Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden RIKSKONFERENS 2016 BRANSCH INDIVID OCH FAMILJ

Transkript

1 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden RIKSKONFERENS 2016 BRANSCH INDIVID OCH FAMILJ

2 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden VÄLKOMMEN! Peter Meinhardt, ordförande för Bransch Individ och Familj

3 Ett år med stora utmaningar Förnyad och förstärkt ideologisk debatt om vinst i välfärden Reepaluutredningen (BIOF har varit representerade i VF expertpanel) Fokus på mottagande av asylsökande barn och ungdomar Leder till långa handläggningstider hos IVO (BIOF har haft en dialog med IVO om tillståndssituationen) Mycket tid får läggas på att bemöta negativ kritik i media Privata Klicka utförare här för kan komma att ändra att omfattas format av samma på offentlighetsprinciper underrubrik i bakgrunden som offentliga verksamheter. Detta kan potentiellt få stor skadlig påverkan på vår bransch (särskilt för mindre företag) BIOF har medverkat i möten med SN i syfte att lyfta fram konsekvenserna får vår bransch Klicka här för att ändra format

4 Fokusområden för BIOF Intensifiera arbetet inom BIOF fokusområden genom att starta upp en arbetsgrupp för respektive område kvalitet, Klicka upphandling, här för att ändra format tillstånd, kompetens/rekrytering Öka transparens och jämförbarhet genom jämförbara nationella kvalitetsregister Sträva mot upphandling på lika villkor Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Påverka och få ett tätare samarbete med IVO för att förbättra tillståndsförfarandet Bidra till att öka branschens attraktivitet - behovet av kompetent personal är mycket stort

5 Rikskonferens Bransch Individ och Familj Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

6 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

7 Branschstyrelsen 2015/2016 Ordförande Peter Meinhardt Resursteamet Ledamöter Anna-Greta Sjöberg Cecilia Addamshill Patrik Attemark Stefan Lahti Claus Forum Klicka här Crispa för att ändra format Attendo Nytida Team Olivia Humana (adjungerad) Slutat under 2015/2016 Christine Leiris, Omsorgsgruppen - sommaren 2016 Rasmus Nerman, Humana - våren 2016 Agneta Lindgren, Nytida - våren 2016 Eva Ingemarsdotri, Frösunda - vintern 2015 Hans Dahlgren, Olivia - sommaren 2015 Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

8 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden KVALITETSDEKLARATION Anna-Greta Sjöberg, VD Crispa Peter Söderman, projektledare Vårdföretagarna

9 Kvalitetsdeklaration Klicka här för för att ändra format medlemmar inom Bransch Individ & Familj Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

10 Bakgrunden Privata omsorgsföretag ofta populära och presterar bättre än offentligt drivna Klicka här för att ändra format Men det saknas bra jämförande variabler Svårt för allmänhet och uppdragsgivare att få information om kvalitet och hur arbetet bedrivs Klicka här för att ändra format på Mäta underrubrik kvalitet ger i bakgrunden möjlighet utvecklas och förbättras Styrelsen i Bransch Individ och Familj har initierat projekt => Kvalitetsdeklaration

11 Företag i projektgruppen Resursteamet Klicka här för att ändra format Crispa Team Olivia Ambea Attendo Humana Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

12 Vårdföretagarna vill att: Privat vård och omsorg ska vara kvalitetsledande, och kvaliteten ska vara synlig och jämförbar HUR mäta och VAD mäta? Klicka här för att ändra format Mäta kvalitet Jämföra kvalitet Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Privat vård och omsorg har god kvalitet Det offentliga klarar inte av att fatta beslut. Det finns i princip 290 olika definitioner av kvalitet

13 Företag har utvecklat egna (olika) kvalitetsredovisningar Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

14 Vårdföretagarna har nu utvecklat kvalitetsdeklarationer för olika segment. Klicka här för att ändra format Vård Äldreomsorg Individ &Familj Primärvård Särskilt Individ & familj Klicka här för att boende ändra format på underrubrik i bakgrunden 95% klara

15 Kvalitetsdeklaration = Redovisning av verksamhetens kvalitet enligt Vårdföretagarnas checklista Klicka här för att ändra format Vård Primärvård Äldreomsorg Särskilt Klicka här för att boende ändra format på underrubrik i bakgrunden Individ &Familj Individ & familj

16 Kvalitetsdeklaration Individ och Familj = Exempel på innehåll Beskrivning av: Klicka här för att -ändra Genomförandeplan format - Ledningssystem - Externa granskningar 1 2 Ert arbetssätt för: - Trygghet för klienten/brukaren 3 Evidensbaserad Klicka här för att ändra format Resultat på från praktik underrubrik och i bakgrunden enkätundersökning nationella riktlinjer (brukare/klienter) Beskriv ert arbetssätt Enligt mall från SKL och Vårdföretagarna 4

17 Vad är tanken med Kvalitetsdeklarationerna Vårdföretagarna går före och klargör hur kvalitet ska redovisas Klicka här för att ändra format Det blir en morot för dig som medlem att redovisa kvalitet (kvalitetsdeklaration är frivilligt) Klicka här för att ändra format på Du får en extra möjlighet till marknadsföring Intyg/diplom underrubrik i bakgrunden Elektronisk symbol (inom kort)

18 Lansering efter årsskiftet för Individ och familj Mer information i utskick Summering Klicka här för att ändra format All information på Vårdföretagarnas webbplats Desto Klicka fler som här deltar för att desto ändra format på starkare underrubrik genomslag i bakgrunden Kontaktperson: peter.soderman@almega.se

19 Vi vill att allmänheten ska kunna se och jämföra kvalitet HUR mäta och VAD mäta? Klicka här för att ändra format Mäta kvalitet Jämföra kvalitet Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Privat vård och omsorg har god kvalitet Vårdföretagarna har utvecklat en viktig pusselbit

20 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden ATT VÄXA MED EXTERN AKTIV ÄGARE. ÄR DET ETT ALTERNATIV? Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande för Svenska riskkapitalistföreningen

21 Att växa med extern aktiv a gare. Är det det ett alternativ? Swedish Venture Capital and Private Equity Association Diskussionsdokument Stockholm, Oktober, 2016

22 Moa Molander Kristiansen blir nästa skidåkare att sälja sig till riskkapitalister andelar för 100 kr styck investerarna får dela på 19 procent av hennes intäkter 2017 till och med Om hon når sitt mål att hamna på topp 10 i världen innebär det en avkastning på 1000 procent. 22

23 23

24 24

25 miljarder fanns investerat i svenska företag 2014 Skulder miljarder SEK 5,3 x miljarder SEK Eget Kapital miljarder SEK 5,8 x 25

26 Hälften av allt eget kapital som är investerat i Sverige idag har utländska ägare 100% = 8100 miljarder (ej skulder) KAPITALÄGARE UTLÄNDSKA ÄGARE SVENSKA PRIVAT- PERSONER OCH HUSHÅLL 16% 50% SVENSKA INSTITUTIONER 22% SVENSK OFFENTLIG FÖRVALTNING 12% KÄLLA: SCBs Finansräkenskaper; SVCA; Statliga myndigheters årsredovisningar; Preqin; Capital IQ; CPAT; Världsbanken; IMF; Skatteverket; Tillväxtanalys 26

27 Mellan åren 1990 och 2000 ökade det utländska ägandet av noterade aktier radikalt Utländskt ägande som andel av totalt marknadsvärde av noterade aktier, ,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% NOTERA: Inom ramen för denna studie var det inte möjligt att detaljera allt ägande från 80-talet och framåt då tidsserierna är brutna. Därför används här noterade aktier där SCB har säkerställd data. KÄLLA: SCBs Aktieägarstatistik 27

28 Vem finansierar företag som växer? Finansierar bolag med sparade pengar Entreprenörer och ägare som äger sina egna företag Ägarfamiljer Ex: Bonnier, Mellby Gård, Affärsänglar. Själva eller i investerargrupper Ex: Jane Walerud, STOAF, Expandera i Norrbotten Skapar fonder för att med institutionella pengar köpa företag helt eller delvis Privat utvecklingskapital tidiga faser (Venture Capital) Ex: Creandum, Northzone, Health Cap Privat utvecklingskapital sena faser (Private Equity) Ex: EQT, Altor, Nordic Capital, Adelis, Scope Övriga aktiva ägare Investmentbolag. Företag som tar intresseandelar i företag erbjuda andra riskspridning. Ex: Investor, Industrivärlden Statligt utvecklingskapital Ex: Inlandsinnovation, Almi Invest Totalt (MDR SEK)

29 Vem finansierar företag som växer? Finansierar bolag med sparade pengar Entreprenörer och ägare som äger sina egna företag Ägarfamiljer Ex: Bonnier, Mellby Gård, Affärsänglar. Själva eller i investerargrupper Ex: Jane Walerud, STOAF, Expandera i Norrbotten Skapar fonder för att med institutionella pengar köpa företag helt eller delvis Privat utvecklingskapital tidiga faser (Venture Capital) Ex: Creandum, Northzone, Health Cap Privat utvecklingskapital sena faser (Private Equity) Ex: EQT, Altor, Nordic Capital, Adelis, Scope Övriga aktiva ägare Investmentbolag. Företag som tar intresseandelar i företag erbjuda andra riskspridning. Ex: Investor, Industrivärlden Statligt utvecklingskapital Ex: Inlandsinnovation, Almi Invest Totalt (MDR SEK)

30 Utvecklingskapitalet kommer från olika källor och samlas i en ägarfond som sedan investerar i portföljbolag Investeringsrådgivare (EQT, Littorina, Creandum) Identifierar objekt att köpa Förvaltar på uppdrag av fonden Fondrådgivare Ansvar för fondens investeringar värnar investerarna Ägarfonden Begränsat partnerskap Investerare (exempel, stycken beroende på storlek) - 3e/4e/6e AP fonden - Skandia - CALPER (Kaliforniens offentlig anställda pensioner) - Harvard - Med flera 30

31 Ägarfondernas bolag har ofta huvudkontor i storstäder men arbetsställen finns runt om i landet 3000 arbetsställen på hundratals orter i Sverige anställda i Sverige Sammanlagt 300 miljarder i omsättning motsvarande 8% av BNP Mycket blandad storlek och område för investeringar 31

32 I Luleå finns många företag som är en del av vardagen men också viktiga företag för företagande och tillväxt 32

33 Vad söker investeraren? 33

34 Vad söker du? 34

35 SÅ ARBETAR INSPEKTIONEN FÖR VÅRD OCH OMSORG (IVO) Avdelningen för tillståndsprövning Anna Sundberg Avdelningschef Jonas Wiklund Enhetschef 35

36 Avdelningen för tillståndsprövning Anna Sundberg Avdelningschef Jonas Wiklund Enhetschef

37 Dagens innehåll Lite statistik Stödboende Implementering av tillståndspolicyn Lämplighetsprövning Nya kompetenser och arbetssätt Enhet 2016 Riskbaserad selektering Förändringar i praxis Upplysningstjänst E-tjänstprojekt

38 Källa: ivo.se/statistik/ekb

39 Totalt antal registrerade ärenden över tid* Avdelningen för tillståndsprövning LSS Pers Ass SoL ** Prognos * Nyansökningar, ändringar och upphörande ** tom september

40 Totalt antal nyansökningar över tid Avdelningen för tillståndsprövning 2000 LSS Pers Ass SoL * Prognos * tom september

41 Antal inkomna nyansökningar HVB och stödboende Avdelningen för tillståndsprövning 140 HVB Övriga Enkom 120 Antal ansökningar jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 aug-14 sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16

42 Totalt antal registrerade ärenden jämfört med antal beslut Avdelningen för tillståndsprövning Registrerade ärenden Beslut * Prognos * tom september

43 Antal registrerade ärenden och fattade beslut SoL Avdelningen för tillståndsprövning Sol fattade Sol registerade juni 2015 juli 2015 aug 2015 sept 2015 okt 2015 nov 2015 dec 2016 jan 2016 feb 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 aug 2016 sept

44 Handläggningstider Avdelningen för tillståndsprövning Genomsnittlig handläggningstid idag* LSS ca 4 mån SoL ca 6,5 mån Målsättning rimlig handläggningstider LSS 3 mån SoL 3 mån Föreståndarbyten 2 mån Ej kompletta ansökningar fördröjer tillståndsprocessen Månatligen uppdaterad information finns på ivo.se * Inkl återtagande av ansökningar

45 Stödboende Antal ärenden 350 ansökningar om stödboende 75 hittills beslutade 83 pågående handläggning

46 Stödboende Beslut Bifall 52,0% Avslag 20,0% Avvisning 21,3% Avskrivning 6,3% Orsak till avslag Flera ungdomar i samma rum Brister i lokalerna Föreståndarens kompetens och eller erfarenhet

47 Gruppering Stödboende Barn och unga som kommit ensamkommande till Sverige Barn och unga som tidigare varit placerade för social problematik Barn och unga som lever i en konfliktfylld eller på annat sätt i en otillfredsställande hemsituation Tidigt under våren tydlig övervikt på ensamkommande Under sommaren och hösten tydlig övervikt för samtliga målgrupper

48 Vanliga frågor till avdelningen för tillståndsprövning Hur lång är handläggningstiden? Kan vi få förtur? När kommer beslutet? Har x tillstånd? Hur ser kraven för brand ut? Kan vi inte få dispens? Varför får vi som grannar inte yttra oss?

49 Vilka söker tillstånd för sina verksamheter? 80 % Aktiebolag 50% bildade 1 januari 2015 eller senare

50 Tillståndsprövningens syfte Tillståndsprövning ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet för vård- och omsorgstagare. Tillstånd beviljas till de företag som bedöms ha förutsättningar att bedriva den tillståndspliktiga verksamheten med god kvalitet och som i övrigt uppfyller lagar och andra föreskrifter

51 Tillståndspolicyn:s två ben Lämplighetsprövning viktig metod för att utestänga oseriösa aktörer från marknaden Bedömning av kvalitet Patient- och brukarperspektiv Sammanvägda bedömningar

52 Tillståndspolicyn Lärande mellan tillsyn och tillstånd Riskbaserat arbetssätt Service och effektivitet

53 Vad händer nu inom tillståndsprövning? Lämplighetsprövning

54 Vad händer nu inom tillståndsprövning? Nya kompetenser och arbetssätt Enhet 2016 Riskbaserad selektering

55 Vad händer nu inom tillståndsprövning? Förändringar i praxis

56 IVO:s tillståndspolicyn Tillståndsprövningen och tillsynen utgör IVO:s samlade instrument för att bidra till en vård och omsorg som är säker och av god kvalitet: Tillståndsprövning Tillsyn I I I Bedömning av Förmåga/ Förutsättningar (privata aktörer) Bedömning av kvalitet i etablerad verksamhet (Privat och offentlig)

57 Vad händer nu inom tillståndsprövning? Upplysningstjänst

58 Vad händer nu inom tillståndsprövning? E-tjänstprojektet

59 Tack! Läs gärna mer på

60 Vägledande beslut stödboende 8 Juni Stödboende kan bedrivas i form av korridorboende om tio lägenheter där respektive barn/ung person har tillgång till eget badrum, toalett, utrustat pentry, kyl och frysfack. 8 Juni Föreståndare godkänns inte då sökanden saknar sådan erfarenhet av arbete inom socialtjänsten eller av arbete med stöd och omvårdnad till grupper inom socialtjänstens område, som krävs för uppdraget. 6 September Stödboende kan bedrivas i form av delad lägenhet under förutsättning att verksamheten har insikt i och beredskap för de särskilda överväganden en sådan boendeform kräver.

61 HUR SER POLITIKEN PÅ FRAMTIDEN FÖR VÅRD OCH OMSORG? Margareta B Kjellin (M), ledamot av riksdagens socialutskott Mikael Dahlqvist (S), ledamot av riksdagens socialutskott

62 Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden JÄMLIKA VILLKOR OCH FULL DELAKTIGHET I SAMHÄLLET Désirée Pethrus (KD), LSS-utredare

63 LSS-utredningen (S 2016:03) Direktivet beslutades 26 maj i år. Slutbetänkande senast 1 oktober 2018 Désirée Pethrus, Särskild utredare Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

64 LSS är en viktig rättighetslagstiftning för delaktighet i samhället FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning LSS lagstiftningen blev ett viktigt skifte i socialpolitiken (från patient till rättighetsbärare) Delaktighet och ökat självbestämmande. Lagen syftar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och leva ett självständigt liv. Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

65 Kostnadsutveckling LSS- både stat och kommun Totalt Kostnader miljarder 48,9 56,9 62,5 68,7 Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

66 LSS (ej assistansersättning) Antal insatser och personer med insatser ökar. Främst avseende daglig verksamhet och boende med särskild service Kostnader miljarder 29,0 33,7 36,6 40,1 Antal personer Antal insatser Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

67 Assistansersättningen Assistansersättningen Kostnader miljarder 19,9 23,2 25,9 28,6 29,8 Antal personer Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

68 Antal personer med assistansersättning ( ) Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

69 Genomsnittligt antal timmar per vecka och brukare ( ) 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

70 Inte första gången LSS och assistansersättningen utreds och analyseras LSS-kommittén 2008 och Assistansersättningsutredningen 2014 Rapporter från bland andra Inspektionen för Socialförsäkring, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, SKL, Riksrevisionen Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

71 Utmaningar Brister vad gäller insatsernas utformning och förmåga att ge rätt insats till rätt person Otydliga definitioner och begrepp i regelverken Icke-optimal kontroll, insyn och tillsyn Domstolar fattar olika beslut i likvärdiga fall Kommuner fattar olika beslut i likvärdiga fall Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

72 Fler utmaningar Kommunerna och försäkringskassan dubbelarbetar och gör olika bedömningar Regelverk och/eller tillämpning leder i för låg utsträckning till studier, arbete eller annan sysselsättning för funktionshindrade Kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen är inte ekonomiskt hållbar Möjligheterna till bedrägerier är fortfarande stora Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

73 Frågor som LSS-utredningen ska försöka besvara 1. Vilka faktorer styr kostnadsutvecklingen inom LSS? 2. Vad kan Sverige lära av andra länder? 3. Används personlig assistans även när andra åtgärder vore minst lika effektiva? 4. Bör ansvarsfördelningen mellan stat och kommun förändras? 5. Bör det kommunala LSS-utjämningssystemet förändras? Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

74 Fler frågor vi ska försöka besvara 6. Behöver de som ansöker om insatser bättre stöd? 7. Behöver de privata bolagens ekonomiska drivkrafter att påverka antalet timmar minskas? 8. Behövs bättre möjligheter/drivkrafter att förhindra bedrägerier? Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

75 Ännu fler frågor vi ska försöka besvara 9. Bör systemet med schablonersättning ändras eller ersättas? 10. Vilka åtgärder behövs för att få fler funktionsnedsatta i meningsfull sysselsättning? 11. Hur kan vi stärka kvaliteten i insatserna med hjälp av teknik och hjälpmedel? 12. Bör personkretsen för LSS förändras? Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

76 Hur organiserar vi arbetet? Sekretariat med Anders Viklund huvudsekreterare (ekonom) Helena Höög sekreterare (statsvetare) Cecilia Ljung sekreterare (jurist) Sakkunniga (departement) Experter (myndigheter, SKL och brukarföreträdare) Referensgrupper (brukare, utförare, arbetsmarknadens parter, forskare, politiska partier m.fl.) Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

77 Andra utredningar vi samråder med Utredningen om hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande (S2015:08) Delegationen mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi2016:07) Välfärdsutredningen (Fi2015:01) Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden (Ju2015:10) Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

78 Tack för ordet! Mejladress: Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

79 Klicka här för att ändra format KAN Klicka DE här PRIVATA för att ändra FÖRETAGEN format på HJÄLPA underrubrik TILL i bakgrunden MED INTEGRATIONEN? Angeles Bermudez-Svanqvist Nationell verksamhetsutvecklare, Migrationsverket

80 Organiserad sysselsättning En värdig väntan Angeles Bermudez Svankvist Nationell verksamhetsutvecklare

81 En värdig väntan Handlingsprogram: Praktik Svenskundervisning Samhällsinformation (gruppinformation) Organiserade mötesplatser (samarbete med frivilligorganisationer) Självhushåll

82 Läget.

83 Fördelning asylsökande v 38, 2016

84 Läget.

85 Asylprocessen.

86 Många asylsökande kan anställas. AT-UND

87 Byta spår. Avslag asylansökan 4 mån 12 mån

88 TEAM PRAKTIK - ju tidigare, desto bättre Martin G Johansson Regional samordnare / Teamledare

89 Tänk Linköping.

90 Team Praktiks verktygslåda. Möten med nya asylsökande Prata om praktik Matchning Rättigheter och skyldigheter Asylprocessen Sociala frågor och NGOs Träning i svenska Arbetsmarknaden Praktik som den stora chansen Kartläggning kvalifikationer, kunskaper, språk, ambitioner hitta passande företag + praktik- och arbetstorg Kampanja praktikerbjudandet mot mer professionella, svensktalande företag och organisationer

91 Praktikplatser E D U C A T I O N konsulter reklam/pr Praktikplatser utan krav på god svenska/ engelska hälsovård IT lärare butiker bygg restauranger frisörer VOLUME

92 Praktik processen. 1. Du briefar oss om tänkbara arbetsuppgifter. 2. Vi föreslår lämpliga kandidater. 3. Du och praktikanterna träffas. Överens? Underlag in till oss. 4. Vi gör snabb kontroll med Skatteverket. 5. Om okej, får du ett enkelt praktikavtal att skriva under. 6. Praktiken kan börja. 7. Vi gör regelbundna uppföljningar. 8. Förlängning? Anställning?

93 Praktik så funkar det. Aldrig några uttalade löften om anställning. Inga direkta kostnader för praktikgivaren, om man inte vill. Standardperioden är 4 mån. Kan avbrytas när som helst. Kan förlängas eller övergå i anställning. Praktik kan och bör skräddarsys efter bägge parters behov. Olycksfallsförsäkring via oss. Inget ensamarbete. Handledare krävs. Intyg efter avslutad praktik.

94 Praktik funkar det? intervjuer 2015! 2000 praktikavtal! asylsökande i Stockholm/Gotland får göra praktik. 600 personer ute på praktik just nu bara i vårt område i praktik i landet. 15 % i praktik får en anställning!

95 Tack

96 SÅ AVVÄRJER VI HOTET OM VINSTBEGRÄNSNING Håkan Tenelius, näringspolitik chef Vårdföretagarna

97

98

99

100

101

102 Välfärd Mer än varannan är positiva till ett förslag med begränsning av möjlighet att dela ut vinst till de som satsat pengar i privata företag FRÅGA: Vilken är din inställning till en begränsning av möjligheten att dela ut vinst till dem som satsat pengar hos privata företag inom vård och omsorg? Mycket bra förslag Ganska bra förslag 30% 24% 54% 100% 80% Löfven lanserar kampen mot vinstjakten,s inleder Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag 14% 14% 60% 40% 54% 52% 58% 55% 54% Mycket dåligt förslag 10% 24% 20% 24% 24% 25% 23% 24% Vet inte 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% Sept 2015 Nov 2015 Feb 2016 Apr 2016 Aug 2016 Mycket/Ganska bra förslag Mycket/Ganska dåligt förslag BAS: Samtliga (n=1003) 102 Vårdföretagarna Formuleringen av frågan har ändrats något sedan mätningen i november 2015, därför har mätningarna som gjordes 2015 exkluderats i tidsserien.

103 Ja till begränsning Nej till begränsning Vilken är din inställning till en begränsning av möjligheten att dela ut vinst till den som satsat pengar hos privata företag inom vård och omsorg? Novus.

104 Åtta av tio anser att det är mycket eller ganska viktigt att själva kunna välja vårdcentral, skola eller äldreboende Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt T2B 2014 Hur viktigt är det för dig att själv kunna välja vårdcentral, skola eller äldreboende från såväl privata företag som kommuner och landsting? % (73% ) Hur viktigt är det för dig att det införs ett förbud mot vinstutdelning för företag som bedriver verksamhet inom skola, vård och omsorg? % (56% ) Bas: n=1000

105 Sex av tio anser att det är viktigare att få välja själv i välfärden än att införa ett vinstförbud Vilket av följande är viktigast för dig? Att själv kunna välja vårdcentral, skola eller äldreboende från såväl privata företag som kommuner och landsting 25 Att det införs ett förbud mot vinstutdelning för företag som bedriver verksamhet inom skola, vård och omsorg 9 Varken eller/både och Att själv kunna välja vårdcentral, skola eller äldreboende från såväl privata företag som kommuner och landsting? Att det införs ett förbud mot vinstutdelning för företag som bedriver verksamhet inom skola, vård och omsorg? 3 Vet ej % 27% Bas: n=1000

106

107

108 Tack! vigörskillnad.se vigörskillnad.se/systemmannen