Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö. Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö. Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning"

Transkript

1 RE M ISSV E RS Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådsunderlag december 2006 ION

2 Titel: Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Malmö konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län Författare: Trivector Traffic AB Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län ISBN: Layout: Trivector Traffic AB Omslagsbild: Pierre Mens

3 Förord Regeringen har gett Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att upprätta förslag till och sedan fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun. Ett förslag till åtgärdsprogram har tagits fram och är ute på remiss under vintern/våren Det dokument som du håller i din hand är en bilaga till förslaget till åtgärdsprogram. Här redovisas en konsekvensbedömning som redovisar samhällsekonomiska konsekvenser och innehåller en miljökonsekvensbeskrivning. En barnkonsekvensanalys har också gjorts. Motivet är att miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och barn utgör en särskilt känslig grupp för luftföroreningar, eftersom deras lungor håller på att utvecklas. Länsstyrelsen har gett Trivector Traffic AB i uppdrag att genomföra konsekvensanalysen. Arbetet med att konsekvensbeskriva åtgärderna har genomförts av fil dr Lena Winslott Hiselius, civ ing Björn Wendle och civ ing Katarina Evanth, samtliga på Trivector. Arbetet har bedrivits i samverkan med Länsstyrelsen i Skåne län med Anna Bokenstrand på Miljöavdelningen som kontaktperson. Malmö den 6 december 2006 Anna Bokenstrand Miljöavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund Uppdrag och rapportstruktur 1 2. Samhällsekonomiska konsekvenser Allmänt Åtgärdsområde 1: Cykeltrafik Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafik Åtgärdsområde 3: Biltrafik Åtgärdsområde 3: Biltrafik Åtgärdsområde 4: Godstrafik Åtgärdsområde 5: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 6: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Signaler till andra forum Generella samhällseffekter Transportsystemet Regional utveckling Näringslivet inkl. småföretag Bostadsmarknaden Miljö och hälsa Jämställdhet/fördelningsaspekter Tillgänglighet Barns vardag (barnkonsekvensanalys) 3.9 Sammanställning av åtgärdernas samhällsekonomiska konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivning Inledning Identifierade miljöaspekter och typ av miljöpåverkan Nuläge och nollalternativ Miljökonsekvenser av förslag till åtgärdsprogram Miljökonsekvenser av alternativ kombination av ekonomiska styrmedel Bedömning av betydande miljöpåverkan Miljökonsekvenser av långsiktiga aktiviteter och signaler Sammanfattning av miljökonsekvenser Påverkan på miljömålen Åtgärder för att hindra eller minska negativ miljöpåverkan Uppföljning och övervakning Intressekonflikter Känslighetsanalys 48

6

7 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Skåne län att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun. I denna rapport presenteras en konsekvensbedömning för ett antal åtgärder vars syfte är att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås. Samtliga åtgärder som föreslås vara bindande i åtgärdsprogrammet har till syfte att på kort tid förbättra luftmiljön i centrala Malmö som, trots redan vidtagna åtgärder, fortfarande riskerar att ha föroreningshalter som överskrider miljökvalitetsnormen. Luftmiljön ska bli bättre genom en dämpning av trafiken, en ökning av attraktiviteten för andra transportmedel och ett införande av ny teknik. Samtidigt ska trafiken inte öka så mycket på andra gator att föroreningshalterna överskrids där. Merparten av åtgärderna ska vara genomförda år 2008 och därefter ska trafikflödena hållas under en nivå som gör att miljökvalitetsnormen klaras. 1.2 Uppdrag och rapportstruktur Trivector har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län att göra en konsekvensbedömning av ett antal åtgärder som syftar till att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås för Malmö stad. Konsekvensbedömningen omfattar alla de åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammet. Utöver de bindande åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet behandlar denna konsekvensbedömning ett antal aktiviteter som syftar till att ge signaler till andra forum för samhällsplanering, för att på längre sikt uppnå ett hållbart transportsystem i Malmö. Dessa aktiviteter beskrivs i ett separat avsnitt. Följande rapporter har utgjort särskilt viktiga underlag för bedöma åtgärderna: Trafikmiljöprogram för Malmö stad , Trafikstrategi för Malmö, Åtgärdsprogram för andra städer, bl.a. Stockholm och Göteborg

8 2 Konsekvensbedömningen har gjorts i enlighet med miljöbalken och regeringsbeslutet och innehåller dels en samhällsekonomisk bedömning och dels en miljökonsekvensbeskrivning. Den samhällsekonomiska bedömningen är uppdelad på två kapitel. Det första kapitlet innehåller en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna för respektive åtgärd. I kapitlet tas de konsekvenser fram vilka är speciella för åtgärden. I det där på följande kapitlet tas de konsekvenser fram vilka verkar generellt över olika typer av åtgärder. Länsstyrelsen i Skåne län bedriver ett särskilt utvecklingsarbete avseende barnkonsekvensanalyser. Denna typ av analys ges därför ett större utrymme i beskrivningen.

9 3 2. Samhällsekonomiska konsekvenser 2.1 Allmänt Åtgärdsprogrammet innehåller bindande åtgärder inom följande sex åtgärdsområden: Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Godstrafik Mobility Management (beteendepåverkan) Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Utöver dessa åtgärdsområden behandlas även ett antal aktiviteter som utgör signaler till andra forum för samhällsplanering. Dessa aktiviteter föreslås ej vara bindande åtgärder och presenteras i ett separat avsnitt då dessa aktiviter inte generar några konskekvenser i sig. För varje åtgärdsområde gås de samhällsekonomiska konsekvenserna igenom på följande sätt. Först presenteras åtgärdernas samhällsekonomiska nyttor och kostnader. Antalet åtgärder är relativt stort och har i vissa fall likartade effekter varför vi har valt att delvis slå samman redovisningen av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnader och nyttor inom varje åtgärdsområde. Utöver presentationen av de samhällsekonomiska effekterna görs även en beskrivning av de samhällsekonomiska effekternas fördelning över samhället i sin helhet. Under detta stycke besvaras vem som bär kostnaden för åtgärden och vem som får nyttan. Då Malmö och dess närliggande kommuner är ett förhållandevis litet geografiskt område med ett delvis gemensamt vägtrafiksystem, kan åtgärderna inom åtgärdsprogrammet även ha en regional påverkan. Inom ramen för den samhällsekonomiska bedömningen görs därför även kort beskrivning av effekternas fördelning utifrån ett regionalt perspektiv.

10 4 2.2 Åtgärdsområde 1: Cykeltrafik Åtgärdsområde 1 riktar sig till cykeltrafiken och innehåller följande åtgärd: Statushöjande åtgärder cykeltrafik Samhällsekonomiska kostnader En satsning på hållbara transporter genom investeringar i förbättrat cykelnät ökar framkomligheten och attraktiviteten för detta transportsätt. En samhällsekonomisk kostnad kan dock uppstå genom en ökad olyckskostnad till följd av ett ökat antal cykelolyckor. En negativ hälsoeffekt kan även uppstå i de fall individer får en ökad exponering genom att de vistas utmed gator och vägar med mycket trafik och höga emissioner. 1 Samhällsekonomiska nyttor En ökad möjlighet att ta sig till och från arbetet med cykel kan bidra till att biltrafiken minskar eller att trafikökningen begränsas. Åtgärdspaketet kan även bidra till att tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar. Samhällsekonomiska nyttor väntas då uppstå till följd av minskade emissioner genom en minskad biltrafik. Som tidigare nämndes kan en ökning av cykeltrafiken leda till en ökning av antalet cykelolyckor. Samtidigt har dock cykling andra positiva hälsoeffekter som väntas uppväga detta. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna En ökning av cykeltrafiken kan medföra att biltrafiken minskar. Åtgärdspaketet leder på så sätt till hälsovinster i och med minskade emissioner. En utökad cykeltrafik väntas även medföra hälsovinster men samtidigt eventuellt högre olyckskostnader till följd av fler cykelolyckor. Den totala hälsoeffekten väntas dock bli positiv. Fördelningseffekter Den direkta kostnaden för åtgärderna ligger till största delen på Malmö stad. En satsning på cykelnätet ökar tillgängligheten för cyklister och medför således en samhällsekonomisk vinst för denna grupp, framför allt för de som inte har tillgång till bil. Ökade möjligheter att cykla kan leda till att fler personer kommer att röra sig utomhus, vilket kan leda till en ökad känsla av trygghet. Den ökade tryggheten utgör en positiv effekt speciellt för kvinnor. I den mån de personer som övergår från bil till cykel tidigare har rest till/från närliggande kommuner fås en positiv effekt på såväl miljö som hälsa även inom dessa kommuner. 1 Även bilister i sådana trafikmiljöer utsätts för exponering av luftföroreningar och det är oklar om exponeringen är större för gående/cyklister än för biltrafikanterna.

11 5 2.3 Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafik Åtgärderna i åtgärdsområde 2 riktas mot kollektivtrafiken och innehåller följande åtgärder: Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik 2015 Införande av Smart card Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö Samhällsekonomiska kostnader De samhällsekonomiska kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde består till största delen av kostnader för att öka kollektivtrafikens attraktivitet samt byggande av pendlarparkeringar. En ökad framkomlighet för kollektivtrafiken kan dock innebära att framkomligheten minskar för biltrafiken. För biltrafiken kan således åtgärderna innebära att restiden/körtiden ökar. Samhällsekonomiska nyttor Åtgärderna i åtgärdsområde 2 syftar till att öka antalet kollektivtrafikresenärer samt förbättra för redan befintliga resenärer. En ökad framkomlighet för kollektivtrafiken innebär restidsvinster för såväl befintliga som nytillkomna resenärer. Utöver restidsvinster antas åtgärderna leda till ökad turtäthet och tillgänglighet. Åtgärderna kommer även att ha en positiv effekt genom en minskning av emissioner och trafikolyckor då trafikarbetet antas minska. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Satsningar för att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken innebär förbättringar för nytillkomna resenärer men även förbättringar för de befintliga resenärerna genom minskad restid, ökad tillgänglighet och ökad turtäthet. Även om restiden eventuellt ökar för bilisterna till följd av minskad framkomlighet antas restidsvinsten hos kollektivtrafikresenärerna överväga. Den ökade andelen kollektivtrafikresenärer väntas även leda till samhällsekonomiska vinster i form av minskade emissioner och hälsovinster. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs främst av Malmö stad och Skånetrafiken. Kostnaderna för nya pendlarparkeringar bedöms även bäras av de berörda kommunerna och Vägverket. Satsningarna väntas ge miljö- och hälsovinster som utfaller till största delen för de personer som bor eller vistas i Malmö centrum. Satsningar på kollektivtrafiken kan även antas medföra att kollektivtrafikresandet ökar i hela Malmöregionen. Dessa förbättringar kan således förväntas komma även omkring liggande kommuner till del. De miljö- och hälsovinster som uppstår

12 6 till följd av att pendlarparkeringar byggs och att kollektivtrafikresandet ökar utfaller till största delen i centrala Malmö och inte i de kommuner som upplåter mark till pendlarparkeringarna. En annan effekt som diskuterats är huruvida pendlarparkeringarna kommer att ge upphov till ökat buller/ökad mängd trafik för närboende. Omfattningen av dessa negativa effekter är mycket osäkra men bedöms som små.

13 7 2.4 Åtgärdsområde 3: Biltrafik Inom åtgärdsområde 3 återfinns dels åtgärder som direkt syftar till att minska mängden emissioner (utan att direkt påverka trafikarbetet) och dels åtgärder som syftar till att minska trafikarbetet i Malmö och därmed mängden emissioner. Åtgärdsområde 3 riktar sig till biltrafiken och innehåller följande åtgärder: Åtgärder som minskar trafikarbetet: Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan Ökad kontroll av förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering Motverka fri arbetsplatsparkering Ny resepolicy för Malmö stads anställda Åtgärd som minskar emissionerna: Fler miljöbilar i offentliga verksamheter Samhällsekonomiska kostnader Inom åtgärdsområde 3 finns ett antal trafikåtgärder som syftar till att minska biltrafiken på vissa centrala gator i Malmö. Anpassningskostnader kan uppstå genom minskad framkomlighet främst för bilister på Amiralsgatan och Djäknegatan. För de bilister som fortsätter att trafikera dessa gator uppstår en anpassningskostnad i form av ökad restid och eventuellt längre körväg. Eventuellt leder restriktionerna till att trängseln minskar så att den totala restiden blir oförändrad för bilisterna. Åtgärderna kan medföra en risk att trafiken omfördelas till andra gator, vilket i så fall medför en samhällsekonomisk kostnad för de personer som får en ökad exponering av vägtrafiken. Samhällsekonomiska kostnader uppstår genom ökade mängder emissioner, högre olycksrisk och ökade barriäreffekter. Andra åtgärder inom detta åtgärdsområde innebär att kostnaden för att parkera ökar eller att parkeringsmöjligheterna begränsas. Även genom dessa åtgärder tvingas bilisterna till en anpassning av sitt resande. De resenärer som väljer att anpassa sitt beteende genom att t.ex. parkera under kortare tid, göra färre resor eller resa till annan plats eller använda ett annat färdmedel, upplever en anpassningskostnad. I de fall bilisterna väljer att förändra sitt beteende kan de uppleva en kostnad till följd av den påtvingade förändring av sitt beteende och denna kostnad kan upplevas som relativt stor. I de fall bilisterna väljer att inte förändra sitt beteende uppstår inga samhällsekonomiska kostnader eller vinster då parkeringsavgiften är en transferering från bilisterna till staden/parkeringsbolagen.

14 8 Åtgärder som minskar trafikarbetet i centrum kan antas ha negativa effekter för delar av näringslivet där, men effekten är å andra sidan den omvända för näringslivet på andra platser. Samhällsekonomiska nyttor Gemensamt för de åtgärder som påverkan på trafikarbetet är att personbilsresandet ska minska generellt eller på vissa gator till fördel för miljövänliga transportmedel. I den mån en överföring sker till kollektiva transportmedel eller gång/cykel kommer detta leda till en bättre hälsa för människor genom en minskning av emissionerna från biltrafiken. Om enbart en omfördelning sker av trafiken från vissa gator till andra kommer inte emissionerna att minska. Istället finns risken att trafikarbetet ökar genom att bilisterna får köra en längre väg. En minskning av biltrafiken på vissa gator väntas även leda till minskad trängsel och minskad restid för kvarvarande fordonsresenärer. Trängsel kan dock väntas öka på de gator där trafikmängden ökar. Även trafikbullret bedöms påverkas något men denna effekt kan anses vara marginell då det krävs en halvering av bullernivån för att en människa ska uppfatta någon skillnad. Åtgärderna på Amiralsgatan innebär att framkomligheten för kollektivtrafiken ökar genom att bussfält inrättas. Kollektivtrafiken väntas därmed få restidsvinster och ökad attraktivitet vilket kan leda till en ökning av antalet resenärer. Forskning visar på att trafiksäkerheten främst påverkas av förändringar i trafikens omfattning och hastighetsnivåer. Minskad trängsel kan således antas påverka trafiksäkerheten positivt då antalet fordon som kan vara inblandade i en olycka minskar. Den minskade trängseln leder dock även till att medelhastigheten för vägtrafiken ökar vilket kan påverka trafiksäkerheten negativt. 2 Det råder således ett komplicerat samband mellan trängsel och trafiksäkerhet och det är svårt att säga vad totaleffekten av minskad trängsel/trafikdämpande åtgärder är. I utvärderingen av Stockholmsförsöket har man dock fått fram att den trafiksäkerhetshöjande effekten dominerar när trängseln minskar. 3 Ett minskat trafikarbete kan således antas ha positiva effekter på trafiksäkerheten. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna De direkta kostnaderna för majoriteten av de föreslagna åtgärderna i åtgärdsområde är relativt begränsade. Vissa åtgärder medför dock att bilister stimuleras till anpassningar och den totala samhällsekonomiska kostnaden för denna anpassning kan antas vara stor. De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda 2 3 Trafiksäkerhetsprogram för Malmö stad Skadeinventering och problembeskrivning Malmö Stad. Fakta och resultat från Stockholmsförsöket. Analysgruppens sammanfattning, Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad.

15 9 till bättre hälsa och ökad trivsel. Ytterligare nyttoposter är eventuellt ökad trafiksäkerhet, den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar, samt den ökade framkomlighet som busstrafiken får. Fördelningseffekter Majoriteten av de direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs av Malmö stad. Kostnaderna för parkeringsåtgärderna antas bäras av såväl Skatteverket genom ökad arbetsbörda samt stat, kommun och Region Skåne genom skattebortfall. Privatpersoner kommer även att bära en stor del av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnad till följd av den anpassningskostnad som ett förändrat resbeteende kan innebära (andra åtgärder i åtgärdsprogrammet som t.ex. ökad service och ökat turutbud inom kollektivtrafiken, kan dock medföra minskade kostnader). De åtgärder som innebär att trafiken minskas i de centrala delarna av Malmö, medför en risk att trafiken och därmed emissionerna, bullret och eventuellt olycksrisken, ökar i andra områden. Denna negativa effekt utgör en samhällsekonomisk kostnad för de individer som därmed får en ökad exponering. Det finns även en risk, om de trafikdämpande åtgärderna genomförs isolerat från övriga åtgärder, att åtgärderna medför att centrumhandeln missgynnas vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad för dessa affärer. En del personer kan då istället komma att uträtta sina ärenden i Malmös ytterområden och köpcentra vilket kan antas medföra en ökad handel för butiker i de mindre centrala områdena. De samhällsekonomiska nyttorna består till största delen av förbättrad hälsa och tillfaller de som bor eller vistas i Malmös mest centrala delar. Ett förändrat resmönster som gynnar miljövänliga transporter är dock något som kommer hela samhället till del på lång sikt. Centrumhandeln kan också gynnas av att stadsmiljö blir lugnare och mer anpassad till gående och cyklister. Åtgärderna väntas ha en liten/begränsad regional effekt på närliggande kommuners miljö och hälsa. Åtgärderna som syftar till att öka kontrollen av och minska tillgången till avgiftsfri parkering antas verka generellt, dvs. även i omkringliggande kommuner.

16 Åtgärdsområde 4: Godstrafik Åtgärdsområde 4 riktar sig mot godstransporter och innehåller dels åtgärder som minskar miljöbelastningen och dels åtgärder som minskar trafikarbetet. Följande åtgärder ingår: Åtgärder som minskar emissionerna: Utvidgad miljözon Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster Åtgärd som minskar trafikarbetet: Effektivare varudistribution Samhällsekonomiska kostnader Åtgärderna inom detta åtgärdsområde innebär nya eller ökade krav på fordons miljöpåverkan. Genom dessa krav väntas en anpassning ske dels av själva fordonsparken men också utnyttjandet av tunga fordon. De företag som anpassar sig upplever en kostnad till följd av förändringar av verksamheten, användning av lättare fordon, byte av fordonsparken eller modifiering av den befintliga, etc. Nyare fordon är generellt mer bränslesnåla så investeringskostnaderna kan därmed kompenseras med lägre driftskostnad. I de fall de anpassar sitt beteende genom längre körvägar innebär detta en ökad transporttid och en ökad fordonskostnad. Denna ökade kostnad kan transportörerna i sin tur eventuellt föra över på kommunen eller andra beställare. Samhällsekonomiska nyttor Generellt väntas åtgärderna i åtgärdsområde 4 leda till minskade emissioner vilket i sin tur väntas leda till ökad hälsa. Utöver att emissionerna minskar sker en omfördelning av var utsläppen sker. En utvidgad miljözon medför att utsläppen reduceras där de förorsakar mest skada och där nivåerna förväntas överskridas. Istället kan utsläppen eventuellt öka inom områden där få personer exponeras genom att de fordon som inte får användas i miljözonen eller efter miljökrav vid upphandling kommer att användas någon annanstans. Nettoeffekten väntas dock ge minskade emissioner. En effektivare varudistribution väntas ge minskat transportarbete och därmed minskade emissioner i centrala Malmö. Åtgärden bedöms leda till hälsovinster och ökad trivsel. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Samhällsekonomiska kostnader uppstår i form av anpassningar som företag behöver genomföra på grund av de miljökrav som ställs. Kostnader uppstår antingen i termer av högre fordonskostnader/högre utgifter eller ökade tidskostnader. Den övriga fordonstrafiken antas inte bli berörd i någon betydande omfattning. Den största samhällsekonomiska vinsten består av

17 11 hälsovinster. Åtgärderna väntas leda till en reducering totalt sett samt en reducering där de förorsakar störst skada. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs till största delen av Malmö stad. Den direkta kostnaden är dock relativt begränsad. För de övriga åtgärderna utgörs i stället den samhällsekonomiska kostnaden till största delen av anpassningskostnader för den tunga trafiken genom ökade miljökrav. Anpassningskostnaderna uppstår dels genom ökade tidskostnader/fordonskostnader och dels som investeringskostnader då nya fordon måste köpas in. De samhällsekonomiska kostnaderna för denna anpassning kommer att belasta transportföretagen. De samhällsekonomiska vinsterna väntas å andra sidan uppstå för både privatpersoner och näringslivet genom ökad framkomlighet och minskad restid då trängseln minskar. Den största samhällsekonomiska vinsten tillfaller de som bor eller vistas i Malmö centrum genom minskade emissioner, ökad trivsel och förbättrad hälsa. Den regionala påverkan antas vara liten. En utvidgning av miljözonen kan eventuellt medföra att användningen av fordon med sämre miljöprestanda ökar (överförs) från Malmö till närliggande kommuner vilket i så fall medför begränsade hälso- och miljöförluster för dessa kommuner. Effekten kan även vara den omvända om åtgärderna leder till att nyare fordon även används i intilliggande kommuner.

18 Åtgärdsområde 5: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 5 innehåller följande åtgärder: Mobility Management i Malmö Mobility Management i kommuner med stor inpendling till Malmö Samhällsekonomiska kostnader Utöver de direkta kostnaderna väntas åtgärderna inte medför några samhällsekonomiska kostnader. Samhällsekonomiska nyttor Åtgärderna inom detta åtgärdsområde antas medföra att utnyttjandet av kollektivtrafiken samt miljövänliga fordon ökar. Detta leder i sin tur till minskade emissioner och hälsovinster. Utöver dessa positiva effekter väntas åtgärderna leda till att effekten av andra åtgärder ökar genom att kunskaperna om miljövänliga fordon och kollektivtrafiken ökar. Fördelningseffekter Kostnaden för åtgärderna ligger på Malmö stad, Skånetrafiken m.fl. De samhällsekonomiska nyttorna tillfaller dels de som direkt får ta del av åtgärderna och dels de som bor eller vistas i Malmös centrum. En allmän ökning av kunskaperna kring Mobility Management kan anses ha positiva effekter även regionalt sett genom att andelen kollektivtrafikresenärer ökar och att användningen av miljövänliga fordon ökar.

19 Åtgärdsområde 6: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Åtgärdsområde 6 innehåller en långsiktig åtgärd som innebär utveckling och förändring av planer, regelverk och lagstiftning. Åtgärdsområdet innehåller följande åtgärd: Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Samhällsekonomiska kostnader Ett slopande av förmånsbeskattningen av regionala resor innebär att arbetsgivare ska kunna uppmuntra sina anställda till att resa kollektivt genom att erbjuda dem periodkort som är befriade från förmånsbeskattning. Åtgärden väntas öka andelen kollektivtrafikresenärer men kan även bidra till att intresset ökar bland företagen för hur väl de kollektiva förbindelserna till/från arbetsplatsen fungerar. Då erbjudandet är frivilligt medför åtgärden ingen anpassningskostnad för individerna. I stället medför åtgärden direkta kostnader i form av inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. Samhällsekonomiska nyttor Sammantaget medverkar åtgärden inom detta område till att påverka trafikarbetet till fördel för miljövänliga transportmedel. I den mån en överföring sker till kollektiva transportmedel eller gång/cykel kommer detta leda till en bättre hälsa för människor genom en minskning av emissionerna från biltrafiken. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna De direkta kostnaderna för den föreslagna åtgärden i åtgärdsområdet är relativt begränsade (främst anpassningskostnader för nuvarande bilister). De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda till bättre hälsa, ökad trivsel och ökad trafiksäkerhet. Ytterligare nyttoposter är den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärden inom åtgärdsområde 6 ligger på ett nationellt plan genom inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. Privatpersoner kommer även att bära delar av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnad till följd av de anpassningskostnader som ett förändrat resbeteende kan innebära. De samhällsekonomiska nyttorna består till största delen av förbättrad hälsa och tillfaller de som bor eller vistas i Malmös mest centrala delar. Ett förändrat resmönster som gynnar miljövänliga transporter är dock något som kommer hela samhället till del på lång sikt. Åtgärdens positiva effekter

20 14 tillfaller till största delen de som bor eller vistas i Malmö. Ett borttagande av förmånsbeskattningen av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik skulle gälla generellt i Sverige och skulle därmed även ha positiva effekter i andra kommuner genom att andelen kollektivtrafikresenärer antas öka.

21 Signaler till andra forum I åtgärdsprogrammet ingår även ett antal aktiviteter som syftar till att ge signaler till andra forum för samhällsplanering. De omfattar åtgärdsförslag för att på längre sikt nå ett hållbart transportsystem i Malmö. De nämnda aktiviteterna har det gemensamt att de i sig inte generar några effekter eller konsekvenser. Det är först när dess följdåtgärder är beskrivna som konsekvenserna kan behandlas och bedömas. Aktiviteterna behandlas endast översiktligt i konsekvensbedömningen. Aktiviteterna delas upp i fyra områden baserat på inom vilket område aktiviteterna eller dess följdaktiviteter verkar. Följande uppdelning görs: Ny infrastruktur: Påskynda utbyggnad av Södra stambanan mellan Malmö och Lund (etapp Arlöv-Flackarp) till fyra spår Utredning om spårburen trafik i Malmö och i Malmöregionen Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur: Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Påskynda utvecklingen av system för miljöavgifter/trängselavgifter Transportplanering och fysisk planering: Gröna transportplaner för verksamheter och företag Riktlinjer vid fysisk planering för att optimera luftkvalitet Samhällsplanering som motverkar onödig trafik genom centrum Ny teknik: Ökad tillgång till alternativa drivmedel i Skåne Aktiviteterna syftar dels till att öka andelen kollektivtrafikresenärer/minska trafikarbetet genom ny infrastruktur men även genom ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Aktiviteterna syftar även till att skapa långsiktigt hållbara transportlösningar genom att påverka själva planeringen av transportsystemet men även den fysiska planeringen. Den sista aktiviteten syftar slutligen till att öka tillgången till alternativa drivmedel i Skåne. Samhällsekonomiska kostnader och nyttor Generellt leder de nämnda aktiviteterna och dess följd aktiviteter till samhällsekonomiska vinster i form av miljö- och hälsovinster då trafikarbetet och emissionerna minskar. Ett mindre belastat väg- och gatusystem väntas även leda till ökad trivsel samt eventuellt ökad

22 16 trafiksäkerhet 4. Ett mindre belastat gatusystem kan även stimulera till ökad fysisk rörlighet genom att fler väljer att gå eller cykla. De samhällsekonomiska kostnaderna är dock betydande, speciellt vid investering i ny infrastruktur. Dock är det endast ett införande av miljöavgifter/miljöskattesystem som skulle innebära några större anpassningskostnader för den enskilde individen. Övriga aktiviteter bygger generellt på frivilliga anpassningar genom att transportsystemet förändras eller att den fysiska planeringen förändras. 4 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket. Analysgruppens sammanfattning, Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad.

Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad

Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad Uppföljning av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2 i Malmö stad Karin Söderholm, Länsstyrelsen Skåne och Henric Nilsson, Malmö stad Malmös åtgärdsprogram fastställdes juni 2007

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid Regeringsbeslut 18 2004-12-09 M2003/1891/Mk M2004/141/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Uppsala. Version 2006-06-07

Förslag till Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Uppsala. Version 2006-06-07 Förslag till Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Uppsala Version 2006-06-07 2 Förord Regeringen har uppdragit till Uppsala kommun att upprätta ett program

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Helen Barda Länsstyrelsen i Stockholm 2013-10-02 1 Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län Åtgärdprogram (ÅGP)

Läs mer

ö AB fic or Traf Trivect

ö AB fic or Traf Trivect ö Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 78 personer anställda, 37 på Traffic Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET? TVÅ METODER FÖR FART OCH FOKUS PÅ HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET Björn Wendle & Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic AB TILLGÄNGLIGHET? 2 TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET... är

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Framtidens transporter i staden no more business as usual

Framtidens transporter i staden no more business as usual Vilka är Trivector? Framtidens transporter i staden no more business as usual Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag ca 60 personer anställda Arbetar inom hela området trafikplanering Särskilt fokus på

Läs mer

Södra Förstadsgatan försök med bilfri del

Södra Förstadsgatan försök med bilfri del Södra Förstadsgatan försök med bilfri del Gatukontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-05-18 2.0 André Kingstedt Gatukontoret Planeringsenhet A Innehållsförteckning Södra Förstadsgatan

Läs mer

2007-05-28. Framtidsvägen

2007-05-28. Framtidsvägen Framtidsvägen Att i praktiken tillämpa de första två stegen i fyrstegsprincipen. Ett samarbete mellan regionens största kommuner för ett hållbart vägtransportsystem. Ulf Pilerot, projektledare Hållbart

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen RAPPORT 2012:61 VERSION 1.0 Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen - stöd för att förstå situationen, pröva och konsekvensbeskriva olika lösningar Dokumentinformation Titel: Metodik för

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA? HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? Caroline Ljungberg SKL s Trafik- och gatudagar 2013 INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING HUR MAN RESER FÖR ATT HANDLA - ANTAL RESOR PER PERSON

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

HUR SPARAR MAN PENGAR OCH MILJÖ PÅ ORGANISATIONENS RESOR OCH TRANSPORTER? GRÖN RESPLAN KLIMATVÄXLING ERHÅLLNA VINSTER

HUR SPARAR MAN PENGAR OCH MILJÖ PÅ ORGANISATIONENS RESOR OCH TRANSPORTER? GRÖN RESPLAN KLIMATVÄXLING ERHÅLLNA VINSTER HUR SPARAR MAN PENGAR OCH MILJÖ PÅ ORGANISATIONENS RESOR OCH TRANSPORTER? GRÖN RESPLAN KLIMATVÄXLING ERHÅLLNA VINSTER Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Tove Zellman, Region Skåne Vilka utmaningar

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt.

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt. ~SAlA lt01 KOMMUN Bilaga KS 2012/106/1 SALA KOMMUN Ink 2012 08 2012 05 08 DIARIENR: 2012/ POLICY KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunfullmäktige Resepolicy för Sala kommun MÄL Medarbetare och förtroendevalda

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING RAPPORT BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING 2012-11-01 Uppdrag: 230078, Svarte Midroc Titel på rapport: Balkåkra Sträddor Svarte - Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2012-11-01 Medverkande

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Vision Ett bilfritt Vänersborg

Vision Ett bilfritt Vänersborg Vision Ett bilfritt Vänersborg Vi är två ungdomar som under fyra veckor har jobbat med Agenda 21 och folkhälsa i Vänersborgs kommun. Vi har valt att rikta in oss på hållbar transport ur både miljö- och

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84)

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) s svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) Sammanfattning av s synpunkter är positiva till de flesta av utredarnas förslag och välkomnar utredningen som helhet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer