Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A?"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur Miljö Samhälle Examensarbete 10 poäng Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? How are teachers helping their students to reach the grades they want in science? Helena Setterhill & Monika Uddenhed Lärarexamen 180 poäng Naturvetenskap och lärande Höstterminen 2005 Handledare: Gunilla Jakobsson Anders Jönsson Examinator: Margareta Ekborg

2

3 Sammanfattning Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att alla elever ska kunna nå sina betygsmål i naturkunskap A på gymnasiet. För att få underlag för undersökningen intervjuades fyra olika naturkunskapslärare. Resultatet visar på en mycket stor variation, dels mellan lärare men även mellan skolor, i hur man hjälper eleverna att nå sina mål. Alla lärare hjälper eleverna olika mycket och på olika sätt. Undersökningen visar på olika sätt att arbeta för att främja elevernas lärande och därmed hjälpa dem att nå sina betygsmål. Nyckelord: bedömning, betyg, gymnasieskolan, lärarroll, naturkunskap, undervisning 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning s. 7 2 Syfte och frågeställningar s Syfte s Frågeställningar s. 8 3 Teoretisk bakgrund s Undervisning och lärande s Hur går inlärning till? s Vilka är utgångspunkterna för undervisning? s Vad behöver man tänka på när man planerar sin undervisning? s Hur kan man konkretisera svåra delar av naturkunskapsundervisningen? s Bedömning s Vilka är utgångspunkterna för bedömning? s Är bedömning en viktig uppgift? s Hur går bedömningsprocessen till? s Vad ska man tänka på vid bedömning? s Vilka problem kan man stöta på vid betygssättning? s Prov som bedömningsunderlag s Metod s Datainsamlingsmetoder s Urval s Procedur s. 20 5

6 4.4 Analys av data s Resultat s Hur bestämmer de intervjuade lärarna arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt i klassen? s På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? s Diskussion och slutsatser s Hur bestäms arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt? s På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? s Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? s Avslutning s. 33 Källförteckning s. 34 Bilaga 1 Intervjufrågor s. 36 Bilaga 2 Kursplan och betygskriterier för NkA s. 37 6

7 1 Inledning Under vår verksamhetsförlagda tid har vi båda haft några olika handledare. Vi har då sett att dessa arbetar på olika sätt. Arbetssättet skiljer inte bara mellan lärarna, utan lärarna arbetar också på olika sätt med olika klasser. När vi själva har haft samma lektion med olika klasser har vi båda märkt att man måste variera undervisningen utifrån klassen. Många gånger går det inte att använda samma arbetssätt med två klasser beroende på att klasserna består av olika individer med olika behov. Därför väcktes det ett stort intresse hos oss att ta reda på hur lärare kommer fram till vilket arbetssätt som passar klasserna bäst. Vi har sett att vissa lärare bara arbetar mot målen för godkänd i de yrkesförberedande klasserna, och därmed blir det mycket svårare för eleverna att nå ett högre betyg. Detta ledde även till att vi började fundera på hur man gör en likvärdig bedömning mellan olika klassers elever. Alla lärare vill ju sina elevers bästa, men går det att tänka på alla elever i dagens skola? Vi har valt att rikta in oss på naturkunskap A eftersom det är vårt huvudämne, och vi har under praktiken undervisat i framför allt denna kurs. Naturkunskap A är dessutom en kurs som alla läser då den är ett kärnämne och tyvärr är det många elever som inte blir godkända. Våra förhoppningar är att vi efter avslutat examensarbete kommer att vara mer rustade för att komma ut i verkligheten och göra det bästa för våra elever. 7

8 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på hur lärare arbetar för att hjälpa eleverna att nå sina betygsmål i naturkunskap A, d v s att klara av kursen på bästa möjliga sätt. Vi vill undersöka om lärare i sitt arbetssätt ger olika elever samma chanser till att nå sina betygsmål, samt att ta reda på vad de intervjuade lärarna grundar elevernas betyg på. 2.2 Frågeställningar Vår huvudfråga lyder: Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? Våra frågor är: Hur bestämmer de intervjuade lärarna arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt i klassen? På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? 8

9 3 Teoretisk bakgrund 3.1 Undervisning och lärande Hur går inlärning till? Det finns olika syn på hur elever lär sig. Ur ett behavioristiskt synsätt skall eleverna först lära sig grundläggande fakta steg för steg och först på ett senare stadium kommer förväntningarna på att de ska kunna tänka, reflektera och kunna använda det de lärt sig. Detta skiljer sig från en kognitiv inlärningsteori där inlärning är en aktiv konstruktionsprocess där eleverna tar emot, tolkar och knyter samman information med det som de redan vet (Dysthe, 2001). Språket har en stor betydelse för begreppsutveckling och en central roll för den mentala utvecklingen (Vygotsky, 1997). Tänkandet utvecklas bäst genom problemlösning, då eleven för en inre verbal dialog med sig själv. Människor lär sig och utvecklas också i samspel med andra människor samt med den miljö de lever i, ett så kallat sociokulturellt perspektiv. Det sociala sammanhanget utgör utgångspunkten för utvecklingen, men kunskapen görs till vår egen på ett inre och individuellt plan. För att en elev ska kunna förstå abstrakta vetenskapliga begrepp måste elevens vardagstänkande utvecklas mot ett vetenskapligt tänkande. Varje människa har två olika individuella utvecklingsnivåer. I den ena nivån kan eleven lösa ett problem på egen hand utifrån de kunskaper som eleven har sedan tidigare. Den andra nivån kan eleven uppnå med hjälp av en handledare som har större kunskap inom området. Det är allmänt accepterat att allt lärande måste börja där eleven befinner sig (Sjøberg, 2000, s 317). Detta är fullständigt nödvändigt om man har en konstruktivistisk utgångspunkt. Genom att förändra eller förkasta den kunskap som redan finns sker en konstruktion av ny kunskap. För att detta ska gå måste man bygga på elevernas erfarenheter och kunskaper på ett aktivt sätt. Ser man dessutom på kunnande som individuellt konstruerat men socialt medierat, s a s socialkonstruktivistiskt, så har lärare och elever den gemensamma uppgiften att tillsammans arbeta för att uppnå kursplanernas mål (Sjøberg, 2000). 9

10 Varje lärare bör börja med att ta reda på så mycket som möjligt om vad och hur eleverna tänker och vad de vet om det som skall tas upp i undervisningen. Om de vetenskapliga begreppen på olika sätt tillämpas på vardagligt uppfattade fenomen och att det vardagliga tänkandet utmanas får dessa en fördjupad innebörd (Andersson, 2001). Hur lärare arbetar påverkar eleverna och deras inlärning. Learning by doing är ett kraftfullt slagord av John Dewey (citerad i Egidius, 2002). Han menar att den bild vi får av världen inte är ett resultat av vad någon har berättat för oss, utan uppstår när vi prövar oss fram i arbete och i handling. Dewey ansåg att elever behöver känna engagemang i en uppgift och kunna sätta sig in i uppgiftens natur, se dess svårigheter, tänka efter och sedan med fantasins hjälp kunna ställa och pröva hypoteser. De kan sedan resonera sig fram till den mest troliga lösningen på uppgiften. Laborationer, arbetsövningar och exkursioner ska därför inte bara konkretisera och åskådliggöra, utan även vänja eleverna att pröva idéer och uppslag i verkligheten Vilka är utgångspunkterna för undervisning? Det är viktigt att ha i åtanke att alla elever är olika. Gardner (1993) (citerad i Eby, 2002) menar i sin teori om multipel intelligens att man har mer än en typ av intelligens: ord-, logisk och matematik-, konst-, musik-, människo-, självinsikts- samt naturintelligens (d v s förstår naturfenomen). Lärare som ser alla olika intelligenser och tar hänsyn till dessa i undervisningen ger eleverna en bättre lärandemiljö där alla får använda sig av sin starka sida. Det är lärarens uppgift att hjälpa eleverna i deras utveckling (Carlgren och Marton, citerade i Linde, 2003) Detta kan vara svårt, men det är viktigt att läraren gör sitt bästa. Det är även viktigt att se eleverna som individer med olika förutsättningar och förkunskaper för att kunna få en så bra arbetsmiljö som möjligt. Första gången man träffar en ny klass kan det vara bra om man tar reda på vad eleverna kan, och vad de är intresserade av. Ju mer eleverna har att säga till om, desto mer ökar deras intresse. En effektiv lärandemiljö utmärks av stor flexibilitet i undervisning. När det är dags att introducera ett nytt område för eleverna är det viktigt att man som lärare har övervägt vilken metod man ska använda (Eby, 2002). 10

11 Flexibilitet är ett nyckelord i lärarrollen, trots att strukturen är viktig. En lärare måste kunna anpassa sig efter olika situationer, t ex byta spår om det tänkta inte alls fungerar Vad behöver man tänka på när man planerar sin undervisning? I spänningsfältet mellan skolans krav och elevens behov av meningsfullhet finns det en balans som lärare måste upprätthålla. Som lärare handlar det mer om att upprätthålla denna balans än att ensidigt välja det ena eller det andra arbetssättet (Fritzén och Gerrevall, 2001). Lärare är i allmänhet obenägna eller motståndare till förändring i lärararbetet. (Lortie, citerad i Selghed, 2004, s 33). Lortie har studerat lärares kåranda, men ser även lärare som ensamvargar som bara har en kortsiktig planering. För att få den balans som Fritzén och Gerrevall (2001) talar om är det viktigt att man i den långsiktiga planeringen lägger in olika arbetssätt. De naturvetenskapliga ämnena består av en omfattande mängd kunskap och vi som lärare måste därför göra viktiga val mellan vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt att ta upp med eleverna. Ämnet består inte bara av kunskaper utan även av metoder, arbetssätt och processer. Kännetecken på en bra lärare är en lärare som behärskar stoffet i ämnet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna och som kan använda associationer, metaforer, bilder, exempel och illustrationer som ger mening för eleverna (Sjøberg, 2000). Det finns fem frågor som läraren bör tänka på när skoldagen och dess lektioner och aktiviteter planeras (Eby, 2002). Gör man detta blir klassrummet ett samhälle av aktiva elever. Dessa fem frågor är följande: 1. Når du fram med budskapet till eleven? 2. Förses elever med möjligheter att interagera med varandra? Får de chans att se den praktiska vikten av det som de måste lära sig? 3. Presenteras nya ord och idéer i en kontext som eleven kan koppla till ett större sammanhang? 4. Reagerar du på ett lämpligt sätt när elever svarar fel? Man måste ha nolltolerans när det gäller hånande av andra elever. 5. Hur ökar du nivån på elevernas engagemang i klassrummet? Det måste finnas flera tillfällen för detta. 11

12 Det finns elever som inte tycker om att tala inför klassen och dessa har ofta problem med att lyssna uppmärksamt och behandla information. Krashen (1982) (citerad i Eby, 2002) kallar detta för ett effektivt filter, en emotionell process som hindrar eleven från att höra eller behandla ny information. En lärare som vill minska eller ta bort detta filter måste skapa ett klassrumsklimat som stärker och motiverar eleverna samtidigt som det minskar ängslan Hur kan man konkretisera svåra delar av naturkunskapsundervisningen? När man ska närma sig okända och svåra områden har modeller en central ställning (Sjøberg, 2000). Många modeller har dock begränsningar då de både frigör och binder, bland annat kan de misstolkas av eleverna. Men modeller kan leda tankarna och ge nya idéer samtidigt som de ur pedagogisk synpunkt gör att vi kan jämföra det okända och osynliga med det som är känt och synligt. Genom att närma sig en komplex verklighet på ett analytiskt sätt, d v s att man förenklar den och studerar mer hanterliga delar var för sig, försöker man skapa förståelse. Utan modeller av olika slag blir vissa delar av naturkunskapen alldeles för abstrakta för eleverna. Som lärare är det viktigt att man alltid noga överväger val av modell och att man kontrollerar att eleverna inte misstolkat modellen. 3.2 Bedömning Det råder en intern relation mellan kunskap, lärande och bedömning. Man måste analysera den syn på kunskap och lärande som råder i situationen för att kunna tränga in i villkoren för bedömning av kunnande (Fritzén och Gerrevall, 2001). Enligt Skolverket (2001) har denna syn betydelse för hur undervisningen organiseras. Denna syn påverkar även vad som bedöms, vilket bedömningsunderlag som används och hur underlaget samlas in. För att utvärdera om lärandet sker och om det sker mot de mål som satts upp, behöver man ständigt göra en bedömning. Det är alltså lika viktigt att läraren känner till elevernas syn på lärande, som att eleverna känner till lärarens syn. Det är först då som man kan få en dialog. 12

13 3.2.1 Vilka är utgångspunkterna för bedömning? Det finns i huvudsak två olika utgångspunkter för bedömning (Korp, citerad i Kjellström, 2005). Antingen sker bedömningen av ett arbete på basis av bedömarens helhetsintryck, eller används en bedömning där man tittar på olika delar av en process. Fördelen med att bedöma helhetsintrycket är att man tar hänsyn till hela processen. Den stora nackdelen är att bedömaren kanske inte blir uppmärksam på elevens styrkor och svagheter. När man bedömer olika delar av processen beskrivs både elevens styrkor och svagheter. Eleverna kan via metoden få feedback på sin förmåga och man kan även lägga olika vikt på olika delar. Naturkunskapskursen delas oftast in i olika områden som bedöms efterhand, men slutbetyget ska spegla helheten. Alltså används båda utgångspunkterna under kursens gång. I målen för naturkunskap A står det bland annat att eleven ska kunna göra observationer och enkla experiment där de ska kunna analysera och tolka resultaten. Dessa ska man kunna beskriva både muntligt och skriftligt. Eleven ska även aktivt kunna delta i diskussioner (kursplan för naturkunskap A). Vill läraren att eleverna visar att de kan laborera, måste de givetvis ges tillfälle till detta (Pettersson, 2005) Är bedömning en viktig uppgift? Lärare bör arbeta mycket med förståelseinriktad undervisning, öppna gripbara kriterier och utifrån tydliga måldefinitioner. Detta är något som beslutats av betygsberedningen under 1992 (uppdrag SOU 1992:59). Lärarna ska konkretisera de nationella målen så att eleverna får en chans att förstå och därmed nå alla mål. Det är en viktigt men svår uppgift i skolans arbete att bedöma andra människors prestationer. Då skolan uppgift är att bidra till elevernas allsidiga utveckling, bör lärare dagligen ägna sig åt att värdera sina elevers prestationer. För att ge eleverna individuellt stöd kan man variera bedömningsmetoderna. Detta kan man göra genom att kartlägga elevernas behov och därefter välja undervisningsmetoder. Det målrelaterad betygssystemet säger att ett betyg skall tala om vad eleven uppnått under hela sin studietid (Skolöverstyrelsen, 1990). 13

14 3.2.3 Hur går bedömningsprocessen till? Det finns tre sätt att sätta betyg: 1) kriterierna formuleras innan kursen börjar 2) kriterierna formuleras när kursen är klar 3) kriterierna formuleras efter individens förmåga, s k ipsativa betyg. Detta sätt har aldrig sanktionerats av statsmakterna (Fritzén och Gerrevall, 2001). Med det gällande betygssystemet sätts betygen enligt det första sättet, d v s efter kriterier som formulerats innan kursen startade. När vi bedömer elevernas kunnande gör vi det främst genom att bedöma begreppsförståelse med hjälp av slutprov, istället för att bedöma eleven vid varje moment i undervisningen. Dessutom är det viktigt att värdera elevens förståelse av och förtrogenhet med skilda begrepp åtminstone lika högt som fakta och färdigheter vid betygssättningen (ibid). Då kriterierna redan är satta innan kursen börjar har eleverna egentligen ingenting att säga till om när det gäller bedömningsgrunderna, men det gällande betygssystemet öppnar för insyn och argumentation (Carlgren, 2002). Nu har eleverna rätt till inflytande över undervisningens planering och kan också vara med och diskutera skolans lokala kriterier. Det är dock fortfarande lärarna som bedömer nivån på elevernas kunnande. Om eleverna får vara med och reflektera över de nationella kriterierna ökar deras medvetande om bedömningsgrunderna, men även deras lärande. Det gällande betygssystemet är ganska motsägelsefullt när man tittar på elevernas inflytande. Å ena sidan har de inflytande över undervisningen och lokala kriterier, men å andra sidan är det de nationella kriterierna som styr. De nationella kriterierna är redan satta och där har eleverna inget inflytande (ibid). De instrument man använder sig av och de sätt man bedömer på utmärks av stor flexibilitet. Därför är det viktigt att eleverna genom att ställas i olika situationer får visa sin kompetens på olika sätt, muntligt, skriftligt och genom handling (Pettersson, 2005). Genom att analysera hur eleven har arbetat och löst olika uppgifter vid olika tillfällen kan man på ett allsidigt sätt beskriva elevens kunskap och kunskapsutveckling. Om analysen utelämnas tenderar bedömningen att uppfattas som en dom och ett fördömande. Eleven får då tankar som: jag kan inte, vill inte och vågar inte. 14

15 Om kunnandet analyseras och värderas i bedömningen utvecklas eleven i sitt lärande och känner en tilltro till sin egen förmåga. Eleven får då stället tankar som: jag kan, vill och vågar. När elevernas kunnande är föremål för bedömning är det viktigt att de får visa sitt kunnande på så många olika sätt som möjligt. Lärarens bedömningsmetoder måste passa för att pröva den kunskap de vill att eleverna ska utveckla. Om de vill att alla eleverna ska kunna tolka, analysera, tillämpa, undersöka och föra resonemang så måste de spegla detta i sin bedömning (Gipps, citerad i Kjellström, 2005) Vad ska man tänka på vid bedömning? Alla elever i samma ålder och undervisningsmiljö lär sig inte lika mycket på samma tid. Även om de är lika gamla är variationen mellan eleverna stor och deras lärande beror då på olika förutsättningar (Emanuelsson, 2002). Lärande sker inuti eleverna, men kräver ett socialt sammanhang (Dysthe, 2001). Om elevens prestationer värderas utifrån dennes egna arbetsinsatser, borde eleven få godkänt om den gör en gedigen insats (Emanuelsson, 2002). Elevernas ansträngningar för ett godkänt är i de flesta skolsammanhang mycket varierande. Vissa elever klarar den beslutade kriterienivån genom att knappt lägga ned något arbete, när andra får slita riktigt hårt (Selgheds, 2004). I Skolverket (2001) för man fram att läraren under kursens gång fortlöpande måste bedöma om varje elev följer den planerade vägen och når de mål som ska uppfyllas. Om eleven inte kan nå de uppsatta målen ska skolan tillsammans med eleven och dennes föräldrar ta reda på vad som behöver göras för att eleven ska kunna nå målen. Skolan är skyldig att skapa en miljö där eleverna på bästa sätt kan utvecklas i sitt lärande, och skolan skall även ställa sådana resurser till förfogande. Med det grupprelaterade betygssystemet, som vi lämnade 1990, baserades elevernas betyg på jämförelser med vad de andra eleverna presterade i samma ämne med hjälp av en så kallad normalfördelningskurva. Då var det få elever som kunde få betyget fem, men i dagens målrelaterade system kan i princip alla elever få de högsta betygen. Nu bedöms nämligen prestationerna efter hur väl de uppfyller kursens mål och kriterier, oberoende av de andra eleverna. Uppnåendemålen anger det minimum av kunskaper för betyget G som varje elev ska ha uppnått vid kursens slut. 15

16 Det är skolans skyldighet att hjälpa eleverna och se till att det finns resurser så att alla elever kan gå ut gymnasiet med ett slutbetyg. Undervisningen ska vara individanpassad samtidigt som den ska vara anpassad efter klassen och det är även viktigt att eleverna får flera tillfällen då de kan visa upp sina färdigheter Vilka problem kan man stöta på vid betygssättning? Lärarens uppgift försvåras ju öppnare målen och betygskriterierna är formulerade. Jämförbarheten i betygsättningen äventyras då lärare har större frihet att själv tolka betygskriterierna. Ett annat problem som många lärare kan känna är att betygsstegen är allt för breda. Då rättvisa betyg är något som alla, både lärare och elever vill ha, tycker många att det finns för stor variation mellan eleverna framförallt inom betygsgruppen G (Selghed, 2004). Enligt styrdokumenten är det endast den formella kompetensen som ska betygsättas, även om social utveckling har lyfts fram som viktiga komponenter. Det finns en risk att betygsättningen görs utifrån lärares egna idéer, då kursplanerna ger så stora friheter för lärare att välja vad som ska tas upp och hur det ska tas upp. Lärare är skyldiga att sätta betyg. Men det finns ingenting som säger att lärare gör samma tolkningar som de som tagit fram och beslutat om de mål och kunskapsrelaterade betygssystem som nu finns (ibid). Huvudsyftet med betygskriterierna är att se om eleven kan behärska vissa bestämda uppgifter och kunskapsområden, inte att rangordna och jämföra dem. Fakta, förståelse, färdighet och förtroende är alla kunskapsformer utifrån vilka eleverna ska bedömas efter enligt betygskriterierna. Då dessa kunskapsformer bygger på varandra är det viktigt att se till elevernas prestationer (ibid) Prov som bedömningsunderlag. Som lärare behöver man, beroende på betygssystemet, göra en kvalitativ mätning av elevers kunskaper när man sätter betyg. Ett betygssystem kan inte göras oberoende av kunskapsteoretiska ställningstaganden. För att få hög giltighet i prov och tester krävs det att det finns innehållsvaliditet i dessa. Det gäller att man på ett bra sätt täcker av hela det område som ska testas. Om t ex en elektrikerelev missar på vilken färg som markerar jord, kan man inte godkänna personen bara för att denna är mycket bra på beräkna motstånd. 16

17 Det är även viktigt att man klart angivit vad testet ska svara mot, s k kriterievaliditet (Linde, 2003). Det är viktigt att lärarna utgår från kurskriterierna när testet formuleras, så att eleverna testas på det som är väsentligt. Enligt Skolöverstyrelsen (1990) kan ett detaljerat läxförhör ur lärarens synvinkel ha till uppgift att tala om för eleverna att det är viktigt att läsa läxan, medan eleverna tolkar det som att läraren ger besked om vad som är viktigt att minnas. De frågor som ställs på små detaljer, t ex bildtexter, avslöjar den slarvige läsaren. Detta kan leda till läsaren går vilse i hur man bör läsa läxor. Genom att använda prov som utformats för att vara lätträttade förstärks lätt denna slags missuppfattning. Prov har en viktig roll i bedömningsprocessen i dagens skola. Därför är det viktigt att proven utformas så att läraren verkligen ser att eleven har den kunskap och förståelse som krävs (ibid). 17

18 4 Metod 4.1 Datainsamlingsmetoder Genom att använda intervju som redskap i undersökningar kan man få kvalitativa svar på undersökningens frågor (Johanssson och Svedner, 2004). Intervjun bygger på fasta frågor som ställs i samma ordning till alla deltagarna, vilket gör att man kan se likheter och skillnader i deras svar. Då frågorna är formulerade för att ge öppna svar finns det inte bara ett rätt svar på dessa. Om intervjun hade bestått av fasta svarsalternativ hade undersökningen fallerat (ibid). Då vårt arbete utgår från två frågeställningar ansåg vi att det behövdes flera mindre frågor för att besvara dessa. Intervjun är i stora drag indelad i frågor kring arbetssätt och bedömning. Frågorna ligger som underlag till det vi ville får fram i undersökningen. Vissa frågor är av ja/nej-typ enbart för att vissa fakta inte skulle missas. Se bilaga 1 för alla frågor. Vid en intervju ligger den stora svårigheten i att få den intervjuade att ge uttömmande svar och att dessa svar verkligen avspeglar hans eller hennes inställning och erfarenheter utan att de påverkas av intervjuaren (ibid). Vid en intervju bör man undvika att ställa abstrakta frågor och varför-frågor. Ett stort problem vid intervjuer är att intervjuaren kan påverka den intervjuade genom att, oftast utan att själv märka det, uttrycka sina förväntningar och värderingar (ibid). Den stora fördelen med en intervju jämfört med en enkät är att man kan försöka få svar på alla frågor, dessutom kan man få bättre svar då många tröttnar på att skriva utfyllande svar i en enkät. Skulle någon fråga vara lite obegriplig kan man under en intervju försöka förklara vad man menar med frågan i stället för att den blir överhoppad. Märker man att den intervjuade börjar prata om något helt annat än frågan kan man försöka vinkla in honom eller henne. Detta går att göra vid en intervju eftersom denna sker via en personlig kontakt. En enkät som skickas ut är däremot mycket mer opersonlig. Då vi visste att de sista frågorna kunde vara lite svårbegripliga och eventuellt kräva ett förtydligande, tyckte vi att intervjun var den bästa metoden för oss. Några av frågorna kräver ett lite mer uttömmande svar, och vid en enkät hade dessa för oss viktiga frågor kanske blivit överhoppade. Under intervjun kan man komma på någon eventuell 18

19 följdfråga, detta går inte att lägga till om lärarna svarar via en enkät. Vi tror även att en personlig kontakt skapar ett förtroende som resulterar i mer ingående svar. Observation som insamlingsmetod istället för intervju hade kunnat ge svar på hur de intervjuade arbetar i olika klasser. Observation hade kunnat ge ett svar på frågor som: Hur ser en vanlig lektion i naturkunskap ut hos dig? Där emot kommer det inte fram något svar på frågor som rör de intervjuades tankesätt och bedömningsgrunder. Detta får man fram vid intervju. Som ett komplement till undersökningen kan observationer med fördel göras innan intervjun. Vid observationer kan man antingen skriva ned viktiga händelser, typ dagboksanteckningar, eller föra ett protokoll där man tittar på vissa specifika skeenden (Johansson och Svedner, 2004). Då vi haft L1 och L2 som handledare och följt deras arbete, så har vi indirekt observerat dessa före intervjutillfället. 4.2 Urval Undersökningen gjordes under höstterminen 2005 på två gymnasieskolor, en landsortsskola och en storstadsskola, detta för att få en större bredd än att bara ta lärare från en skola. Från början var det tänkt att två skolor från storstaden, med olika elevunderlag, skulle delta i undersökningen. Landsortsskolan ligger i mitten av Skåne och har upptagningsområde i tre kommuner. Skolan har cirka elever som kommer från sju olika högstadieskolor. Från skolan valde vi ut två lärare i olika åldrar och med olika arbetsstilar. Då detta är vår partnerskola och vi lärt känna de flesta av naturkunskapslärarna där kunde vi välja dessa personligen. Fördelen med att personligen kunna välja två lärare är framför allt att vi på så sätt visste att vi skulle få se två olika sidor av läraryrket. Vi har valt att kalla lärarna från landsortsskolan för L1 och L2 och lärarna från storstadsskolan för S1 och S2. Detta för att bevara deras anonymitet (Johansson och Svedner, 2004). L1 är en manlig lärare med flera års erfarenhet. Han arbetar framför allt med de yrkesförberedande programmen. L2 är en kvinnlig lärare med tio års arbetserfarenhet. Hon har framför allt studieförberedande program. Då vi båda har haft både L1 och L2 som handledare har vi även kunnat observera hur de arbetar i sina klasser. 19

20 I storstadsskolan, som ligger i sydvästra Skåne, valde rektorn ut två lärare med olika ålder, som han fann lämpliga att intervjua. Nackdelen med detta för oss slumpmässiga urval är att många rektorer väljer de lärare de tycker är representativa för skolan. Skolan är mångkulturell med upptagningsområde i hela storstaden. Skolan har tidigare haft väldigt hög intagningspoäng, men har under senare år tappat toppstudenter till andra skolor i storstaden. Både S1 och S2 är kvinnor, där S2 är den som är äldst. S1 arbetar även på en annan skola i storstaden och har därför kontakt med minst ett arbetslag på var skola. Vi har inte observerat deras lektioner, utan har utgått enbart från deras svar under intervjun. Eftersom undersökning riktar in sig på naturkunskap A i gymnasieskolan var vårt enda kriterium att det skulle vara naturkunskapslärare i undersökningen. 4.3 Procedur Lärarna på landsortsskolan kontaktades via e-post och intervjuerna ägde rum i en av lektionssalarna. Vid storstadsskolan gick det till på ett annat sätt. Där togs det en personlig kontakt med rektorn, som gav oss namnen på de lärare han tyckte vi skulle ta kontakt med. Denna kontakt skedde i sin tur via e-post. Intervjun ägde rum i lärarnas gemensamma arbetsrum. Då dessa hade svårt med att hitta tid till intervjun p g a kort varsel så blev det en gruppintervju istället för två enskilda intervjuer. Intervjuerna tog mellan 20 och 40 minuter. Första dagen vi var ute på intervju träffade vi lärarna på landsortsskolan. L1 intervjuades av den ena personen medan den andra förde korta anteckningar, stolpar. När det sedan var dags att intervjua L2 gjorde vi tvärtom. Andra dagen träffade vi lärarna från storstadsskolan. Även vid detta tillfälle ställdes frågorna av en person då det annars skulle kunna upplevas som ostrukturerat och rörigt. Under intervjuerna försökte vi vara så öppna som möjligt och inte ge uttryck för våra egna förväntningar. Vi försökte att hålla ett så neutralt kroppsspråk som möjligt för att inte de intervjuade inte skulle ändra sina svar för att anpassa sig till oss. Vi visade att det viktigaste är vad de och inte vi tycker. Alla intervjuerna spelades in på band, som sedan avlyssnades och skrevs av innan de spelades över (se Johansson och Svedner, 2004). Intervjuerna spelades in då mycket av intervjun skulle kunna gå förlorad om det enbart hade förts anteckningar. 20

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011

Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011 Skolverket 106 20 Stockholm 1 (5) Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011 Sammanfattning Skolinspektionen har gått igenom Skolverkets förslag till ämnesplaner för Svenska

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Varför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination

Varför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination Kursmål Att göra Hålltider Portföljer beskrivna i narrativ + exempel Att ge feedback = kritik = återkoppling Betygsättning Att få feedback Format Blandade kommentarer Övrigt Regler Far & flyg 1 Efter genomgången

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Christina Cliffordson, Högskolan Väst Gudrun Erickson, Göteborgs universitet Bakgrund

Läs mer

Innehåll. Inledning 3. Artikel: Betyg förr, nu och i framtiden 4. Frågor & Svar: Om betyg och bedömning 7. Fakta om: Betyg & Bedömning 8

Innehåll. Inledning 3. Artikel: Betyg förr, nu och i framtiden 4. Frågor & Svar: Om betyg och bedömning 7. Fakta om: Betyg & Bedömning 8 Innehåll Inledning 3 Artikel: Betyg förr, nu och i framtiden 4 Frågor & Svar: Om betyg och bedömning 7 Fakta om: Betyg & Bedömning 8 Artikel: Elevers upplevelser av bedömning och betyg 10 För & Emot: Betyg

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Betygssystemets antaganden och historia

Betygssystemets antaganden och historia Betygssystemets antaganden och historia Vi skiljer påp sakerna i vår v r världv En stol har vissa (avgörande) egenskaper Ett bord har andra (avgörande) egenskaper Vi skiljer påp eleverna i vår v r skola

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE Som absolut nybörjare i programmering och utan att ha några handledarpass: Mycket tufft, låg bokstavligen talat i fosterställning varannan vecka... Den gav en bra grund till fortsatta egenstudier i C++.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer