Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A?

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur Miljö Samhälle Examensarbete 10 poäng Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? How are teachers helping their students to reach the grades they want in science? Helena Setterhill & Monika Uddenhed Lärarexamen 180 poäng Naturvetenskap och lärande Höstterminen 2005 Handledare: Gunilla Jakobsson Anders Jönsson Examinator: Margareta Ekborg

2

3 Sammanfattning Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att alla elever ska kunna nå sina betygsmål i naturkunskap A på gymnasiet. För att få underlag för undersökningen intervjuades fyra olika naturkunskapslärare. Resultatet visar på en mycket stor variation, dels mellan lärare men även mellan skolor, i hur man hjälper eleverna att nå sina mål. Alla lärare hjälper eleverna olika mycket och på olika sätt. Undersökningen visar på olika sätt att arbeta för att främja elevernas lärande och därmed hjälpa dem att nå sina betygsmål. Nyckelord: bedömning, betyg, gymnasieskolan, lärarroll, naturkunskap, undervisning 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning s. 7 2 Syfte och frågeställningar s Syfte s Frågeställningar s. 8 3 Teoretisk bakgrund s Undervisning och lärande s Hur går inlärning till? s Vilka är utgångspunkterna för undervisning? s Vad behöver man tänka på när man planerar sin undervisning? s Hur kan man konkretisera svåra delar av naturkunskapsundervisningen? s Bedömning s Vilka är utgångspunkterna för bedömning? s Är bedömning en viktig uppgift? s Hur går bedömningsprocessen till? s Vad ska man tänka på vid bedömning? s Vilka problem kan man stöta på vid betygssättning? s Prov som bedömningsunderlag s Metod s Datainsamlingsmetoder s Urval s Procedur s. 20 5

6 4.4 Analys av data s Resultat s Hur bestämmer de intervjuade lärarna arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt i klassen? s På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? s Diskussion och slutsatser s Hur bestäms arbetssättet för att hjälpa så många elever som möjligt? s På vilka grunder sätter de intervjuade lärarna elevernas betyg? s Hur hjälper lärare elever att nå sina betygsmål i naturkunskap A? s Avslutning s. 33 Källförteckning s. 34 Bilaga 1 Intervjufrågor s. 36 Bilaga 2 Kursplan och betygskriterier för NkA s. 37 6

7 1 Inledning Under vår verksamhetsförlagda tid har vi båda haft några olika handledare. Vi har då sett att dessa arbetar på olika sätt. Arbetssättet skiljer inte bara mellan lärarna, utan lärarna arbetar också på olika sätt med olika klasser. När vi själva har haft samma lektion med olika klasser har vi båda märkt att man måste variera undervisningen utifrån klassen. Många gånger går det inte att använda samma arbetssätt med två klasser beroende på att klasserna består av olika individer med olika behov. Därför väcktes det ett stort intresse hos oss att ta reda på hur lärare kommer fram till vilket arbetssätt som passar klasserna bäst. Vi har sett att vissa lärare bara arbetar mot målen för godkänd i de yrkesförberedande klasserna, och därmed blir det mycket svårare för eleverna att nå ett högre betyg. Detta ledde även till att vi började fundera på hur man gör en likvärdig bedömning mellan olika klassers elever. Alla lärare vill ju sina elevers bästa, men går det att tänka på alla elever i dagens skola? Vi har valt att rikta in oss på naturkunskap A eftersom det är vårt huvudämne, och vi har under praktiken undervisat i framför allt denna kurs. Naturkunskap A är dessutom en kurs som alla läser då den är ett kärnämne och tyvärr är det många elever som inte blir godkända. Våra förhoppningar är att vi efter avslutat examensarbete kommer att vara mer rustade för att komma ut i verkligheten och göra det bästa för våra elever. 7

8 Källförteckning Andersson, B. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Skolverket. Kalmar: Lenanders Tryckeri AB. Carlgren, I. (2002). I Att bedöma eller döma. Skolverket Stockholm: Elanders Gotab. Dysthe, O. (2001). Sosiokulturelle teoriperspektiv på kunnskap og læring. I Dysthe, O. (red.). Dialog, samspel og læring. Oslo: Abstrakt forlag. Eby, J.W., Herrell, A.L. & Hicks, J. (2002). Reflective Planning, Teaching, and Evaluation: K-12. New Jersey: Pearson Education, Inc., Upper Saddle River. Egidius, H. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Falun: Natur och Kultur. Emanuelsson, I. (2002). I Att bedöma eller döma. Skolverket Stockholm: Elanders Gotab. Fritzén, L. & Gerrevall, P. (2001). Bedömning av yrkeskunnande inom gymnasieskolan - några principiella utgångspunkter. I Svingby, G. & Svingby, S. (red.). Bedömning av Kunskap och lärande. Rapport nr 18 från Primgruppen. Johansson, B. & Svedner, P O, (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Kjellström, K. (2005). Bedömningsmatriser en metod för analytisk bedömning. I Lindstöm, L. & Lindberg, V. (red.). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag. Linde, G. (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, A. (2005). Bedömning varför, vad och varthän? I Lindstöm, L. & Lindberg, V. (red.). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag. 34

9 Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen. Sjøberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Vygotsky, L. (1997). Thought and Language. Cambridge: MIT Press Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Stockholm: Elanders Gotab. Skolöverstyrelsen (1990). Betygssättning i gymnasieskolan. Stockholm: Gymnasieavdelningen, SÖ. Kursplan för naturkunskap A (gymnasial utbildning 2005/06) 35

10 Bilaga 1 Intervjufrågor till lärare Hur många naturkunskapsklasser har du? Är dessa klasser ungefär likvärdiga? Har du ungefär samma arbetsmetod i alla? Hur ser en vanlig lektion i naturkunskap ut hos dig? Hur kom du fram till det arbetssättet? (elever, lärare, arbetslag) Diskuteras arbetssätten i arbetslaget? Är bedömningssättet olika i olika klasser? Hur hjälper man de elever som riskerar att få IG? Är det vanligt att elever vill ha hjälp att uppnå högre betyg? Hur brukar du hantera det? Förekommer det kontinuerliga betygsdiskussioner mellan lärare och elever? (+, -) Har du många prov under kursen? Är proven indelade i G-, VG- och MVG-frågor? Hur stor del är fakta resp. förståelse? Fakta/Förståelse Är laborationer, redovisningar och rapporter indelade i olika svårhetsgrader? 36

11 Bilaga 2 Naturkunskap A Ämnets syfte: Utbildningen i ämnet naturkunskap syftar till att beskriva och förklara omvärlden ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Ämnet syftar också till förståelse av naturvetenskapens arbetssätt och resultat. Ämnets syfte är dessutom att ge naturvetenskapliga kunskaper för att kunna ta ställning i frågor som är viktiga för individ och samhälle som t.ex. genteknik, hållbar utveckling och energifrågor. Mål att sträva mot: Skolan skall i sin undervisning i naturkunskap sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att beskriva, förklara och förstå omvärlden ur ett naturvetenskapligt perspektiv, utvecklar sina kunskaper om vetenskapliga undersöknings- och forskningsmetoder och om hur resultat kan presenteras, utvecklar sin förmåga att förstå och använda naturvetenskapens språk och teoretiska begrepp, utvecklar sin förmåga och sitt intresse att söka, kritiskt granska och tillgodogöra sig kunskap om aktuell forskning i naturvetenskap från olika informationskällor, utvecklar ett förhållningssätt som präglas av ödmjukhet och respekt inför naturen och livets storhet, utvecklar sin förmåga att tolka och kritiskt granska olika typer av information, delta i diskussioner i olika samhällsfrågor och ta ställning utifrån ett naturvetenskapligt och etiskt perspektiv, utvecklar sina kunskaper om människan som en del av naturen och det ekologiska sammanhanget samt om kretsloppstänkandets roll för att minska samhällets miljöbelastning, utvecklar sin förståelse av naturvetenskapens roll för samhällsutvecklingen. Ämnets karaktär och uppbyggnad: Dagens samhälle är i hög grad baserat på naturvetenskap och teknik. Därför har den enskilde behov av kunskaper i naturvetenskap både som individ och samhällsmedborgare. Energi-, miljö- och resursfrågor ställer till exempel krav på ett brett naturvetenskapligt kunnande. Samtidigt ger naturvetenskapens snabba utveckling upphov till nya frågeställningar inte minst av etisk karaktär. 37

12 Den moderna naturvetenskapen präglas av uppdelning i många specialområden samtidigt som många frågeställningar kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Ämnet naturkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne där naturvetenskapliga frågeställningar kan studeras ur flera perspektiv. Ämnets struktur är inte entydigt given men ämnet handlar om liv, materia och energi. Karaktäristiskt för ämnet är blandningen av teoretiska studier, observationer, experiment och fältstudier. Ämnet behandlar också frågan om hur människans världsbild har förändrats genom växelverkan mellan teoribildning och praktiska forskningsresultat. Ämnet naturkunskap är uppdelat i två kurser, Naturkunskap A som är ett kärnämne och Naturkunskap B. Naturkunskap A bygger på elevens tidigare erfarenheter och på grundskolans utbildning eller motsvarande kunskaper. Kursen tar främst upp miljöfrågor, men även frågor kring ekologi, energi- och resursanvändning behandlas. Kursen anknyter till elevens studieinriktning. Naturkunskap A är en kärnämneskurs. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs i Naturkunskap A Eleven skall kunna göra observationer och enkla experiment samt kunna analysera och tolka resultaten ha kunskap om den naturvetenskapliga världsbildens framväxt samt universums och jordens historia kunna förstå skillnaden mellan påståenden grundade på fakta och värderande ståndpunkter inom naturvetenskapen, t.ex. när det gäller människans strålningsmiljö ha fördjupat sin kunskap om ekosystems struktur och dynamik samt betydelsen av biologisk mångfald ha kunskap om energiomvandlingar och energiformer samt begreppet energikvalitet kunna beskriva naturliga kretslopp och av människan skapade materia- och energiflöden samt ha förståelse av termodynamikens lagar kunna beskriva miljöproblem utifrån studieinriktning och aktivt delta i diskussioner om möjligheten att påverka utvecklingen ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling. Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd Eleven utför med viss handledning experimentella och praktiska moment. Eleven utför mätningar och undersökningar samt beskriver muntligt och skriftligt iakttagelser och resultat. 38

13 Eleven beskriver ekologiska fakta och begrepp samt redogör för resultat av några störningar i ekosystem. Eleven diskuterar begreppen energi, energiomvandlingar och energiflöden. Eleven ger exempel på globala och regionala miljöproblem och beskriver lokala miljöproblem till följd av vardaglig och yrkesmässig verksamhet. Eleven diskuterar frågor som rör återanvändning och långsiktig resursanvändning. Kriterier för betyget Väl godkänd Eleven arbetar aktivt i undervisningens experimentella och praktiska moment. Eleven analyserar idéer och värderingar utifrån såväl ett individperspektiv som ett natur- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Eleven diskuterar konsekvenser av olika praktiska ställningstaganden i energi-, miljöoch resursfrågor. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Eleven tillämpar ett naturvetenskapligt arbetssätt, planerar och genomför undersökande uppgifter, tolkar resultaten och värderar kritiskt slutsatsernas giltighet och rimlighet. Eleven använder, analyserar och integrerar införda begrepp, modeller och teorier. 39