Med språket ute och inne i växelverkan

Transkript

1 Med språket ute och inne i växelverkan

2 Språket måste barn och elever träna i olika sammanhang och situationer- hela tiden. Hur kan vi alla hjälpas åt att stödja, utmana, inspirera, motivera och driva lärandet framåt? Helhet och sammanhang

3 Vidga barnens/elevernas lekoch lärrevir Utforska och inventera! Skolgården, närmiljön och landskapet som resurs i lärandet. Samlingsplats-gg Smårum Scen Platser rika på rekvisita Platser rika på material Olika sinnesstämning Platsburen kunskap/lärmiljö -platsen föränderlig! Leder till nya upplevelser och erfarenheter som stimulerar kreativitet och lärande.

4 Drakberget Ex Förskolans lärmiljöer skolgården Granen Regnbågsstranden sagoträdet trädgården boden l förskolan biblioteket Trollstigen Syften och mål med lärmiljöer

5 sarah Projekt Utomhuspedagogik som en metod i sfi-undervisning (Skolverket 2016)

6 Fler elever ska må bra i skolan och hitta sina vägar framåt I skiftande lärmiljöer skapas förutsättningar för fler elever att visa och utveckla förmågor och kunskaper - bär enda in i klassrummet!

7 Vad är utomhuspedagogik?

8 Utomhuspedagogik Utomhuspedagogik handlar inte bara om natur och friluftsliv, utan lika mycket om historia, samhälle, kultur, språk och geografi. Lära i autentiska miljöer. Upplevelsen är det centrala då eleverna lär med alla sinnen. Tanken är att barnen/eleverna tillsammans med pedagogen ska göra erfarenheter och reflektera kring upplevelsen. Gemensam referensram. Barnens/elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter ska tillvaratas. När lärandet verklighetsanknyts, ökar den kroppsliga delaktigheten. Teori och praktik kopplas samman. Lärande som berör. Frågor väcks och ska fångas upp av medvetna pedagoger. Stor ämnesintegration som leder till sammanhang och helhet.

9 Varför i verkligheten? I autentiska miljöer synliggörs elevers förmågor och kunskaper på ett nytt sätt. Detta stärker elevers självkänsla och kan förändra gruppdynamiken och lärsituationerna inne i klassrummet. Genom att elever får egna upplevelser och erfarenheter, skapas också goda förutsättningar för god skriv- och läsutveckling, då de känner delaktighet och förhoppningsvis blivit berörda av lärsituationer, språk, upplevelser eller miljöer. Genom lärande inne och ute skapas helhet och sammanhang för barn/elever i enlighet med styrdokumenten.

10 Kvalitativ undervisning Lärarens förmåga att skapa meningssammanhang för elever kring undervisningens innehåll, där fokus riktas mindre mot färdig kunskap och mer mot elevers successiva deltagande i kunskapspraktiker; där det ges möjlighet att pröva sina erfarenheter, sina nya kunskaper och sina förhållningssätt i autentiska situationer. Utmärkt undervisning- forskningsfaktorer i svensk och internationell belysning, Håkansson, Sundberg

11 Positiva effekter med barn och elevers undervisning/vistelse utomhus Varierade lek- och lärmiljöer (olika rum, årstider) för ökat lärande Möjlighet att koppla ihop teori och praktik för ökat lärande Möjlighet att se sammanhang, helhet Motion, kondition, rörelse och hälsa (fysisk och psykisk) Naturkänsla, naturkunskap Spänning, äventyr, utmaningar Upplevelser Gemenskap (även genusperspektiv) Ro för själen, avstressande Social, emotionell kompetens Glädje, välbefinnande

12 Elevhälsa God fysisk och psykisk hälsa är mycket centralt i en skola där lärande med hög måluppfyllelse står i fokus. Vad är hälsa? Enligt WHO definition är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning

13 Sociala relationer Sociala relationer är en mycket väsentliga för elevers kunskapsresultat. (Utmärkt undervisning Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Håkansson, Sundberg) Eleven i fokus elev-elev elev-lärare gruppen

14 A. Förmedlingssituationen Läraren förmedlar nytt lärstoff (film, pp, berättande, fakta) Eleven tillägnar sig lärstoffet Förberedelser (mål, vad ska hända )

15 B. Praktiskt arbete i skiftande lärmiljöer Praktiska upplevelser/aktiviteter i grupper i autentiska miljöer B1.1. Eleverna arbetar gruppvis A B1.2. Eleverna arbetar parvis eller enskilt. B F D C E

16 B. Praktiskt arbete i skiftande lärmiljöer B2. Presentation av gruppernas arbetevandring från grupp till grupp - Läraren leder samtal och reflektion. - Läraren avslutar med att ge en muntlig sammanfattning (auditiv struktur). A B F E D C

17 C. Bearbetning IKT- Digitala verktyg ett självklart verktyg för att koppla ihop lärprocessen Vidare arbete i klassrummet utifrån elevernas nya erfarenheter, kunskaper och frågor. Läsa, skriva och fördjupning. Reflektion, analys. Formulera sin kunskap. Redovisning/tillämpning och så börjar det om

18 Vad? Vem/vilka? Hur? Var? När? Hur får vi med ALLA? tillgängligt lärande Hur gör vi för att elever ska känna sig sedda? Hur hittar vi nycklarna och pusselbitarna för att förstå och se eleven?

19 Medvetet ledarskapet - What teachers do matters! (Hattie 2009) Komma i god interaktion. Vara tydlig med mål och uppgift. Lyhörd för vad elevens kunskap, behov och frågor- ge feedback. Skapa en tillåtande miljö. Skapa en positiv, stödjande relation.

20 Styrdokumentenskolans värdegrund ( lgr11/16) Undervisning ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap. Det ska finnas olika vägar att nå målet. Därför kan utbildning aldrig utformas lika för alla. Språkutveckling som platsburen pedagogik argumenterar för en grundläggande princip, där vi prioriterar tanke och handling i ett hållbart samhälle. Anders Szszepanski, Linköpings universitet

21 Lärandet sker här

22 och här med praktisk matematik Volym Hur stor är en kubikmeter? Språket i alla ämnen

23 fysik Språket i alla ämnenbalans jämvikt tyngdpunkt Praktiskt och teoretiskt lärande i ständig växelverkan

24 biologi Ekosystem Äng- Begrepp som näringskedja, biotop Språket i alla ämenn

25 Språk Sinnligt lärande Fysisk aktivitet Platsen som resurs Elevers delaktighet Fonologisk medvetenhet

26 med språket i rörelse Katarina Lycken Rüter Förskola-skolafritidshem

27 Sinnliga upplevelser av språk för elever med svenska som andraspråk

28 Läsa Läsa i olika miljöer (enskilt, helklass och läsgrupp) Hur väcker vi läsintresse och levandegör litteraturen för barn/elever? -Har ni något helvetesgap att hoppa över?

29

30 Läsa LÄSSPÅRläsa lyssna ordförståelse minnesträning förförståelse

31 Språkmellis Lilla gruppen Se dagen som helhet. Många språkstimulerande situationer varje dag.

32 Läsa Teori och praktik Utemiljön och utomhuspedagogiken som en specialpedagogisk resurs Bok och digitala verktyg som kunskapskälla i verkligheten Hur organiserar vi undervisningen? Lilla gruppen/parvis Lärmiljö

33 Berätta -kommunikativ förmåga

34 Berättande Berättar vi så mycket som vi borde/vill i verksamheten? Vilka hjälpmedel har ni och nycklar? Hur får ni barn och elever att berätta? Vilka miljöer använder ni idag för berättande och vilka skulle ni kunna använda? Ger elever erfarenheter av andra världar, kulturer och historia Förskola- gymnasium.

35 Ordförståelse-ämnesförståelse Begrepp och språk i alla ämnen Kretslopp Biotop Näringskedja Förmultning

36 ordförståelse ask

37 Tala dialog, samtal och muntligt framförande Utomhusmiljön avdramatiserar App Bitsboard

38 Undersökande arbete i fältdialog, kommunikativ förmåga

39 Egna berättelser

40 Argumentera Rovdjurstema Värderingsövningar Vem har mest rätt till naturen? Bild Rovdjurscentrat De 5 Stora

41 Redovisning/reflektionkommunikativ förmåga BIG 5 Så här tänkte vi! Så här gjorde vi! Vad var svårt? Detta har jag lärt mig. Detta vill vi veta mer om. Hur får vi elever på högstadiet att släppa på fasaden och våga utmana sig språkligt? Tänja på gränserna och ta klivet vidare. Röd tråd genom förskola-gymnasium Hur gör vi?

42 Lärmiljön utanför klassrummet avdramatiserar för en del elever så de presterar mycket högre

43 Skriva Sinnliga upplevelser ger goda grunder för skrift och egna formuleringar, samt reflektioner i bearbetningsfasen.

44 Egna förstahandsupplevelser Lärande som berör

45 Dikt poesi Herr Klorofyll vill baka en kaka och alla får smaka när det är varmt, men när det blir kallt så vill han inte baka och går ner till sitt hotell. Och alla löven faller, men när det blir varmt så kommer en fe och säger att de behöver honom, så han går upp igen och bakar något alla känner igen. Allt du behöver till fotosyntes är Sol, koldioxid och vatten. Fotosyntesen Integrera svenska-no

46 Förskolans och skolans utmaning barnet/eleven i fokus lärande som berör tillgängligt lärande samverkan för att skapa helhet

47 En av skolans utmaningar: Hur? Få eleven att engagera sig som deltagare i ett lärande som de finner mening i. Lärande genom kommunikation och samarbete i autentiska situationer. Hur skapar vi en inkluderande/tillgänglig skola med språket i fokus?

48 Varför ute och inne i växelverkan? Kunskap och språk med djupare rötter Mer varierad undervisning, fler ingångar Ökad motivation Ökad helhetssyn, sammanhang..dessutom arbetar vi för god elevhälsa och hållbar utveckling!

49 Diskussionsfrågor Vilka inspirerande lärmiljöer finns kring er förskola och skola? Hur kan vi använda skolgården, naturen, landskapet och årstiderna som resurs i lärandet och elevers språkutveckling? Vilka fysiska förutsättningar krävs för att tänja mer på gränsen mellan ute och inne i förskola/skola? Hur väcker vi barns/elevers läsintresse med naturen som resurs? Finns det något Helvetesgap nära förskolan att hoppa över och hur levandegör vi litteratur och berättelser? Hur får vi elever på högstadiet att släppa på fasaden och våga utmana sig språkligt?

50 Vilka fysiska förutsättningar krävs för att tänja mer på gränsen mellan ute och inne i förskola/skola? Skapa förutsättningar Plats/lärmiljö Ledarskap Material Metod Säkerhet Schema -alltid eleven/barnet i centrum! Tydliga mål med lärandet!

51 Medvetet ledarskap med eleven och språket i fokus inne och ute i växelverkan, är ett sätt att arbeta mot en mer tillgänglig för ALLA elever förskola-grundskola/fritidshem-gymnasium-vuxenutbildning

52 Möjligheter?! Gör plats för barn och unga (PDF att ladda ner) Boverket tillsammans med Movium har på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. Statsbidrag 500 miljoner utveckla skolgårdar och förskolegårdar Statsbidrag för att hälsofrämjande skolutveckling (45 miljoner). Senast 1 december 2016 (skola)

53 Aktuell forskning/litteratur Linköpings universitet, Centrum för utomhuspedagogik, Anders Szcezpanski Patrik Grahn, Fredrika Mårtensson, SLU (förskolans och skolans gård) Eva Ärlemalm-Hagsér, Mälardalens högskola och Göteborgs universitet, Sverige.(Genus, Engagerade i världens bästa? -Lärande för hållbarhet i förskolan 2013) Tvärvetenskaplig rapport 2011 Barns positiva naturkontakt (PDF) Naturvårdsverket, Sverige Hattie 2009, Visible learning (ledarskapet, klassklimat, feedback) Arne Jordet Klasserommet utanfor, 2010, Norge Studie Kings s College, London 2011 (En vecka på landet kan jämföra smed tre månader i klassrum) Sammanställning av forskning kring lärande, Utmärkt undervisning, Håkansson & Sundberg, 2012 Gärdenfors, Lusten att förstå, Natur Kultur, Doverborg, Pramling, Att undervisa barn i förskolan, Liber, 2014 Ingvar, Eldh; Hjärnkoll på skolan och varför barn behöver dig för att lära Ge plats för barn och unga!

54 Anna Westerlund Leg lärare och projektledare Färsna Naturcentrum Norrtälje Naturvårdsstiftelse Kontakta gärna oss för samarbeten, processledning av arbetslag, föreläsningar eller fortbildningar. Följ oss på Facebook (Färsna Naturcentrum)