kunna gå vidare, släppa konflikten. Ibland följer gamla surdegar med, det är obearbetade konflikter som behöver hanteras oavsett sammanläggning eller ej. Hur lång tid brukar det ta innan en sammanläggning har landat? Det kan gå fort om man arbetar på ett bra sätt. Dåligt skötta förändringsprocesser kan påverka arbetsmiljön lång tid framöver Har man jobbat bra hela vägen landar det ofta bra alltså där man har varit mån om människor under resans gång. Det tillsammans med en kyrkoherde som inte är rädd för att visa tydlighet och handlingskraft lägger en bra grund. Illustration Anna Gunneström MMANLÄGGNINGAR hjälp av stiftet i processen; personalen, förtroendevalda och påverka. Om man ser att processen har varit med beslut som man kanske inte själv är helt ckså ett engagemang som vi måste vara rädd etsfördelar. Samlas kring ett mål, till exempel väl ekonomisk som pastoral bärkraft. Många gånger kommer personalen in för sent. Processen mot en sammanläggning börjar ofta i styrelserummet och inte i personalrummet; ett rum som behöver lyftas fram mycket tydligare! Katarina Wuopio, personalkonsulent i Luleå stift. Kyrkfack 2/10 9

10 TEMA SAMMANLÄGGNINGAR MED MOD OCH INBLICK Det har varit en hård vinter i Växjö som kulminerade i att biskop Sven Thidevall avgick. Ett beslut där Lars Gunnar Selinder och Gunnel Hagander, fackligt förtroendevalda och regionala skyddsombud, har funnits med som centrala samtalspartners. Som två utropstecken reser de sig mot skyn och markerar stadens profil. Växjö domkyrka, som också är stiftets kyrka, står stadigt kvar trots den djupa konflikt på stiftskansliet som har satt sina spår under vintern. Kanske vill de två tornen fungera som ett riktmärke och hålla modet uppe i tider av oro. Successivt börjar livet återgå till det normala, i dagarna väntar stiftskansliet svar på den arbetsmiljöutredning som påbörjades i början av året. Lars Gunnar ser fram emot att ta del av resultatet och att stiftskansliet kan gå vidare. Under den här tiden har vi varit ett bollplank för biskop Sven Thidevall och funnits med som en resurs, säger han. När konflikten mellan honom och en medarbetare på stiftskansliet uppstod gick allt så fort, och det gällde att hitta en lösning som fungerade för alla parter. Vi har haft långa och ingående samtal med biskop Sven och i praktiken fått en delvis medlande funktion. Vårt fokus har hela tiden varit att arbeta för den bästa tänkbara kompromissen för samtliga inblandade, vi har ju inte bara företrätt biskop Sven utan även KyrkAs övriga medlemmar. Lars Gunnar Selinder med Växjö domkyrka i bakgrunden. Kommunikationsproblem Stora kommunikationsproblem och en otydlig ansvarsfördelning har tidigare angetts som skäl till arbetsmiljöproblemen på stiftskansliet i Växjö. Under hösten fick Lars Gunnar de första 10 Kyrkfack 2/10

11 Förtroendekrisen var ett faktum och det gick fortare än vad jag trodde att enas. Vi hade kommit till vägs ände och den enda lösningen var att Sven Thidevall avgick som biskop. signalerna på att allt inte stod rätt till. Någonstans i mitten av hösten fick vi signaler om ett otillfredsställande arbetsklimat på stiftskansliet, vilket vi och övriga fackförbund lyfte i MBLförhandlingar. I december hade vi ett tvärfackligt möte där vi informerade om situationen och att en psykosocial arbetsmiljöutredning skulle göras. En extern psykolog från företagshälsovården har gjort djuplodande intervjuer med personalen där var och en fått vara anonym. Om Lars Gunnar ska försöka summera en utlösande faktor till de psykosociala problemen, tror han att det handlar om att biskopen ville väldigt mycket på för kort tid och att förändringarna hade behövt mer tid att förankras. De psykosociala problemen var uttalade och kommunikationssvårigheterna ett faktum. Läget var minst sagt spänt och briserade i början av februari när Sven Thidevall gick in till en medarbetare på stiftskansliet för att ställa frågor kring något som hänt på stiftsstyrelsens senaste sammanträde, vilket ledde till en öppen konflikt. Det blev en katalysator och samma kväll tog Sven Thidevall kontakt med Gunnel Hagander. Vi träffade Sven strax därefter för att gå igenom vad som hade hänt och insåg det prekära i situationen, säger Lars Gunnar. All personals intressen Vi sitter i ett av samtalsrummen i Mariakyrkan, som är hans arbetsplats som komminister i Växjö Maria församling och talar om de händelserika veckorna - mitt i fastan - då han och Gunnel Hagander i allra högsta grad fick visa prov på mod, omtanke och inblick. Hur hanterar man en så känslig fråga? Det krävs uthållighet och att så långt som möjligt ta hänsyn till all personals intressen. Vi gjorde bedömningen att det var bra att vi var två i samtalen med biskop Sven så att vi kunde backa upp varandra. Tillsammans med biskop Ragnar Persenius, som representerade den nationella nivån, arbetade vi alla målmedvetet med att hitta en lösning som var mest värdig för hela Svenska kyrkan. Alternativet med en forskartjänst på kyrkokansliet i Uppsala dök snabbt upp. Förtroendekrisen var ett faktum och det gick fortare än vad jag trodde att enas. Vi hade kommit till vägs ände och den enda lösningen var att Sven Thidevall avgick som biskop, säger Lars Gunnar, som har mött blandade reaktioner efter beslutet. Dubbla ansvarslinjen Det är ju ett slags misslyckande, en bruten relation. Tanken på att en biskop är oantastlig har fått sig en törn, plötsligt blev biskopen en bland andra anställda. Den dubbla ansvarslinjen, den andliga och den världsliga, som varit så tydligt uttalad i kyrkans styrning idag mer och mer har blivit underordnad den världsliga, fortsätter Lars Gunnar. Det som har hänt är ytterst en konsekvens av att man drev igenom ett beslut på central nivå där alla blev lokalt anställda efter år Detta gjorde man trots att cirka 95 procent av alla prästerna var emot det, något som vi idag ser att man tänker sig även gäller för en biskop. Det har blivit mindre tid över till KyrkAs övriga medlemmar under tiden som förhandlingar mellan biskopen och arbetsgivaren har pågått, vilket Lars Gunnar och Gunnel delvis har blivit kritiserade för. Men i det skarpa läget har vi varit tvugna att prioritera. Vi har samtidigt känt att arbetsgivaren verkligen har tagit sitt ansvar och informerat personalen om det som hänt. Som fackliga förtroendemän och regionala skyddsombud har vi haft en väldigt god stöttning av KyrkAs kansli, fortsätter Lars Gunnar. Nu kommer vi se till att övriga medlemmar får den tid de behöver. I stilla veckan hade vi ett nytt tvärfackligt möte där vi pratade om tiden som varit och utgick från den första informationen kring vad den stora arbetsmiljöutredningen visar. Nu tar vi avstamp i det fortsatta arbetet med den psykosociala arbetsmiljön på stiftet. Samtidigt pågår arbetet med att rekrytera en ny biskop och det tror Lars Gunnar blir ett led i en helande process. Det blir en möjlighet att blicka framåt, ta med sig erfarenheterna från det som varit och samtidigt gå vidare. Det blir fokus på något nytt och ett tillfälle att använda erfarenheterna till något positivt. I bästa fall leder det till en större öppenhet på arbetsplatsen, avslutar Lars Gunnar. Kyrkfack har sökt biskop Sven Thidevall för en kommentar, men han vill inte göra några uttalanden under pågående arbetsmiljöutredning. Kyrkfack 2/10 11

12 TEMA SAMMANLÄGGNINGAR En förenklad semesterlag från 1 april Avvikande regler rörande semester har för Svenska kyrkan sedan lång tid tillbaka funnits i kollektivavtal. De förändringar i semesterlagen som nu äger rum från den 1 april 2010, huvudsakligen för att förenkla tillämpningen, kommer därför att få begränsad betydelse för det system som etablerats på Svenska kyrkans område. Ett par förändringar av betydelse även för anställda inom Svenska kyrkans ska dock uppmärksammas. Semesterlönegrundande frånvaro Frånvaro från arbetet har betydelse för antalet semesterdagar med semesterlön och semesterlönens storlek. Viss frånvaro, såsom frånvaro på grund av sjukdom samt arbetsskada och föräldraledighet, betraktas som semesterlönegrundande frånvaro och påverkar endast efter längre tid intjänandet av semesterförmåner. Exempelvis intjänas semester under sjukfrånvaro i 180 dagar per intjänandeår (cirka halva året). Beror sjukfrånvaron på arbetsskada gäller inte begränsningen om 180 dagar utan semester intjänas under hela året. Tidigare har hel frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada upphört att vara semesterlönegrundande då frånvaron pågått under två hela intjänandeår utan annat uppehåll i frånvaron än 14 dagar i en följd. Från och med nu ändras denna regel på så sätt att frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada upphör att vara semesterlönegrundande då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än 14 dagar i en följd. Härigenom anpassas nu aktuell regel till huvudregeln för sjukskrivning, dvs att arbetstagare i normalfallet inte ska vara sjukskriven längre än ett år. Bestämmelsen om semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada tillämpas på frånvaroperioder som påbörjats först efter lagens 12 Kyrkfack 2/10 Foto Magnus Aronson ikraftträdande den 1 april För den som är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada på deltid gäller dock de nya bestämmelserna från ikraftträdandet. När det gäller semesterlönegrundande frånvaro då förälder får tillfällig föräldrapenning har tidigare i viss mån gällt olika bestämmelser. Genom ändringar i semesterlagen blir nu all frånvaro då arbetstagare uppbär tillfällig föräldrapenning, eller skulle haft rätt till tillfällig föräldrapenning vid ledighet enligt föräldraledighetslagen, semesterlönegrundande om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar. Överföring av semester Det förkommer att arbetstagare har flera på varandra följande anställningar hos samma arbetsgivare. Om olika anställningsformer kombineras kan sådana anställningar löpa efter varandra under flera år. När en anställning avslutas förfaller intjänad men ej utlagd semester och utbetalas som semesterersättning. Är en arbetstagare på detta sätt anställd under långa perioder bör han eller hon också kunna tjäna in semester och få den utlagd på samma sätt som en arbetstagare med en tillsvidareanställning (fast anställning). Om det innan anställningen upphör står klart att ett nytt anställningsförhållande mellan samma parter kommer att påbörjas i nära anslutning till det tidigare anställningsförhållandet, ska dessa anställningar i semesterhänseende nu kunna räknas som en sammanhängande anställning. Förutsättningarna för att kunna få semestern betraktad på detta sätt är att den intjänade semestern inte redan har lagts ut, att semesterersättning inte redan har betalats ut samt att arbetstagaren förklarar att intjänade semesterförmåner ska överföras till den nya anställningen. Bestämmelsen kan även tillämpas om en arbetstagare går från en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning eller, även om det sällan torde inträffa, att en arbetstagare går från en tillsvidareanställning till en annan hos samma arbetsgivare. Robert Svec Flera fackförbund har varit kritiska mot den nya semesterlagen som trädde i kraft den 1 april Den tydligaste försämringen i den ändrade lagen drabbar långtidssjuka. Max ett år kommer att vara semesterlönegrundande, istället för två år som tidigare.

13 Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är Har jag rätt att ta ledigt för studier? Som församlingspedagog känner jag ett behov av att ytterligare bygga på mina kunskaper. Jag står nu i valet och kvalet att till hösten hoppa på en längre fördjupningsutbildning på högskolenivå. Min arbetsledare förefaller skeptisk till utbildningen och hela upplägget. Kan jag ta ledigt? Vad händer om utbildningen känns fel och jag ångrar mig? Kunskapstörstande pedagog Bestämmelser om rätt till ledighet för studier finns i studieledighetslagen. Huvudregeln är att du har en i princip ovillkorlig rätt till ledighet för utbildning. Det finns alltså i och för sig inget krav på att utbildningen ska vara av värde för de arbetsuppgifter som hör till din anställning. Någon begränsning av ledighetsperioden görs heller inte i lagen utan ledighetens längd är beroende av vilken tid som krävs för att uppnå ditt studiemål. Däremot måste utbildningen präglas av viss planmässighet och syfta till att förmedla kunskaper och insikter i något avseende. Det får inte vara fråga om exempelvis hobby- eller rekreationsverksamhet. Lagen anger inte någon viss tid inom vilken din ansökan om ledighet måste överlämnas till arbetsgivaren. I stället kan din arbetsgivare på egen hand skjuta upp ledigheten högst sex månader, exempelvis om den skulle utgöra hinder för verksamheten. Arbetsgivaren ska då genast underrätta dig och den lokala stiftskretsen av förbundet som har rätt till överläggning med arbetsgivaren. För längre uppskov än sex månader fordras även samtycke av stiftskretsen. Om du kommer på andra tankar kan du avbryta dina studier och ledigheten för att återgå i anställningen. Vid sådana förhållanden kan arbetsgivaren skjuta på återgången i högst en månad, om studierna har pågått i minst ett år, i annat fall i högst två veckor. Arbetsgivaren är då skyldig att genast underrätta dig om sitt beslut och när återgången kan äga rum. Kan jag ta betalt för en vigsel? En av mina gamla konfirmander har nu kontaktat mig och önskat att jag ska viga honom och hans blivande hustru. Vigseln är tänkt att ske i deras hemförsamling som ligger i en annan landsände än där jag är anställd som komminister. Kan jag göra detta utan vidare och då även få betalt för mitt arbete? Gunilla FRÅGA JURISTEN Inte så sällan får präster uppdrag utanför sin anställning. Det kan vara fråga om exempelvis dop, vigsel eller begravning. Därmed blir de även uppdragstagare i förhållande till den som lämnar uppdraget, såsom exempelvis ett brudpar. Präst som åtar sig ett uppdrag vid sidan om sin anställning kommer att utföra en så kallad bisyssla i förhållande till huvudsysslan hos ordinarie arbetsgivare. Bestämmelse om bisysslor finns i det kollektivavtal som gäller inom Svenska kyrkan. Om arbetsgivaren så begär är du skyldig att redovisa eventuell bisyssla. Endast i undantagsfall kan din arbetsgivare förbjuda bisysslan; om denna inverkar hindrande på arbetsuppgifterna, innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens eller påverkar din handläggning av ärenden i anställningen. Bestämmelsen i kollektivavtalet ger däremot inte utrymme för bisyssleförbud för så att säga säkerhets skull. Medlem i Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift och har därför som huvudregel rätt att utan ytterligare avgift få exempelvis vigsel utförd i sin hemförsamling. Församling som utför en vigsel har därför att se till att tillräckligt antal präster, kyrkomusiker, vaktmästare och andra anställda finns så att församlingen kan fullgöra sin uppgift. Anställda i denna församling som medverkar vid förrättningen gör det på sin arbetstid och i sin anställning. Alla önskemål kan dock inte kostnadsfritt tillgodoses genom kyrkoavgiften. Församlingsmedlem kan inte helt på egen hand bestämma formen för förrättningen. Det kan förhålla sig på så sätt att han eller hon vid vigsel önskar att annan präst eller musiker medverkar än de som är anställda i hemförsamlingen. Ett sådant uppdrag omfattas inte av kyrkoavgiften utan kostnaden för detta måste bestridas av den enskilde på egen hand. Som präst och uppdragstagare har du alltså rätt till ersättning för ditt arbete. Hur mycket du ska begära i ersättning är dock en angelägenhet mellan dig och uppdragsgivaren, dvs i detta fall brudparet. Viktigt är naturligtvis att ersättningen blir adekvat i förhållande till det arbete och ansvar som uppdraget innefattar. Ingen förrättning är den andra helt lik. Du måste således i ditt arvode väga in förhållanden såsom förberedelser, utförande av förrättningen och efterarbete. Även dina egna utgifter för bil eller annat färdmedel måste beaktas. För att underlätta hanteringen av en rad praktiska frågor för de präster som får i uppdrag att utföra kyrkliga förrättningar har Kyrkans Akademikerförbund tagit fram skriften Ersättning vid kyrklig förrättning en vägledning vid prästerligt sidouppdrag. Du hittar den på förbundets hemsida Kyrkfack 2/10 13

14 FÖRBUNDSINFORMATION Ny medlemsförmån - KunskapsDagarna Från och med den 17 februari förstärkte Kyrkans Akademikerförbund medlemskapets innehåll genom en ny medlemsförmån i samarbete med kompetensföretaget KunskapsDagarna Sverige AB. Du får som medlem kostnadsfri tillgång till KunskapsDagarnas breda och omfattande seminarieutbud som genomförs på ett 25-tal orter runt om i landet under På KunskapsDagarna får du möta föreläsare som delar med sig av kunskap inom: Affärsutveckling Marknadskommunikation Verksamhetsstyrning Personlig utveckling Lust och inspiration i arbetet samt livet i övrigt Du får bland annat möjlighet att lära dig giraffspråket som är ett verktyg för konstruktiv dialog eller att kommunicera Håll utkik efter KunskapsDagarna - snart i en stad nära dig! framgångsrikt med retorik. Det är bara några exempel på utbudet av föreläsningar. Datum och platser under våren (efter denna tidnings utgivning) är Norrköping 23 april, Linköping 26 april, Uppsala 29 april och Sollentuna den 17 maj. Läs mer och anmäl dig redan idag på Ersättning vid kyrkliga handlingar? Foto Magnus Aronson Ska en präst kunna ta emot ersättning om hon eller han utför en kyrklig handling på sin fritid hos annan arbetsgivare? KyrkA menar att Kyrkoordningen inte kan förbjuda det i sitt remissvar till Svenska kyrkas utredningar, Ersättning för kyrkliga handlingar. I gällande kollektivavtal på Svenska kyrkans avtalsområde regleras redan frågan om bisyssla. Däremot menar KyrkA att skyldigheten att ta kontakt med kyrkoherden i den församling där prästen ska utföra den kyrkliga handlingen, ska tydliggöras i Kyrkoordningen. KyrkA är ifrågasättande till att utredningen ensidigt koncentrerat sig på prästers rätt eller inte rätt att ta ut ersättning. KyrkA anser att alla anställda inom Svenska kyrkan representerar kyrkan som helhet. Ska regleringar och begränsningar av möjligheten tll ersättningar vid bisyssla införas i Kyrkoordningen så måste dess omfatta samtliga anställda hos arbetsgivare i Svenska kyrkan. För trovärdigheten behövs ett samlat perspektiv. I remissvaret skriver också KyrkA att ersättningsfrågor som huvudprincip inte ska regleras i Kyrkoordningen utan genom kollektivavtal i de fall som är nödvändiga. Här hi ar du vik ga uppdateringar och nyheter på webben som rör dig som chefs- eller kyrkoherdemedlem i KyrkA... Chef och kyrkoherde Nya regler kring kemiska arbetsmiljörisker. Uppdaterad informa on finns nu på och /kyrkoherde Du som kyrkoherde hi ar nu även en doppastoral på 14 Kyrkfack 2/10

15 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida Vi arbetar på kansliet JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets LENA BROLIN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets ULF KUNDLER Kretsordförande, Visby stiftskrets LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets ANN-KATRIN BOSBACH Kretsordförande, 14:e kretsen THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT JEANETTE KERN Kommunikationsstrateg ANNETH ROOSLIEN-NILSSON Handläggare medlemsregistret ROBERT SVEC Förbundsjurist SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida Kyrkfack 2/10 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box Stockholm Förändringens fyra rum Fyrarummaren, som den ofta kallas, är en teori som beskriver vad som sker med människor och organisationer i pressade situationer och i förändringsskeden. Den har sitt ursprung i den svenske psykologen och docenten i pedagogik, Claes Janssens forskning om individuell och kollektiv censur. Fyrarummaren identifierar problemområden och möjliga nya utvecklingsvägar samtidigt som den hjälper till att skapa ett gemensamt språk på arbetsplatsen. Fyrarummaren ger en bild av livets olika växlingar och vi förfogar alla över de fyra rummen. Men vi uppehåller oss i dem olika mycket. De olika rummen kallas för Nöjdhet (eller anpassning), Censur (eller pseudoanpassning), Förvirring och NÖJDHET Anpassning. Allt känns bra som det är. Realism. Avspänd behärskning av situationen. Ringa själviakttagelse. CENSUR/FÖRNEKANDE Ansträngd självbehärskning. Nuet är ansträngande, tomt och mekaniskt. Upptagen av andras bild av mig. konflikt (eller missanpassning) och Inspiration. Det är olika tillstånd och adjektiven i de olika rummen, se ruta, ger en slags helhetsbeskrivning som passar på en person som befinner sig i det rummet och det tillståndet. Det är till exempel troligt att en person som är i nöjdheten uppfattas som realistisk, att en som är i censuren uppfattas som okänslig, en som är i förvirrningen som självupptagen och INSPIRATION/FÖRNYELSE Skapande förändring. Öppen kontakt med nuet. Starkt självförtroende. Energi. Klarhet. Vilja att påverka. FÖRVIRRING OCH KONFLIKT Tillbakahållna känslor av rädsla, ilska eller ledsenhet, Mindervärdeskänslor. Tvivel, osäkerhet om vad som är rätt. en person som är i inspirationen som öppen och skapande. Genom fyrarummaren kan det bli lättare att få syn på beteenden och vad som händer med oss när vi är inne i ett förändringsskede. Det är en modell som kan hjälpa till att identifiera problemområden och möjliga nya utvecklingsvägar samtidigt som det skapas ett gemensamt språk på arbetsplatsen. Vill du få ut Mer av din bank? Med tjänsten Mer får du traditionella banktjänster (internetbanken, bankkort m.m.) och en rad andra tjänster och förmåner som gör livet både lite enklare och roligare. Med tjänsten Mer får du: rabatt på dina banktjänster tillgång till banken dygnet runt bonus på allt du köper handla säkert och till bästa pris känna dig extra trygg när du reser rabatt på billån, hotell och restauranger ännu bättre service swedbank.se/mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen

Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011

NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011 ST inom Sveriges Domstolar NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011 Innehåll Ändringar fr.o.m. 2011-01-01... 2 Nyheter i Semesterlagen... 2 Övergångsbestämmelser... 3 Outtagna semesterdagar...

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Kyrkfack. Tema Strukturförändringar. Vi blickar in i framtiden. Tio trender för morgondagens kyrka. KyrkAs roll när. strukturer förändras.

