Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö. Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 RE M ISSV E RS Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådsunderlag december 2006 ION

2 Titel: Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län Författare: Trivector Traffic AB Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län ISBN: Layout: Trivector Traffic AB Omslagsbild: Pierre Mens

3 Förord Regeringen har gett Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att upprätta förslag till och sedan fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun. Ett förslag till åtgärdsprogram har tagits fram och är ute på remiss under vintern/våren Det dokument som du håller i din hand är en bilaga till förslaget till åtgärdsprogram. Här redovisas en konsekvensbedömning som redovisar samhällsekonomiska konsekvenser och innehåller en miljökonsekvensbeskrivning. En barnkonsekvensanalys har också gjorts. Motivet är att miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och barn utgör en särskilt känslig grupp för luftföroreningar, eftersom deras lungor håller på att utvecklas. Länsstyrelsen har gett Trivector Traffic AB i uppdrag att genomföra konsekvensanalysen. Arbetet med att konsekvensbeskriva åtgärderna har genomförts av fil dr Lena Winslott Hiselius, civ ing Björn Wendle och civ ing Katarina Evanth, samtliga på Trivector. Arbetet har bedrivits i samverkan med Länsstyrelsen i Skåne län med Anna Bokenstrand på Miljöavdelningen som kontaktperson. Malmö den 6 december 2006 Anna Bokenstrand Miljöavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund Uppdrag och rapportstruktur 1 2. Samhällsekonomiska konsekvenser Allmänt Åtgärdsområde 1: Cykeltrafik Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafik Åtgärdsområde 3: Biltrafik Åtgärdsområde 3: Biltrafik Åtgärdsområde 4: Godstrafik Åtgärdsområde 5: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 6: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Signaler till andra forum Generella samhällseffekter Transportsystemet Regional utveckling Näringslivet inkl. småföretag Bostadsmarknaden Miljö och hälsa Jämställdhet/fördelningsaspekter Tillgänglighet Barns vardag (barnkonsekvensanalys) 3.9 Sammanställning av åtgärdernas samhällsekonomiska konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivning Inledning Identifierade miljöaspekter och typ av miljöpåverkan Nuläge och nollalternativ Miljökonsekvenser av förslag till åtgärdsprogram Miljökonsekvenser av alternativ kombination av ekonomiska styrmedel Bedömning av betydande miljöpåverkan Miljökonsekvenser av långsiktiga aktiviteter och signaler Sammanfattning av miljökonsekvenser Påverkan på miljömålen Åtgärder för att hindra eller minska negativ miljöpåverkan Uppföljning och övervakning Intressekonflikter Känslighetsanalys 48

6

7 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Skåne län att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun. I denna rapport presenteras en konsekvensbedömning för ett antal åtgärder vars syfte är att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås. Samtliga åtgärder som föreslås vara bindande i åtgärdsprogrammet har till syfte att på kort tid förbättra luftmiljön i centrala Malmö som, trots redan vidtagna åtgärder, fortfarande riskerar att ha föroreningshalter som överskrider miljökvalitetsnormen. Luftmiljön ska bli bättre genom en dämpning av trafiken, en ökning av attraktiviteten för andra transportmedel och ett införande av ny teknik. Samtidigt ska trafiken inte öka så mycket på andra gator att föroreningshalterna överskrids där. Merparten av åtgärderna ska vara genomförda år 2008 och därefter ska trafikflödena hållas under en nivå som gör att miljökvalitetsnormen klaras. 1.2 Uppdrag och rapportstruktur Trivector har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län att göra en konsekvensbedömning av ett antal åtgärder som syftar till att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås för Malmö stad. Konsekvensbedömningen omfattar alla de åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammet. Utöver de bindande åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet behandlar denna konsekvensbedömning ett antal aktiviteter som syftar till att ge signaler till andra forum för samhällsplanering, för att på längre sikt uppnå ett hållbart transportsystem i Malmö. Dessa aktiviteter beskrivs i ett separat avsnitt. Följande rapporter har utgjort särskilt viktiga underlag för bedöma åtgärderna: Trafikmiljöprogram för Malmö stad , Trafikstrategi för Malmö, Åtgärdsprogram för andra städer, bl.a. Stockholm och Göteborg

