Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A?"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur Miljö Samhälle Examensarbete 10 poäng Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? How are teachers helping their students to reach the grades they want in science? Helena Setterhill & Monika Uddenhed Lärarexamen 180 poäng Naturvetenskap och lärande Höstterminen 2005 Handledare: Gunilla Jakobsson Anders Jönsson Examinator: Margareta Ekborg

2

3 Sammanfattning Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att alla elever ska kunna nå sina betygsmål i naturkunskap A på gymnasiet. För att få underlag för undersökningen intervjuades fyra olika naturkunskapslärare. Resultatet visar på en mycket stor variation, dels mellan lärare men även mellan skolor, i hur man hjälper eleverna att nå sina mål. Alla lärare hjälper eleverna olika mycket och på olika sätt. Undersökningen visar på olika sätt att arbeta för att främja elevernas lärande och därmed hjälpa dem att nå sina betygsmål. Nyckelord: bedömning, betyg, gymnasieskolan, lärarroll, naturkunskap, undervisning 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning s. 7 2 Syfte och frågeställningar s Syfte s Frågeställningar s. 8 3 Teoretisk bakgrund s Undervisning och lärande s Hur går inlärning till? s Vilka är utgångspunkterna för undervisning? s Vad behöver man tänka på när man planerar sin undervisning? s Hur kan man konkretisera svåra delar av naturkunskapsundervisningen? s Bedömning s Vilka är utgångspunkterna för bedömning? s Är bedömning en viktig uppgift? s Hur går bedömningsprocessen till? s Vad ska man tänka på vid bedömning? s Vilka problem kan man stöta på vid betygssättning? s Prov som bedömningsunderlag s Metod s Datainsamlingsmetoder s Urval s Procedur s. 20 5

6 4.4 Analys av data s Resultat s Hur bestämmer de intervjuade lärarna arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt i klassen? s På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? s Diskussion och slutsatser s Hur bestäms arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt? s På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? s Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? s Avslutning s. 33 Källförteckning s. 34 Bilaga 1 Intervjufrågor s. 36 Bilaga 2 Kursplan och betygskriterier för NkA s. 37 6

7 1 Inledning Under vår verksamhetsförlagda tid har vi båda haft några olika handledare. Vi har då sett att dessa arbetar på olika sätt. Arbetssättet skiljer inte bara mellan lärarna, utan lärarna arbetar också på olika sätt med olika klasser. När vi själva har haft samma lektion med olika klasser har vi båda märkt att man måste variera undervisningen utifrån klassen. Många gånger går det inte att använda samma arbetssätt med två klasser beroende på att klasserna består av olika individer med olika behov. Därför väcktes det ett stort intresse hos oss att ta reda på hur lärare kommer fram till vilket arbetssätt som passar klasserna bäst. Vi har sett att vissa lärare bara arbetar mot målen för godkänd i de yrkesförberedande klasserna, och därmed blir det mycket svårare för eleverna att nå ett högre betyg. Detta ledde även till att vi började fundera på hur man gör en likvärdig bedömning mellan olika klassers elever. Alla lärare vill ju sina elevers bästa, men går det att tänka på alla elever i dagens skola? Vi har valt att rikta in oss på naturkunskap A eftersom det är vårt huvudämne, och vi har under praktiken undervisat i framför allt denna kurs. Naturkunskap A är dessutom en kurs som alla läser då den är ett kärnämne och tyvärr är det många elever som inte blir godkända. Våra förhoppningar är att vi efter avslutat examensarbete kommer att vara mer rustade för att komma ut i verkligheten och göra det bästa för våra elever. 7

8 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på hur lärare arbetar för att hjälpa eleverna att nå sina betygsmål i naturkunskap A, d v s att klara av kursen på bästa möjliga sätt. Vi vill undersöka om lärare i sitt arbetssätt ger olika elever samma chanser till att nå sina betygsmål, samt att ta reda på vad de intervjuade lärarna grundar elevernas betyg på. 2.2 Frågeställningar Vår huvudfråga lyder: Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? Våra frågor är: Hur bestämmer de intervjuade lärarna arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt i klassen? På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? 8

9 3 Teoretisk bakgrund 3.1 Undervisning och lärande Hur går inlärning till? Det finns olika syn på hur elever lär sig. Ur ett behavioristiskt synsätt skall eleverna först lära sig grundläggande fakta steg för steg och först på ett senare stadium kommer förväntningarna på att de ska kunna tänka, reflektera och kunna använda det de lärt sig. Detta skiljer sig från en kognitiv inlärningsteori där inlärning är en aktiv konstruktionsprocess där eleverna tar emot, tolkar och knyter samman information med det som de redan vet (Dysthe, 2001). Språket har en stor betydelse för begreppsutveckling och en central roll för den mentala utvecklingen (Vygotsky, 1997). Tänkandet utvecklas bäst genom problemlösning, då eleven för en inre verbal dialog med sig själv. Människor lär sig och utvecklas också i samspel med andra människor samt med den miljö de lever i, ett så kallat sociokulturellt perspektiv. Det sociala sammanhanget utgör utgångspunkten för utvecklingen, men kunskapen görs till vår egen på ett inre och individuellt plan. För att en elev ska kunna förstå abstrakta vetenskapliga begrepp måste elevens vardagstänkande utvecklas mot ett vetenskapligt tänkande. Varje människa har två olika individuella utvecklingsnivåer. I den ena nivån kan eleven lösa ett problem på egen hand utifrån de kunskaper som eleven har sedan tidigare. Den andra nivån kan eleven uppnå med hjälp av en handledare som har större kunskap inom området. Det är allmänt accepterat att allt lärande måste börja där eleven befinner sig (Sjøberg, 2000, s 317). Detta är fullständigt nödvändigt om man har en konstruktivistisk utgångspunkt. Genom att förändra eller förkasta den kunskap som redan finns sker en konstruktion av ny kunskap. För att detta ska gå måste man bygga på elevernas erfarenheter och kunskaper på ett aktivt sätt. Ser man dessutom på kunnande som individuellt konstruerat men socialt medierat, s a s socialkonstruktivistiskt, så har lärare och elever den gemensamma uppgiften att tillsammans arbeta för att uppnå kursplanernas mål (Sjøberg, 2000). 9

10 Varje lärare bör börja med att ta reda på så mycket som möjligt om vad och hur eleverna tänker och vad de vet om det som skall tas upp i undervisningen. Om de vetenskapliga begreppen på olika sätt tillämpas på vardagligt uppfattade fenomen och att det vardagliga tänkandet utmanas får dessa en fördjupad innebörd (Andersson, 2001). Hur lärare arbetar påverkar eleverna och deras inlärning. Learning by doing är ett kraftfullt slagord av John Dewey (citerad i Egidius, 2002). Han menar att den bild vi får av världen inte är ett resultat av vad någon har berättat för oss, utan uppstår när vi prövar oss fram i arbete och i handling. Dewey ansåg att elever behöver känna engagemang i en uppgift och kunna sätta sig in i uppgiftens natur, se dess svårigheter, tänka efter och sedan med fantasins hjälp kunna ställa och pröva hypoteser. De kan sedan resonera sig fram till den mest troliga lösningen på uppgiften. Laborationer, arbetsövningar och exkursioner ska därför inte bara konkretisera och åskådliggöra, utan även vänja eleverna att pröva idéer och uppslag i verkligheten Vilka är utgångspunkterna för undervisning? Det är viktigt att ha i åtanke att alla elever är olika. Gardner (1993) (citerad i Eby, 2002) menar i sin teori om multipel intelligens att man har mer än en typ av intelligens: ord-, logisk och matematik-, konst-, musik-, människo-, självinsikts- samt naturintelligens (d v s förstår naturfenomen). Lärare som ser alla olika intelligenser och tar hänsyn till dessa i undervisningen ger eleverna en bättre lärandemiljö där alla får använda sig av sin starka sida. Det är lärarens uppgift att hjälpa eleverna i deras utveckling (Carlgren och Marton, citerade i Linde, 2003) Detta kan vara svårt, men det är viktigt att läraren gör sitt bästa. Det är även viktigt att se eleverna som individer med olika förutsättningar och förkunskaper för att kunna få en så bra arbetsmiljö som möjligt. Första gången man träffar en ny klass kan det vara bra om man tar reda på vad eleverna kan, och vad de är intresserade av. Ju mer eleverna har att säga till om, desto mer ökar deras intresse. En effektiv lärandemiljö utmärks av stor flexibilitet i undervisning. När det är dags att introducera ett nytt område för eleverna är det viktigt att man som lärare har övervägt vilken metod man ska använda (Eby, 2002). 10

11 Flexibilitet är ett nyckelord i lärarrollen, trots att strukturen är viktig. En lärare måste kunna anpassa sig efter olika situationer, t ex byta spår om det tänkta inte alls fungerar Vad behöver man tänka på när man planerar sin undervisning? I spänningsfältet mellan skolans krav och elevens behov av meningsfullhet finns det en balans som lärare måste upprätthålla. Som lärare handlar det mer om att upprätthålla denna balans än att ensidigt välja det ena eller det andra arbetssättet (Fritzén och Gerrevall, 2001). Lärare är i allmänhet obenägna eller motståndare till förändring i lärararbetet. (Lortie, citerad i Selghed, 2004, s 33). Lortie har studerat lärares kåranda, men ser även lärare som ensamvargar som bara har en kortsiktig planering. För att få den balans som Fritzén och Gerrevall (2001) talar om är det viktigt att man i den långsiktiga planeringen lägger in olika arbetssätt. De naturvetenskapliga ämnena består av en omfattande mängd kunskap och vi som lärare måste därför göra viktiga val mellan vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt att ta upp med eleverna. Ämnet består inte bara av kunskaper utan även av metoder, arbetssätt och processer. Kännetecken på en bra lärare är en lärare som behärskar stoffet i ämnet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna och som kan använda associationer, metaforer, bilder, exempel och illustrationer som ger mening för eleverna (Sjøberg, 2000). Det finns fem frågor som läraren bör tänka på när skoldagen och dess lektioner och aktiviteter planeras (Eby, 2002). Gör man detta blir klassrummet ett samhälle av aktiva elever. Dessa fem frågor är följande: 1. Når du fram med budskapet till eleven? 2. Förses elever med möjligheter att interagera med varandra? Får de chans att se den praktiska vikten av det som de måste lära sig? 3. Presenteras nya ord och idéer i en kontext som eleven kan koppla till ett större sammanhang? 4. Reagerar du på ett lämpligt sätt när elever svarar fel? Man måste ha nolltolerans när det gäller hånande av andra elever. 5. Hur ökar du nivån på elevernas engagemang i klassrummet? Det måste finnas flera tillfällen för detta. 11

12 Det finns elever som inte tycker om att tala inför klassen och dessa har ofta problem med att lyssna uppmärksamt och behandla information. Krashen (1982) (citerad i Eby, 2002) kallar detta för ett effektivt filter, en emotionell process som hindrar eleven från att höra eller behandla ny information. En lärare som vill minska eller ta bort detta filter måste skapa ett klassrumsklimat som stärker och motiverar eleverna samtidigt som det minskar ängslan Hur kan man konkretisera svåra delar av naturkunskapsundervisningen? När man ska närma sig okända och svåra områden har modeller en central ställning (Sjøberg, 2000). Många modeller har dock begränsningar då de både frigör och binder, bland annat kan de misstolkas av eleverna. Men modeller kan leda tankarna och ge nya idéer samtidigt som de ur pedagogisk synpunkt gör att vi kan jämföra det okända och osynliga med det som är känt och synligt. Genom att närma sig en komplex verklighet på ett analytiskt sätt, d v s att man förenklar den och studerar mer hanterliga delar var för sig, försöker man skapa förståelse. Utan modeller av olika slag blir vissa delar av naturkunskapen alldeles för abstrakta för eleverna. Som lärare är det viktigt att man alltid noga överväger val av modell och att man kontrollerar att eleverna inte misstolkat modellen. 3.2 Bedömning Det råder en intern relation mellan kunskap, lärande och bedömning. Man måste analysera den syn på kunskap och lärande som råder i situationen för att kunna tränga in i villkoren för bedömning av kunnande (Fritzén och Gerrevall, 2001). Enligt Skolverket (2001) har denna syn betydelse för hur undervisningen organiseras. Denna syn påverkar även vad som bedöms, vilket bedömningsunderlag som används och hur underlaget samlas in. För att utvärdera om lärandet sker och om det sker mot de mål som satts upp, behöver man ständigt göra en bedömning. Det är alltså lika viktigt att läraren känner till elevernas syn på lärande, som att eleverna känner till lärarens syn. Det är först då som man kan få en dialog. 12

13 3.2.1 Vilka är utgångspunkterna för bedömning? Det finns i huvudsak två olika utgångspunkter för bedömning (Korp, citerad i Kjellström, 2005). Antingen sker bedömningen av ett arbete på basis av bedömarens helhetsintryck, eller används en bedömning där man tittar på olika delar av en process. Fördelen med att bedöma helhetsintrycket är att man tar hänsyn till hela processen. Den stora nackdelen är att bedömaren kanske inte blir uppmärksam på elevens styrkor och svagheter. När man bedömer olika delar av processen beskrivs både elevens styrkor och svagheter. Eleverna kan via metoden få feedback på sin förmåga och man kan även lägga olika vikt på olika delar. Naturkunskapskursen delas oftast in i olika områden som bedöms efterhand, men slutbetyget ska spegla helheten. Alltså används båda utgångspunkterna under kursens gång. I målen för naturkunskap A står det bland annat att eleven ska kunna göra observationer och enkla experiment där de ska kunna analysera och tolka resultaten. Dessa ska man kunna beskriva både muntligt och skriftligt. Eleven ska även aktivt kunna delta i diskussioner (kursplan för naturkunskap A). Vill läraren att eleverna visar att de kan laborera, måste de givetvis ges tillfälle till detta (Pettersson, 2005) Är bedömning en viktig uppgift? Lärare bör arbeta mycket med förståelseinriktad undervisning, öppna gripbara kriterier och utifrån tydliga måldefinitioner. Detta är något som beslutats av betygsberedningen under 1992 (uppdrag SOU 1992:59). Lärarna ska konkretisera de nationella målen så att eleverna får en chans att förstå och därmed nå alla mål. Det är en viktigt men svår uppgift i skolans arbete att bedöma andra människors prestationer. Då skolan uppgift är att bidra till elevernas allsidiga utveckling, bör lärare dagligen ägna sig åt att värdera sina elevers prestationer. För att ge eleverna individuellt stöd kan man variera bedömningsmetoderna. Detta kan man göra genom att kartlägga elevernas behov och därefter välja undervisningsmetoder. Det målrelaterad betygssystemet säger att ett betyg skall tala om vad eleven uppnått under hela sin studietid (Skolöverstyrelsen, 1990). 13

14 3.2.3 Hur går bedömningsprocessen till? Det finns tre sätt att sätta betyg: 1) kriterierna formuleras innan kursen börjar 2) kriterierna formuleras när kursen är klar 3) kriterierna formuleras efter individens förmåga, s k ipsativa betyg. Detta sätt har aldrig sanktionerats av statsmakterna (Fritzén och Gerrevall, 2001). Med det gällande betygssystemet sätts betygen enligt det första sättet, d v s efter kriterier som formulerats innan kursen startade. När vi bedömer elevernas kunnande gör vi det främst genom att bedöma begreppsförståelse med hjälp av slutprov, istället för att bedöma eleven vid varje moment i undervisningen. Dessutom är det viktigt att värdera elevens förståelse av och förtrogenhet med skilda begrepp åtminstone lika högt som fakta och färdigheter vid betygssättningen (ibid). Då kriterierna redan är satta innan kursen börjar har eleverna egentligen ingenting att säga till om när det gäller bedömningsgrunderna, men det gällande betygssystemet öppnar för insyn och argumentation (Carlgren, 2002). Nu har eleverna rätt till inflytande över undervisningens planering och kan också vara med och diskutera skolans lokala kriterier. Det är dock fortfarande lärarna som bedömer nivån på elevernas kunnande. Om eleverna får vara med och reflektera över de nationella kriterierna ökar deras medvetande om bedömningsgrunderna, men även deras lärande. Det gällande betygssystemet är ganska motsägelsefullt när man tittar på elevernas inflytande. Å ena sidan har de inflytande över undervisningen och lokala kriterier, men å andra sidan är det de nationella kriterierna som styr. De nationella kriterierna är redan satta och där har eleverna inget inflytande (ibid). De instrument man använder sig av och de sätt man bedömer på utmärks av stor flexibilitet. Därför är det viktigt att eleverna genom att ställas i olika situationer får visa sin kompetens på olika sätt, muntligt, skriftligt och genom handling (Pettersson, 2005). Genom att analysera hur eleven har arbetat och löst olika uppgifter vid olika tillfällen kan man på ett allsidigt sätt beskriva elevens kunskap och kunskapsutveckling. Om analysen utelämnas tenderar bedömningen att uppfattas som en dom och ett fördömande. Eleven får då tankar som: jag kan inte, vill inte och vågar inte. 14

15 Om kunnandet analyseras och värderas i bedömningen utvecklas eleven i sitt lärande och känner en tilltro till sin egen förmåga. Eleven får då stället tankar som: jag kan, vill och vågar. När elevernas kunnande är föremål för bedömning är det viktigt att de får visa sitt kunnande på så många olika sätt som möjligt. Lärarens bedömningsmetoder måste passa för att pröva den kunskap de vill att eleverna ska utveckla. Om de vill att alla eleverna ska kunna tolka, analysera, tillämpa, undersöka och föra resonemang så måste de spegla detta i sin bedömning (Gipps, citerad i Kjellström, 2005) Vad ska man tänka på vid bedömning? Alla elever i samma ålder och undervisningsmiljö lär sig inte lika mycket på samma tid. Även om de är lika gamla är variationen mellan eleverna stor och deras lärande beror då på olika förutsättningar (Emanuelsson, 2002). Lärande sker inuti eleverna, men kräver ett socialt sammanhang (Dysthe, 2001). Om elevens prestationer värderas utifrån dennes egna arbetsinsatser, borde eleven få godkänt om den gör en gedigen insats (Emanuelsson, 2002). Elevernas ansträngningar för ett godkänt är i de flesta skolsammanhang mycket varierande. Vissa elever klarar den beslutade kriterienivån genom att knappt lägga ned något arbete, när andra får slita riktigt hårt (Selgheds, 2004). I Skolverket (2001) för man fram att läraren under kursens gång fortlöpande måste bedöma om varje elev följer den planerade vägen och når de mål som ska uppfyllas. Om eleven inte kan nå de uppsatta målen ska skolan tillsammans med eleven och dennes föräldrar ta reda på vad som behöver göras för att eleven ska kunna nå målen. Skolan är skyldig att skapa en miljö där eleverna på bästa sätt kan utvecklas i sitt lärande, och skolan skall även ställa sådana resurser till förfogande. Med det grupprelaterade betygssystemet, som vi lämnade 1990, baserades elevernas betyg på jämförelser med vad de andra eleverna presterade i samma ämne med hjälp av en så kallad normalfördelningskurva. Då var det få elever som kunde få betyget fem, men i dagens målrelaterade system kan i princip alla elever få de högsta betygen. Nu bedöms nämligen prestationerna efter hur väl de uppfyller kursens mål och kriterier, oberoende av de andra eleverna. Uppnåendemålen anger det minimum av kunskaper för betyget G som varje elev ska ha uppnått vid kursens slut. 15

16 Det är skolans skyldighet att hjälpa eleverna och se till att det finns resurser så att alla elever kan gå ut gymnasiet med ett slutbetyg. Undervisningen ska vara individanpassad samtidigt som den ska vara anpassad efter klassen och det är även viktigt att eleverna får flera tillfällen då de kan visa upp sina färdigheter Vilka problem kan man stöta på vid betygssättning? Lärarens uppgift försvåras ju öppnare målen och betygskriterierna är formulerade. Jämförbarheten i betygsättningen äventyras då lärare har större frihet att själv tolka betygskriterierna. Ett annat problem som många lärare kan känna är att betygsstegen är allt för breda. Då rättvisa betyg är något som alla, både lärare och elever vill ha, tycker många att det finns för stor variation mellan eleverna framförallt inom betygsgruppen G (Selghed, 2004). Enligt styrdokumenten är det endast den formella kompetensen som ska betygsättas, även om social utveckling har lyfts fram som viktiga komponenter. Det finns en risk att betygsättningen görs utifrån lärares egna idéer, då kursplanerna ger så stora friheter för lärare att välja vad som ska tas upp och hur det ska tas upp. Lärare är skyldiga att sätta betyg. Men det finns ingenting som säger att lärare gör samma tolkningar som de som tagit fram och beslutat om de mål och kunskapsrelaterade betygssystem som nu finns (ibid). Huvudsyftet med betygskriterierna är att se om eleven kan behärska vissa bestämda uppgifter och kunskapsområden, inte att rangordna och jämföra dem. Fakta, förståelse, färdighet och förtroende är alla kunskapsformer utifrån vilka eleverna ska bedömas efter enligt betygskriterierna. Då dessa kunskapsformer bygger på varandra är det viktigt att se till elevernas prestationer (ibid) Prov som bedömningsunderlag. Som lärare behöver man, beroende på betygssystemet, göra en kvalitativ mätning av elevers kunskaper när man sätter betyg. Ett betygssystem kan inte göras oberoende av kunskapsteoretiska ställningstaganden. För att få hög giltighet i prov och tester krävs det att det finns innehållsvaliditet i dessa. Det gäller att man på ett bra sätt täcker av hela det område som ska testas. Om t ex en elektrikerelev missar på vilken färg som markerar jord, kan man inte godkänna personen bara för att denna är mycket bra på beräkna motstånd. 16

17 Det är även viktigt att man klart angivit vad testet ska svara mot, s k kriterievaliditet (Linde, 2003). Det är viktigt att lärarna utgår från kurskriterierna när testet formuleras, så att eleverna testas på det som är väsentligt. Enligt Skolöverstyrelsen (1990) kan ett detaljerat läxförhör ur lärarens synvinkel ha till uppgift att tala om för eleverna att det är viktigt att läsa läxan, medan eleverna tolkar det som att läraren ger besked om vad som är viktigt att minnas. De frågor som ställs på små detaljer, t ex bildtexter, avslöjar den slarvige läsaren. Detta kan leda till läsaren går vilse i hur man bör läsa läxor. Genom att använda prov som utformats för att vara lätträttade förstärks lätt denna slags missuppfattning. Prov har en viktig roll i bedömningsprocessen i dagens skola. Därför är det viktigt att proven utformas så att läraren verkligen ser att eleven har den kunskap och förståelse som krävs (ibid). 17

18 4 Metod 4.1 Datainsamlingsmetoder Genom att använda intervju som redskap i undersökningar kan man få kvalitativa svar på undersökningens frågor (Johanssson och Svedner, 2004). Intervjun bygger på fasta frågor som ställs i samma ordning till alla deltagarna, vilket gör att man kan se likheter och skillnader i deras svar. Då frågorna är formulerade för att ge öppna svar finns det inte bara ett rätt svar på dessa. Om intervjun hade bestått av fasta svarsalternativ hade undersökningen fallerat (ibid). Då vårt arbete utgår från två frågeställningar ansåg vi att det behövdes flera mindre frågor för att besvara dessa. Intervjun är i stora drag indelad i frågor kring arbetssätt och bedömning. Frågorna ligger som underlag till det vi ville får fram i undersökningen. Vissa frågor är av ja/nej-typ enbart för att vissa fakta inte skulle missas. Se bilaga 1 för alla frågor. Vid en intervju ligger den stora svårigheten i att få den intervjuade att ge uttömmande svar och att dessa svar verkligen avspeglar hans eller hennes inställning och erfarenheter utan att de påverkas av intervjuaren (ibid). Vid en intervju bör man undvika att ställa abstrakta frågor och varför-frågor. Ett stort problem vid intervjuer är att intervjuaren kan påverka den intervjuade genom att, oftast utan att själv märka det, uttrycka sina förväntningar och värderingar (ibid). Den stora fördelen med en intervju jämfört med en enkät är att man kan försöka få svar på alla frågor, dessutom kan man få bättre svar då många tröttnar på att skriva utfyllande svar i en enkät. Skulle någon fråga vara lite obegriplig kan man under en intervju försöka förklara vad man menar med frågan i stället för att den blir överhoppad. Märker man att den intervjuade börjar prata om något helt annat än frågan kan man försöka vinkla in honom eller henne. Detta går att göra vid en intervju eftersom denna sker via en personlig kontakt. En enkät som skickas ut är däremot mycket mer opersonlig. Då vi visste att de sista frågorna kunde vara lite svårbegripliga och eventuellt kräva ett förtydligande, tyckte vi att intervjun var den bästa metoden för oss. Några av frågorna kräver ett lite mer uttömmande svar, och vid en enkät hade dessa för oss viktiga frågor kanske blivit överhoppade. Under intervjun kan man komma på någon eventuell 18

19 följdfråga, detta går inte att lägga till om lärarna svarar via en enkät. Vi tror även att en personlig kontakt skapar ett förtroende som resulterar i mer ingående svar. Observation som insamlingsmetod istället för intervju hade kunnat ge svar på hur de intervjuade arbetar i olika klasser. Observation hade kunnat ge ett svar på frågor som: Hur ser en vanlig lektion i naturkunskap ut hos dig? Där emot kommer det inte fram något svar på frågor som rör de intervjuades tankesätt och bedömningsgrunder. Detta får man fram vid intervju. Som ett komplement till undersökningen kan observationer med fördel göras innan intervjun. Vid observationer kan man antingen skriva ned viktiga händelser, typ dagboksanteckningar, eller föra ett protokoll där man tittar på vissa specifika skeenden (Johansson och Svedner, 2004). Då vi haft L1 och L2 som handledare och följt deras arbete, så har vi indirekt observerat dessa före intervjutillfället. 4.2 Urval Undersökningen gjordes under höstterminen 2005 på två gymnasieskolor, en landsortsskola och en storstadsskola, detta för att få en större bredd än att bara ta lärare från en skola. Från början var det tänkt att två skolor från storstaden, med olika elevunderlag, skulle delta i undersökningen. Landsortsskolan ligger i mitten av Skåne och har upptagningsområde i tre kommuner. Skolan har cirka elever som kommer från sju olika högstadieskolor. Från skolan valde vi ut två lärare i olika åldrar och med olika arbetsstilar. Då detta är vår partnerskola och vi lärt känna de flesta av naturkunskapslärarna där kunde vi välja dessa personligen. Fördelen med att personligen kunna välja två lärare är framför allt att vi på så sätt visste att vi skulle få se två olika sidor av läraryrket. Vi har valt att kalla lärarna från landsortsskolan för L1 och L2 och lärarna från storstadsskolan för S1 och S2. Detta för att bevara deras anonymitet (Johansson och Svedner, 2004). L1 är en manlig lärare med flera års erfarenhet. Han arbetar framför allt med de yrkesförberedande programmen. L2 är en kvinnlig lärare med tio års arbetserfarenhet. Hon har framför allt studieförberedande program. Då vi båda har haft både L1 och L2 som handledare har vi även kunnat observera hur de arbetar i sina klasser. 19

20 I storstadsskolan, som ligger i sydvästra Skåne, valde rektorn ut två lärare med olika ålder, som han fann lämpliga att intervjua. Nackdelen med detta för oss slumpmässiga urval är att många rektorer väljer de lärare de tycker är representativa för skolan. Skolan är mångkulturell med upptagningsområde i hela storstaden. Skolan har tidigare haft väldigt hög intagningspoäng, men har under senare år tappat toppstudenter till andra skolor i storstaden. Både S1 och S2 är kvinnor, där S2 är den som är äldst. S1 arbetar även på en annan skola i storstaden och har därför kontakt med minst ett arbetslag på var skola. Vi har inte observerat deras lektioner, utan har utgått enbart från deras svar under intervjun. Eftersom undersökning riktar in sig på naturkunskap A i gymnasieskolan var vårt enda kriterium att det skulle vara naturkunskapslärare i undersökningen. 4.3 Procedur Lärarna på landsortsskolan kontaktades via e-post och intervjuerna ägde rum i en av lektionssalarna. Vid storstadsskolan gick det till på ett annat sätt. Där togs det en personlig kontakt med rektorn, som gav oss namnen på de lärare han tyckte vi skulle ta kontakt med. Denna kontakt skedde i sin tur via e-post. Intervjun ägde rum i lärarnas gemensamma arbetsrum. Då dessa hade svårt med att hitta tid till intervjun p g a kort varsel så blev det en gruppintervju istället för två enskilda intervjuer. Intervjuerna tog mellan 20 och 40 minuter. Första dagen vi var ute på intervju träffade vi lärarna på landsortsskolan. L1 intervjuades av den ena personen medan den andra förde korta anteckningar, stolpar. När det sedan var dags att intervjua L2 gjorde vi tvärtom. Andra dagen träffade vi lärarna från storstadsskolan. Även vid detta tillfälle ställdes frågorna av en person då det annars skulle kunna upplevas som ostrukturerat och rörigt. Under intervjuerna försökte vi vara så öppna som möjligt och inte ge uttryck för våra egna förväntningar. Vi försökte att hålla ett så neutralt kroppsspråk som möjligt för att inte de intervjuade inte skulle ändra sina svar för att anpassa sig till oss. Vi visade att det viktigaste är vad de och inte vi tycker. Alla intervjuerna spelades in på band, som sedan avlyssnades och skrevs av innan de spelades över (se Johansson och Svedner, 2004). Intervjuerna spelades in då mycket av intervjun skulle kunna gå förlorad om det enbart hade förts anteckningar. 20

Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A?

Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? Malmö högskola Lärarutbildningen Natur Miljö Samhälle Examensarbete 10 poäng Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? How are teachers helping their students to reach the grades

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ett nytt betygsystem Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ny skollag 1/7-2011 Ny läroplan Lgr 2011 Mål och riktlinjer Kursplaner Syfte och mål för ämnet Centralt innehåll 1-3, 4-6, 7-9 Kunskapskrav

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för LFB367 Naturkunskap för lärare i gymnasieskolan 90 hp (1 90) inom Lärarlyftet termin 1 (HT 15) Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella

Läs mer

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv. M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare:

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg Skollagen och betyg Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2011-09-08 Gunilla.nasstrom@pedag.umu.se

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Mål, friutrymme, process

Mål, friutrymme, process Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu Eva Hansson, eva.hansson@hh.se Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu 7,5 hp VFU inom UVK 6: Utvecklings- och utvärderingsarbete 15 hp Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm

Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm Bakgrund 1) Lärande i en social kontext (Lisk) är ett begrepp på KSM som täcker och ersätter huvuddelen av det

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet Betyg och bedömning - hur vet jag vad elever kan och inte kan? Föreläsning den 19 december 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9:

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:12. Betygssättning i gymnasieskolan

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:12. Betygssättning i gymnasieskolan Kvalitetsgranskning Rapport 2010:12 Betygssättning i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat i vilken utsträckning betygssättningen i gymnasieskolan är likvärdig och hur skolorna

Läs mer

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Betyg och bedömning. Diskussionsunderlag

Betyg och bedömning. Diskussionsunderlag Betyg och bedömning Diskussionsunderlag Ann-Sofie Svensson och Petronella Ekström 2010 Inledning Bedömning Följande utdrag är taget ur: Bedömning och betygssättning, Skolverket Människor som möts bedömer

Läs mer

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare:

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? 1. Kort om betygskriterier vs bedömningskriterier. 2. Att offentliggöra sina betygskriterier fördelar och nackdelar. 3. Betygskriterier: en formuleringskonst?

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Blanketter för bedömning av VFU-kurs 2 på Ämneslärarprogrammet, GU

Blanketter för bedömning av VFU-kurs 2 på Ämneslärarprogrammet, GU Blanketter för bedömning av VFU-kurs 2 på Ämneslärarprogrammet, GU Följande blanketter är samlade här (ett blad vardera): 1. Självvärdering - ifylls av den studerande. 2. VFU-besök - ifylls av besökande

Läs mer

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Kursplan. Malmö

SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Kursplan. Malmö SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN Kursplan Malmö 2001-02-14 SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN KURSPLAN. Ämne: Specialidrott, fotboll Kurs: Specialidrott A, 200 poäng Målsättning Kursen ska med

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Betyg på kvaliteter i kunnandet

Betyg på kvaliteter i kunnandet Betyg på kvaliteter i kunnandet Bengt Johansson I tidigare nummer har vi beskrivit och diskuterat arbetet med nytt betygssystem. Skolverket har nu fastställt betygskriterier för alla ämnen i grundskolan.

Läs mer

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik PRIM-gruppen Gunilla Olofsson PRIM-gruppen Forskningsgruppen för bedömning av kunskap och kompetens Gruppen utvecklar olika instrument för

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Betygssystemets antaganden och historia

Betygssystemets antaganden och historia Betygssystemets antaganden och historia Vi skiljer påp sakerna i vår v r världv En stol har vissa (avgörande) egenskaper Ett bord har andra (avgörande) egenskaper Vi skiljer påp eleverna i vår v r skola

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Kurs i didaktik, Moderna språk (Lärarens uppdrag), Vt 09

Kurs i didaktik, Moderna språk (Lärarens uppdrag), Vt 09 Kurs i didaktik, Moderna språk (Lärarens uppdrag), Vt 09 Lärare: Brita Bodin, 12A550 Tel. 700 23 03 Brita.bodin@kau.se Mål med kursen Efter avslutad kurs ska du: ha god kännedom om nationella styrdokument

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer