Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö. Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö. Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning"

Transkript

1 RE M ISSV E RS Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådsunderlag december 2006 ION

2 Titel: Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län Författare: Trivector Traffic AB Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län ISBN: Layout: Trivector Traffic AB Omslagsbild: Pierre Mens

3 Förord Regeringen har gett Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att upprätta förslag till och sedan fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun. Ett förslag till åtgärdsprogram har tagits fram och är ute på remiss under vintern/våren Det dokument som du håller i din hand är en bilaga till förslaget till åtgärdsprogram. Här redovisas en konsekvensbedömning som redovisar samhällsekonomiska konsekvenser och innehåller en miljökonsekvensbeskrivning. En barnkonsekvensanalys har också gjorts. Motivet är att miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och barn utgör en särskilt känslig grupp för luftföroreningar, eftersom deras lungor håller på att utvecklas. Länsstyrelsen har gett Trivector Traffic AB i uppdrag att genomföra konsekvensanalysen. Arbetet med att konsekvensbeskriva åtgärderna har genomförts av fil dr Lena Winslott Hiselius, civ ing Björn Wendle och civ ing Katarina Evanth, samtliga på Trivector. Arbetet har bedrivits i samverkan med Länsstyrelsen i Skåne län med Anna Bokenstrand på Miljöavdelningen som kontaktperson. Malmö den 6 december 2006 Anna Bokenstrand Miljöavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund Uppdrag och rapportstruktur 1 2. Samhällsekonomiska konsekvenser Allmänt Åtgärdsområde 1: Cykeltrafik Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafik Åtgärdsområde 3: Biltrafik Åtgärdsområde 3: Biltrafik Åtgärdsområde 4: Godstrafik Åtgärdsområde 5: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 6: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Signaler till andra forum Generella samhällseffekter Transportsystemet Regional utveckling Näringslivet inkl. småföretag Bostadsmarknaden Miljö och hälsa Jämställdhet/fördelningsaspekter Tillgänglighet Barns vardag (barnkonsekvensanalys) 3.9 Sammanställning av åtgärdernas samhällsekonomiska konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivning Inledning Identifierade miljöaspekter och typ av miljöpåverkan Nuläge och nollalternativ Miljökonsekvenser av förslag till åtgärdsprogram Miljökonsekvenser av alternativ kombination av ekonomiska styrmedel Bedömning av betydande miljöpåverkan Miljökonsekvenser av långsiktiga aktiviteter och signaler Sammanfattning av miljökonsekvenser Påverkan på miljömålen Åtgärder för att hindra eller minska negativ miljöpåverkan Uppföljning och övervakning Intressekonflikter Känslighetsanalys 48

6

7 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Skåne län att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun. I denna rapport presenteras en konsekvensbedömning för ett antal åtgärder vars syfte är att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås. Samtliga åtgärder som föreslås vara bindande i åtgärdsprogrammet har till syfte att på kort tid förbättra luftmiljön i centrala Malmö som, trots redan vidtagna åtgärder, fortfarande riskerar att ha föroreningshalter som överskrider miljökvalitetsnormen. Luftmiljön ska bli bättre genom en dämpning av trafiken, en ökning av attraktiviteten för andra transportmedel och ett införande av ny teknik. Samtidigt ska trafiken inte öka så mycket på andra gator att föroreningshalterna överskrids där. Merparten av åtgärderna ska vara genomförda år 2008 och därefter ska trafikflödena hållas under en nivå som gör att miljökvalitetsnormen klaras. 1.2 Uppdrag och rapportstruktur Trivector har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län att göra en konsekvensbedömning av ett antal åtgärder som syftar till att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås för Malmö stad. Konsekvensbedömningen omfattar alla de åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammet. Utöver de bindande åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet behandlar denna konsekvensbedömning ett antal aktiviteter som syftar till att ge signaler till andra forum för samhällsplanering, för att på längre sikt uppnå ett hållbart transportsystem i Malmö. Dessa aktiviteter beskrivs i ett separat avsnitt. Följande rapporter har utgjort särskilt viktiga underlag för bedöma åtgärderna: Trafikmiljöprogram för Malmö stad , Trafikstrategi för Malmö, Åtgärdsprogram för andra städer, bl.a. Stockholm och Göteborg

8 2 Konsekvensbedömningen har gjorts i enlighet med miljöbalken och regeringsbeslutet och innehåller dels en samhällsekonomisk bedömning och dels en miljökonsekvensbeskrivning. Den samhällsekonomiska bedömningen är uppdelad på två kapitel. Det första kapitlet innehåller en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna för respektive åtgärd. I kapitlet tas de konsekvenser fram vilka är speciella för åtgärden. I det där på följande kapitlet tas de konsekvenser fram vilka verkar generellt över olika typer av åtgärder. Länsstyrelsen i Skåne län bedriver ett särskilt utvecklingsarbete avseende barnkonsekvensanalyser. Denna typ av analys ges därför ett större utrymme i beskrivningen.

9 3 2. Samhällsekonomiska konsekvenser 2.1 Allmänt Åtgärdsprogrammet innehåller bindande åtgärder inom följande sex åtgärdsområden: Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Godstrafik Mobility Management (beteendepåverkan) Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Utöver dessa åtgärdsområden behandlas även ett antal aktiviteter som utgör signaler till andra forum för samhällsplanering. Dessa aktiviteter föreslås ej vara bindande åtgärder och presenteras i ett separat avsnitt då dessa aktiviter inte generar några konskekvenser i sig. För varje åtgärdsområde gås de samhällsekonomiska konsekvenserna igenom på följande sätt. Först presenteras åtgärdernas samhällsekonomiska nyttor och kostnader. Antalet åtgärder är relativt stort och har i vissa fall likartade effekter varför vi har valt att delvis slå samman redovisningen av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnader och nyttor inom varje åtgärdsområde. Utöver presentationen av de samhällsekonomiska effekterna görs även en beskrivning av de samhällsekonomiska effekternas fördelning över samhället i sin helhet. Under detta stycke besvaras vem som bär kostnaden för åtgärden och vem som får nyttan. Då Malmö och dess närliggande kommuner är ett förhållandevis litet geografiskt område med ett delvis gemensamt vägtrafiksystem, kan åtgärderna inom åtgärdsprogrammet även ha en regional påverkan. Inom ramen för den samhällsekonomiska bedömningen görs därför även kort beskrivning av effekternas fördelning utifrån ett regionalt perspektiv.

10 4 2.2 Åtgärdsområde 1: Cykeltrafik Åtgärdsområde 1 riktar sig till cykeltrafiken och innehåller följande åtgärd: Statushöjande åtgärder cykeltrafik Samhällsekonomiska kostnader En satsning på hållbara transporter genom investeringar i förbättrat cykelnät ökar framkomligheten och attraktiviteten för detta transportsätt. En samhällsekonomisk kostnad kan dock uppstå genom en ökad olyckskostnad till följd av ett ökat antal cykelolyckor. En negativ hälsoeffekt kan även uppstå i de fall individer får en ökad exponering genom att de vistas utmed gator och vägar med mycket trafik och höga emissioner. 1 Samhällsekonomiska nyttor En ökad möjlighet att ta sig till och från arbetet med cykel kan bidra till att biltrafiken minskar eller att trafikökningen begränsas. Åtgärdspaketet kan även bidra till att tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar. Samhällsekonomiska nyttor väntas då uppstå till följd av minskade emissioner genom en minskad biltrafik. Som tidigare nämndes kan en ökning av cykeltrafiken leda till en ökning av antalet cykelolyckor. Samtidigt har dock cykling andra positiva hälsoeffekter som väntas uppväga detta. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna En ökning av cykeltrafiken kan medföra att biltrafiken minskar. Åtgärdspaketet leder på så sätt till hälsovinster i och med minskade emissioner. En utökad cykeltrafik väntas även medföra hälsovinster men samtidigt eventuellt högre olyckskostnader till följd av fler cykelolyckor. Den totala hälsoeffekten väntas dock bli positiv. Fördelningseffekter Den direkta kostnaden för åtgärderna ligger till största delen på Malmö stad. En satsning på cykelnätet ökar tillgängligheten för cyklister och medför således en samhällsekonomisk vinst för denna grupp, framför allt för de som inte har tillgång till bil. Ökade möjligheter att cykla kan leda till att fler personer kommer att röra sig utomhus, vilket kan leda till en ökad känsla av trygghet. Den ökade tryggheten utgör en positiv effekt speciellt för kvinnor. I den mån de personer som övergår från bil till cykel tidigare har rest till/från närliggande kommuner fås en positiv effekt på såväl miljö som hälsa även inom dessa kommuner. 1 Även bilister i sådana trafikmiljöer utsätts för exponering av luftföroreningar och det är oklar om exponeringen är större för gående/cyklister än för biltrafikanterna.

11 5 2.3 Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafik Åtgärderna i åtgärdsområde 2 riktas mot kollektivtrafiken och innehåller följande åtgärder: Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik 2015 Införande av Smart card Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö Samhällsekonomiska kostnader De samhällsekonomiska kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde består till största delen av kostnader för att öka kollektivtrafikens attraktivitet samt byggande av pendlarparkeringar. En ökad framkomlighet för kollektivtrafiken kan dock innebära att framkomligheten minskar för biltrafiken. För biltrafiken kan således åtgärderna innebära att restiden/körtiden ökar. Samhällsekonomiska nyttor Åtgärderna i åtgärdsområde 2 syftar till att öka antalet kollektivtrafikresenärer samt förbättra för redan befintliga resenärer. En ökad framkomlighet för kollektivtrafiken innebär restidsvinster för såväl befintliga som nytillkomna resenärer. Utöver restidsvinster antas åtgärderna leda till ökad turtäthet och tillgänglighet. Åtgärderna kommer även att ha en positiv effekt genom en minskning av emissioner och trafikolyckor då trafikarbetet antas minska. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Satsningar för att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken innebär förbättringar för nytillkomna resenärer men även förbättringar för de befintliga resenärerna genom minskad restid, ökad tillgänglighet och ökad turtäthet. Även om restiden eventuellt ökar för bilisterna till följd av minskad framkomlighet antas restidsvinsten hos kollektivtrafikresenärerna överväga. Den ökade andelen kollektivtrafikresenärer väntas även leda till samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner och hälsovinster. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs främst av Malmö stad och Skånetrafiken. Kostnaderna för nya pendlarparkeringar bedöms även bäras av de berörda kommunerna och Vägverket. Satsningarna väntas ge miljö- och hälsovinster som utfaller till största delen för de personer som bor eller vistas i Malmö centrum. Satsningar på kollektivtrafiken kan även antas medföra att kollektivtrafikresandet ökar i hela Malmöregionen. Dessa förbättringar kan således förväntas komma även omkring liggande kommuner till del. De miljö- och hälsovinster som uppstår

12 6 till följd av att pendlarparkeringar byggs och att kollektivtrafikresandet ökar utfaller till största delen i centrala Malmö och inte i de kommuner som upplåter mark till pendlarparkeringarna. En annan effekt som diskuterats är huruvida pendlarparkeringarna kommer att ge upphov till ökat buller/ökad mängd trafik för närboende. Omfattningen av dessa negativa effekter är mycket osäkra men bedöms som små.

13 7 2.4 Åtgärdsområde 3: Biltrafik Inom åtgärdsområde 3 återfinns dels åtgärder som direkt syftar till att minska mängden emissioner (utan att direkt påverka trafikarbetet) och dels åtgärder som syftar till att minska trafikarbetet i Malmö och därmed mängden emissioner. Åtgärdsområde 3 riktar sig till biltrafiken och innehåller följande åtgärder: Åtgärder som minskar trafikarbetet: Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan Ökad kontroll av förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering Motverka fri arbetsplatsparkering Ny resepolicy för Malmö stads anställda Åtgärd som minskar emissionerna: Fler miljöbilar i offentliga verksamheter Samhällsekonomiska kostnader Inom åtgärdsområde 3 finns ett antal trafikåtgärder som syftar till att minska biltrafiken på vissa centrala gator i Malmö. Anpassningskostnader kan uppstå genom minskad framkomlighet främst för bilister på Amiralsgatan och Djäknegatan. För de bilister som fortsätter att trafikera dessa gator uppstår en anpassningskostnad i form av ökad restid och eventuellt längre körväg. Eventuellt leder restriktionerna till att trängseln minskar så att den totala restiden blir oförändrad för bilisterna. Åtgärderna kan medföra en risk att trafiken omfördelas till andra gator, vilket i så fall medför en samhällsekonomisk kostnad för de personer som får en ökad exponering av vägtrafiken. Samhällsekonomiska kostnader uppstår genom ökade mängder emissioner, högre olycksrisk och ökade barriäreffekter. Andra åtgärder inom detta åtgärdsområde innebär att kostnaden för att parkera ökar eller att parkeringsmöjligheterna begränsas. Även genom dessa åtgärder tvingas bilisterna till en anpassning av sitt resande. De resenärer som väljer att anpassa sitt beteende genom att t.ex. parkera under kortare tid, göra färre resor eller resa till annan plats eller använda ett annat färdmedel, upplever en anpassningskostnad. I de fall bilisterna väljer att förändra sitt beteende kan de uppleva en kostnad till följd av den påtvingade förändring av sitt beteende och denna kostnad kan upplevas som relativt stor. I de fall bilisterna väljer att inte förändra sitt beteende uppstår inga samhällsekonomiska kostnader eller vinster då parkeringsavgiften är en transferering från bilisterna till staden/parkeringsbolagen.

14 8 Åtgärder som minskar trafikarbetet i centrum kan antas ha negativa effekter för delar av näringslivet där, men effekten är å andra sidan den omvända för näringslivet på andra platser. Samhällsekonomiska nyttor Gemensamt för de åtgärder som påverkan på trafikarbetet är att personbilsresandet ska minska generellt eller på vissa gator till fördel för miljövänliga transportmedel. I den mån en överföring sker till kollektiva transportmedel eller gång/cykel kommer detta leda till en bättre hälsa för människor genom en minskning av emissionerna från biltrafiken. Om enbart en omfördelning sker av trafiken från vissa gator till andra kommer inte emissionerna att minska. Istället finns risken att trafikarbetet ökar genom att bilisterna får köra en längre väg. En minskning av biltrafiken på vissa gator väntas även leda till minskad trängsel och minskad restid för kvarvarande fordonsresenärer. Trängsel kan dock väntas öka på de gator där trafikmängden ökar. Även trafikbullret bedöms påverkas något men denna effekt kan anses vara marginell då det krävs en halvering av bullernivån för att en människa ska uppfatta någon skillnad. Åtgärderna på Amiralsgatan innebär att framkomligheten för kollektivtrafiken ökar genom att bussfält inrättas. Kollektivtrafiken väntas därmed få restidsvinster och ökad attraktivitet vilket kan leda till en ökning av antalet resenärer. Forskning visar på att trafiksäkerheten främst påverkas av förändringar i trafikens omfattning och hastighetsnivåer. Minskad trängsel kan således antas påverka trafiksäkerheten positivt då antalet fordon som kan vara inblandade i en olycka minskar. Den minskade trängseln leder dock även till att medelhastigheten för vägtrafiken ökar vilket kan påverka trafiksäkerheten negativt. 2 Det råder således ett komplicerat samband mellan trängsel och trafiksäkerhet och det är svårt att säga vad totaleffekten av minskad trängsel/trafikdämpande åtgärder är. I utvärderingen av Stockholmsförsöket har man dock fått fram att den trafiksäkerhetshöjande effekten dominerar när trängseln minskar. 3 Ett minskat trafikarbete kan således antas ha positiva effekter på trafiksäkerheten. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna De direkta kostnaderna för majoriteten av de föreslagna åtgärderna i åtgärdsområde är relativt begränsade. Vissa åtgärder medför dock att bilister stimuleras till anpassningar och den totala samhällsekonomiska kostnaden för denna anpassning kan antas vara stor. De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda 2 3 Trafiksäkerhetsprogram för Malmö stad Skadeinventering och problembeskrivning Malmö Stad. Fakta och resultat från Stockholmsförsöket. Analysgruppens sammanfattning, Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad.

15 9 till bättre hälsa och ökad trivsel. Ytterligare nyttoposter är eventuellt ökad trafiksäkerhet, den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar, samt den ökade framkomlighet som busstrafiken får. Fördelningseffekter Majoriteten av de direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs av Malmö stad. Kostnaderna för parkeringsåtgärderna antas bäras av såväl Skatteverket genom ökad arbetsbörda samt stat, kommun och Region Skåne genom skattebortfall. Privatpersoner kommer även att bära en stor del av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnad till följd av den anpassningskostnad som ett förändrat resbeteende kan innebära (andra åtgärder i åtgärdsprogrammet som t.ex. ökad service och ökat turutbud inom kollektivtrafiken, kan dock medföra minskade kostnader). De åtgärder som innebär att trafiken minskas i de centrala delarna av Malmö, medför en risk att trafiken och därmed emissionerna, bullret och eventuellt olycksrisken, ökar i andra områden. Denna negativa effekt utgör en samhällsekonomisk kostnad för de individer som därmed får en ökad exponering. Det finns även en risk, om de trafikdämpande åtgärderna genomförs isolerat från övriga åtgärder, att åtgärderna medför att centrumhandeln missgynnas vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad för dessa affärer. En del personer kan då istället komma att uträtta sina ärenden i Malmös ytterområden och köpcentra vilket kan antas medföra en ökad handel för butiker i de mindre centrala områdena. De samhällsekonomiska nyttorna består till största delen av förbättrad hälsa och tillfaller de som bor eller vistas i Malmös mest centrala delar. Ett förändrat resmönster som gynnar miljövänliga transporter är dock något som kommer hela samhället till del på lång sikt. Centrumhandeln kan också gynnas av att stadsmiljö blir lugnare och mer anpassad till gående och cyklister. Åtgärderna väntas ha en liten/begränsad regional effekt på närliggande kommuners miljö och hälsa. Åtgärderna som syftar till att öka kontrollen av och minska tillgången till avgiftsfri parkering antas verka generellt, dvs. även i omkringliggande kommuner.

16 Åtgärdsområde 4: Godstrafik Åtgärdsområde 4 riktar sig mot godstransporter och innehåller dels åtgärder som minskar miljöbelastningen och dels åtgärder som minskar trafikarbetet. Följande åtgärder ingår: Åtgärder som minskar emissionerna: Utvidgad miljözon Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster Åtgärd som minskar trafikarbetet: Effektivare varudistribution Samhällsekonomiska kostnader Åtgärderna inom detta åtgärdsområde innebär nya eller ökade krav på fordons miljöpåverkan. Genom dessa krav väntas en anpassning ske dels av själva fordonsparken men också utnyttjandet av tunga fordon. De företag som anpassar sig upplever en kostnad till följd av förändringar av verksamheten, användning av lättare fordon, byte av fordonsparken eller modifiering av den befintliga, etc. Nyare fordon är generellt mer bränslesnåla så investeringskostnaderna kan därmed kompenseras med lägre driftskostnad. I de fall de anpassar sitt beteende genom längre körvägar innebär detta en ökad transporttid och en ökad fordonskostnad. Denna ökade kostnad kan transportörerna i sin tur eventuellt föra över på kommunen eller andra beställare. Samhällsekonomiska nyttor Generellt väntas åtgärderna i åtgärdsområde 4 leda till minskade emissioner vilket i sin tur väntas leda till ökad hälsa. Utöver att emissionerna minskar sker en omfördelning av var utsläppen sker. En utvidgad miljözon medför att utsläppen reduceras där de förorsakar mest skada och där nivåerna förväntas överskridas. Istället kan utsläppen eventuellt öka inom områden där få personer exponeras genom att de fordon som inte får användas i miljözonen eller efter miljökrav vid upphandling kommer att användas någon annanstans. Nettoeffekten väntas dock ge minskade emissioner. En effektivare varudistribution väntas ge minskat transportarbete och därmed minskade emissioner i centrala Malmö. Åtgärden bedöms leda till hälsovinster och ökad trivsel. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Samhällsekonomiska kostnader uppstår i form av anpassningar som företag behöver genomföra på grund av de miljökrav som ställs. Kostnader uppstår antingen i termer av högre fordonskostnader/högre utgifter eller ökade tidskostnader. Den övriga fordonstrafiken antas inte bli berörd i någon betydande omfattning. Den största samhällsekonomiska vinsten består av

17 11 hälsovinster. Åtgärderna väntas leda till en reducering totalt sett samt en reducering där de förorsakar störst skada. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs till största delen av Malmö stad. Den direkta kostnaden är dock relativt begränsad. För de övriga åtgärderna utgörs i stället den samhällsekonomiska kostnaden till största delen av anpassningskostnader för den tunga trafiken genom ökade miljökrav. Anpassningskostnaderna uppstår dels genom ökade tidskostnader/fordonskostnader och dels som investeringskostnader då nya fordon måste köpas in. De samhällsekonomiska kostnaderna för denna anpassning kommer att belasta transportföretagen. De samhällsekonomiska vinsterna väntas å andra sidan uppstå för både privatpersoner och näringslivet genom ökad framkomlighet och minskad restid då trängseln minskar. Den största samhällsekonomiska vinsten tillfaller de som bor eller vistas i Malmö centrum genom minskade emissioner, ökad trivsel och förbättrad hälsa. Den regionala påverkan antas vara liten. En utvidgning av miljözonen kan eventuellt medföra att användningen av fordon med sämre miljöprestanda ökar (överförs) från Malmö till närliggande kommuner vilket i så fall medför begränsade hälso- och miljöförluster för dessa kommuner. Effekten kan även vara den omvända om åtgärderna leder till att nyare fordon även används i intilliggande kommuner.

18 Åtgärdsområde 5: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 5 innehåller följande åtgärder: Mobility Management i Malmö Mobility Management i kommuner med stor inpendling till Malmö Samhällsekonomiska kostnader Utöver de direkta kostnaderna väntas åtgärderna inte medför några samhällsekonomiska kostnader. Samhällsekonomiska nyttor Åtgärderna inom detta åtgärdsområde antas medföra att utnyttjandet av kollektivtrafiken samt miljövänliga fordon ökar. Detta leder i sin tur till minskade emissioner och hälsovinster. Utöver dessa positiva effekter väntas åtgärderna leda till att effekten av andra åtgärder ökar genom att kunskaperna om miljövänliga fordon och kollektivtrafiken ökar. Fördelningseffekter Kostnaden för åtgärderna ligger på Malmö stad, Skånetrafiken m.fl. De samhällsekonomiska nyttorna tillfaller dels de som direkt får ta del av åtgärderna och dels de som bor eller vistas i Malmös centrum. En allmän ökning av kunskaperna kring Mobility Management kan anses ha positiva effekter även regionalt sett genom att andelen kollektivtrafikresenärer ökar och att användningen av miljövänliga fordon ökar.

19 Åtgärdsområde 6: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Åtgärdsområde 6 innehåller en långsiktig åtgärd som innebär utveckling och förändring av planer, regelverk och lagstiftning. Åtgärdsområdet innehåller följande åtgärd: Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Samhällsekonomiska kostnader Ett slopande av förmånsbeskattningen av regionala resor innebär att arbetsgivare ska kunna uppmuntra sina anställda till att resa kollektivt genom att erbjuda dem periodkort som är befriade från förmånsbeskattning. Åtgärden väntas öka andelen kollektivtrafikresenärer men kan även bidra till att intresset ökar bland företagen för hur väl de kollektiva förbindelserna till/från arbetsplatsen fungerar. Då erbjudandet är frivilligt medför åtgärden ingen anpassningskostnad för individerna. I stället medför åtgärden direkta kostnader i form av inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. Samhällsekonomiska nyttor Sammantaget medverkar åtgärden inom detta område till att påverka trafikarbetet till fördel för miljövänliga transportmedel. I den mån en överföring sker till kollektiva transportmedel eller gång/cykel kommer detta leda till en bättre hälsa för människor genom en minskning av emissionerna från biltrafiken. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna De direkta kostnaderna för den föreslagna åtgärden i åtgärdsområdet är relativt begränsade (främst anpassningskostnader för nuvarande bilister). De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda till bättre hälsa, ökad trivsel och ökad trafiksäkerhet. Ytterligare nyttoposter är den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärden inom åtgärdsområde 6 ligger på ett nationellt plan genom inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. Privatpersoner kommer även att bära delar av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnad till följd av de anpassningskostnader som ett förändrat resbeteende kan innebära. De samhällsekonomiska nyttorna består till största delen av förbättrad hälsa och tillfaller de som bor eller vistas i Malmös mest centrala delar. Ett förändrat resmönster som gynnar miljövänliga transporter är dock något som kommer hela samhället till del på lång sikt. Åtgärdens positiva effekter

20 14 tillfaller till största delen de som bor eller vistas i Malmö. Ett borttagande av förmånsbeskattningen av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik skulle gälla generellt i Sverige och skulle därmed även ha positiva effekter i andra kommuner genom att andelen kollektivtrafikresenärer antas öka.

21 Signaler till andra forum I åtgärdsprogrammet ingår även ett antal aktiviteter som syftar till att ge signaler till andra forum för samhällsplanering. De omfattar åtgärdsförslag för att på längre sikt nå ett hållbart transportsystem i Malmö. De nämnda aktiviteterna har det gemensamt att de i sig inte generar några effekter eller konsekvenser. Det är först när dess följdåtgärder är beskrivna som konsekvenserna kan behandlas och bedömas. Aktiviteterna behandlas endast översiktligt i konsekvensbedömningen. Aktiviteterna delas upp i fyra områden baserat på inom vilket område aktiviteterna eller dess följdaktiviteter verkar. Följande uppdelning görs: Ny infrastruktur: Påskynda utbyggnad av Södra stambanan mellan Malmö och Lund (etapp Arlöv-Flackarp) till fyra spår Utredning om spårburen trafik i Malmö och i Malmöregionen Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur: Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Påskynda utvecklingen av system för miljöavgifter/trängselavgifter Transportplanering och fysisk planering: Gröna transportplaner för verksamheter och företag Riktlinjer vid fysisk planering för att optimera luftkvalitet Samhällsplanering som motverkar onödig trafik genom centrum Ny teknik: Ökad tillgång till alternativa drivmedel i Skåne Aktiviteterna syftar dels till att öka andelen kollektivtrafikresenärer/minska trafikarbetet genom ny infrastruktur men även genom ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Aktiviteterna syftar även till att skapa långsiktigt hållbara transportlösningar genom att påverka själva planeringen av transportsystemet men även den fysiska planeringen. Den sista aktiviteten syftar slutligen till att öka tillgången till alternativa drivmedel i Skåne. Samhällsekonomiska kostnader och nyttor Generellt leder de nämnda aktiviteterna och dess följd aktiviteter till samhällsekonomiska vinster i form av miljö- och hälsovinster då trafikarbetet och emissionerna minskar. Ett mindre belastat väg- och gatusystem väntas även leda till ökad trivsel samt eventuellt ökad

22 16 trafiksäkerhet 4. Ett mindre belastat gatusystem kan även stimulera till ökad fysisk rörlighet genom att fler väljer att gå eller cykla. De samhällsekonomiska kostnaderna är dock betydande, speciellt vid investering i ny infrastruktur. Dock är det endast ett införande av miljöavgifter/miljöskattesystem som skulle innebära några större anpassningskostnader för den enskilde individen. Övriga aktiviteter bygger generellt på frivilliga anpassningar genom att transportsystemet förändras eller att den fysiska planeringen förändras. 4 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket. Analysgruppens sammanfattning, Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad.

Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådsunderlag, oktober 2006 Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Helsingborg Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Författare:

Läs mer

Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad

Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad Karin Söderholm, Länsstyrelsen Skåne och Henric Nilsson, Malmö stad Malmös åtgärdsprogram fastställdes juni 2007

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Åtgärdskatalog. Underlag i arbetet med åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö

Åtgärdskatalog. Underlag i arbetet med åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö RE M ISSV E RS Åtgärdskatalog Underlag i arbetet med åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö Bilaga till samrådsunderlag december 2006 ION Titel: Åtgärdskatalog underlag

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer

Samrådsredogörelse angående förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö

Samrådsredogörelse angående förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö Samrådsredogörelse angående förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö 2007-06-29 Anna Bokenstrand Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP) SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-06-16\dagordning\tjänsteutlåtande\20.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-06-01 MHN 2009-06-16 p 20 Anette

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Varför styra godstransporter?

Varför styra godstransporter? 1 2 Varför styra godstransporter? Några orsaker: Antalet transporter ökar Konkurrensen om utrymmet ökar Konflikter mellan trafikantgrupper ökar Effektiviteten minskar 3 Aktörer 4 Hur kan man styra? Påverka

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för Linköpings stadskärna

MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för Linköpings stadskärna Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2010-04-26 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Christer Nilsson, Elinor Josefsson PM 2010-04-26 MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna! Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Uppsala. Version 2006-06-07

Förslag till Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Uppsala. Version 2006-06-07 Förslag till Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Uppsala Version 2006-06-07 2 Förord Regeringen har uppdragit till Uppsala kommun att upprätta ett program

Läs mer

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag. 1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut

Läs mer

Åtgärdsprogram. för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö

Åtgärdsprogram. för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö Titel: Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Sida 21 (31) 14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Stadsdelsnämndens beslut beslutade att besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen. hakan.lockby@lund.se

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen. hakan.lockby@lund.se Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen hakan.lockby@lund.se Vad vill vi uppnå i staden? Bättre stadsmiljö med fler mötesplatser Minskad miljöpåverkan Dämpad trafikökning Förbättrad tillgänglighet

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad

miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad Reviderat åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad www.lansstyrelsen.se/skane 2011:4 Titel: Utgiven av: Projektledare: Beställningsadress: Reviderat åtgärdsprogram för

Läs mer

BILFRITT. because they re worth it

BILFRITT. because they re worth it BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka

Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka 1(5) Handläggare Beatrice Gustafsson 08-686 3907 beatrice.gustafsson@sll.se Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka På uppdrag

Läs mer

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län 1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Dialogmöte 2 Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Workshop om inriktning och övergripande prioriteringar Den fortsatta

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Transport- och energienheten (Ht)

Transport- och energienheten (Ht) Transport- och energienheten (Ht) Åtgärdsplaner. Nat/int arbetet. Klimatluftarbetet. Luftfrågor Ht sammanhållande på NV EET Ht Bilavgaser/ bränsle Energisystem Ansvarig för EU arbetet om regler Både fossila

Läs mer