8 2 Konsekvensbedömningen har gjorts i enlighet med miljöbalken och regeringsbeslutet och innehåller dels en samhällsekonomisk bedömning och dels en miljökonsekvensbeskrivning. Den samhällsekonomiska bedömningen är uppdelad på två kapitel. Det första kapitlet innehåller en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna för respektive åtgärd. I kapitlet tas de konsekvenser fram vilka är speciella för åtgärden. I det där på följande kapitlet tas de konsekvenser fram vilka verkar generellt över olika typer av åtgärder. Länsstyrelsen i Skåne län bedriver ett särskilt utvecklingsarbete avseende barnkonsekvensanalyser. Denna typ av analys ges därför ett större utrymme i beskrivningen.

9 3 2. Samhällsekonomiska konsekvenser 2.1 Allmänt Åtgärdsprogrammet innehåller bindande åtgärder inom följande sex åtgärdsområden: Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Godstrafik Mobility Management (beteendepåverkan) Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Utöver dessa åtgärdsområden behandlas även ett antal aktiviteter som utgör signaler till andra forum för samhällsplanering. Dessa aktiviteter föreslås ej vara bindande åtgärder och presenteras i ett separat avsnitt då dessa aktiviter inte generar några konskekvenser i sig. För varje åtgärdsområde gås de samhällsekonomiska konsekvenserna igenom på följande sätt. Först presenteras åtgärdernas samhällsekonomiska nyttor och kostnader. Antalet åtgärder är relativt stort och har i vissa fall likartade effekter varför vi har valt att delvis slå samman redovisningen av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnader och nyttor inom varje åtgärdsområde. Utöver presentationen av de samhällsekonomiska effekterna görs även en beskrivning av de samhällsekonomiska effekternas fördelning över samhället i sin helhet. Under detta stycke besvaras vem som bär kostnaden för åtgärden och vem som får nyttan. Då Malmö och dess närliggande kommuner är ett förhållandevis litet geografiskt område med ett delvis gemensamt vägtrafiksystem, kan åtgärderna inom åtgärdsprogrammet även ha en regional påverkan. Inom ramen för den samhällsekonomiska bedömningen görs därför även kort beskrivning av effekternas fördelning utifrån ett regionalt perspektiv.

10 4 2.2 Åtgärdsområde 1: Cykeltrafik Åtgärdsområde 1 riktar sig till cykeltrafiken och innehåller följande åtgärd: Statushöjande åtgärder cykeltrafik Samhällsekonomiska kostnader En satsning på hållbara transporter genom investeringar i förbättrat cykelnät ökar framkomligheten och attraktiviteten för detta transportsätt. En samhällsekonomisk kostnad kan dock uppstå genom en ökad olyckskostnad till följd av ett ökat antal cykelolyckor. En negativ hälsoeffekt kan även uppstå i de fall individer får en ökad exponering genom att de vistas utmed gator och vägar med mycket trafik och höga emissioner. 1 Samhällsekonomiska nyttor En ökad möjlighet att ta sig till och från arbetet med cykel kan bidra till att biltrafiken minskar eller att trafikökningen begränsas. Åtgärdspaketet kan även bidra till att tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar. Samhällsekonomiska nyttor väntas då uppstå till följd av minskade emissioner genom en minskad biltrafik. Som tidigare nämndes kan en ökning av cykeltrafiken leda till en ökning av antalet cykelolyckor. Samtidigt har dock cykling andra positiva hälsoeffekter som väntas uppväga detta. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna En ökning av cykeltrafiken kan medföra att biltrafiken minskar. Åtgärdspaketet leder på så sätt till hälsovinster i och med minskade emissioner. En utökad cykeltrafik väntas även medföra hälsovinster men samtidigt eventuellt högre olyckskostnader till följd av fler cykelolyckor. Den totala hälsoeffekten väntas dock bli positiv. Fördelningseffekter Den direkta kostnaden för åtgärderna ligger till största delen på Malmö stad. En satsning på cykelnätet ökar tillgängligheten för cyklister och medför således en samhällsekonomisk vinst för denna grupp, framför allt för de som inte har tillgång till bil. Ökade möjligheter att cykla kan leda till att fler personer kommer att röra sig utomhus, vilket kan leda till en ökad känsla av trygghet. Den ökade tryggheten utgör en positiv effekt speciellt för kvinnor. I den mån de personer som övergår från bil till cykel tidigare har rest till/från närliggande kommuner fås en positiv effekt på såväl miljö som hälsa även inom dessa kommuner. 1 Även bilister i sådana trafikmiljöer utsätts för exponering av luftföroreningar och det är oklar om exponeringen är större för gående/cyklister än för biltrafikanterna.

11 5 2.3 Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafik Åtgärderna i åtgärdsområde 2 riktas mot kollektivtrafiken och innehåller följande åtgärder: Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik 2015 Införande av Smart card Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö Samhällsekonomiska kostnader De samhällsekonomiska kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde består till största delen av kostnader för att öka kollektivtrafikens attraktivitet samt byggande av pendlarparkeringar. En ökad framkomlighet för kollektivtrafiken kan dock innebära att framkomligheten minskar för biltrafiken. För biltrafiken kan således åtgärderna innebära att restiden/körtiden ökar. Samhällsekonomiska nyttor Åtgärderna i åtgärdsområde 2 syftar till att öka antalet kollektivtrafikresenärer samt förbättra för redan befintliga resenärer. En ökad framkomlighet för kollektivtrafiken innebär restidsvinster för såväl befintliga som nytillkomna resenärer. Utöver restidsvinster antas åtgärderna leda till ökad turtäthet och tillgänglighet. Åtgärderna kommer även att ha en positiv effekt genom en minskning av emissioner och trafikolyckor då trafikarbetet antas minska. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Satsningar för att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken innebär förbättringar för nytillkomna resenärer men även förbättringar för de befintliga resenärerna genom minskad restid, ökad tillgänglighet och ökad turtäthet. Även om restiden eventuellt ökar för bilisterna till följd av minskad framkomlighet antas restidsvinsten hos kollektivtrafikresenärerna överväga. Den ökade andelen kollektivtrafikresenärer väntas även leda till samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner och hälsovinster. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs främst av Malmö stad och Skånetrafiken. Kostnaderna för nya pendlarparkeringar bedöms även bäras av de berörda kommunerna och Vägverket. Satsningarna väntas ge miljö- och hälsovinster som utfaller till största delen för de personer som bor eller vistas i Malmö centrum. Satsningar på kollektivtrafiken kan även antas medföra att kollektivtrafikresandet ökar i hela Malmöregionen. Dessa förbättringar kan således förväntas komma även omkring liggande kommuner till del. De miljö- och hälsovinster som uppstår

12 6 till följd av att pendlarparkeringar byggs och att kollektivtrafikresandet ökar utfaller till största delen i centrala Malmö och inte i de kommuner som upplåter mark till pendlarparkeringarna. En annan effekt som diskuterats är huruvida pendlarparkeringarna kommer att ge upphov till ökat buller/ökad mängd trafik för närboende. Omfattningen av dessa negativa effekter är mycket osäkra men bedöms som små.

13 7 2.4 Åtgärdsområde 3: Biltrafik Inom åtgärdsområde 3 återfinns dels åtgärder som direkt syftar till att minska mängden emissioner (utan att direkt påverka trafikarbetet) och dels åtgärder som syftar till att minska trafikarbetet i Malmö och därmed mängden emissioner. Åtgärdsområde 3 riktar sig till biltrafiken och innehåller följande åtgärder: Åtgärder som minskar trafikarbetet: Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan Ökad kontroll av förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering Motverka fri arbetsplatsparkering Ny resepolicy för Malmö stads anställda Åtgärd som minskar emissionerna: Fler miljöbilar i offentliga verksamheter Samhällsekonomiska kostnader Inom åtgärdsområde 3 finns ett antal trafikåtgärder som syftar till att minska biltrafiken på vissa centrala gator i Malmö. Anpassningskostnader kan uppstå genom minskad framkomlighet främst för bilister på Amiralsgatan och Djäknegatan. För de bilister som fortsätter att trafikera dessa gator uppstår en anpassningskostnad i form av ökad restid och eventuellt längre körväg. Eventuellt leder restriktionerna till att trängseln minskar så att den totala restiden blir oförändrad för bilisterna. Åtgärderna kan medföra en risk att trafiken omfördelas till andra gator, vilket i så fall medför en samhällsekonomisk kostnad för de personer som får en ökad exponering av vägtrafiken. Samhällsekonomiska kostnader uppstår genom ökade mängder emissioner, högre olycksrisk och ökade barriäreffekter. Andra åtgärder inom detta åtgärdsområde innebär att kostnaden för att parkera ökar eller att parkeringsmöjligheterna begränsas. Även genom dessa åtgärder tvingas bilisterna till en anpassning av sitt resande. De resenärer som väljer att anpassa sitt beteende genom att t.ex. parkera under kortare tid, göra färre resor eller resa till annan plats eller använda ett annat färdmedel, upplever en anpassningskostnad. I de fall bilisterna väljer att förändra sitt beteende kan de uppleva en kostnad till följd av den påtvingade förändring av sitt beteende och denna kostnad kan upplevas som relativt stor. I de fall bilisterna väljer att inte förändra sitt beteende uppstår inga samhällsekonomiska kostnader eller vinster då parkeringsavgiften är en transferering från bilisterna till staden/parkeringsbolagen.

14 8 Åtgärder som minskar trafikarbetet i centrum kan antas ha negativa effekter för delar av näringslivet där, men effekten är å andra sidan den omvända för näringslivet på andra platser. Samhällsekonomiska nyttor Gemensamt för de åtgärder som påverkan på trafikarbetet är att personbilsresandet ska minska generellt eller på vissa gator till fördel för miljövänliga transportmedel. I den mån en överföring sker till kollektiva transportmedel eller gång/cykel kommer detta leda till en bättre hälsa för människor genom en minskning av emissionerna från biltrafiken. Om enbart en omfördelning sker av trafiken från vissa gator till andra kommer inte emissionerna att minska. Istället finns risken att trafikarbetet ökar genom att bilisterna får köra en längre väg. En minskning av biltrafiken på vissa gator väntas även leda till minskad trängsel och minskad restid för kvarvarande fordonsresenärer. Trängsel kan dock väntas öka på de gator där trafikmängden ökar. Även trafikbullret bedöms påverkas något men denna effekt kan anses vara marginell då det krävs en halvering av bullernivån för att en människa ska uppfatta någon skillnad. Åtgärderna på Amiralsgatan innebär att framkomligheten för kollektivtrafiken ökar genom att bussfält inrättas. Kollektivtrafiken väntas därmed få restidsvinster och ökad attraktivitet vilket kan leda till en ökning av antalet resenärer. Forskning visar på att trafiksäkerheten främst påverkas av förändringar i trafikens omfattning och hastighetsnivåer. Minskad trängsel kan således antas påverka trafiksäkerheten positivt då antalet fordon som kan vara inblandade i en olycka minskar. Den minskade trängseln leder dock även till att medelhastigheten för vägtrafiken ökar vilket kan påverka trafiksäkerheten negativt. 2 Det råder således ett komplicerat samband mellan trängsel och trafiksäkerhet och det är svårt att säga vad totaleffekten av minskad trängsel/trafikdämpande åtgärder är. I utvärderingen av Stockholmsförsöket har man dock fått fram att den trafiksäkerhetshöjande effekten dominerar när trängseln minskar. 3 Ett minskat trafikarbete kan således antas ha positiva effekter på trafiksäkerheten. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna De direkta kostnaderna för majoriteten av de föreslagna åtgärderna i åtgärdsområde är relativt begränsade. Vissa åtgärder medför dock att bilister stimuleras till anpassningar och den totala samhällsekonomiska kostnaden för denna anpassning kan antas vara stor. De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda 2 3 Trafiksäkerhetsprogram för Malmö stad Skadeinventering och problembeskrivning Malmö Stad. Fakta och resultat från Stockholmsförsöket. Analysgruppens sammanfattning, Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad.

15 9 till bättre hälsa och ökad trivsel. Ytterligare nyttoposter är eventuellt ökad trafiksäkerhet, den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar, samt den ökade framkomlighet som busstrafiken får. Fördelningseffekter Majoriteten av de direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs av Malmö stad. Kostnaderna för parkeringsåtgärderna antas bäras av såväl Skatteverket genom ökad arbetsbörda samt stat, kommun och Region Skåne genom skattebortfall. Privatpersoner kommer även att bära en stor del av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnad till följd av den anpassningskostnad som ett förändrat resbeteende kan innebära (andra åtgärder i åtgärdsprogrammet som t.ex. ökad service och ökat turutbud inom kollektivtrafiken, kan dock medföra minskade kostnader). De åtgärder som innebär att trafiken minskas i de centrala delarna av Malmö, medför en risk att trafiken och därmed emissionerna, bullret och eventuellt olycksrisken, ökar i andra områden. Denna negativa effekt utgör en samhällsekonomisk kostnad för de individer som därmed får en ökad exponering. Det finns även en risk, om de trafikdämpande åtgärderna genomförs isolerat från övriga åtgärder, att åtgärderna medför att centrumhandeln missgynnas vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad för dessa affärer. En del personer kan då istället komma att uträtta sina ärenden i Malmös ytterområden och köpcentra vilket kan antas medföra en ökad handel för butiker i de mindre centrala områdena. De samhällsekonomiska nyttorna består till största delen av förbättrad hälsa och tillfaller de som bor eller vistas i Malmös mest centrala delar. Ett förändrat resmönster som gynnar miljövänliga transporter är dock något som kommer hela samhället till del på lång sikt. Centrumhandeln kan också gynnas av att stadsmiljö blir lugnare och mer anpassad till gående och cyklister. Åtgärderna väntas ha en liten/begränsad regional effekt på närliggande kommuners miljö och hälsa. Åtgärderna som syftar till att öka kontrollen av och minska tillgången till avgiftsfri parkering antas verka generellt, dvs. även i omkringliggande kommuner.

16 Åtgärdsområde 4: Godstrafik Åtgärdsområde 4 riktar sig mot godstransporter och innehåller dels åtgärder som minskar miljöbelastningen och dels åtgärder som minskar trafikarbetet. Följande åtgärder ingår: Åtgärder som minskar emissionerna: Utvidgad miljözon Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster Åtgärd som minskar trafikarbetet: Effektivare varudistribution Samhällsekonomiska kostnader Åtgärderna inom detta åtgärdsområde innebär nya eller ökade krav på fordons miljöpåverkan. Genom dessa krav väntas en anpassning ske dels av själva fordonsparken men också utnyttjandet av tunga fordon. De företag som anpassar sig upplever en kostnad till följd av förändringar av verksamheten, användning av lättare fordon, byte av fordonsparken eller modifiering av den befintliga, etc. Nyare fordon är generellt mer bränslesnåla så investeringskostnaderna kan därmed kompenseras med lägre driftskostnad. I de fall de anpassar sitt beteende genom längre körvägar innebär detta en ökad transporttid och en ökad fordonskostnad. Denna ökade kostnad kan transportörerna i sin tur eventuellt föra över på kommunen eller andra beställare. Samhällsekonomiska nyttor Generellt väntas åtgärderna i åtgärdsområde 4 leda till minskade emissioner vilket i sin tur väntas leda till ökad hälsa. Utöver att emissionerna minskar sker en omfördelning av var utsläppen sker. En utvidgad miljözon medför att utsläppen reduceras där de förorsakar mest skada och där nivåerna förväntas överskridas. Istället kan utsläppen eventuellt öka inom områden där få personer exponeras genom att de fordon som inte får användas i miljözonen eller efter miljökrav vid upphandling kommer att användas någon annanstans. Nettoeffekten väntas dock ge minskade emissioner. En effektivare varudistribution väntas ge minskat transportarbete och därmed minskade emissioner i centrala Malmö. Åtgärden bedöms leda till hälsovinster och ökad trivsel. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Samhällsekonomiska kostnader uppstår i form av anpassningar som företag behöver genomföra på grund av de miljökrav som ställs. Kostnader uppstår antingen i termer av högre fordonskostnader/högre utgifter eller ökade tidskostnader. Den övriga fordonstrafiken antas inte bli berörd i någon betydande omfattning. Den största samhällsekonomiska vinsten består av

17 11 hälsovinster. Åtgärderna väntas leda till en reducering totalt sett samt en reducering där de förorsakar störst skada. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs till största delen av Malmö stad. Den direkta kostnaden är dock relativt begränsad. För de övriga åtgärderna utgörs i stället den samhällsekonomiska kostnaden till största delen av anpassningskostnader för den tunga trafiken genom ökade miljökrav. Anpassningskostnaderna uppstår dels genom ökade tidskostnader/fordonskostnader och dels som investeringskostnader då nya fordon måste köpas in. De samhällsekonomiska kostnaderna för denna anpassning kommer att belasta transportföretagen. De samhällsekonomiska vinsterna väntas å andra sidan uppstå för både privatpersoner och näringslivet genom ökad framkomlighet och minskad restid då trängseln minskar. Den största samhällsekonomiska vinsten tillfaller de som bor eller vistas i Malmö centrum genom minskade emissioner, ökad trivsel och förbättrad hälsa. Den regionala påverkan antas vara liten. En utvidgning av miljözonen kan eventuellt medföra att användningen av fordon med sämre miljöprestanda ökar (överförs) från Malmö till närliggande kommuner vilket i så fall medför begränsade hälso- och miljöförluster för dessa kommuner. Effekten kan även vara den omvända om åtgärderna leder till att nyare fordon även används i intilliggande kommuner.

18 Åtgärdsområde 5: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 5 innehåller följande åtgärder: Mobility Management i Malmö Mobility Management i kommuner med stor inpendling till Malmö Samhällsekonomiska kostnader Utöver de direkta kostnaderna väntas åtgärderna inte medför några samhällsekonomiska kostnader. Samhällsekonomiska nyttor Åtgärderna inom detta åtgärdsområde antas medföra att utnyttjandet av kollektivtrafiken samt miljövänliga fordon ökar. Detta leder i sin tur till minskade emissioner och hälsovinster. Utöver dessa positiva effekter väntas åtgärderna leda till att effekten av andra åtgärder ökar genom att kunskaperna om miljövänliga fordon och kollektivtrafiken ökar. Fördelningseffekter Kostnaden för åtgärderna ligger på Malmö stad, Skånetrafiken m.fl. De samhällsekonomiska nyttorna tillfaller dels de som direkt får ta del av åtgärderna och dels de som bor eller vistas i Malmös centrum. En allmän ökning av kunskaperna kring Mobility Management kan anses ha positiva effekter även regionalt sett genom att andelen kollektivtrafikresenärer ökar och att användningen av miljövänliga fordon ökar.

19 Åtgärdsområde 6: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Åtgärdsområde 6 innehåller en långsiktig åtgärd som innebär utveckling och förändring av planer, regelverk och lagstiftning. Åtgärdsområdet innehåller följande åtgärd: Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Samhällsekonomiska kostnader Ett slopande av förmånsbeskattningen av regionala resor innebär att arbetsgivare ska kunna uppmuntra sina anställda till att resa kollektivt genom att erbjuda dem periodkort som är befriade från förmånsbeskattning. Åtgärden väntas öka andelen kollektivtrafikresenärer men kan även bidra till att intresset ökar bland företagen för hur väl de kollektiva förbindelserna till/från arbetsplatsen fungerar. Då erbjudandet är frivilligt medför åtgärden ingen anpassningskostnad för individerna. I stället medför åtgärden direkta kostnader i form av inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. Samhällsekonomiska nyttor Sammantaget medverkar åtgärden inom detta område till att påverka trafikarbetet till fördel för miljövänliga transportmedel. I den mån en överföring sker till kollektiva transportmedel eller gång/cykel kommer detta leda till en bättre hälsa för människor genom en minskning av emissionerna från biltrafiken. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna De direkta kostnaderna för den föreslagna åtgärden i åtgärdsområdet är relativt begränsade (främst anpassningskostnader för nuvarande bilister). De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda till bättre hälsa, ökad trivsel och ökad trafiksäkerhet. Ytterligare nyttoposter är den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärden inom åtgärdsområde 6 ligger på ett nationellt plan genom inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. Privatpersoner kommer även att bära delar av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnad till följd av de anpassningskostnader som ett förändrat resbeteende kan innebära. De samhällsekonomiska nyttorna består till största delen av förbättrad hälsa och tillfaller de som bor eller vistas i Malmös mest centrala delar. Ett förändrat resmönster som gynnar miljövänliga transporter är dock något som kommer hela samhället till del på lång sikt. Åtgärdens positiva effekter

20 14 tillfaller till största delen de som bor eller vistas i Malmö. Ett borttagande av förmånsbeskattningen av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik skulle gälla generellt i Sverige och skulle därmed även ha positiva effekter i andra kommuner genom att andelen kollektivtrafikresenärer antas öka.

21 Signaler till andra forum I åtgärdsprogrammet ingår även ett antal aktiviteter som syftar till att ge signaler till andra forum för samhällsplanering. De omfattar åtgärdsförslag för att på längre sikt nå ett hållbart transportsystem i Malmö. De nämnda aktiviteterna har det gemensamt att de i sig inte generar några effekter eller konsekvenser. Det är först när dess följdåtgärder är beskrivna som konsekvenserna kan behandlas och bedömas. Aktiviteterna behandlas endast översiktligt i konsekvensbedömningen. Aktiviteterna delas upp i fyra områden baserat på inom vilket område aktiviteterna eller dess följdaktiviteter verkar. Följande uppdelning görs: Ny infrastruktur: Påskynda utbyggnad av Södra stambanan mellan Malmö och Lund (etapp Arlöv-Flackarp) till fyra spår Utredning om spårburen trafik i Malmö och i Malmöregionen Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur: Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Påskynda utvecklingen av system för miljöavgifter/trängselavgifter Transportplanering och fysisk planering: Gröna transportplaner för verksamheter och företag Riktlinjer vid fysisk planering för att optimera luftkvalitet Samhällsplanering som motverkar onödig trafik genom centrum Ny teknik: Ökad tillgång till alternativa drivmedel i Skåne Aktiviteterna syftar dels till att öka andelen kollektivtrafikresenärer/minska trafikarbetet genom ny infrastruktur men även genom ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Aktiviteterna syftar även till att skapa långsiktigt hållbara transportlösningar genom att påverka själva planeringen av transportsystemet men även den fysiska planeringen. Den sista aktiviteten syftar slutligen till att öka tillgången till alternativa drivmedel i Skåne. Samhällsekonomiska kostnader och nyttor Generellt leder de nämnda aktiviteterna och dess följd aktiviteter till samhällsekonomiska vinster i form av miljö- och hälsovinster då trafikarbetet och emissionerna minskar. Ett mindre belastat väg- och gatusystem väntas även leda till ökad trivsel samt eventuellt ökad

22 16 trafiksäkerhet 4. Ett mindre belastat gatusystem kan även stimulera till ökad fysisk rörlighet genom att fler väljer att gå eller cykla. De samhällsekonomiska kostnaderna är dock betydande, speciellt vid investering i ny infrastruktur. Dock är det endast ett införande av miljöavgifter/miljöskattesystem som skulle innebära några större anpassningskostnader för den enskilde individen. Övriga aktiviteter bygger generellt på frivilliga anpassningar genom att transportsystemet förändras eller att den fysiska planeringen förändras. 4 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket. Analysgruppens sammanfattning, Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad.