1960:6. Metodiska problem i samband med skrotningsberäkningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "1960:6. Metodiska problem i samband med skrotningsberäkningar"

Stina Karlsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 1960:6 Metodiska problem i samband med skrotningsberäkningar

2 METODISKA PROBLEM I SAMBAND HED SKROTNINGSBffiÄKNINGAR av Jan Wa11ander Stockholm 1960 Industriens Utredningsinstitut

3 METODISKA PROBLEM I SAMBAND MED SKROTNINGSBERÄKNINGAR av Jan Wallander När man i Jverige talar OD beståndet av personbilar resp. liled leclning av beståndets föränc~ringar och den årliga försäljningen räknar ut skrotningarna varje år utgår nan fr~~ det registrerade beståndet av personbilar. Det föreligger emellertid sedan länge en nöjlighet för bilägare att avföra bilen från bilregistret på annat sätt än genom skrotning. När man t.exo tillfälligt önskar ställa upp sin bil kan man överföra den till det soko bilreservregistreto Den totala omfattningen av det antal bilar SOD står i detta register har Dan tidigare icke känt till. Under senare år har emellertid,statistiska Centralbyrån börjat redovisa även detta register. Den totala omfattningen av de i de olika registren redovisade personbilarna vid olika tidpunkter llilder 1957, 1958 och 1959 framgår av nedanståenrle tablå. l ) Tidpunkt Antal personbilar i olika register (l) (2) (l) + (2) (l) / (2) Res.registret Bilregistret % 31/ ,7 31/ ,6 30/ ,L, 30/ , I 31/ ,7 31/ , 8 30/ , 1 30/9-59 I l l , 4 31/ l , 6 l

4 2 Som framgår av tablån uppgår för närvarande reservregistret till mellan 4,1 och 5, 8 procent av det aktiva beståndet. Detta betyder alltså att det verkliga beståndet av personbilar är ca flera än som vanligen redovisas. Det förefaller vidare som om den andel av beståndet, som under olika årstider är överförd till bilreservregistret, är ganska konstant. Detta är ju också naturligt med tanke på att det ter sig rimligt att det hela tiden filli~s en viss andel av bilägarna som på grund av klimatiska förhållanden eller andra skäl önskar ha sina bilar uppförda i bilreservregistret, samtidigt som det finns anledning förmoda att en del av de i bilreservregistret uppförda bilarna står mer eller mindre "bortglömda" sedan lång tid och kanske också är oanvändbara. Eftersom den årliga variationen beträffande bilregistret för närvarande är av storleksordningen kan man anta att den iibortglömdaii delen under de aktuella åren högst uppgick till storleken Eftersom man vid beräkning av skrotningarna av praktiska skäl utgår från det registrerade - aktiva - beståndet, innebär detta att ett fel kommer att vidlåda de beräknade skrotningssiffrorna. l ) Vad vi får fram på detta sätt är inte den "verkliga" årliga skrotningen utan skrotningen + nettoöverföringen till bilreservregistret. Om man antar att bilreservregistret även i framtiden kommer att utgöra 5 procent av bestånlet och att detta bestånd kommer att öka med ca bilar per år, betyder det att den på traditionellt sätt beräknade skrotnings siffran systematiskt kommer att vara bilar för hög. Detta gäller både prognosen och den I1faktisktn observerade skrotnings siffran, För år 1958 får vi en skillnad på drygt 5 000, vilket innebär att för detta år den Yiverkligaii skrotningen bör ha varit ca 14 procent lägre än den beräknade. För 1959 blir värdet drygt 10 %. Större skillnader mellan faktisk och beräknad skrotning har man inte anledning att vänta sig i framtiden. Under de angivna förutsättningarna blir sålunda felet år 1975 inte mer än 3 a 4 procent om man ut~år prognos över beståndet. från vår Det är naturligtvis inte heller alldeles givet, att vad som här kallats den l/verkliga" skrotningen ger en riktigare bild av den faktiska skrotningen än de beräknade värdena. Svaret på den frågan hänger uppenbarligen samman med i vilken utsträckning de bilar, som står i bilreservregistret, de facto är att betrakta som skrotade. Det råder ingen tvekan om att detta gäller för en hel del av dem. värdefullt om man i framtiden k~~de Hur stor del är dock ovisst. Det skulle vara få klarhet på denna punkt.

5 3 Avslutningsvis kan vidare förtjäna påpekas, att det inte spelar någon roll för den nedan redovisade försäljningsprognosea, vilken väg man går vid beräknande t av skrotnings siffrorna, eftersom minskningar i dessa motvägs av ökningar i bestånds siffrorna Q För att förtydliga resonemanget ovan har det nedan sammanfattats i matematisk form. Sa Skrotningarna beräid1ade på aktiva best. Al = Aktivt bestånd årets början A 2 ii il vv slut F Försäljning lli1der året RI = Bestånd i reservregistret vid årets början R 2 IV H H il VI slut S a = F St = F il totala best. (den verkliga skrotningen) Skillnaden mellan den verkliga och den beräknade skrotningen blir nu: Sa St = R2 - RI Sa St + (R2 - RI ) Låt oss nu anta att reservregistret utgör en konstant andel av det aktiva beståndet. Vi får då _Rl Al k Under sådana onständigheter St = F - 1(1 + k) o A - 2 l- St = F (l+k) (A2 - Ål) erhålles följande (l + k) Al J S - St (l + k) (A2 - Al) - (A2 - Al) a S S (A2 - Al) c k a t ekvation:

Relevanta dokument

F3 Introduktion Stickprov

F3 Introduktion Stickprov Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever