Åtgärdskatalog. Underlag i arbetet med åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö
|
|
- Ulrika Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RE M ISSV E RS Åtgärdskatalog Underlag i arbetet med åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö Bilaga till samrådsunderlag december 2006 ION
2 Titel: Åtgärdskatalog underlag i arbetet med åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län Författare: Anna Bokenstrand, Trivector Traffic AB m.fl. Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län ISBN: Layout: Länsstyrelsen i Skåne län Omslagsbild: Pierre Mens
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 Inledning...3 Bakgrund...3 Beskrivningen av åtgärder (läsanvisning)...3 Cykeltrafik Statushöjande åtgärder för cykeltrafik...4 Kollektivtrafik Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik Införande av Smart card Påskynda utbyggnad av Södra stambanan mellan Malmö och Lund (etapp...11 Arlöv-Flackarp) till fyra spår Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Utredning om spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö...17 Biltrafik Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan Ökad kontroll av förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering Motverka fri arbetsplatsparkering Fler miljöbilar i offentliga verksamheter Ny resepolicy för Malmö stads anställda Ökad tillgång till alternativa drivmedel i Skåne...38 Godstrafik Utvidgad miljözon Miljökrav vid upphandling av entreprenad och tjänster Effektivare varudistribution...45 Mobility management (beteendepåverkan)
4 1. Mobility Management i Malmö Mobility Management i kommuner med stor inpendling till Malmö...51 Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Gröna transportplaner för verksamheter och företag Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Riktlinjer vid fysisk planering för att optimera luftkvalitet Samhällsplanering som motverkar onödig trafik genom centrum Påskynda utvecklingen av system för miljöavgifter/trängselavgifter...58 Bilaga 1. Trafikmängder
5 Inledning Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Skåne län att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad. I denna åtgärdskatalog presenteras ett antal åtgärder vars syfte är att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppfylls för Malmö, såväl på kort som på lång sikt. Ett urval av åtgärderna förväntas ingå i det bindande åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogram för andra städer, bl.a. Stockholm och Göteborg, samt Trafikstrategi för Malmö (antagen ) och Trafikmiljöprogram för Malmö stad (antagen ), har varit viktiga underlag för åtgärdsbeskrivningarna inklusive effektbedömningarna. Beskrivningen av åtgärder (läsanvisning) Presentationen av åtgärderna i åtgärdskatalogen är uppdelad kapitelvis efter det trafikslag som åtgärden påverkar. Det två sista kapitlen innehåller dock åtgärder som verkar transportslagsövergripande. Åtgärdskatalogen innehåller följande kapitel: - Cykeltrafik - Kollektivtrafik - Biltrafik - Godstrafik - Mobility Management (beteendepåverkan) - Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Presentationen av respektive åtgärd inleds med en kort beskrivning av åtgärden och resultat av åtgärden. Eventuella följdåtgärder beskrivs för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull. Uppgift om beräknad kostnad anges där sådan uppskattning finns. Därefter beskrivs åtgärdens samhällsekonomiska nyttor och kostnader, intressekonflikter inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad, genomförandetid samt utförandeansvarig. Åtgärdseffekterna som beskrivs är effekterna på NO x /NO 2 1 samt övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.). För varje åtgärd anges också var mer information om åtgärden finns att hämta. 1 NO x /NO 2 = Kväveoxid/kvävedioxid 3
6 Cykeltrafik 1. Statushöjande åtgärder för cykeltrafik Beskrivning av åtgärd I Malmö gör den vuxna befolkningen årligen ca 180 miljoner resor. 52 % av dessa resor görs med bil, endast 20 % med cykel. Av bilresorna är 48 % kortare än 5 km, och 28 % är kortare än 3 km. På avstånd upp till 5 km är cykeln ett konkurrenskraftigt alternativ och det bör därför vara möjligt att överföra en stor del av de korta bilresorna till cykel. Korta bilresor under 5 km står i Sverige för ca 3 % av biltrafikens totala körsträcka, men svarar för hela 26 % av utsläppen. Det finns därmed stora miljövinster att göra genom att flytta över de korta resorna från bil till cykel. Rent praktiskt är det inte möjligt att ersätta alla bilresor med cykel, men forskningsresultat har visat att det är möjligt att överföra i storleksordningen % av de korta bilresorna till cykel. Flera enskilda åtgärder som föreslås för cykel har generellt sett en liten eller svårbedömd potential enskilt. Gemensamt för alla åtgärder är att de verkar bäst tillsammans. Därför föreslås inom denna åtgärd ett helhetsgrepp som tar sin utgångspunkt i de olika aspekter som måste samverka för att vi på sikt ska kunna skapa en fullt utvecklad cykelstad med uppemot 50 % av det totala antalet resor på cykel. Dessa aspekter är: 1. Viktiga förutsättningar Innebär bl a att ett nytt Cykelprogram för regelbunden utvärdering av cykelåtgärder tas fram under Likadant innefattas här också olika insatser inom fysisk planering, där cykeltrafiken ges en ökad tyngd. Här innefattas också en satsning på personal och budget. 2. Ny och bättre infrastruktur Den viktigaste aspekten innefattar en fortsatt ambitiös utbyggnad av cykelnätet, som idag består av ca 400 km cykelväg. Vidare krävs en fortsatt satsning på belysning, rastplatser, trafiksäkra cykelöverfarter, breddning av cykel- och gångstråk, förbättrad vägvisning av lokala och regionala stråk, cykelparkeringar, planskildheter m.m. Dessa infrastruktursatsningar höjer kvaliteten och statusen på cykelnätet och kan därmed ge en indirekt positiv effekt. Utan dessa åtgärder blir flera andra åtgärder verkningslösa. 3. Utåtriktade åtgärder I huvudsak består denna aspekt av målgruppsinriktade kampanjer och satsningar för att höja statusen på cyklingen (jmf med åtgärden Mobility Management i Malmö). Under 2007 fortsätter satsningen på att marknadsföra cyklingen så som gjorts i t ex livsstilsboken Berömda människor som cyklat i Malmö. 4. Drift och underhåll Drift- och underhållsåtgärder behöver göras kontinuerligt för att upprätthålla en god standard i cykelsystemet. Att underhålla och trygghetsanpassa cykelvägvätet är A och O, liksom att snöröjningsrutinerna fungerar väl vintertid. Här har man redan idag ett system där tunga cykelstråk prioriteras lika högt som tunga bilstråk. 4
7 Resultat av åtgärd Resultatet av cykelpaketet blir förhoppningsvis en kraftigt ökad andel cykling. Att döma av andra studier kan en så hög andel som 50 % anses möjlig på längre sikt i Malmö. Detta ger naturligtvis minskade emissioner från persontransportresandet, samt en bättre folkhälsa. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) - Beräknad kostnad Den totala kostnaden är oerhört svår att uppskatta, men det handlar sannolikt om uppemot 10 miljoner kronor per år. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Åtgärdspaketet väntas öka andelen cyklister och kan på så sätt bidra till att trafikarbetet i Malmö minskar, speciellt i de centrala delarna. Åtgärdspaketet kan därmed leda till samhällsekonomiska vinster genom att emissionerna minskar något. Minskningen i emissioner leder i sin tur till hälsovinster. Att cykla har också direkta positiva effekter på hälsan genom att man mår bättre och orkar mer. De negativa effekterna i form av ökad olycksrisk (där risken för skador är högre med cykel än med bil) samt ökad exponering för emissioner vid cykling utmed trafikerade gator, väntas inte överstiga de positiva hälsoeffekterna. En fungerande infrastruktur för cykel tar även betydligt mindre utrymme i anspråk än motsvarande för biltrafik. En ökad cykeltrafik kan därför frigöra värdefull mark som kan användas till andra ändamål. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad Åtgärderna bedöms inte leda till några nämnvärda intressekonflikter. Möjligen kan en ringa konflikt med bilister uppstå om cykelbanor etc. tar gatuutrymme i anspråk. Påverkan på bostadsmarknaden bedöms vara försumbar. Genomförandetid Tills vidare. Utförandeansvarig Malmö stad. (Gatukontoret har sedan 70-talet arbetat ambitiöst med att utveckla cykelvägnätet, som idag omfattar ca 400 km cykelväg, och bör fortsätta arbetet inom sin organisation.) Effekter på NO x /NO 2 En ökning av cykeltrafiken, med en därtill tillhörande minskning av korta bilresor inom Malmö, minskar utsläppen av NO x /NO 2 påtagligt. Effekten på utsatta gator i Malmö beror av hur omfattande resurser som sätts in, samt i vad mån åtgärder kan fokuseras till att minska trafiken i centrala Malmö. 5
8 Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) En minskad biltrafik resulterar i generellt minskade utsläpp av luftföroreningar. En viss minskning i buller kan också förväntas, även om det krävs kraftiga trafikminskningar för att få en hörbar bullerreducering. Mer att läsa Trafikmiljöprogram för Malmö stad : pdf 6
9 Kollektivtrafik 1. Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik 2015 Beskrivning av åtgärd En handlingsplan är framtagen inom Malmö stads och Skånetrafikens samarbetsprojekt Malmös nya kollektivtrafik Handlingsplanen innehåller förslag till åtgärder för att öka kollektivtrafikens kvalitet i syfte att öka det kollektiva resandet. Arbetet med handlingsplanen bedrivs i flera arbetsgrupper gemensamt. I Handlingsplanen finns sju programområden som är viktiga för att få en attraktiv kollektivtrafik: - Samhällsplanering utifrån kollektivtrafik - Enkelt och attraktivt utbud av busstrafik - Framkomlighet för busstrafiken - Högre kvalitet på fordon och förare - Trygga och smidiga bytespunkter och hållplatser - Bättre information vid trafikstörningar - Marknadsföring och information Åtgärden innebär att en rad delåtgärder genomförs inom respektive programområde. Exempel på delåtgärder är marknadsföring och utbildning om kollektivtrafikens nytta, översyn av trafikupplägg och trafikeringsplaner för bussar, åtgärder för ökad framkomlighet samt inköp av miljövänligare bussar. Handlingsplanen ska följas upp årligen med avseende på ett antal indikatorer så som medelhastighet, antal kollektivtrafikresor och antal olyckor ombord på bussarna. Resultat av åtgärd Förbättrad kollektivtrafikservice och ökad attraktivitet ger ökat resande med kollektivtrafiken. En viss del av resandeökningen förväntas innebära en överflyttning från biltrafiken och därmed ett minskat trafikarbete med bil. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) Handlingsplanen i sig innebär en kedja av åtgärder som alla sammantaget ska göra kollektivtrafiken mera attraktiv. Ytterligare följdåtgärder tas därför inte upp här. Beräknad kostnad Handlingsplanens kostnad är svår att uppskatta. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Åtgärdspaketet väntas öka kollektivtrafikens attraktionskraft och därmed resandet med kollektivtrafiken. De nya kollektivtrafikresenärerna väntas till viss del komma från biltrafiken. Trafikarbetet kan således väntas minska vilket i sin tur leder till samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner, ökad hälsa och ökad trivsel i de centrala delarna av Malmö. 7
10 Forskning har även visat att ett ökat kollektivtrafikresande kan öka resenärernas fysiska aktivitet, och därmed hälsa, genom att anslutningsresorna sker med gång/cykel. Det ökade kollektivtrafikresandet ger ökade biljettintäkter för trafikhuvudmannen men kan samtidigt ge ökade kostnader om ökad kapacitet krävs genom fler avgångar etc. Den ökade framkomligheten för kollektivtrafiken kan till viss del ske på bekostnad av biltrafiken. En minskad framkomlighet för bilisterna kan leda till samhällsekonomiska kostnader i form av längre restid/körtid. Samtidigt minskar restiden för både befintliga och nytillkomna kollektivtrafikresenärer, varför den totala effekten förväntas innebära en tidsvinst. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad Åtgärden bedöms leda till en viss intressekonflikt för bilisterna då kollektivtrafikens framkomlighet eventuellt gynnas på biltrafikens bekostnad. Påverkan på bostadsmarknaden bedöms vara liten. Genomförandetid Handlingsplanen är idag inte antagen. Förankringsarbetet kommer att påbörjas under Handlingsplanen löper från och med att den antas fram till Utförandeansvarig Malmö stad och Skånetrafiken. Effekter på NO x /NO 2 Genomförande av handlingsplanen skulle innebära att fler väljer kollektivtrafik istället för bil. Detta kan förväntas ge en minskning av NO x /NO 2. Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) Åtgärden får även positiva effekter på andra utsläpp av luftföroreningar (inklusive koldioxidutsläppen). Mer att läsa Trafikstrategi för Malmö, antagen : 3b8fl html 2. Införande av Smart card Beskrivning av åtgärd Åtgärden består i införandet av ett Smart card-system i Malmö innan Citytunnelns öppnande. Idén med ett Smart card är att resenären ska kunna transportera sig från dörr till dörr och sköta betalningen med ett enda kort. Till kortet ska tjänster i form av kollektivtrafik, bilpool, lånecykel, 8
11 taxi (miljötaxi) finnas kopplat. För att ytterligare utvidga kortets användning kan betaltjänster etc. kopplas till kortet. Införandet av ett Smart card ger resenären möjlighet att fortsätta resan med hjälp av andra transportmedel där kollektivtrafiken slutar. Skånetrafiken planerar att introducera ett nytt biljettsystem med kontaktlösa kort 2007/2008. Förhoppningen är att korten ska innehålla både en periodkortsfunktion och en börsfunktion. Korten kommer även att kunna användas i bl.a. grannlänen samt i Göteborg, Stockholm och Köpenhamn. Laddning av korten kommer att kunna ske bl.a. via Internet och det kommer också att finnas möjlighet att spärra förlorat kort. Tanken är även att ytterligare tjänster kan kopplas till korten. Det vore önskvärt om åtgärden med Smart card-funktionerna kan samordnas med och kopplas till Skånetrafikens nya kort. Resultat av åtgärd Införande av ett Smart card-system underlättar för resenären att resa från dörr till dörr utan att använda den egna bilen. Biltrafiken har i Trafikmiljöprogrammet beräknats kunna minska med mellan 0,5-1,2 miljoner fordonskilometer per år. Kollektivtrafiken gynnas eftersom kombinationen av olika färdmedel medger att man fortsätter resan där kollektivtrafiken slutar. Kortet torde således kunna utgöra grund för ett smidigt alternativ till bilen både vid längre och kortare resor. Ett fullt utvecklat Smart card-system som förenar olika transportmedel bör kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen, både gällande tid och komfort samt ekonomi för resenären. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) För att kortet ska fungera fullt ut krävs också införande av fler bilpooler och lånecyklar i Malmö. För att underlätta för resenären bör också ett gemensamt resplaneringssystem och informationscenter för samtliga trafikslag inrättas i Malmö. Detta skulle förbättra resenärernas möjligheter att på ett lätt och smidigt sätt kunna planera sin resa. Utveckling av ett gemensamt resplaneringssystem bör ske i samråd med redan befintliga system, t.ex. Skånetrafikens resplanerare och webbsidan Nya tekniska möjligheter tillkommer också ständigt. Örebro är t.ex. den första staden i Sverige där resenärerna har möjlighet att köpa bussbiljett via sms. Man skickar ett sms till trafikoperatören och får en bekräftelse tillbaka. Detta svar utgör biljetten och visas upp för busschauffören. Andra städer planerar att införa biljettköp via sms och införandet av ett sådant system i Malmö skulle kunna samverka med Smart card-funktionerna. Beräknad kostnad Initialt bedöms kostnaderna i första hand utgöras av arbetstid för Malmö stad för utredning av införande av ett Smart card-system i Malmö. Kostnaderna för systemet i sig bör framgå av utredningen. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader 9
12 Åtgärden syftar till att öka andelen kollektivtrafikresenärer genom att göra betalningssystemet smidigare och underlätta användandet av kompletterande tjänster. Åtgärden väntas inte ge upphov till några samhällsekonomiska kostnader utöver den direkta kostnaden. Åtgärden väntas leda till förbättringar för de befintliga resenärerna men de samhällsekonomiska nyttorna utfaller främst genom att fler börjar åka kollektivt. Den minskade biltrafiken väntas ge miljövinster, hälsovinster samt ökad trivsel i Malmös innerstad. Åtgärden väntas även leda till små vinster i form av att de nytillkomna resenärerna får lägre resuppoffring jämfört med sitt tidigare färdsätt. En grov uppskattning är att ett väl utvecklat Smart card-system kan öka antalet kollektivtrafikresor i Malmö med omkring 2-5 %. Biljettintäkterna väntas öka genom de nytillkomna resenärerna för trafikhuvudmannen. Dessa kan dock samtidigt få en ökad kostnad i det fall ökad kapacitet krävs i kollektivtrafiksystemet. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad Åtgärden bedöms inte leda till några intressekonflikter. Påverkan på transportsystemet bedöms vara positiv medan påverkan på bostadsmarknaden bedöms vara försumbar. Genomförandetid Åtgärden i sin helhet ska vara genomförd senast vid utgången av 2011 (i samband med Citytunnelns öppnande). Skånetrafiken ska införa sitt nya biljettsystem 2007/2008. En dialog om samarbete mellan Malmö stad och Skånetrafiken bör därför komma igång så fort som möjligt. Utförandeansvarig Malmö stad och Skånetrafiken. Effekter på NO x /NO 2 Om resandet ökar med mellan 2-5 % och vi erfarenhetsmässigt antar att ca 20 % av dessa är före detta bilresor med en medelkörsträcka på 5 km, minskar biltrafikarbetet i Malmö med 0,5-1,2 milj fordonskilometer/år. Det skulle minska NO x /NO 2 -utsläppen i Malmö med kg år 2008, jämfört med om åtgärden inte genomförs. Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) Åtgärden bör medföra en ringa men positiv påverkan på andra utsläpp av luftföroreningar (inklusive koldioxidutsläppen). Bullersituationen påverkas sannolikt inte. Mer att läsa Trafikmiljöprogram för Malmö stad : pdf 10
13 3. Påskynda utbyggnad av Södra stambanan mellan Malmö och Lund (etapp Arlöv-Flackarp) till fyra spår Beskrivning av åtgärd Den regionala tågtrafiken i Skåne har utvecklats mer än i någon annan del av landet. Förutom den regionala trafiken är också den nationella persontrafiken och godstrafiken på järnväg i Malmöområdet mycket omfattande och gör att södra stambanan mellan Lund och Malmö tillhör de mest trafikerade järnvägssträckorna i Sverige. Prognoserna för den förväntade framtida trafiken baseras på en fortsatt kraftigt utvecklad tågtrafik. Detta ger goda konkurrensvillkor för såväl resande som godstransporter i förhållande till vägtrafik och flyg. Det innebär vidare möjligheter till förbättringar vad avser miljöanpassning, tågpendling, tillgänglighet, restider, tillförlitlighet, punktlighet, utbyggnad av stationsorterna, regionförstoring/integration, trafiksäkerhet, riskerna med farligt godstransporter, m.m. Den nuvarande kapaciteten på Södra Stambanan är dock otillräcklig för att möjliggöra den förväntade utvecklade tågtrafiken. Antalet tåg på banan måste tidvis begränsas redan idag. Störningar och förseningar uppstår lätt. En kapacitetsökning är nödvändig dels för att förbättra trafikstandarden, dels för att möjliggöra den ökning av tågtrafiken och tågresandet i regionen som bl.a. Öresundsbron, utbyggnaden av Citytunneln i Malmö och utbyggnaden av Västkustbanan ger förutsättningar för. Vid Citytunnelns öppnande 2011 kommer sträckan Malmö-Lund att bli en flaskhals. Det är av yttersta vikt att spårutbyggnaden kommer till stånd, eftersom den är en förutsättning för att Citytunnelns fulla kapacitet ska kunna utnyttjas. Om utbyggnaden inte sker innebär detta att möjligheten för fortsatt utveckling av den skånska kollektivtrafiken och den sydsvenska tågtrafiken försämras betydligt. Man kan förvänta en kraftigt försämrad kvalitet och återställningsförmåga hos kollektivtrafiken, eftersom förseningar på sträckan Malmö-Lund växer i tågtrafiksystemet. Utbyggnaden skulle bidra till att uppnå såväl de transportpolitiska målen som relevanta miljömål och därmed en långsiktigt hållbar utveckling. En av de största frågorna under det pågående järnvägsärendet gäller bullerpåverkan där järnvägen passerar genom Åkarp och Hjärup. Åkarp och Hjärup utsätts för kraftiga negativa miljökonsekvenser av järnvägen, varför skyddsåtgärder måste vidtas. Utbyggnaden från två till fyra spår mellan Arlöv och Flackarp ligger för närvarande hos regeringen för tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken. Åtgärden består i detta sammanhang (åtgärdskatalogen) i att Länsstyrelsen tillskriver regeringen och begär: att ärendet avgörs skyndsamt, att den utformning för vilken tillåtlighet medges är sådan att den säkerställer en god miljö genom Åkarps och Hjärups tätorter, 11
14 att tidpunkten för planerad utbyggnad väljs så att denna kan ske i nära anslutning till Citytunnelns öppnande. Resultat av åtgärd Resultatet blir förhoppningsvis att Banverket kommer att kunna genomföra utbyggnaden i nära anslutning till tidpunkten för Citytunnelns öppnande. Förväntad effekt av följdåtgärden (se nedan) innebär en miljövinst p.g.a. minskad biltrafik, vilket resulterar i minskade emissioner. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) Den följdåtgärd som krävs för att ge effekt på kvävedioxidhalterna i centrala Malmö är själva utbyggnaden av järnvägen. Effekter på kvävedioxidhalterna uppnås när pendlare från/till Malmö som tidigare pendlat med bil väljer att åka tåg istället p.g.a. fler avgångar, färre förseningar etc. Inte bara personer som pendlar mellan Malmö och Lund påverkas, utan även resenärer i regionala och nationella resrelationer som utnyttjar en tågförbindelse via Lund. Beräknad kostnad Kostnaden för själva åtgärden är försumbar. Kostnaden för följdåtgärden, som innefattar utbyggnad, ligger mellan en och flera miljarder kronor, beroende på utformningsalternativ. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Storleken på den direkta kostnaden för följdåtgärden är betydande. Följdåtgärden kan samtidigt leda till stora strukturella förändringar i resandemönster och regional utveckling vilket kan leda till samhällsekonomiska vinster. En utbyggnad av fler spår kan även anses vara nödvändig för att den pågående regionförstoringen ska kunna fortsätta. Följdåtgärden väntas leda till att trafikarbetet minskar total sett, vilket i sin tur väntas leda till samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner, hälsovinster samt minskad trängsel. Följdåtgärden innebär dock att infrastrukturen utökas vilket innebär ökade ingrepp i naturmiljön och barriäreffekter i landskapet. För personer som bor i närheten av sträckningen med ökad tågtrafik kan tågtrafiken även medföra olägenheter (samhällsekonomiska kostnader) i form av buller och vibrationer. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad Följdåtgärden, en utbyggnad av spårsystemet, bedöms innebära intressekonflikter mellan boende utmed järnvägen och transportsystemet. En positiv påverkan på transportsystemet är det främsta skälet bakom den planerade spårutbyggnaden. Följdåtgärden kan dock medföra att de närboende får en försämrad närmiljö. Utbyggnaden kan även ha både positiva och negativa effekter för bostadsmarknaden i hela Skåne. De positiva effekterna uppstår genom att det blir attraktivt att planera för bostadsområden i Skåne som helhet och främst i kollektivtrafiknära lägen, där kollektivtrafiksystemet är väl utbyggt och väl fungerande. De negativa effekterna uppstår genom att järnvägen påverkar miljön negativt runtomkring, framför allt i form av bullerstörningar och barriäreffekter men även genom markanspråk och lägre fastighetsvärden. 12
15 Genomförandetid Åtgärden ska utföras omedelbart efter fastställelse av åtgärdsprogrammet. Utförandeansvarig Länsstyrelsen. Effekter på NO x /NO 2 Effekter uppnås genom följdåtgärden, utbyggnad av spårsystemet. De är svåra att uppskatta, eftersom det handlar om effekter genom ökat resande med kollektivtrafik på mycket lång sikt. Utbyggnaden kommer inte ens i det mest gynnsamma scenariot att vara genomförd i tid för att effekter ska kunna iakttas För luftkvaliteten i Malmö stad är det dock av avgörande betydelse att hela regionen har optimala förutsättningar för kollektivt resande med såväl buss som tåg från och till Malmö. Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) Följdåtgärden med utbyggnad innebär ökade bulleremissioner från järnvägen. Banverket hävdar dock att samtliga utformningsalternativ innebär en förbättring jämfört med nuläget, i och med att bullerskyddsåtgärder vidtas. Spårutbyggnaden väntas dock medföra att antalet tåg även ökar på andra sträckor, med en ökad bullernivå utmed dessa sträckor som följd. Utsläppen till luft bedöms vid normal drift vara så små att de inte leder till några allvarliga konsekvenser. Mer att läsa - 4. Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Beskrivning av åtgärd Åtgärden innebär att utreda om persontrafik även i framtiden ska möjliggöras på Kontinentalbanan i Malmö. Idag används Kontinentalbanan för godstransporter, men även för genomgående persontrafik från Malmö Centralstation till Danmark (Kastrup, Köpenhamn etc.). I och med att Citytunneln öppnar kan dock Kontinentalbanan istället nyttjas för lokal tågtrafik för boende och sysselsatta utmed banan, t.ex. i Rosengård och Fosie. Enligt en studie genomförd 2002 på uppdrag av Malmö stad, kan Kontinentalbanan rent kapacitetsmässigt rymma både en viss pendlingstrafik och den godstrafik som även fortsättningsvis kommer att trafikera banan så länge inte en yttre godsbana realiserats. Tanken var att koppla ihop Citytunneln med persontrafiken på Kontinentalbanan, alternativt att persontrafiken på Kontinentalbanan enbart kör sträckan Centralstationen - Hyllie station och tillbaka. 13
16 För att realisera Kontinentalbanependeln behövs en fördjupad studie över spårkapacitet etc. Åtgärden (d.v.s. utredningen) bör också samordnas med övriga utredningar som föreslås för utvecklad lokal och regional spårtrafik i Malmö-området (se åtgärdsförslag nedan). Resultat av åtgärd Åtgärden medför att Malmö stad och Banverket får kunskap om vilka åtgärder som krävs och därmed vilka kostnader det innebär att utveckla lokal persontågtrafik på Kontinentalbanan med nya stationer vid t.ex. Fosie och Amiralsgatan. Nära stationen vid Östervärn byggs t.ex. nu upplevelsecentrum Stadens entré och i närheten finns utvecklingsområdena Järnvägsstäderna, Johanneslust, Östervärn och Kirseberg. Med persontrafik på Kontinentalbanan får fler invånare i östra Malmö närhet till en tågstation, likaså kan fler arbetsplatser nås via tågsystemet. De nya transportmöjligheterna möjliggör ett minskat bilanvändande. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) För att åtgärden ska bli verkningsfull vad gäller kvävedioxidhalten i Malmö stad krävs att utredningen leder fram till ett förverkligande av lokaltrafik på Kontinentalbanan. Beräknad kostnad Enligt Malmö Stadsbyggnadskontor behövs endast relativt små åtgärder längs banan för att förverkliga en Kontinentalbanependel. Enligt Banverket kan dock stora ombyggnader krävas, om Östervärns station behöver byggas om helt och hållet. (Ombyggnad av Östervärns station motiveras i så fall inte enbart av Kontinentalpendeln.) Själva utredningen bör däremot inte kosta så mycket. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Ett införande av ett nytt tågupplägg innebär relativt stora direkta kostnader. Lokal persontågstrafik på Kontinentalbanan väntas samtidigt leda till att andelen kollektivtrafikresenärer ökar. Stadsbyggnadskontoret hänvisar till beräkningar som visar på ett fördubblat kollektivresande i Kontinentalbanestråket jämfört med enbart fortsatt busstrafik. 2 Ett ökat resande med kollektivtrafiken väntas minska trafikarbetet i Malmö och därmed ge samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner, ökad hälsa samt ökad trivsel. Ett genomförande av lokal persontågstrafik leder samtidigt till kostnader för trafikhuvudmannen i form av driftskostnader men ger även ökade biljettintäkter. Enligt gjorda beräkningar blir trafikens driftekonomi god. En utveckling av persontrafik på Kontinentalbanan väntas inte leda till några samhällsekonomiska kostnader i form av ökat buller då den bullerpåverkan som följer är försumbar i jämförelse med godstrafiken på samma bana, enligt Stadsbyggnadskontorets studie från Även järnvägens ökade barriäreffekt då lokal persontrafik tillkommer kan väntas vara försumbar. 2 Malmös Stationsnära områden. Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Dialog-PM 2004:3. 14
17 En av de viktigaste positiva effekterna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är att persontrafik på Kontinentalbanan ökar integrationen och främjar en socialt hållbar utveckling, genom att stadsdelar av idag helt olika karaktär knyts samman. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad Åtgärden bedöms medföra intressekonflikter mellan godstrafiken och persontrafiken på Kontinentalbanan. Ökad persontrafik på banan kan ge upphov till trafikstörningar, vilket även drabbar godstrafiken. Persontrafiken tar även i anspråk en del av kapaciteten på banan, vilken annars kan nyttjas till godstrafik. Åtgärdens påverkan på transportsystemet som helhet bedöms dock vara positiv genom ökad tillgänglighet till ett bra kollektivtrafiksystem för boende utmed banan. Bostadsmarknaden bedöms påverkas positivt genom den ökade tillgängligheten till kollektivtrafik med god kvalitet för boende i närheten av hållplatserna. Genomförandetid Utredningen bör vara klar till i god tid före Citytunnelns öppnande, eftersom det är då Kontinentalbanan avlastas från annan trafik och kan nyttjas för lokaltrafik. Utförandeansvarig Banverket är egentligen ansvarig myndighet, men för att klara ovan nämnda genomförandetid bör Malmö Stad och eventuellt Skånetrafiken ta fram den fördjupade studien. Effekter på NO x /NO 2 Utredningen i sig ger inga effekter. Effekten av genomförandet av följdåtgärden är osäker och beror på hur många som väljer att åka tåg jämfört med att ta bilen, samt i vad mån tågtrafiken blir ett attraktivt alternativ även för lokala resor inom Malmö. Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) - (har inte bedömts för denna åtgärd) Mer att läsa Trafikstrategi för Malmö, antagen : 3b8fl html 5. Utredning om spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen Beskrivning av åtgärd Malmö stad avser att genomföra en utredning beträffande spårbunden trafik, i syfte att säkerställa spårreservat, klargöra turordning, skapa ett bredare kunskapsunderlag samt öka medvetenheten kring behov av insatser i trafiksystemet. Utredningen kommer även att studera lokala projekt för 15
18 spårtrafik i Malmö. Ett exempel på ett sådant projekt kan vara att konvertera tunga busslinjer (t.ex. busstrafiken till Västra hamnen) till spårtrafik. Flera planerade förändringar kan motivera nya spårtrafiklösningar. Med Citytunneln som invigs 2011 och den eventuella Kontinentalbanependeln blir Malmö en stad med många stationer. Detta öppnar nya möjligheter för stadsutveckling, omvandling, förtätning och nyexploatering i lägen med hög lokal och regional tillgänglighet. Malmö kommer att stödja järnvägsystemet genom stationsnära byggande. Banverket utreder i en förstudie förutsättningarna för en upprustning av Simrishamnsbanan på sträckan Östervärn Staffanstorp Dalby för att möjliggöra regionaltrafik. Kommunen har tillsammans med Vellinge studerat möjligheten att lägga ett gemensamt spårreservat på sträckan Malmö Vellinge Skanör i översiktsplanerna. Kontinentalbanan och en eventuell spårförbindelse till Vellinge och Falsterbonäset skulle kunna bli aktuella för lätt spårtrafik 3. Resultat av åtgärd Utredningen kommer att öka kunskapsunderlaget för vidare beslut om utvecklingen av spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) Utredningen bör kunna leda till att samhällsekonomiskt effektiva förslag som tas fram avseende spårbunden trafik i och utanför Malmö, kan realiseras. Beräknad kostnad Utredningen i sig beräknas inte medföra någon större kostnad. Genomförande av följdåtgärderna innebär stora kostnader som är svåra att uppskatta. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Ett införande av ny spårburen trafik i Malmö och Malmö-regionen innebär mycket stora investeringskostnader. Samtidigt väntas de samhällsekonomiska vinsterna vara omfattande. Den största vinsten väntas uppstå genom att trafikarbetet minskar, vilket i sin tur ger minskade emissioner, ökad hälsa och ökad trivsel. Samtidigt kan dock barriäreffekter uppstå men dessa kan i viss mån tas ut av att trafikarbetet minskar. Åtgärden väntas innebära att Malmöregionen binds ihop bättre, vilket kan ge stora positiva effekter på arbetspendlingen och matchningen på arbetsmarknaden. Utvecklingen av den spårburna trafiken väntas i viss mån ske på bekostnad av biltrafikens framkomlighet. I det fall framkomligheten minskar för bilisterna uppstår samhällsekonomiska kostnader i form av längre restid och minskad tillgänglighet. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad Viss intressekonflikt med bilister kan uppstå då kollektivtrafikens framkomlighet gynnas på biltrafikens bekostnad. Påverkan på transportsystemet bedöms dock vara positiv genom 3 Aktualisering av översiktsplan för Malmö (2005) 16
19 satsningen på kollektivtrafiken. Minskade trafikmängder och emissioner bedöms påverka bostadsmarknaden positivt. De bostadsområden som berörs av spårutbyggnaden får en positiv påverkan genom en ökad tillgänglighet. Genomförandetid Utredningen är budgeterad och ska påbörjas Utförandeansvarig Malmö stad. Effekter på NO x /NO 2 Utredningen i sig ger inga effekter. Effekten av genomförandet av följdåtgärderna är troligen positiv men storleken är osäker och beror på hur många som väljer spårbunden kollektivtrafik framför bilen. En konvertering av busstrafiken till spårtrafik minskar kollektivtrafikens miljöfarliga utsläpp väsentligt. Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) - (har inte bedömts för denna åtgärd) Mer att läsa Trafikmiljöprogram för Malmö stad : pdf Trafikstrategi för Malmö, antagen : 3b8fl html Aktualisering av översiktsplan för Malmö (2005) 6. Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö Beskrivning av åtgärd Kollektivtrafikens marknadsandel är idag tämligen liten i flera av de orter som har ett stort antal inpendlare till Malmö, t.ex. Vellinge (17 %), Staffanstorp (18 %), Trelleborg (24 %), Lomma/Bjärred/Löddeköpinge (16 %) och Svedala (26 %) 4. Det torde således finnas goda möjligheter till att öka andelen kollektivtrafikresenärer i dessa resrelationer. En bra regional kollektivtrafik i kombination med pendlarparkeringar ger goda förutsättningar för att fler som arbetspendlar till Malmö från andra kommuner väljer att åka kollektivt i stället för att ta bilen. 4 Med buss i Skåne. Strategi för busstrafiken. Skånetrafiken,
20 Åtgärden innebär att det, utifrån genomförda behovsanalyser 5 6 anläggs nya pendlarparkeringar i de kommuner som har mer än inpendlare till Malmö och där det finns potential att öka andelen kollektivtrafikresor genom denna insats. Syftet är att optimera möjligheten att utnyttja kollektiva färdmedel. Åtgärden bör föregås av lokala, mindre studier som visar hur åtgärden bäst utformas utifrån kostnadseffektivitet och marknadspotential. På längre sikt (efter 2008) bör åtgärden genomföras i fler kommuner. Genomförda studier visar på orter där det idag finns, eller inom några år kommer att finnas, brist på pendlarparkeringar. 5 Av de kommuner som pekas ut har följande fler än inpendlare till Malmö varje dag: Vellinge, Svedala och Trelleborg. Övriga kommuner med mer än inpendlare till Malmö är Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Lomma och Burlöv. Även Lund, Kävlinge, Staffanstorp och Lomma bör utreda behovet av pendlarparkingar för att öka kollektivtrafikens andel av pendlingsresorna och anlägga nya pendlarparkeringar utifrån utredningsresultatet. På längre sikt beräknas utnyttjandegraden av befintliga pendlarparkeringar ligga mellan 100 och 200 % för flera kommuner med inpendling till Malmö och det kommer då att behövas ett större grepp och en mer generell utbyggnad. Det kan även behövas förbättringar av befintliga parkeringar, förslagsvis längs de stora busspendlingsstråken och vid järnvägsstationerna. En viktig faktor vid placering av lämpliga pendlarparkeringar är tillgång till kommersiell service i närheten av parkeringen. Parkeringarna bör i möjligaste mån vara avgiftsfria och ha en god säkerhet genom exempelvis bemanning och belysning. Parkeringarna anordnas av kommunerna själva eller av kommunerna i samarbete med Region Skåne och de lokala trafikoperatörerna. Resultat av åtgärd Antalet personer som väljer kollektiva färdmedel istället för bil in till Malmö centrum ökar, vilket leder till minskat trafikarbete inne i Malmö. Effekten bedöms vara förhållandevis liten. Noteras bör att åtgärden även leder till positiva effekter i ett regionalt perspektiv, eftersom det inte bara är pendlingen till Malmö som påverkas. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) Komplettering med cykelparkeringar vid kollektivtrafikhållplatser. Beräknad kostnad Anläggningskostnaderna för enkla grusade anläggningar är ca kr/bilplats och för enkla asfalterade ca kr/bilplats. Kostnader för ev. avgiftssystem och inhägnad samt marklösen tillkommer (VV publ 2001:78). Det kan även tillkomma kostnader för detaljplaneläggning. 5 Pendlar- och samåkningsparkeringar i Skåne, Andreas Nordin och Mikael Thylander, LTH, Kommuner med mer än inpendlare till Malmö. Sammanställning baserad på: SCB, kommunfakta (2004). 18
21 Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Den samhällsekonomiska nyttan av åtgärden består främst i att resenärer överförs från biltrafiken till kollektivtrafiken. Den minskade biltrafiken väntas leda till vinster i form av minskade emissioner och bättre hälsa. Den positiva effekten av åtgärden kan dock i viss mån motverkas av att anslutningsresor som tidigare gjorts med kollektivtrafik ersätts av biltrafik. Närboende till pendlarparkeringarna kan i viss mån uppleva en ökad olägenhet genom ökad trafik och buller. Denna olägenhet kan i så fall ses som en samhällsekonomisk kostnad av åtgärden. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad En intressekonflikt kan uppstå då mark tas i anspråk för parkering istället för annan markanvändning. Intressekonflikter kan även uppstå om närboende uppfattar parkeringsplatserna som störande ur buller- och utsläppssynpunkt. Transportsystemet påverkas positivt, då tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar. Bostadsmarknaden i utpendlingsorter bedöms stärkas och detta gäller eventuellt även viss landsbygdsbebyggelse. Genomförandetid Från 2007 och framåt. Utförandeansvarig Åtgärden utförs i samarbete mellan respektive kommun (Vellinge, Svedala, Trelleborg, Lund, Kävlinge, Staffanstorp, och Lomma) och exempelvis Region Skåne, Skånetrafiken och Vägverket. Effekter på NO x /NO 2 Effekten är mycket svår att uppskatta, men bedömningen är att den är relativt liten avseende problemen i centrala Malmö. Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) Tidigare studier visar på små miljöeffekter. Ett ändrat beteende p.g.a. parkeringsmöjligheterna leder ofta inte till en total minskning av trafikarbetet med bil. Det beror på att delar av resor som tidigare gjorts med kollektiva färdmedel (t.ex. lokala anslutningsresor med buss till en järnvägsstation) p.g.a. den ökade tillgängligheten till parkering istället förs över till bil. 7 Bedömningen är att även pendlarparkering utanför Malmö kommer att ha svårt att minska trafikarbetet med bil. Möjligtvis skulle dessa pendlarparkeringar kunna ha den positiva effekten att de minskar trafikarbetet något i centrala Malmö. Kunskapen om hur dessa ska utformas, var 7 Anna-Lena Lindgren, forskare på KTH, sammanfattar litteraturen i ämnet ungefär så här. I stort sett ger pendlarparkeringar en överflyttning från kollektivtrafik till bil. En lyckad infartsparkering kan fås om man studerar hur bilister spontant parkerar vid kollektivtrafikstationer. Om man anlägger en infartsparkering där bilisterna spontant parkerat, kan man få den effekt man söker, d.v.s. minskat trafikarbete med bil. 19
22 de ska anläggas, vilken service de ska erbjuda etc. för att faktiskt ge en överflyttning av bilresenärer till kollektivtrafiken är emellertid otillräcklig, varför åtgärden bedöms ha liten men positiv miljöeffekt. Det bör dock uppmärksammas att åtgärden ger positiva effekter även i andra kommuner. Mer att läsa Trafikmiljöprogram för Malmö stad : pdf Examensarbetet Pendlar- och samåkningsparkeringar i Skåne en inventering och analys, Andreas Nordin & Mikael Thylander, 2005, Lunds Tekniska Högskola, inst. för teknik och samhälle Se även VV publ 2001:78. 20
23 Biltrafik 1. Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Beskrivning av åtgärd Trafiksituationen runt Stadens entré är komplex och innebär att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid riskerar att överskridas. Stadens entré som öppnar 2008 inkluderar ett nytt upplevelsecentrum med butiker, restauranger, biografer, fitnesscenter m.m. Stadens entré beräknas generera nya fordonsrörelser dagligen, vilket innebär en beräknad trafikökning på nära 10 % från år 2006 till år 2008 på vissa gator i området. Därför måste ett helhetsgrepp för hela området tas och åtgärden innebär att en utredning startas och genomförs under Åtgärden bör omfatta även en årlig bevakning av trafiksituationen samt en lokal satsning på Mobility Management. Utredningen bör studera bl.a. framkomlighet, kapacitet samt tillgänglighet i området. Den ska särskilt identifiera insatser som tillgodoser kollektivtrafikens behov och skapa förutsättningar för minskad andel biltrafik till och från området. Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen bör gemensamt genomföra utredningen. Utredningen ska leda fram till genomförande av sådana förändringar som, ensamma eller i kombination med resten av åtgärdsprogrammet, leder till en trafikmängd som medför att miljökvalitetsnormen uppnås på respektive gata (se trafikmängder för Lundavägen, Östra Förstadsgatan, Hornsgatan, Sallerupsvägen och Föreningsgatan i tabellerna i bilaga 1). Om miljökvalitetsnormen uppnås med en annan trafikmängd än den som anges i tabellerna i bilaga 1, faller kravet på minskad trafikmängd. Stockholmsvägens infart, Värnhemstorget bussterminal, den kommande nyetableringen av Stadens entré, befintliga affärsverksamheter och nya studentboende och lägenheter i området bidrar alla till mycket trafik och många människor i rörelse. En satsning på Mobility Management-åtgärder kommer därför också att göras. Gatukontorets trafikmiljöenhet kommer i samarbete med Skånetrafiken att fokusera sitt arbete mot Upplevelsecentrat (fastighetsägaren, intressenter, kunder och anställda). Det kan handla om informationsspridning, främjande av miljöanpassade resor till och från Upplevelsecentrat, realtidsskyltar inne i Upplevelsecentrat, m.m. En särskild satsning föreslås vid öppnandet av Upplevelsecentrat. Besökare och de som arbetar på centrat kan t.ex. informeras och stimuleras till att ta sig till centrat genom att gå, cykla eller använda kollektivtrafik. Specifika aktiviteter, tävlingar och andra incitament bör kopplas till kampanjen för att öka uppmärksamheten för den. Resultat av åtgärd En utredning ska påvisa vilka möjligheter som finns att minska utsläppsvärdena runt Värnhemstorget utan att problemen med kvävedioxider flyttas till nya gator där normen 21
24 överskrids. Utredningen ska påvisa vad åtgärder som t.ex. justerade körfältsindelningar, förbud mot vissa fordonsrörelser, andra trafikregleringsåtgärder samt justeringar i trafiksignalerna skulle kunna få för effekter. Den årliga bevakningen påvisar eventuella överskridanden. Mobility Management-åtgärderna främjar valet av miljövänliga transporter till och från Upplevelsecentrat. Genom en speciell satsning vid öppnandet av Upplevelsecentrat, kan goda resvanor grundläggas i ett tidigt skede. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) De förslag som utredningen kommer fram till för att minska utsläppen ska genomföras. Beräknad kostnad Kostnader för utredning och mätning. Personalkostnader samt vissa investeringskostnader för Mobility Management-verksamheten (dessa bör dock till största delen kunna rymmas inom befintliga verksamheter inom Malmö stad och Skånetrafiken). Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Åtgärden väntas öka framkomligheten och kapaciteten för kollektivtrafiken. Genom att kollektivtrafikens attraktivitet gentemot biltrafiken ökar väntas en överflyttning ske från biltrafiken till kollektivtrafiken. Det minskade trafikarbetet leder i sin tur till samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner och hälsovinster. En riktad insats mot Upplevelsecentrat kan ge goda samhällsekonomiska vinster genom att en annars ansträngd trafiksituation med långa restider, höga emissioner och hög olycksrisk, förbättras. Det är viktigt att trafiksituationen löses så att inte enbart en omfördelning sker av trafiken till intilliggande områden. I detta fall riskerar de vinster som uppstår att ätas upp av de samhällsekonomiska kostnader som istället uppstår för de individer som utsätts för en ökad exponering av trafiken. Näringslivet i området kan i viss mån påverkas negativt i det fall tillgängligheten till affärsverksamheterna minskar. Denna negativa effekt utgör i så fall en samhällsekonomisk kostnad. Intressekonflikter, inklusive påverkan på transportsystem och bostadsmarknad Åtgärden bedöms leda till en viss intressekonflikt mellan biltrafiken och kollektivtrafiken då kollektivtrafikens framkomlighet gynnas på biltrafikens bekostnad. En intressekonflikt kan även uppstå genom att näringslivet drabbas av minskad biltillgänglighet. Minskade trafikmängder och emissioner i området bedöms påverka bostadsmarknaden positivt. Genomförandetid Utredning ska genomföras under Mätningar görs årligen så länge risken för överskridande kvarstår. Mobility Management-åtgärder från och med Upplevelsecentrats öppnande och kontinuerligt t.o.m. utgången av
25 Utförandeansvarig Malmö stad. Effekter på NO x /NO 2 - (har inte bedömts för denna åtgärd) Övriga miljöeffekter (påverkan på andra luftutsläpp, buller etc.) - (har inte bedömts för denna åtgärd) Mer att läsa - 2. Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan Beskrivning av åtgärd Amiralsgatan är den ur luftkvalitetssynpunkt mest utsatta gatan i Malmö. Åtgärderna syftar till att minska halterna genom att öka framkomligheten för bussar och samtidigt dämpa övrig fordonstrafik. Insatserna ska genomföras successivt. Den första delåtgärden består av att separata busskörfält inrättas på sträckan mellan Föreningsgatan och Drottninggatan. Den andra delåtgärden innebär att en utredning av övriga trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan ska genomföras. Det är framförallt delen mellan Drottninggatan och Föreningsgatan som är aktuell, där miljökvalitetsnormen för kvävedioxid beräknas överskridas med över 10 %. Även delen mellan Nobelvägen och Spånehusvägen är relevant att studera. Utredningen ska leda fram till genomförande av sådana förändringar som, ensamma eller i kombination med resten av åtgärdsprogrammet, leder till en trafikmängd som medför att miljökvalitetsnormen uppnås på respektive gata (se trafikmängd för Amiralsgatan i tabellerna i bilaga 1). Observera att det enligt bilaga 1 krävs en minskning på ca fordon/dygn jämfört med uppskattad trafikmängd år 2008 om inga åtgärder vidtas. Om miljökvalitetsnormen uppnås med en annan trafikmängd än den som anges i bilaga 1, faller kravet på minskad trafikmängd. Ett möjligt alternativ skulle kunna vara att förbjuda vissa trafikrörelser för biltrafiken samtidigt som busstrafiken och dess framkomlighet förstärks. Exempelvis skulle sträckan med separata busskörfält kunna förlängas ända fram till Nobeltorget. Konserthuset är en av de största regionbusshållplatserna i Malmö och samtidigt även en viktig byteshållplats. Se även åtgärden 23
26 Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan behöver samordnas med motsvarande åtgärder på Djäknegatan (se Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan), eftersom Djäknegatan utgör en förlängning av Amiralsgatan. Trafikmängderna på Amiralsgatan påverkas sannolikt även av åtgärder som avser Södra Förstadsgatan (se Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan). Redan planerade förändringar på närliggande Bergsgatan kan bidra till att färre fordon väljer att köra på Bergsgatan och vidare in på Amiralsgatan. Som exempel kan nämnas förstärkt gång- och cykelöverfart i korsningen Bergsgatan/Ystadsgatan (som kommer att krävas vid öppning av Citytunnelns station Triangeln) samt rytm- och hållplatsförändringar utmed hela Bergsgatan. Resultat av åtgärd Resultatet av separata busskörfält blir en ökad framkomlighet för kollektivtrafiken, på bekostnad av biltrafikens. Utredningen ska påvisa vilka möjligheter som finns att minska utsläppsvärdena på Amiralsgatan utan att problemen med kvävedioxider flyttas till nya gator där normen överskrids. Utredningen kan påvisa vad åtgärder som t.ex. justerade körfältsindelningar, förbud mot vissa fordonsrörelser, andra trafikregleringsåtgärder samt justeringar i trafiksignalerna skulle kunna få för effekter. Eventuella följdåtgärder (för att föreslagen åtgärd ska bli verkningsfull) De förslag som utredningen kommer fram till för att minska utsläppen på Amiralsgatan ska genomföras. Beräknad kostnad Kostnaden för införande av separata busskörfält samt utredningsarbetet uppskattas vara relativt liten. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Åtgärden väntas leda till minskad framkomlighet för biltrafiken genom trafikdämpande åtgärder. Den minskade framkomligheten väntas ge ett minskat trafikarbete på Amiralsgatan, vilket därmed leder till samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner, ökad hälsa för de som bor och vistas utmed denna gata samt ökad trafiksäkerhet. Åtgärden väntas även leda till samhällsekonomiska vinster genom ökad trivsel och bättre gatumiljö. Åtgärden kan dock medföra att trafiken ökar på intilliggande gator med ökad exponering som följd för de som bor och vistas där. Den totala mängden emissioner riskerar även att öka genom att körvägen kan bli längre då Amiralsgatan undviks. Emissionerna kommer dock att minska där en minskning behövs bäst, d.v.s. där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. För bilisterna väntas åtgärden leda till anpassningskostnader (samhällsekonomiska kostnader) i form av ökad restid/längre körsträcka samt minskad framkomlighet. Framkomligheten för 24
DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merBild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Läs merGodsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik
Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för
Läs merKonsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö. Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning
RE M ISSV E RS Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådsunderlag december 2006 ION Titel: Konsekvensbedömning
Läs merRENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå
RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA
Läs merUppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad
Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad Karin Söderholm, Länsstyrelsen Skåne och Henric Nilsson, Malmö stad Malmös åtgärdsprogram fastställdes juni 2007
Läs merRENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå
RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA
Läs merKommunikationer. Järnvägar
Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs merSamrådsredogörelse angående förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö
Samrådsredogörelse angående förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö 2007-06-29 Anna Bokenstrand Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merBilaga 5 Samlad effektbedömning
Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie
Läs merTåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik
Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram
Läs merMalmöLundregionen - fakta
MalmöLundregionen - fakta MalmöLundregionen är ett strategiskt samarbete mellan Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Halva Skånes befolkning
