FÖRSKOLA PÅ KV BÅLSTA 1:614

Transkript

1 HÅBO KOMMUN FÖRSKOLA PÅ KV BÅLSTA 1:614 Trafikalstringen, konsekvenserna och åtgärdsförslagen April 2008

2 Medverkande Marie Ahnfors, projektledare Arne Andersson SWECO Morteza Ghoreishi, uppdragsansvarig, utredning Anders Atterbrand, utredning Joakim Ax, CAD-skisser 1 (15)

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund/uppdragsbeskrivning 3 2 Nuläget Ullevivägen/Fagerdalsvägen Korsningen Åsleden/Enköpingsvägen 5 3 Utbyggnadsplaner 7 4 Trafikalstring 9 5 Konsekvenser Ullevivägen Fagerdalsvägen Korsningen Åsleden-Fagerdalsvägen Korsningen Enköpingsvägen-Åsleden 10 6 Förslagsåtgärder Vändplan vid förskolan Vändplan i södra delen Ullevivägen Korsningen Enköpingsvägen-Åsleden 14 7 Rekommendationer/slutsatser 14 2 (15)

4 1 Bakgrund/uppdragsbeskrivning Miljö- och teknikförvaltningen i Håbo kommun arbetar med en detaljplan för att möjliggöra att en förskola med 6 enheter anläggs inom kv Bålsta 1:614. Cirka 90 barn kommer att gå på förskolan. Kommunen har gett SWECO i uppdrag att utreda konsekvenserna för trafiken på Ullevivägen och anslutande korsningar på Åsleden i samband med utbyggnadsplanerna, samt att föreslå åtgärder för att minska de eventuella negativa konsekvenserna av utbyggnaden. Översiktskarta, planområdet markerat med rött. 3 (15)

5 2 Nuläget 2.1 Ullevivägen/Fagerdalsvägen Efter Ullevivägens öppnande har kommunen fått mottaga mycket klagomål och många åsikter kring trafiksituationen på gatan. Hastigheterna upplevs som höga och vissa menar att gatan har mycket genomfartstarfik. Ullevivägen är en smal gata med 30 km/h som högsta tillåtna hastighet. Det som ändå kan locka till högre hastigheter är att Ullevivägen är en väldigt rak gata med långa siktlinjer. Ullevivägen. För att få ned hastigheterna har en rad åtgärder provats. Där gångoch cykelbanor från Åsen korsar Ullevivägen finns gupp utplacerade för att säkerställa låga hastigheter. Flera former av avsmalningar finns längs sträckan; målade med och utan markeringsskärmar, centrerade eller förskjutna. Målade 30-markeringar i gatan och korsande bullerräfflor upprepas med jämna mellanrum. Dessutom finns portaler i de båda ändarna på gatan och mitt på gatan, som uppmanar till låga hastigheter. Under hösten 2007 provades en ny form av pollare som kan flyttas med hjälp av maskin. Längs efter Ullevivägen finns nu ett antal pollare utplacerade för att smalna av gatan och få ned hastigheterna. 4 (15)

6 Nya pollare utplacerade hösten På bilden är det en upphöjning i anslutning till pollarna. Upphöjning finns inte vid alla pollare Under våren 2007 mättes trafikmängderna längs vägen. Under ett dygn åker 350 fordon/dygn på Ullevivägen, varav 4 % är tung trafik. 2.2 Korsningen Åsleden/Enköpingsvägen Boende i områdena Åsen och Norra Ullevi, och i viss mån Sågarbacken och södra Ullevi, använder Åsleden för att ta sig ut på Enköpingsvägen. Tidvis upplevs det som besvärligt att ta sig ut på Enköpingsvägen. 5 (15)

7 Förskolan Förskolans placering i förhållande till korsningen Åsleden/Enköpingsvägen Under en dag trafikeras den sista sträckan av Åsleden av fordon och på Enköpingsvägen kör fordon per dag. För att undersöka framkomligheten i korsningen idag har dessa trafikmängder lagts in i programmet CAPCAL. CACPCAL beräknar kapacitet och framkomlighet i trafikkorsningar. CAPCAL klarar korsningar med olika regleringsformer stopp, väjning, trafiksignaler och också cirkulationsplatser och ger som resultat bland annat kapacitet, belastningsgrad och kölängd. Belastningsgrad är ett mått på hur stor del av en korsnings kapacitet som utnyttjas under mest trafikerade timmen över dygnet. I tabell 1 visas olika belastningsgrader och dess standard Belastningsgrad Standard > 0,85 Låg 0,65 0,85 Mindre god < 0,65 God Tabell 1: Belastningsgradsstandarder i tätorter (källa Torsten Bergh, Vägverket) Belastningsgrad om 1 och däröver innebär att korsningen är överbelastad och köerna växer okontrollerat under den tid som aktuell trafiksituation råder. För att få en bättre uppfattning om 6 (15)

8 trafiksituationen i en korsning görs en samlad bedömning av även resultatet gällande kapacitet, fördröjning och kölängder. Resultatet från kapacitetsberäkningen i CAPCAL visar att i dagsläget är den högsta belastningsgraden under maxtimmen på Åsleden är 0,35. Det innebär att korsningen fungerar bra. De eventuella köer som uppkommer på morgonen upplöses snabbt. Korsningen Åsleden Enköpingsvägen. 3 Utbyggnadsplaner Planområdet utgörs av del av fastigheten Bålsta 1:614 vid Ullevivägen nära tennishallen i Bålsta, 1,5 kilometer väster om Bålsta centrum. I väster utgör Ullevivägen plangräns, i öster och söder gränsar området till fastigheter för enbostadshus vid Ullevivägen och i norr gränsar området till Fagerdals område med flerbostadshus. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra att en förskola med sex enheter kan anläggas inom planområdet. Tre enheter planeras för barn mellan 0-3 år och tre enheter för barn mellan 3-5 år. Varje enhet planeras inrymma cirka 15 barn, vilket innebär totalt 90 barn på förskolan. 7 (15)

9 Översikt placering av ny förskola och ny vändplan Tillfart till planområdet sker via Ullevivägen som övergår i Fagerdalsvägen västerut. Den ansluter sedan till Åsleden och vidare till Enköpingsvägen. Enligt planen har parkering för lämning/hämtning av barn och besök separerats från personalparkering. Norr om förskolan har illustrerats en parkeringsplats med 13 parkeringsplatser, varav 10 platser för avlämning av barn, 2-3 bilplatser för besökande samt en handikapplats. Personalparkering har illustrerats söder om förskolan. Totalt beräknas personer arbeta i byggnaden (cirka 2,5 personer/enhet). Utifrån dessa uppgifter uppskattas parkeringsbehovet för de anställda uppgå till cirka 15 platser. Varumottagning har illustrerats vid byggnadens södra del. Största fordon för varuleverans till förskolan har en längd på cirka 10 meter och sker utan dragsläp. Buss-, pendeltågs- och fjärrtågsstation finns 1,3 kilometer ifrån planområdet, vilket medger möjligheter för personal och besökare att åka med kollektivtrafik. 8 (15)

10 4 Trafikalstring Det är föräldrar som lämnar och hämtar sina barn som bidrar till den största delen av den trafik som alstras vid förskolan. Om 80 procent av barnen skjutsas med bil innebär det 150 trafikrörelser per dag. Med trafikrörelse menas en resa till eller från förskolan. En förälder som lämnar och hämtar med bil är alltså upphov till två trafikrörelser. Till detta tillkommer personalens bilresor, vilket kommer att bli cirka 50 per dag, samt olika leveranser till förskolan vilket uppskattas till 10 trafikrörelser per dag. Sammantaget innebär detta att förskolan alstrar drygt 200 trafikrörelser per vardagsdygn. Av dessa antas 70 procent angöra förskolan norrifrån, det vill säga via Åsleden, och 30 % från Ullevivägen. Det här sceneriet bygger på en maximal trafiksituation, då det inte finns några frånvarande barn, samtliga 15 personalparkeringsplatser beläggs, ingen samåkning sker samt förskolans leveranser är som högst. I verkligheten kommer trafikrörelserna att vara lägre. 5 Konsekvenser 5.1 Ullevivägen De problem som boende längs Ullevivägen upplever idag kommer inte att förvärras i någon större omfattning på grund av den nya förskolan. Trafikalstringen från förskolan innebär en trafikökning på cirka 60 fordon dag, att jämföras med dagens 350. Detta innebär inte att Ullevivägen bör lämnas utan åtgärd. För att förbättra trafiksäkerheten och tryggheten bör åtgärder som syftar till att minska genomfartstrafiken genomföras. 5.2 Fagerdalsvägen Som tidigare påpekats förväntas de flesta som besöker förskolan med bil ankomma via Åsleden. Detta innebär att Fagerdalsvägen får en ökad trafik. Trafikmängderna blir fortfarande låga, men eftersom en stor del av tillskottet kommer att stanna en kortare stund och därefter vända tillbaka mot Åsleden är det viktigt att skapa bra möjligheter för bilisterna att stanna och vända med fordonen. 9 (15)

11 5.3 Korsningen Åsleden-Fagerdalsvägen Det kommer inte att bli några kapacitets- eller framkomlighetsproblem i korsningen Åsleden-Fagerdalsvägen. Trafikökningen som förskolan ger upphov till försämrar inte framkomligheten i korsningen. Beräkningarna i Capcal visar på en högsta belastningsgrad under maxtimmen på 0,12, vilket innebär en mycket god framkomlighet. 5.4 Korsningen Enköpingsvägen-Åsleden Även korsningen Enköpingsvägen-Åsleden får ökade trafikmängder när förskolan etableras. Korsningen kommer dock även fortsättningsvis att fungera bra. Resultatet från kapacitetsberäkningen i CAPCAL visar att belastningsgraden på Åsleden ökar från dagens 0,35 till 0,42. Som tidigare redovisats går gränsen för god framkomlighet 0,65, vilket innebär att det finns utrymme för ytterligare trafikökningar innan framkomligheten börjar försämras. Utdrag ur CAPCAL-beräkningar 10 (15)

12 6 Förslagsåtgärder 6.1 Vändplan vid förskolan För att minska risken för genomfartstrafik på Ullevivägen föreslås att ett genomfartsförbud införs. Ett genomfartsförbud kan förutom att minska trafikmängderna också få ned hastigheterna, eftersom de flesta som då kör på gatan har något ärende längs gatan. Förbudet skyltas upp i anslutning till en vändplan som anläggs vid förskolan. I utredningen har vi tagit fram två alternativ till vändplanens placering. Oberoende av placering ska vändplanen utformas så att det tydligt framgår att huvudalternativet är att inte köra vidare utan att det är att använda vändplanen just som en vändplan. Det kan göras med nedsänkt kantsten eller liknande. Det ska dock vara möjligt att köra vidare och bilister som har målpunkt längs vägen ska även i fortsättningen kunna angöra från båda hållen av Ullevivägen. Detaljutformningen är viktig, och fel utformning innebär större risk för överträdelse av genomfartsförbudet. Skiss över förslag på de två möjliga lägena för en ny vändplan. Fast en lite roligare bild av detta 11 (15)

13 Placering av vändplan - Alternativ 1 Den norra placeringen är i anslutning till besöksparkeringen. Placeringen visar att besökare inte ska köra längre, utan ska stanna på parkeringsplatsen eller vid vändplanen. Det innebär att trafiken förbi förskolan minimeras. Personalen kör förbi vändplanen för att nå personalparkeringen och distributionsfordon lämnar sina varor i anslutning till den planerade vändplanen inom kvarteret. Nackdelen med det alternativet är att både personal och distributionsfordon kan fortsätta Ullevivägen söderut utan att bryta mot regleringen. De får inte heller något visuellt hinder i form av vändplan, vägmärke och nedsänkt kantsten att inte köra Ullevivägen söderut. Det är i och för sig långt ifrån självklart att de väljer att göra så, Ullevivägen är en lågfartsgata med många fartdämpande åtgärder, men möjligheten finns. Placering av vändplan - Alternativ 2 I alternativ 2 placeras vändplanen längre söderut på gatan vid infarten till personalparkeringen och av- och pålastningsplatsen. Denna södra placering innebär att genomfartsförbudet påbörjas söder om förskolan, vilket innebär att distributionsfordonen får vända tillbaka mot Åsleden när de lossat färdigt. Placeringen av vändplan med tillhörande vägutrustning kan innebära ett visuellt hinder som gör att man gärna inte fortsätter Ullevivägen söderut. Om man väljer alternativ 2 kan genom en annan detaljutformning än den framtagna i planarbetet samordna vändplanen på kvartersmark med föreslagna vändplanen på Ullevigatan. Detta kan eventuellt innebära mer yta till personalparkering eller annat. Nackdelen med detta alternativ är att eventuella genomfartstrafikanter får det visuella hindret längre in på gatan förbi förskolan vilket kan innebära en högre andel genomfartstrafik. Detta gäller framförallt föräldrar som lämnar sina barn på förskolan och skall fortsätta till infartsparkeringen vid tågstationen. 12 (15)

14 6.2 Vändplan i södra delen Ullevivägen Genomfartsförbudet markeras från den södra delen av Ullevivägen på samma sätt som föreslås vid förskolan, med en vändplan med nedsänkt kantsten eller liknande. Vändplanen föreslås anläggas i korsningen med anslutningsvägen till infartsparkerinegen. Korsningen Ullevivägen/anslutningsvägen till infartsparkeringen Det innebär att regleringen i korsningen förändras genom att väjningsplikten som syns på bilden tas bort och låta huvudströmmen genom korsningen bli Centrumleden mot infartsparkeringen. 13 (15)

15 Skiss över förslag på ny vändplan vid Ullevivägens södra ände 6.3 Korsningen Enköpingsvägen-Åsleden Även om det tidvis upplevs som svårt att ta sig ut från Åsleden är problemen begränsade. Den förväntade trafikökningen som förskolan ger upphov till kommer inte att förändra detta. Därför föreslås inga åtgärder i korsningen Enköpingsvägen-Åsleden. 7 Rekommendationer/slutsatser Framkomligheten kommer inte att försämras av den tillkommande trafiken som en ny förskola innebär. Trafikmängderna motiverar inte korsningar som byggs om eller andra liknande åtgärder. Däremot finns anledning att genomföra åtgärder för att minimera genomfartstrafiken på Ullevivägen. Att förbjuda genomfartstrafik och att förstärka den skyltningen med fysiska ombyggnader ger förutsättningar att genomfartstrafiken kan minska. Dessutom är det viktigt att skapa bra möjlighet för föräldrar som skjutsar sina barn till och från förskolan att vända i anslutning till förskolan, så att de inte fortsätter söderut längs Ullevivägen när de kommer från Åsleden. 14 (15)

16 De alternativa placeringarna av vändplanen vid förskolan har båda sina för- och nackdelar. Den norra placeringen, vid besöksparkeringen, minimerar trafiken förbi förskolan och skapar med parkeringen en tydlig plats för lämning och hämtning av barnen. Nackdelen är som tidigare framförts den ökade risken för distributionsfordon på Ullevivägen. I sammanhanget kan det vara värt att påpeka omfattningen av distributionstrafiken, förskolan besöks uppskattningsvis av 4-5 fordon/dygn. Det är förhållandevis liten och lätt styrbar. Man kan genom informationsinsatser från förskolan tvinga dem att inte välja att köra på Ullevivägen. I så fall är alternativ 1 med vändplan vid besöksparkeringen att föredra. 15 (15)