Kyrkfack. Tema Strukturförändringar. Vi blickar in i framtiden. Tio trender för morgondagens kyrka. KyrkAs roll när. strukturer förändras. Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 6 2009 Vi blickar in i framtiden Tio trender för morgondagens kyrka KyrkAs roll när strukturer förändras Tema Strukturförändringar TEMA NR 6/09 STRUKTURFÖRÄNDRNINGAR!"#$%&'()#*+#',--*#.*/0&"12#3#14)#567

Läs mer

Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr 1 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr 1 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 1 2010 Att ge & TA KRITIK Hur sätter du gränser? TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA TEMA NR 1/10 CHEF & KYRKOHERDE I KYRKA En trygg och kompetent chef

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Riktlinjer. Övertalighet

Riktlinjer. Övertalighet Riktlinjer Övertalighet FÖRORD Det är viktigt att Luleå kommuns verksamheter har ett enhetligt synsätt kring begreppet övertalighet. Min förhoppning är att dessa riktlinjer ska bli ett bra stöd i samband

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Kyrkfack. Meningen med facket. Engagemang bygger TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM

Kyrkfack. Meningen med facket. Engagemang bygger TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 3 2015 TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM Engagemang bygger Meningen med facket TEMA NR 3/15 MEDLEM I KYRKA VI ARBETAR PÅ KANSLIET

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Semesterlag 1 Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

RFb De riktade församlingsbidragen Åke Nordlundh Petra Forsberg

RFb De riktade församlingsbidragen Åke Nordlundh Petra Forsberg RFb De riktade församlingsbidragen Åke Nordlundh Petra Forsberg Kyrkomötet 2009 extra pengar Allmänt bidrag - Strategiska insatser - 100 mkr/år 2011 och 2012 - Utbetalas till enheterna Riktat församlingsbidrag

Läs mer

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Riktlinjer för bisysslor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Datum 2014-03-13. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 22 oktober 2003 ( 302) att anta Regler angående bisysslor i Uppsala kommun.

Datum 2014-03-13. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 22 oktober 2003 ( 302) att anta Regler angående bisysslor i Uppsala kommun. KS 8 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sandmark Mats Datum 2014-03-13 Diarienummer KSN-2014-0372 Kommunstyrelsen Riktlinjer för bisyssla i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA

RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA Riktlinjerna vänder sig till alla inom kommunen som kommer i kontakt med nyanställda på sin arbetsplats. En bra introduktion är en bra investering Den första

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket! 2014 LO Ung utbildningar Lar dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM 1 (12) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-13 Knutsbo/Junibackens Skolområde HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM krisplan knutsbo (2).doc Postadress

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Kyrkfack. Dina framtida pengar. Går en diakon & en präst i pension? TEMA. Nr 5 2010

Kyrkfack. Dina framtida pengar. Går en diakon & en präst i pension? TEMA. Nr 5 2010 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 5 2010 SJUKFÖRSÄKRING Vad gör den för mig? PENSIONEN Så kan du påverka den INKOMSTFÖRSÄKRING Så räddar den din ekonomi vid arbetslöshet Går en diakon

Läs mer

Semesterlagen. på enkelt språk

Semesterlagen. på enkelt språk Semesterlagen på enkelt språk 2014 Från 0 till 25 dagars semester 3 Grundregler 4 Utläggning av semester 6 Uträkning av semesterledighet 8 Semesterlönegrundande frånvaro 9 Så räknas semesterdagar 10 Semesterlön

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. KFOs lilla lathund Om ferielön Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Om ferielön 3 Så räknar du ferielön 3 Vad är ferielön? 3 Beräkning av ferielön 4 Några exempel

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Kyrkfack. Tema Akademiker i kyrkan. Avtalet som stryper våra möjligheter. Vad är en god TEAMANDA? Nr 4 2009 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Kyrkfack. Tema Akademiker i kyrkan. Avtalet som stryper våra möjligheter. Vad är en god TEAMANDA? Nr 4 2009 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 4 2009 Vad är en god TEAMANDA? Avtalet som stryper våra möjligheter Tema Akademiker i kyrkan TEMA NR 4/09 AKADEMIKER I KYRKAN Nybyggnation, renovering,

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget Ansökan om ersättning för semesterlönegrundande frånvaro enligt 17 Semesterlagen för arbetare inom MEs kollektivavtalsområden ARBETSGIVARE Företagsnamn Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans

Läs mer