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-03-06 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Avsiktsförklaring för Malmöpendeln
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merPlanering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Läs merMalmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,
Läs merEuropean Spallation Source (ESS) i Lund
European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund
Läs merNackstafjället, foto Martin Martinsson
Nackstafjället, foto Martin Martinsson Kommunal planering och luftkvalitet Maria Jonasson 2018-04-19 Innehåll 1. Luftkvalitet 2. Vad gör kommunen? 3. Uppföljning av åtgärder 4. Framgångsfaktorer 5. Framtiden
Läs merPÅGATÅG NORDOST 2009
Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM
Läs merSkånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne
Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merFörslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-10 Dnr 1500318 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Malmöpendeln och avtal om Malmöringen
Läs merYttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram
1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merRenare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!
Renare luft i Umeå Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Höga halter av luftföroreningar i Umeå Idag är luften
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-02-06 Dnr 1500318 1 (6) Kollektivtrafiknämnden Avsiktsförklaring Malmö stad med koppling
Läs merYttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
Läs merDEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013
hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion
Läs merBilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder
1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merVad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merÅtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen
Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merKOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6
Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg
Läs merSkånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne
Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs mer20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET
Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?
Läs merSammanträdesprotokoll
Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg
Läs merStorstadspaket för infrastruktur i Skåne
Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket
Läs merSå här kan framtidens kollektivtrafik se ut
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merTransportstrategi för Skåne. Emelie Petersson Region Skåne
Transportstrategi för Skåne Emelie Petersson Region Skåne Region Skånes organisation Uppdrag att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt. En politiskt styrd organisation med ansvar för: Hälso- och sjukvård
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merCykelkommunen Lund
Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del
Läs merÅtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm
Trafikkontoret Miljöförvaltningen Bilaga 3 Sida 1 (5) 2013-05-08 Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm Vidtagna åtgärder Dubbdäcksförbud på Hornsgatan Dubbdäcksförbud infördes på Hornsgatan i
Läs merInfrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten
1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch
Läs merKommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25
Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med
Läs merSammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Läs merÅtgärdsprogram. för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö
Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö Titel: Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne
Läs merRemissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)
2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik
Läs merBYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING
BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING EN SATSNING PÅ SKÅNE ÄR EN SATSNING PÅ SVERIGE I slutet av mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell
Läs merRegeringens proposition 2012/13:25
CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential
Läs mer2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen
32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna
Läs merMobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret
Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket
Läs merSatsa på kollektivtrafiken
Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp
Läs merYTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merREGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET
1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:
Läs merSAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021
SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens
Läs merAvslut av åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö
BESLUT 1(9) Kontaktperson Miljöprövningsenheten Söderholm Karin 010-224 16 65 Karin.soderholm@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Avslut av åtgärdsprogram för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö Beslut Länsstyrelsen
Läs merTrelleborgsbanan. Snart kommer tåget!
Trelleborgsbanan Snart kommer tåget! Ett Pågatåg varje halvtimme När Trelleborgsbanan öppnar i december 2015 kommer Pågatågen att gå varje halvtimme mellan Trelleborg och Malmö via de nya stationerna i
Läs merLundalänken en genväg för kollektivtrafiken
Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merHållbar planering varför det?
Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag
Läs merRapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist
Läs merPERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt
PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs merTrafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne
Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar
Läs merKalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merRegion Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta
Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs merTrafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA
KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa
Läs merInnovation och ökat resande skånska innitiativ och erfarenheter
Magnus Hedin, Go Ahead Nordic (trafikdirektör Skånetrafiken 2008-2011) Anders Jönsson, Region Skåne Den danske banekonference 15 maj 2017, Köpenhamn, Danmark Innovation och ökat resande skånska innitiativ
Läs merReflektion från seminarieserien
Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merTrafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Läs merantagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION
antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN 2013-2017 KORT VERSION 2012 Trafikplan för Eskilstuna kommun Trafikplanen för Eskilstuna kommun består av en strategidel med bland annat
Läs merFörstudie hållbart resande
Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna
Läs merTidsschema. Cirka kl kort sammanfattning och kvällen avslutas
Välkomna! Tidsschema Välkomna! Information Omgång 1 klockan 18.30-18.40 Omgång 2 klockan 18.40-18.50 Omgång 3 klockan 18.55-19.05 Omgång 4 klockan 19.05-19.15 Omgång 5 klockan 19.15-19.25 Cirka kl 19.25
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merBorås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)
Läs mer