Minnesanteckningar från VKL:s Personalberedning

Transkript

1 Datum Dnr Sida (3) Håkan Johansson Minnesanteckningar från VKL:s Personalberedning Datum: 15 juni 2016 Tid: 10:00-12:00 Plats: VKL Närvarande, ordinarie ledamöter: Elizabeth Salomonsson (s), Köping, ordf. Hans Eljansbo (m), sala, vice ordf. Rolf Hahre (s), Hallstahammar Pelle Strengbom (s), Kungsör Magnus Edström (mp), Västerås Hanna Westman (sbä), Sala Lena Johansson (s), LTV Anna Gunstad Bäckman (c), opposition! Tobias Nordlander (s), Surahammar Frånvarande, 3 ordinarie. Bengt Lindgren (s), Fagersta Kent Persson (v), Norberg Lars Leijon (l), Skinnskatteberg Närvarande tjänstepersoner: Monika Eriksson-Bertilsson, VKL Anna Eriksson-Glad, projektledare för Lyskraft Emma Brusling, VKL Karina Tilling, VKL Håkan Johansson, VKL Mötet behandlade följande dagordningspunkter: 1. Elizabeth Salomonsson ger en överblick av regionbildningen och inrättande av nya samverkansgrupper. Frågor som VKL:s Personalberedning ansvarat för kommer i Region Västmanland att hanteras i den Strategiska regionberedningen. Hans Eljansbo pekar på att samarbetet inom personalchefsnätverket fortsatt är en viktig faktor för fortsatt utveckling av länets arbetsgivarmärke. 2. Anna Eriksson-Glad redogör för läget i projektet Lyskraft. Presentationen framgår av bifogade power-pointbilder. Monika Eriksson-Bertilsson redogör för det ekonomiska läget för projektet, som är finansierat i VKL:s budget under Inför regionbildningen kan det vara värt att notera att projektet Lyskraft och utvecklingen av arbetsgivarmärket är en del av RUP:ens område Rätt kompetens. I sammanhanget kommer därför också Kompetensplattformen som i nuläget finns hos länsstyrelsen att vara av intresse att tillföra det gemensamma ansvaret i Region Västmanland.

2 2(3) Samspelet mellan Lyskraft och förutsättningar att anordna kvalitativa utbildningar genom Västerås stad inom bl a Ledaskapsakademin och landstingets utbildningsplattform är en viktig framgångsfaktor för fortsatt utveckling. Möjligheten att föra Lyskraft-projektets idéer vidare in i Region Västmanlands verksamhet bör därför vara goda. Lena Johansson anser att Lyskraft är ett intressant projekt att föra vidare efter årsskiftet. Pelle Strengbom poängterar att det är ett gemensamt intresse för kommunerna och landstinget i länet och ska då drivas inom ramen för regionen. Anna Eriksson-Glad berättar att en diskussion om att starta en Medarbetarakademi har inletts på initiativ av Västerås stad och landstinget och att en arbetsgrupp har tillsatts för detta. Den svarar på en efterfrågan att bredda diskussion om ledarskap även utanför Ledarskapsakademins målgrupper, och syftar till en större förståelse och en vidgad medskaparanda i hela organisationer. Elizabeth Salomonsson gillar idén. Som avslutning på Lyskraftsprojektet inom ramen för VKL:s verksamhet vill Anna Glad verka för att starta ett fördjupat arbete via personalcheferna för att ta fram metoder och verktyg för att upprätta handlingsplaner för kompetensförsörjning och utveckling av arbetsgivarmärket i kommunerna via Lyhra Communications. Detta skulle ske genom aktiviteter i respektive kommun. Beredningen tillstyrker att detta sker och Monika Eriksson-Bertilsson berättar att kostanden i så fall kan täckas inom VKL:s budget för året. Anna Glad återkommer med mer information. 3. Emma Brusling, projektledare för VOC, Vård och Omsorgs-College informerade om verksamheten utifrån följande talepunkter och den broschyr som delades ut: VO-College är ett samarbete på lokal, regional och nationell nivå mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackförbund inom vård- och omsorgsområdet. VO-College arbetar med att trygga kompetensförsörjning inom Vård och omsorg. Höja statusen och öka intresset för att arbeta inom Vård och omsorg. Det gör vi genom att främja lokal, regional och nationell samverkan och på så sätt trygga framtida personal- och kompetensförsörjning inom vård och omsorg. I Västmanland samarbetar de 10 kommunerna, Landstinget Västmanland, privata vårdföretag, Kommunal, Mälardalens Högskola, Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare för ungdomsgymnasium och vuxenutbildning. De utbildningar som ingår är Vård- och omsorgsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet med inriktning socialt arbete. Vård- och omsorgscollege är en ideell förening och består av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal, Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO, Pacta och KFC. I Sverige finns det 20 regionala och 80 lokala collegen och Västmanland har varit certifierade sedan Vård och omsorgscollege är ett upparbetat samarbete i Västmanland, med stora utvecklingsmöjligheter. - Eleverna ska få en modern och attraktiv utbildning. - Arbetsgivarna ska få den kompetens de behöver. - Redan anställda ska få utveckling i sitt arbete. 4. Karina Tilling, utvecklingsledare, VKL, beskrev det regionala arbete som bedrivs vid VKL i nära samverkan med chefsnätverken för att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt i socialtjänsten och den näraliggande hälso- och sjukvården. Temat var att Det behövs mer än fler händer i vården. Det behövs också stödstrukturer för

3 3(3) kontinuerlig kunskapsöverföring, som RESK (Regionala samverkans- och stödstrukturer för kunskapsutveckling. För bildpresentation, se bilagd pdf-fil. Vi kommer framöver att behöva investera mer i medarbetares kompetens för att hantera de stora utmaningar vi står inför i verksamheterna, t ex - En demografisk utveckling som gör att antalet äldre personer ökar vilket medför att behov av stöd och omsorg ökar. I slutet av 2040-talet kommer t ex 1 av 10 personer i Sverige att vara 80+ (idag 1 av 20) - Samtidigt ökar försörjningskvoten vilket gör att det ekonomiska utrymmet begränsas. Med kunskapsbaserade arbetssätt och rätt kompetenser kan vi möjliggöra ökad kostnadseffektivitet och god kvalitet. - Ökade kunskapskrav i den verksamhet som bedrivs, t ex nationella riktlinjer, ökade krav på dokumentation, kompetens för att utnyttja välfärdsteknologins möjligheter. - Individanpassning i utformning av stöd och genomförande ställer krav på ny organisering och genomförande, inklusive systematisk uppföljning av resultat. - Framöver kommer brist på personal med rätt kompetens för att matcha verksamheternas behov att bli en avgörande framgångsfaktor. Kunskapsbaserade arbetssätt kan ses som en investering för att stärka känslan av sammanhang hos medarbetarna, minska sjukfrånvaron, skapa nya karriärmöjligheter i sektorn och öka attraktiviteten som arbetsgivare. Sedan 2010 har statliga medel kanaliserats via den regionala samverkans- och stödstrukturen för att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Idag framhålls RESK som den etablerade regionala arenan av departementet, Socialstyrelsen, SKL m fl som den självklara plattformen för samordning av satsningar mellan den nationella och lokala nivån. I Västmanland har vi en stark samverkans- och stödstruktur idag, där inte minst de politiska beredningarna och chefsnätverken utgör viktiga noder för att driva utvecklingsarbeten på ett effektivt vis. Två konkreta exempel på pågående utvecklingsprojekt i länet är 1. en arbetsplatsutbildning som tagits fram från grunden av VKL för att matcha de stora behoven av att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt i praktiken på enhetsnivån som uttryckts i chefsnätverken och som nu testats med lovande resultat i två pilotomgångar. 2. Utveckling av uppföljning och styrunderlag för enhetsnivån i äldreomsorgen. VKL samlar in befintliga nyckeltal, lyfter in befintlig forskning och goda exempel, inventerar vilka behov som finns i berörda verksamheter samt tar fram förslag på effektiva nyckeltal som verksamheterna själva kan välja utifrån. En viktig slutsats av Karinas presentation är att möjligheten till statliga bidrag ökar väsentligt med en aktiv RESK-process. 5. Beredningen tackar för ett givande möte. 6. Vid nästa möte kommer länsstyrelsen att informera om Kompetensplattformen. En verksamhet som bör överföras till Region Västmanland. Höstens möten hålls på VKL fredagen den 23 september kl 13:30-15:30 och onsdagen den 30 november kl 10:00-12: Mötet avslutas och ordföranden önskar alla en trevlig sommar! Vid tangenterna Håkan Johansson

4 Utveckling av kunskapsbaserade arbetssätt i socialtjänstens verksamheter - framtida utmaningar avseende kompetensbehov, kvalitet och kostnadseffektivitet Karina Tilling, utvecklingsledare, Utvecklings- och utredningsenheten, VKL Personalberedningen, , Karina Tilling, VKL

5 Socialtjänstens verksamheter - Äldreomsorg (särskilt boende, hemtjänst, korttidsboende mm) - Individ- och familjeomsorg (social barn- och ungdomsvård, missbruksoch beroendevård, försörjningsstöd, ensamkommande barn mm) - Stöd och service till personer med funktionsnedsättning (boende med särskild service, daglig verksamhet mm) + viss hälso- och sjukvård i kommunerna

6 vlt.se, Trelleborgs Allehanda,

7 Vad innebär det att arbeta kunskapsbaserat i praktiken? Solveig, 79, begynnande demens, bor ensam hemma, har hemtjänst, känner sig ensam och är orolig, barn bor på annan ort, börjat ringa på hos grannar nattetid. Andreas, 32, har en måttlig utvecklingsstörning, bor i gruppbostad, sysselsättning i daglig verksamhet, få sociala kontakter, intresserad av flygplan. Lina, 14, bor i nytt familjehem, litet umgänge med sin ensamstående mamma och pappa med missbruksproblematik, ADHD?, hög frånvaro i skolan, hästintresserad.

8 SOU 2008: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren Kerstin Wigzell

9 SOU 2008: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren Kunskap om sociala insatsers resultat och vad som ger god kvalitet och avsedd effekt är på många sätt en förutsättning för en väl fungerande socialtjänst. För klienten/brukaren är det viktigt att känna till vad som fungerar bra inför planeringen av insatser. För yrkesverksamma är kunskapen nödvändig för att de ska kunna bedriva och utveckla arbetet. Motsvarande gäller för att huvudmän och verksamhetsansvariga ska kunna följa upp verksamheten och besluta om förändringar och hur resurser skall användas. Även medborgarna efterfrågar i allt större utsträckning lättillgänglig information som var och en kan tillgodogöra sig. För att kunna träffa egna val behöver man kunna informera sig om olika verksamheters innehåll, kvalitet och resultat. Kunskapsbasen för insatserna inom socialtjänsten är outvecklad. Arbetet bedrivs i huvudsak på grundval av professionella erfarenheter i kombination med lagstiftning och riktlinjer för ärendehandläggning. I för liten utsträckning bedrivs socialtjänsten utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder. Det finns därför ett behov av insatser till stöd för en fortsatt kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Det kräver ett målmedvetet och starkt engagemang hos huvudmännen, liksom ett strategiskt utformat stöd från statens sida. (Källa: SOU 2008:18)

10 Så här ska socialtjänsten arbeta kunskaps-/evidensbaserat Källa: Socialstyrelsen,

11 All socialtjänst ska präglas av bästa tillgängliga kunskap och professionalitet i utförandet - Anpassat efter varje enskild individs behov, förutsättningar och önskemål - Ofta 24/7-verksamheter - Ställer höga krav på kunskapsnivå och organisering i verksamheterna - Ställer höga krav på varje anställd att bedöma, anpassa och genomföra insatser etc. - Oerhört komplext arbete, inte minst längst ut i verksamheterna i mötet med den enskilde Utformning och resultat av socialtjänstens insatser påverkar innehållet i en människas liv (dvs personens förutsättningar att leva ett gott liv)

12 Den demografiska utvecklingen innebär stora utmaningar exemplet äldreomsorgen Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen i Västmanland år 2030 beräknas bli ~ 2200 personer, ~1,8% av arbetsför befolkning 2 I slutet av 2040-talet kommer 1 av 10 personer i Sverige att vara 80+ (idag 1 av 20) Ca 25% av alla som är 85 år eller äldre har en demenssjukdom (trend sedan 1970-talet), det innebär att allt fler personer kommer att leva med demenssjukdom framöver Antalet personer med sammansatta vård-/omsorgsbehov och kroniska sjukdomar förväntas stiga Kompetenskrav ökar i den vård- och omsorg som ges: riktlinjer, kunskapsbaserade arbetssätt, välfärdsteknologi mm 1. Institutet för framtidsstudiers prognos, Anders Ekholm,

13 Försörjningskvoten ökar markant på 2020-talet Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen år

14 Försörjningskvot och prognos Källa: SCB

15 Folkmängd efter region och åldersgrupp. Procentuell fördelning. Procentuell fördelning Kommun/Region Totalt Arboga 16,9 11,0 21,4 25,5 25,1 100 Fagersta 18,7 10,3 23,0 24,8 23,3 100 Hallstahammar 18,1 10,6 21,8 25,6 23,9 100 Kungsör 17,9 9,8 21,2 26,9 24,2 100 Köping 17,6 10,4 22,3 26,3 23,4 100 Norberg 16,6 10,3 20,8 27,0 25,4 100 Sala 17,4 10,3 22,2 26,2 23,9 100 Skinnskatteberg 15,8 9,2 18,8 28,0 28,2 100 Surahammar 18,0 9,3 21,4 26,6 24,8 100 Västerås 18,4 11,3 25,9 24,6 19,7 100 Västmanlands län 18,1 10,8 24,1 25,3 21,7 100 Riket 18,5 10,9 26,0 24,8 19,8 100 Källa: Statistiska centralbyrån

16 Fler händer = tillräcklig bemanning Rätt kompetens = grundförutsättning för hög kvalitet i vårdens och omsorgens innehåll Kunskapsbaserade arbetssätt = att göra rätt saker och att göra saker rätt (för individen). Skapar hög kvalitet och kostnadseffektivitet i praktiken

17 Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten miljarder kronor Källa: SKL

18 Kunskapsbaserade arbetssätt möjliggör att vi kan möta de utmaningar vi ser i vård, stöd och omsorg - att möta ökande krav på innehållet i de tjänster vi erbjuder idag och framöver (nationella riktlinjer, behov av ökad samverkan mellan professioner och huvudmän, ökade krav på kvalitet i dokumentation, systematisk uppföljning, att leda och styra förändringsarbete mm - brukardelaktighet (individen som medskapare), inkl. anhöriga som resurs - dra nytta av välfärdsteknologins möjligheter - att skapa högre kvalitet i vård, stöd och omsorg - att möjliggöra högre kostnadseffektivitet (att göra rätt saker och att göra saker rätt ) - skapa ökad attraktivitet som arbetsgivare (högre KASAM, lägre sjukskrivningstal, karriärutvecklingsmöjligheter mm)

19 Västmanlands samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling i socialtjänsten = Infrastruktur med aktörer som kan påverka kunskapsutvecklingen i länets socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård Effektivitet genom samverkan

20 Samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling i länet

21

22 Regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling i socialtjänsten Avsikten med de regionala stödstrukturerna är de ska stödja kommunerna i deras arbete med att åstadkomma en mer evidensbaserad praktik genom att: Långsiktigt försörja socialtjänsten med ett praktiskt verksamhetsstöd. Utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, exempelvis nationella riktlinjer och nya metoder. Utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. De regionala stödstrukturerna ska också fylla en viktig roll som dialogpartner gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Stödstrukturerna ska vidare ha en samordnande roll för de länsgemensamma utvecklingsarbeten inom socialtjänsten som pågår. Källa: Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, SKL, 2014.

23 Vad krävs för att utveckla en evidensbaserad praktik? Rätt kompetens hos personalen, inkl. ledare på alla nivåer Ledning och styrning för ständig kvalitetsutveckling enhetsnivån i äldreomsorgen är t ex en stor utmaning idag 1 Politisk styrning och efterfrågan på resultat Systematisk uppföljning och intresse för resultaten Samverkan mellan professioner och huvudmän kring den enskilde äldre Nya arbetssätt och (kanske) nya kompetenser (t ex pedagogisk, processutveckling, coachning, handledning, reflektionsledare, intervju- och samtalsmetodik, tillämpning av ny teknik) Tydlig vilja på politisk nivå och chefstjänstemannanivå att prioritera det utvecklingsarbete som krävs för att göra rätt 1. Socialstyrelsen 2013, Behov av stöd vid implementering av nationellt kunskapsstöd första linjens chefer

24 SWOT kunskapsbaserade arbetssätt Källa: VKL, 2014, Rapport, Regional stödstruktur för kunskapsutveckling, Inventering av utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat med utblick mot vårt framtida länsgemensamma arbete

25 Kunskapsbaserade arbetssätt avgörande för att möta våra kommande utmaningar i vård- och omsorg - skapa högre kvalitet i vård- och omsorg - möjliggör högre kostnadseffektivitet - bidrar till ökad attraktivitet som arbetsgivare Regional samverkan skapar effektivitet i utvecklingsarbetet!

26 Personalberedning juni 2016

27 Regionalt utvecklingsprogram God livsmiljö Rätt kompetens Dynamiskt Näringsliv Effektiva kommunikationer Klimat och energi

28 Uppdrag om kompetensförsörjning 2010 Regionalt tillväxtansvarig ska i respektve län etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Regionalt tillväxtansvarig ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella analysregioner. Inom ramen för uppdraget ska regionalt tillväxtansvarig samverka med relevanta regionala och lokal aktörer. De ska även samråda och föra dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Etableringen av kompetensplattformen ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda aktörer i angränsande län och förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov samt funktionella arbetsmarknadsregioner.

29 Rätt kompetens Västmanlands arbetsliv har tillgång till rätt kompetens Utveckla skolan så att alla når skolans mål och sin egen fulla potential. Väl fungerande grund- och gymnasieskola för alla Teknik och matematikintresse hos unga Förbättra samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Utnyttja utbildningsresurserna effektivare Arbetsplatsförlagd utbildning Utbildningsplanering för att säkerställa efterfrågad kompetens Vägledning Vuxenutbildning Validering

30 Förslag samverkan från personalchefer Omvärldsorientering och spridning av expertkunskap kring kompetensfrågor Forskning och utveckling kring hälsa, psykosocial ohälsa, chefsförutsättningar som till exempel storlek på arbetsgrupper. EU-regler och lagstiftning inom kompetensområdet. Arbetsliv i framtiden. Utbildning Validering av kompetens. Regional internutbildning av befintlig personal. Till exempel vårdbiträden till usk. Komplettera SFI med språkträning. Vård och omsorgscollege (har begränsningar då de sökande ska vara arbetslösa) Systematisk samverkan med Mälardalens högskola. Kompetensutveckling Ledarakademin. Medarbetarakademi. Mentorprogram. Best practice. Jobbrotation. Traineeprogram. Employer Branding - attraktionskraft Önskemål att politiker efterfrågar uppdrag och resultat Kontinuerlig uppföljning och fortbildning om arbetsgivarvarumärket.

31 Medarbetarakademi Personal medarbetare medledare eller partners Förutsätter: Reell delaktighet Engagemang och meningsfullhet Tillgång till de inre drivkrafterna Frihet och ansvar Ambassadörskap Kompetens

32 ERUF/ESF PROJEKT Eruf ESF Mål 2:1 ESF Mål 2:3 Energifvg Energieffektivitet Förnybar energi Workshop 8 över mars 55 år, 2016 Praktikanter. Arbetsledning behövs 81 milj. 50 % medfinasiering Kvinnor och män långtidsarbetslösa långtidssjukskrivna. Vård, omsorg, skola mm Arbetsledning behövs 150 milj. 53 % medfinansiering Nyanlända kvinnor och män. Länder utanför EU. Vård, omsorg, skola mm Arbetsledning behövs 95 milj. 33 % medfinansiering

33 Exempel på möjliga aktiviteter Praktik Företags- organisationskunskap Kunskap om arbetsmarknaden Ledarskap och medarbetarskap Arbetsmiljö Genus Språkträning Validering Hälsoskola Handledning Kompetensutveckling befintlig personal

34 Ledarakademin Att leda i förändring Praktiskt ledarskap Innovation 5 hp Ambassadörskap Aspiranter till högre chefstjänster Mentorskap

35 Att utveckla och stärka sin attraktivitet som arbetsgivare Tre förslag: 1. Tre dagar som ger kunskap och processtöd som syftar till en tydlig och påbörjad handlingsplan. 2. Tre valbara dagar som ger inspiration och kunskap om - Attraktiv arbetsgivare vad innebär det för oss? - Framtida medarbetare vilka förväntningar har de? - Medarbetarlöftet? 3. Gemensamt arbete för att i Region Västmanland hitta lösningar för svårrekryterade grupper t ex förskollärare

36 Uppdrag Formulera budskapsplattformar för attraktionskraften som arbetsgivare. Paketera en budskapsplattform för attraktionskraften informationsmaterial Distribuera budskapsplattformen kommunikationsplan/markandsföringsplan, arenor för marknadsföring

37 Jämförelse av Engagemanget för västra europa 63% av de anställda har i huvudsak checkat ut 24% underminerar de prestationer av de 13% som har ett starkt åtagande för innovation och framsteg Är det bättre i Sverige?

38 Individuell utveckling/arbetstillfredsställelse Transformerande ledarskap Låt gå Transaktionellt ledarskap Krav och belöning Piska och morot Kontroll Säg vad jag ska göra så gör jag det. Värderingsstyrd Tillitsfulla relationer Involverar, inspirerar, bekräftar, uppmuntrar, utmanar, skapa förståelse. Engagemang, egna drivkrafter, ansvar. Förebild, etiskt och. Organisationsresultat