Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Bilaga till samrådsunderlag, oktober 2006 Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram i Helsingborg Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Konsekvensbedömning för förslag till åtgärdsprogram Helsingborg Konsekvensanalyser inklusive miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen i Skåne Län Johanna Pivén och Trivector Traffic AB Länsstyrelsen i Skåne Län Strategiavdelningen Malmö Tel 040/ lansstyrelsen@m.lst.se Länsstyrelsen i Skåne län 300 ex ISBN: ISBN ISBN Layout: Omslagsbild: Trivector Traffic AB Fredrik Collijn

3 Förord Regeringen har gett Länsstyrelsen i Skåne län uppdrag att upprätta förslag till och sedan fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborgs kommun. Ett förslag till åtgärdsprogram har tagits fram och är fram till den 12 januari 2007 ute på remiss. Det dokument som du håller i din hand är en bilaga till förslaget till åtgärdsprogram. Här redovisas en konsekvensbedömning som belyser samhällsekonomiska konsekvenser, inklusive miljökonsekvensbeskrivning. En barnkonsekvensanalys har också gjorts. Motivet är att miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och barn är känsliga för höga halter av kvävedioxider eftersom deras lungor håller på att utvecklas. Förslaget till åtgärdsprogram innehåller dessutom åtgärder som påverkar barn vardag. Länsstyrelsen har gett Trivector Traffic AB i uppdrag att genomföra konsekvensanalysen. Malmö den 12 oktober 2006 Johanna Pivén Strategiavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund Uppdrag och rapportstruktur 1 2. Samhällsekonomiska konsekvenser Allmänt Åtgärdsområde 1: Gång- och cykeltrafiken Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafiken Åtgärdsområde 3: Biltrafiken Åtgärdsområde 4: Godstrafiken på väg Åtgärdsområde 5: Sjöfarten Åtgärdsområde 6: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 7: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Generella samhällseffekter Transportsystemet Näringslivet inkl. småföretag Bostadsmarknaden Miljö och hälsa Jämställdhet/fördelningsaspekter Tillgänglighet Barns vardag (barnkonsekvensanalys) Sammanställning av åtgärdernas samhällsekonomiska konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Inledning Identifierade miljöaspekter och typ av miljöpåverkan Nuläge och nollalternativ Miljökonsekvenser av förslag till åtgärdsprogram Miljökonsekvenser av alternativ kombination av ekonomiska styrmedel Bedömning av betydande miljöpåverkan Sammanfattning av miljökonsekvenser Påverkan på miljömålen Åtgärder för att hindra eller minska negativ miljöpåverkan Uppföljning och övervakning Intressekonflikter Känslighetsanalys 51

6

7 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Skåne län att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborgs kommun. I denna rapport presenteras en konsekvensbedömning för ett antal åtgärder vars syfte är att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås för Helsingborgs kommun. Samtliga åtgärder som föreslås vara bindande i åtgärdsprogrammet har till syfte att på kort tid förbättra luftmiljön på Södra Stenbocksgatan som trots vidtagna åtgärder fortfarande riskerar att ha halter som överskrider miljökvalitetsnormen. Luftmiljön ska bli bättre genom att dämpa trafiken, öka attraktiviteten för andra transportmedel och försäkra att trafiken inte ökar på andra gator. Åtgärderna ska vara genomförda år 2007 och därefter ska trafikströmmarna hållas under en nivå som gör att miljökvalitetsnormen klaras. Denna konsekvensbedömning omfattar alla de åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammet, nämligen genomförda eller beslutade åtgärder, bindande åtgärder som ska genomföras år 2007, kompletterande åtgärder om de bindande åtgärderna inte ger avsedd effekt samt önskvärda åtgärder på längre sikt som syftar till ett hållbart transportsystem i Helsingborg. Följande rapporter har utgjort särskilt viktiga underlag för beskrivna åtgärder: Helsingborg stads Trafikplan, samrådsversion, Åtgärdsprogram för andra städer, bl a Stockholm och Göteborg 1.2 Uppdrag och rapportstruktur Trivector har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län att göra en konsekvensbeskrivning av ett antal åtgärder som syftar till att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås för Helsingborgs kommun. Konsekvensbedömningen har gjorts i enlighet med miljöbalken och regeringsbeslutet och innehåller dels en samhällsekonomisk bedömning och dels en miljökonsekvensbeskrivning. Den samhällsekonomiska bedömningen är uppdelad på två kapitel. Det första kapitlet innehåller en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekven-

8 2 serna för respektive åtgärd. I kapitlet tas de konsekvenser fram vilka är speciella för åtgärden. I det där på följande kapitlet tas de konsekvenser fram vilka verkar generellt över olika typer av åtgärder. Länsstyrelsen i Skåne län bedriver ett särskilt utvecklingsarbete avseende barnkonsekvensanalyser. Denna typ av analys ges därför ett större utrymme i beskrivningen.

9 3 2. Samhällsekonomiska konsekvenser 2.1 Allmänt Åtgärdsprogrammet innehåller följande sju åtgärdsområden: Gång- och cykeltrafiken Kollektivtrafiken Biltrafiken Godstrafiken på väg Sjöfarten Mobility Management (beteendepåverkan) Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning För varje åtgärdsområde gås de samhällsekonomiska konsekvenserna igenom på följande sätt. Först presenteras åtgärdens direkta kostnader. De direkta kostnaderna är här definierade som de kostnader som bärs av den som genomför åtgärden. Kostnaderna avser kostnaden för själva genomförandet samt de eventuella drift- och underhållskostnader som krävs för att åtgärden skall fylla sin funktion under en bestämd tid. Efter de direkta kostnaderna presenteras åtgärdernas samhällsekonomiska nyttor och kostnader. Antalet åtgärder är relativt stort och har i vissa fall likartade effekter varför vi har valt att delvis slå samman redovisningen av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnader och nyttor inom varje åtgärdsområde. Utöver presentationen av de samhällsekonomiska effekterna görs även en beskrivning av de samhällsekonomiska effekternas fördelning över samhället. Under detta stycke besvaras vem som bär kostnaden för åtgärden och vem som får nyttan. 2.2 Åtgärdsområde 1: Gång- och cykeltrafiken Åtgärderna i åtgärdsområde 1 riktar sig till gång- och cykeltrafiken och innehåller följande åtgärder: Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg (bindande) Förbättrad cykelinfrastruktur för regionala resor (önskvärd)

10 4 Direkta kostnader De direkta kostnaderna för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 1 redovisas i tabell 2.1. I tabellen redovisas även aktör och finansiär av åtgärden. Tabell 2.1. Direkta kostnader för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 1. Åtgärd Bedömd kostnad Aktör/finansiär Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg 20 Mkr Helsingborgs stad Förbättrad cykelinfrastruktur för regionala resor 170 Mkr i infrastruktur 0,5 Mkr i drift Helsingborgs stad/vägverket Samhällsekonomiska kostnader En satsning på hållbara transporter genom investeringar i förbättrat cykelnät ökar framkomligheten och attraktiviteten för detta transportsätt. En samhällsekonomisk kostnad kan dock uppstå genom en ökad olyckskostnad till följd av ett ökat antal cykelolyckor. En negativ hälsoeffekt kan även uppstå i de fall individer får en ökad exponering genom att de vistas utmed gator och vägar med mycket trafik och höga emissioner. Samhällsekonomiska nyttor En ökad möjlighet att ta sig till och från arbetet till fots eller med cykel kan bidra till att biltrafiken minskar eller att trafikökningen begränsas. Åtgärderna kan även bidra till att tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar. Samhällsekonomiska nyttor väntas då uppstå till följd av minskade emissioner genom en minskad biltrafik. Som tidigare nämndes kan en ökning av cykeltrafiken leda till en ökning av antalet cykelolyckor. Samtidigt har dock cykling andra positiva hälsoeffekter som väntas uppväga detta. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna En ökning av gång- och cykel trafiken kan medföra att biltrafiken minskar. Åtgärderna leder på så sätt till hälsovinster i och med minskade emissioner. En utökad cykeltrafik väntas även medföra hälsovinster men samtidigt eventuellt högre olyckskostnader till följd av fler cykelolyckor. Den totala hälsoeffekten väntas dock bli positiv. Fördelningseffekter Den direkta kostnaden för åtgärderna ligger till största delen på Helsingborgs stad. En satsning på gång- och cykelnätet ökar tillgängligheten för fotgängare och cyklister och medför således en samhällsekonomisk vinst för dessa grupper, framför allt för de som inte har tillgång till bil. Ökade möjligheter att cykla och gå kan leda till att fler personer kommer att röra sig utomhus vilket kan leda till en ökad känsla av trygghet. Den ökade tryggheten utgör en positiv effekt speciellt för kvinnor.

11 5 2.3 Åtgärdsområde 2: Kollektivtrafiken Åtgärderna i åtgärdsområde 2 riktas mot kollektivtrafiken och innehåller följande åtgärder: Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg (bindande) Renare bussar i stads- och regionaltrafik (genomförd eller beslutad) Ökad kapacitet och utökat turutbud för regional tågtrafik (bindande) Utbyggnad av befintliga och nya spårsträckningar i nord västra Skåne (önskvärd) Direkta kostnader Åtgärdernas direkta kostnader redovisas i tabell 2.2 tillsammans med aktör och eller finansiär för åtgärden. Tabell 2.2. Direkta kostnader för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 5. Åtgärd Bedömd kostnad Aktör/finansiär Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg Renare bussar i stads- och regionaltrafik Ökad kapacitet och utökat turutbud för regional tågtrafik Utbyggnad av spårsträckningar i NV Skåne 5 Mkr/år 15 Mkr totalt Genomförd eller beslutad Ingår i Skånetrafikens budget 2200 Mkr i infrastruktur 450 Mkr i nya fordon Helsingborgs Stad/Skånetrafiken Helsingborgs stad/skånetrafiken/bussentreprenörerna Banverket/Skånetrafiken/ berörda kommuner Banverket/Skånetrafiken/ berörda kommuner, regering och riksdag Samhällsekonomiska kostnader En utökad tågtrafik innebär ökade tågdriftskostnader för trafikhuvudmannen och tågoperatören men samtidigt ökade biljettintäkter från de nytillkomna resenärerna. För de personer som bor i närheten av befintlig eller nybyggda spårsträckningar kan tågtrafiken innebära olägenheter (samhällekonomiska kostnader) i form av buller och vibrationer. Ny infrastruktur innebär också ett ingrepp i naturmiljö och barriäreffekt i landskapet. Samhällsekonomiska nyttor Utbyte av stadsbussarna till nya bussar innebär att utsläpp av emissioner minskar, speciellt i centrum. Åtgärden innebär samtidigt att den tidigare bussparken kommer att användas någon annanstans antingen i Sverige eller i utlandet. Åtgärden väntas ändå medföra en nettovinst genom en total minskning av emissionerna. Åtgärderna i åtgärdsområde 2 syftar även till att öka antalet kollektivtrafikresenärer samt förbättra för redan befintliga resenärer. Nya spårsträckningar och ökad regional spårtrafik antas ge restidsvinster och förbättrad tillgänglighet för såväl befintliga som nytillkomna resenärer. Åtgärderna kommer

12 6 även att ha en stor positiv effekt genom en minskning av emissioner och trafikolyckor då trafikarbetet antas minska. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Storleken på de direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde är betydande. Åtgärderna kan samtidigt innebära stora strukturella förändringar i resandemönster, regional utveckling och arbetsmarknadsutveckling. De stora belopp som satsas i kollektivtrafiken fås dock i viss mån igen om behovet av väginvesteringar minskar. Även om regionförstoringen kan leda till ett ökat resande väntas trafikarbetet minska totalt sett och därmed också de luftföroreningar som släpps ut. Satsningar för att öka attraktiviteten hos kollektivtrafiken innebär förbättringar för nytillkomna resenärer men även förbättringar för de befintliga resenärerna genom minskad restid, ökad tillgänglighet och ökad turtäthet. Införandet av nya bussar väntas ge samhällsekonomiska vinster i form av de hälsovinster som görs då busstrafikens emissioner minskar. De samhällsekonomiska kostnaderna är dock relativt stora då samtliga stadsbussar byts till gasdrift. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs av många olika parter. Den största delen bärs av Banverket samt Region Skåne i och med stora satsningar på den spårburna trafiken. Förbättringarna för privatpersoner kan sägas vara mer geografiskt spridd än för övriga åtgärder då nya spårsträckningar i nord-västra delen av Skåne planeras. Samhällsekonomiska vinster görs i form av bättre tillgänglighet till transportsystemet, minskad trängsel och eventuella restidsvinster. Satsningarna väntas ge miljövinster som utfaller till största delen för de personer som bor eller vistas i Helsingborgs centrum men även för invånarna i regionen. Näringslivet antas gynnas positivt då förutsättningarna för en regionförstoring ökar. Arbetsmarknaden kan även förväntas fungera mer effektivt när möjligheterna till arbetspendling förbättras. De direkta kostnaderna för att byta till bussar med gasdrift bärs av Helsingborgs stad. De nyttor som utfaller genom förbättrad hälsa tillfaller till största delen de som bor eller vistas i Helsingborgs centrum. 2.4 Åtgärdsområde 3: Biltrafiken Åtgärdsområde 3 riktar sig till biltrafiken och innehåller följande åtgärder: Genomförande av ny parkeringspolicy (bindande) Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken (bindande) Trafikdämpande åtgärder längs med Södra Stenbocksgatan (bindande) Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan/Järnvägsgatan (bindande)

13 7 Direkta kostnader Åtgärdernas direkta kostnader redovisas i tabell 2.3 tillsammans med aktör och eller finansiär för åtgärden. Tabell 2.3. Direkta kostnader för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 3. Åtgärd Bedömd kostnad Aktör/finansiär Genomförande av ny parkeringspolicy Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken Trafikdämpande åtg. S Stenbocksgatan +/- Helsingborgs stad +/- Helsingborgs stad/ Vägverket 16 Mkr Helsingborgs stad Trafikdämpande åtg. Drottningg/Järnvägsg Uppgift saknas Helsingborgs stad Samhällsekonomiska kostnader Inom åtgärdsområde 3 finns ett antal trafikåtgärder som syftar till att minska biltrafiken i på vissa centrala gator i Helsingborg. Anpassningskostnader kan uppstå genom minskad framkomlighet för bilister på Södra Stenbocksgatan/Järnvägsgatan/Drottninggatan. För de bilister som fortsätter att trafikera dessa gator uppstår en anpassningskostnad i form av ökad restid och eventuellt längre körväg. Eventuellt leder restriktionerna till att trängseln minskar så att den totala restiden blir oförändrad. Åtgärderna kan medföra en risk att trafiken omfördelas från centrum till andra områden, vilket då medför en samhällsekonomisk kostnad för de personer som skulle få en ökad exponering av vägtrafiken genom ökade mängder emissioner, högre olycksrisk och ökade barriäreffekter. Helsingborgs stads har i förslaget till trafikplan planerat för en utbyggnad av Österleden för att avlasta centrala Helsingborg från trafik. Byggande av nya vägsträckningar medför generellt att de som bor eller vistas i närheten av den nya sträckningen upplever ökat buller, barriäreffekter och ökad exponering för luftföroreningar. Ny infrastruktur innebär också ett ingrepp i naturmiljö och barriäreffekt i landskapet. Andra åtgärder inom detta åtgärdsområde innebär att kostnaden för att parkera ökar eller att parkeringsmöjligheterna begränsas. De resenärer som väljer att anpassa sitt beteende genom att t.ex. parkera under kortare tid, göra färre resor eller resa till annan plats eller använda ett annat färdmedel, upplever en anpassningskostnad. I de fall bilisterna väljer att förändra sitt beteende kan de uppleva en kostnad till följd av den påtvingade förändring av sitt beteende och denna kostnad kan upplevas som relativt stor. I de fall bilisterna väljer att inte förändra sitt beteende uppstår inga samhällsekonomiska kostnader eller vinster då parkeringsavgiften är en transferering från bilisterna till staden/parkeringsbolagen.

14 8 Åtgärder som minskar trafikarbetet i centrum kan antas ha negativa effekter för näringslivet där, men effekten är å andra sidan den omvända för näringslivet i stadens utkanter. Samhällsekonomiska nyttor Gemensamt för de åtgärder som påverkar trafikarbetet är att de syftar till att minska personbilsresandet till fördel för miljövänliga transportmedel. Om en överföring sker till kollektiva transportmedel eller gång/cykel kommer detta leda till en bättre hälsa för människor genom en minskning av emissionerna från biltrafiken. Om enbart en omfördelning sker av trafiken från vissa gator till andra kommer inte emissionerna att minska. Istället finns risken att trafikarbetet ökar genom att bilisterna får köra en längre väg. Man kan dock säga att luftföroreningarna och därmed de negativa hälsoeffekterna minskar i de områden där de förorsakar mest skada, dvs. där de kritiska nivåerna riskerar att överskridas. En minskning av biltrafiken på vissa gator väntas även leda till minskad trängsel och minskad restid för kvarvarande fordonsresenärer. Trängsel kan dock väntas öka på de gator där trafikmängden ökar. Även trafikbullret väntas påverkas något men denna effekt kan anses vara marginell då det krävs en halvering av bullernivån för att en människa skall uppfatta någon skillnad. Ett minskat trafikarbete kan även antas ha positiva effekter på trafiksäkerheten. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna De direkta kostnaderna för majoriteten av de föreslagna åtgärderna i åtgärdsområde är relativt begränsade. Vissa åtgärder medför dock att bilister stimuleras till anpassningar och den totala samhällsekonomiska kostnaden för denna anpassning kan antas vara stor. De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda till bättre hälsa, ökad trivsel och ökad trafiksäkerhet. Ytterligare nyttoposter är den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar. Fördelningseffekter Majoriteten av de direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs av Helsingborgs stad. Privatpersoner kommer även att bära en stor del av åtgärdernas samhällsekonomiska kostnad till följd av den anpassningskostnad som ett förändrat resbeteende kan innebära (andra åtgärder i åtgärdsprogrammet som t ex ökad service och ökat turutbud inom kollektivtrafiken, kan dock medföra minskade kostnader). Det finns en risk, om de trafikdämpande åtgärderna genomförs isolerat från övriga åtgärder, att åtgärderna medför att centrumhandeln missgynnas vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad för dessa affärer. En del personer kan då istället komma att uträtta sina ärenden i Helsingborgs ytterområden och köpcentra vilket kan antas medföra en ökad handel för butiker i de mindre centrala områdena.

15 9 De samhällsekonomiska nyttorna består till största delen av förbättrad hälsa och tillfaller de som bor eller vistas i Helsingborgs mest centrala delar. Ett förändrat resmönster som gynnar miljövänliga transporter är dock något som kommer hela samhället till del på lång sikt. Centrumhandeln kan också gynnas av att stadsmiljön blir lugnare och mer anpassad till gående och cyklister. De åtgärder som innebär att trafiken minskas i de centrala delarna av Helsingborg, medför en risk att trafiken och därmed emissionerna, bullret och olycksrisken, ökar i andra områden. Denna negativa effekt utgör en samhällsekonomisk kostnad för de individer som därmed får en ökad exponering. 2.5 Åtgärdsområde 4: Godstrafiken på väg Åtgärdsområde 4 riktar sig mot godstransporter på väg och innehåller följande åtgärder: Miljözon tung trafik (bindande) Miljözon tungtrafik med särskilt hårda krav (önskvärd) Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner (bindande) En ny hamnled (beslutad eller genomförd) Åtgärderna innebär dels en minskning av godstransportarbetet dels en minskad miljöpåverkan från de godstransporter som utförs. Direkta kostnader Åtgärdernas direkta kostnader redovisas i tabell 2.4 tillsammans med aktör och eller finansiär för åtgärden. Kostnaden för att ställa miljökrav bedöms vara mycket låg då åtgärderna innebär en regleringsåtgärd. Detsamma gäller för införande av miljözon. Tabell 2.4. Direkta kostnader för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 4. Åtgärd Bedömd kostnad Aktör/finansiär Miljözon, tung trafik Miljözon, tung trafik hårdare krav Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner Ny hamnled kr kr/år kr kr/år +/- Etapp 1: 1 Mkr Etapp 2: 65 Mkr Helsingborgs stad Helsingborgs stad Helsingborgs stad/ Region Skåne Helsingborgs stad

16 10 Samhällsekonomiska kostnader Majoriteten av åtgärderna inom detta åtgärdsområde innebär nya eller ökade krav på fordons miljöpåverkan. Genom dessa krav väntas en anpassning ske dels av själva fordonsparken men också utnyttjandet av tunga fordon. De företag som anpassar sig upplever en kostnad till följd av förändringar av verksamheten, användning av lättare fordon, byte av fordonsparken eller modifiering av den befintliga, etc. Nyare fordon är generellt mer bränslesnåla så investeringskostnaderna kan därmed kompenseras med lägre driftskostnad. I de fall de anpassar sitt beteende genom längre körvägar innebär detta en ökad transporttid och en ökad fordonskostnad. Denna ökade kostnad kan transportörerna i sin tur eventuellt föra över på kommunen eller andra beställare. Åtgärden som innebär en ny tillfartsväg till hamnen kan medföra ökade olägenheter i form av buller, vibrationer och barriäreffekter för närboende i den nya sträckningen. Den nya tillfartsvägen kommer å andra sidan att avlasta det befintliga vägnätet och minska olägenheterna för de personer som idag är störda av den tunga trafiken. Den nya leden innebär även att framkomligheten för biltrafiken ökar vilket kan medföra att trafikarbetet och mängden emissioner från biltrafiken total sett kan öka. Samhällsekonomiska nyttor Generellt väntas åtgärderna i åtgärdsområde 4 leda till minskade emissioner vilket i sin tur väntas leda till ökad hälsa. Utöver att emissionerna minskar sker en omfördelning av var utsläppen sker. Införande av miljözoner medför att utsläppen reduceras där de förorsakar mest skada och där nivåerna förväntas överskridas. Istället kan utsläppen eventuellt öka inom områden där få personer exponeras genom att de fordon som inte får användas i miljözonen eller efter miljökrav vid upphandling kommer att användas någon annanstans. Nettoeffekten väntas dock ge minskade emissioner. Utbyggnaden av en ny hamnled kan bidra till att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Samhällsekonomiska kostnader uppstår i form av anpassningar som företag behöver genomföra på grund av de miljökrav som ställs. Kostnader uppstår antingen i termer av högre fordonskostnader/högre utgifter eller ökade tidskostnader. Den övriga fordonstrafiken antas inte bli berörd i någon betydande omfattning. Den största samhällsekonomiska vinsten består av hälsovinster. Åtgärderna väntas leda till en reducering totalt sett samt en reducering där de förorsakar störst skada. Trafikarbetet av tung trafik väntas minska något i de centrala delarna speciellt genom byggandet av en ny hamnled, och därmed leda till samhällsekonomiska vinster genom minskat buller och färre olyckor. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde bärs till största delen av Helsingborgs stad. Den direkta kostnaden är dock relativt begränsad om man bortser ifrån åtgärderna som avser nya transportleder för den tunga trafiken. För de övriga åtgärderna utgörs i stället den samhälls-

17 11 ekonomiska kostnaden till största delen av anpassningskostnader för den tunga trafiken genom ökade miljökrav. Anpassningskostnaderna uppstår dels genom ökade tidskostnader/fordonskostnader och dels som investeringskostnader då nya fordon måste köpas in. De samhällsekonomiska kostnaderna för denna anpassning kommer att belasta transportföretagen. De samhällsekonomiska vinsterna väntas å andra sidan uppstå för både privatpersoner och näringslivet genom ökad framkomlighet och minskad restid då trängseln minskar. Den största samhällsekonomiska vinsten tillfaller de som bor eller vistas i Helsingborgs centrum genom minskade emissioner, ökad trivsel och förbättrad hälsa. Ett utredningsalternativ för den nya transportleden för tung trafik innebär en dragning via området Planteringen. Kunskaper om boendesegregationen inom staden visar på att en hög andel personer med försörjningsstöd bor inom detta område. Denna grupp skulle således bli extra utsatt vid en sådan dragning av den nya transportleden genom en ökad exponering av emissioner, buller och genom en minskad trivsel. Denna grupps ökade olägenhet får då ställas mot den förbättring som de personer upplever som bor utmed den befintliga transportleden och vars trafik kommer att minska Åtgärdsområde 5: Sjöfarten Åtgärdsområde 5 riktar sig mot sjöfarten och innehåller följande åtgärder: Katalysatorer på färjorna (genomförd eller beslutad) Ökad miljödifferentiering av hamnavgifterna (önskvärd) Åtgärderna inom åtgärdsområde 5 riktas mot sjöfarten. Åtgärderna väntas leda till minskat utsläpp av miljöföroreningar dels genom en anpassning av sjöfarten till följd av förändrade miljöavgifter dels genom införande av katalysatorer på färjorna. Direkta kostnader Åtgärdernas direkta kostnader redovisas i tabell 2.5 tillsammans med aktör och eller finansiär för åtgärden. Tabell 2.5. Direkta kostnader för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 5. Åtgärd Bedömd kostnad Aktör/finansiär Katalysatorer på färjorna Investeringskostnad: 1-2 Mkr/fartyg Ökad driftskostnad: 0,1-1 Mkr/år Rederierna Anpassning av hamnavgifter Uppgift saknas Helsingborgs Hamn AB 1 Uppgifter hämtade ifrån Hälsokonsekvensbedömning över förslag till Trafikplan i Helsingborg , Helsingborgs stad.

18 12 Samhällsekonomiska kostnader Åtgärderna väntas inte innebära några större samhällsekonomiska kostnader utöver den direkta kostnaden. Kostnaden för att öka miljöstyrningen antas kunna minimeras genom att avgiftssystemet anpassas. Åtgärden väntas leda till anpassningskostnader för sjöfarten. Avgiften är i sig en transferering och definieras inte som en samhällsekonomisk kostnad. Den ökade kostnaden som investeringarna och/eller de ökade miljöavgifterna innebär för näringslivet kan i viss mån spilla över på transportörernas godskunder och resenärerna. Samhällsekonomiska nyttor Generellt väntas åtgärderna i åtgärdsområde 5 leda till minskade emissioner vilket i sin tur väntas leda till ökad hälsa. För de företag som genomför förbättringar som påverkar hamnavgiften uppstår vinster i form av minskade avgifter. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Åtgärden väntas leda till anpassningskostnader för sjöfarten. Åtgärderna för att minska sjötrafikens miljöutsläpp väntas ge samhällsekonomiska vinster i form av hälsovinster. Fördelningseffekter De direkta kostnaderna för åtgärderna inom detta åtgärdsområde samt anpassningskostnaden bärs av utövarna av sjöfarten. Stadens och privatpersonernas kostnader för åtgärderna är begränsade i det fall sjöfartens ökade kostnader inte läggs över på dess kunder. Den samhällsekonomiska vinsten i form av bättre luftkvalité tillfaller samtliga personer som vistas i fartygens närhet i såväl Sverige som utomlands. Åtgärdernas upplägg följer principen av förorenaren betalar. 2.7 Åtgärdsområde 6: Mobility Management (beteendepåverkan) Åtgärdsområde 6 innehåller beteendepåverkade åtgärder inom ramen för ett lokalt handlingsprogram: Lokalt handlingsprogram för beteendepåverkande åtgärder (Mobility Management) (bindande) Tabell 2.6. Direkta kostnader för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 6. Åtgärd Bedömd kostnad Aktör/finansiär Lokalt handlingsprogram för beteendepåverkande åtgärder (mobility management) ca 1,5 Mkr/år Helsingborgs stad/ företag och verksamheter

19 13 Samhällsekonomiska kostnader Utöver de direkta kostnaderna väntas åtgärderna inte medför några samhällsekonomiska kostnader. Samhällsekonomiska nyttor Åtgärderna inom detta åtgärdsområde antas medföra att utnyttjandet av kollektivtrafiken samt miljövänliga fordon ökar. Detta leder i sin tur till minskade emissioner och hälsovinster. Utöver dessa positiva effekter väntas åtgärderna leda till att effekten av andra åtgärder ökar genom att kunskaperna om miljövänliga fordon och kollektivtrafiken ökar. Fördelningseffekter Kostnaden för åtgärderna ligger till största delen på Helsingborgs stad. De samhällsekonomiska nyttorna tillfaller dels de som direkt får ta del av åtgärderna och dels de som bor eller vistas i Helsingborgs centrum. 2.8 Åtgärdsområde 7: Utveckling av planer, regelverk och lagstiftning Åtgärdsområde 7 innehåller långsiktiga åtgärder som innebär utveckling och förändring av planer, regelverk och lagstiftning. Åtgärdsområdet innehåller följande åtgärder: Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Ökad kontroll av förmånsbeskattning av fri parkering Gröna transportplaner för verksamheter och företag Ökad miljöstyrning i farledsavgifterna Utveckling av system för miljöavgifter/trängselavgifter Direkta kostnader De direkta kostnaderna för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 7 redovisas i tabell 2.7. I tabellen redovisas även aktör och finansiär av åtgärden. Tabell 2.7. Direkta kostnader för respektive åtgärd inom åtgärdsområde 7. Åtgärd Bedömd kostnad Aktör/finansiär Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Mkr för hela Sverige Regering och riksdag Ökad kontroll av förmånsbeskattning för fri parkering +/- Skatteverket Gröna transportplaner för verksamheter och företag Uppgift saknas Regering och riksdag

20 14 Miljödifferentiering av farledsavgifter +/- Regering och Sjöfartsverket Samhällsekonomiska kostnader Ett slopande av förmånsbeskattningen av regionala resor innebär att arbetsgivare skall kunna uppmuntra sina anställda till att resa kollektivt genom att erbjuda dem periodkort som är befriade från förmånsbeskattning. Åtgärden väntas öka andelen kollektivtrafikresenärer men kan även bidra till att intresset ökar bland företagen för hur väl de kollektiva förbindelserna till/från arbetsplatsen fungerar. Då erbjudandet är frivilligt medför åtgärden ingen anpassningskostnad för individerna. I stället medför åtgärden direkta kostnader i form av inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. En anpassning av farledsavgifterna som medför att miljöstyrningen ökar medför en anpassningskostnad för sjöfarten. Denna ökade kostnad kan till viss del spilla över på kunderna. Samhällsekonomiska nyttor Sammantaget medverkar åtgärderna inom detta område till att emissionerna minskar dels genom att påverka trafikarbetet och fordonsparken samt öka andelen kollektivtrafikresor. Den största vinsten av dessa åtgärder uppstår genom ökade hälsovinster. Dels väntas luftföroreningarna minska totalt sett och dels väntas det ske en omfördelning av utsläppen från de områden där de förorsakar mest skada, dvs. där de kritiska nivåerna riskerar att överskridas. En minskning av biltrafiken väntas även leda till minskad trängsel och minskad restid för kvarvarande fordonsresenärer. Även trafikbullret väntas minska något men denna effekt kan anses vara marginell då det krävs en halvering av bullernivån för att en människa skall uppfatta någon skillnad. Ett minskat trafikarbete kan även antas ha positiva effekter på trafiksäkerheten. Sammanfattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Vissa av åtgärderna medför att bilisterna förändrar sitt beteende och den totala samhällsekonomiska kostnaden för denna anpassning kan antas vara stor. De samhällsekonomiska nyttorna är dock ett antal. Bland de nyttoposter som kan antas ha störst effekt är effekterna av minskade emissioner. Minskningen av emissioner väntas leda till bättre hälsa, ökad trivsel och ökad trafiksäkerhet. Ytterligare nyttoposter är den ökade framkomlighet som kvarvarande fordon kan tillgodogöra sig av när trängseln minskar. Fördelningseffekter Åtgärderna ligger till största delen på ett nationellt plan och innebär kostnadsökningar och inkomstbortfall för stat, kommun och landsting. Åtgärdernas positiva effekter tillfaller till största delen de som bor eller vistas i Helsingborg. Några effekter ger dock positiva verkningar nationellt.

21 15 3. Generella samhällseffekter Utöver de samhällsekonomiska effekter som diskuterades i föregående kapitel innebär åtgärderna effekter inom en rad områden. Då majoriteten av effekterna är generella för vissa typer av åtgärder diskuteras dessa effekter för hela eller vissa delar av åtgärdsprogrammet. De samhällseffekter som har betydelse för regional utveckling och som diskuteras nedan är följande: transportsystemet näringslivet inkl. småföretag bostadsmarknaden jämställdhet/fördelningsaspekter miljö och hälsa tillgänglighet barns vardag 3.1 Transportsystemet Generellt väntas åtgärdsprogrammet leda till en minskning av trafikarbetet. Trafikarbetets minskning väntas i sin tur leda till att gatuutrymmets trängsel minskas och att framkomligheten ökar. Dessa effekter väntas ha positiva effekter på trafiksäkerheten och minska dagens barriäreffekter. Åtgärderna väntas även bidra till att det transportpolitiska målet om ett effektivt transportsystem och en långsiktigt hållbar transportförsörjning uppfylls. I den mån åtgärderna innebär att spårstrukturen byggs ut leder detta till att behovet av väginvesteringar minskar eller att investeringstakten för väginvesteringar kan dras ner. Enligt ett av de trafikpolitiska delmålen bör transportsystemet bidra till att regionförstoringen blir hållbar för kvinnor och män i syfte att uppnå väl fungerande arbetsmarknadsregioner. Transportsystemets utformning och funktion skall även bidra till att uppnå målen för den regionala utvecklingspolitiken. Bland de önskvärda åtgärderna ingår större satsningar på regional tågtrafik i både befintlig som utbyggd sträckning. Dessa satsningar kan väntas leda till bättre förutsättningar för regional utveckling. De förbättrade resmöjligheterna väntas leda till bättre fungerade arbetsmarknader.

22 Näringslivet inkl. småföretag Åtgärderna väntas leda till en förbättring för transportföretagen genom att framkomligheten ökar. Denna förbättring kan leda till ekonomiska vinster då företagens fordon kan utnyttjas effektivare med lägre totala fordonskostnader som följd. Ett effektivt fungerande transportsystem är av vikt för Helsingborg och Skåne. Transportföretagen kan dock uppleva anpassningskostnader som, i alla fall initialt, är betydande innan en anpassning har skett. Även det lokala näringslivet i centrum kan förlora om de kostnadsökningar som tranportföretagen tvingas bära innebär högre transportpriser. Samtidigt kan affärsverksamheterna i centrum påverkas negativt om bilisterna väljer att göra sina inköp någon annanstans. Viss centrumhandel och vissa företag kan också gynnas av en lugnare stadsmiljö med möjligheter till t ex fler uteserveringar och gångstråk. Småföretagen kommer att vara speciellt utsatta då omställningskostnaderna, t.ex. genom inköp av nyare fordon, kan vara betydande. Den fordonsägare som inte anser sig ha råd att företa sådana investeringar kommer att utestängas från vissa transportuppdrag och kommer därmed att få försämrade verksamhetsförutsättningar. De transportföretag som klarar de skärpta bestämmelserna kan å andra sidan få en ökad efterfrågan. Genom en utökning av verksamheten för dessa företag kan sysselsättningen inom branschen antas vara opåverkad. En positiv bieffekt av skärpta krav vid offentliga upphandlingar av transporttjänster som leder till att fordonsbeståndet snabbare byts ut hos transportörerna är att positiva miljöeffekter även uppstår när dessa nya fordon används hos andra kunder. Sett ur näringslivets synpunkt upplevs åtgärder som lägger anpassningskostnaden direkt på transportföretagen t.ex. genom miljöavgifter och transportrestriktioner, som mer negativa än åtgärder som verkar generellt för hela regionen eller riket. Även åtgärder som begränsar tillgängligheten till affärer i de centrala delarna upplevs som negativt, så som begränsningar i parkeringsmöjligheterna och kapacitetsbegränsningar som minskar framkomligheten. Åtgärder som verkar generellt för hela kommunen kan upplevas som mer positiva så som en ökad tillgänglighet genom satsningar på kollektivtrafiken. 3.3 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden väntas inte påverkas nämnvärt av åtgärderna i programmet. I enstaka fall kan åtgärderna leda till minskad efterfrågan på bostäder i perifera lägen och fallande priser där om bilpendlingen eller parkeringsmöjligheterna i centrum begränsas. Samtidigt kan efterfrågan på bostäder i centrum öka med stigande priser som följd.

23 17 En större effekt på bostadsmarkanden fås i det fall miljökvalitetsnormen inte klaras. I detta fall kan bostadsbyggandet försvåras vilket kan leda till att färre bostäder byggs. 3.4 Miljö och hälsa Ett minskat trafikarbete, speciellt för icke miljövänliga tunga fordon, samt satsningar på tågtrafik och nya bussar drivna med biogas kommer att förbättra stadens luftkvalité och invånarnas hälsa. Genom att införa miljözon och miljöavgifter förbättras luftkvalitén för invånarna i centrum. Belastningen kan eventuellt bli större för de personer som bor utanför centrum genom en ökade barriäreffekter, emissioner och buller samt ökade olycksrisker. Totalt sett antas dock vinsterna, speciellt hälsovinsterna, att överväga. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet väntas även öka förutsättningarna för cyklande vilket kan leda till att stadens invånare blir mer fysiskt aktiva. 3.5 Jämställdhet/fördelningsaspekter Vuxna personer med låg inkomst har mer sällan tillgång till bil varför en satsning på ökad gång- och cykelmiljö samt en ökad kollektivtrafik är positivt för denna grupp under förutsättning att biljettpriserna är rimliga. Investeringar som syftar till att öka trafiksäkerheten och tryggheten i gång- och cykelmiljön samt utökningar inom kollektivtrafiken är även positivt för äldre och personer med fysiska funktionshinder. Fler kvinnor än män brukar utnyttja kollektivtrafiken vilket gör att det för kvinnorna är positivt med satsning på kollektivtrafiken. Alltfler kvinnor är dock beroende av bil för sina dagliga transporter. Om möjligheterna att använda bil begränsas finns risken att kvinnorna drabbas hårade än männen då kvinnor oftare har huvudansvaret för att lämna barn vid barnomsorg/skola och inköp. Sträckningen för den nya hamnleden planeras att eventuellt ledas via Planteringen. Kunskaper om boendesegregationen inom staden visar att en hög andel personer med försörjningsstöd bor just på Planteringen varför just denna grupp skulle bli extra utsatt. Åtgärder som syftar till att förbättra luftkvalitén och minska trafikarbetet i centrum kan eventuellt ha en omfördelande effekt så att det sker en förbättring för de personer som bor och vistas i centrum. Åtgärderna kan dock ge en försämring för de personer som bor och vistas utanför centrum om trafik omfördelas så att det blir en trafikökning på andra gator. En ökad tillgänglighet för gående och cyklister samt en ökad kollektivtrafik kommer att underlätta möjligheterna att ta sig till och från arbetet för de personer som inte har tillgång till bil (vilket gäller fler kvinnor än män). Genom ökade parkeringsavgifter och miljöavgifter gör man det dock dyrare för de

24 18 personer som inte har något alternativ till bilen. Anpassningskostnaden kan då bli mycket hög. 3.6 Tillgänglighet Åtgärderna i programmet antas påverka tillgängligheten till transportsystemet positiv då stora satsningar gör på kollektivtrafiken och i förbättrat cykelnät. Nya spårsträckningar gör att tillgängligheten ökar dramatiskt för de orter som får spårtrafik. Satsningarna görs även för att öka tillgängligheten inom tätorten. Tillgängligheten för funktionshandikappade och äldre antas öka då nya vänthallar byggs inom åtgärderna för den nya Bussvisionen. Tillgängligheten till transportsystemet är även beroende av var trafikflödet leds. Åtgärder som väntas påverka var trafiken går är t.ex. införande av miljöavgifter, kapacitetsbegräsningar på gator genom avsmalningar eller hastighetssänkningar, genomfartsförbud och byggande av kringfartsleder. Förutom för åtgärder som innebär byggande av ny infrastruktur innebär de nämnda åtgärderna att tillgängligheten till transportsystemet försämras. 3.7 Barns vardag (barnkonsekvensanalys) Bakgrund Ett av Länsstyrelsens uppdrag är att genomföra barnkonsekvensanalyser i alla beslut som rör barn. Detta är ett direkt resultat av att Sverige skrivit under FN:s konvention om barns rättigheter, som säger att alla åtgärder som rör barn skall sätta barnets bästa i främsta rummet. En barnkonsekvensanalys är en förhandsprövning av vilka konsekvenser ett beslut som berör barn kan få för dem - individuellt eller i grupp. Det handlar om kartlägga och beskriva och analysera barns behov i förhållande till andra intressen. Det handlar även om att i beslutsprocessen involvera berörda barn och ungdomar. 2 Barn- och ungdomsorganisationer kommer att involveras och det finns även planer på någon typ av aktivitet på en av de skolor som är berörda av åtgärdsförslagen. Åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg får flera effekter på barns vardag. Vi har valt att göra en särredovisning av vilka effekter en del av åtgärderna i programmet får för barn och ungdomar. Ett alternativ till detta är att belysa konsekvenserna för barn t ex i miljökonsekvensbeskrivningen. Det bör nämnas att barn och ungdomar och företrädare för deras intressen kommer involveras i samband med att åtgärdsförslaget kommer att skickas ut på remiss. 2 Barns bästa från vision till verklighet. Barnombudsmannen 2001

25 19 I den första delen av konsekvensanalysen beskrivs befintlig kunskap om barn och ungdomar i Helsingborg och i ett av områdena som omfattas av åtgärdsprogrammet. Därefter beskrivs luftföroreningar och dess hälsoeffekter allmänt, med fokus på barns känslighet för luftföroreningar. Sedan beskrivs ett urval av åtgärder som bedöms vara mest relevanta att belysa. Utifrån de tre teman hälsa, trafiksäkerhet och trygghet samt tillgänglighet och rörlighet beskrivs olika typer av effekter som dessa åtgärder har på barns vardag. Barn i Helsingborg I Helsingborgs kommun bor det ungefär barn och ungdomar och de utgör 20 % av den totala befolkningen. De flesta skoleleverna i kommunen bor i Helsingborgs tätort. Beskrivning av luftföroreningar och hälsoeffekter på barn Luftföroreningar består av partiklar, vätskedroppar och gaser. Exempel på luftföroreningar är svaveldioxid, sot, kväveoxider, kolmonoxid, ozon och bensen. De luftföroreningar som främst avses i detta avsnitt är de som bildas av trafiken vid förbränning i motorer. Skälet till att luftföroreningar är viktigt att studera är att de bidrar till luftvägssjukdomar. Flera studier har visat på samband mellan luftföroreningar och symptom eller sjukdomar i luftvägarna hos barn, t ex vanlig förkylning, snuva, halsont, öronvärk, luftrörskatarr, astma och lunginflammation. I västvärlden är astma en av de vanligaste lungsjukdomarna. Barn har en ökad känslighet för effekter av luftföroreningar och det beror till stor del på ökad exponering jämfört med vuxna. Detta betyder att barn har en högre andningsfrekvens och inandas mer luft per kroppsvolym än vad vuxna gör, vilket innebär att de tar upp mer miljöföroreningar än vuxna per kroppsvolym. Dessutom sker en utveckling av barnens organ och om denna störs kan det få konsekvenser även senare i livet, detta gäller t ex lungornas utveckling. Dessutom är flera försvarssystem mot giftiga ämnen mindre utvecklade hos barn. Det bör även betonas att barn med astma, allergi och andra luftvägssjukdomar är särskilt känsliga för luftföroreningar. Det har diskuterats om barn är mer utsatta för avgaser på grund av att de är kortare och befinner sig närmare marken. Det anses dock mindre viktigt än närheten till själva fordonen. 3 Genom Barnens miljöhälsoenkät 2003 (BMHE 03) har följande noterats: 6 % av Skånes 12-åringar säger att de känner obehag från bilavgaser flera gånger i veckan och 20 % säger att de gör det mer sällan. 6 % av både 4- och 12-åringar har astma som diagnostiserats av läkare. Dessa siffror är jämförbara med barnen i riket. 4 3 Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin och Stockholms läns landsting 4 Ibid

26 20 Specifika /åtgärdsområden belysta ur ett barnperspektiv Åtgärdskatalogen omfattar sju åtgärdsområden med totalt cirka 25 åtgärdsförslag för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg. Det finns specifika åtgärder och åtgärdsområden som har bedömts som mer relevanta att belysa ur barnperspektiv. De har valts utifrån kriterierna att de ger de största effekterna inom följande temaområden: Hälsa Trafiksäkerhet och trygghet Tillgänglighet och rörlighet De valda åtgärderna/åtgärdsområdena ses nedan: Åtgärd: Trafikdämpande åtgärder längs med Södra Stenbocksgatan Åtgärd: Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan/Järnvägsgatan Åtgärd: Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg Åtgärd: Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg Åtgärd: Miljözon tung trafik respektive Miljözon tung trafik med särskilt hårda krav Åtgärd: En ny hamnled Åtgärdsområde: Sjöfarten

27 21 Tabell 3.1 Effekter av åtgärder på barns vardag Beskrivning av åtgärd Hälsa Trafiksäkerhet och trygghet Trafikdämpande åtgärder längs med S Stenbocksgatan Tillgänglighet och rörlighet Avsmalningen av S Stenbocksgatan innebär att överblivna körfält görs om till cykelfält. + Ger positiva effekter på hälsan för barn som bor längs S Stenbocksgatan. Även positivt för de som går i förskola eller på gymnasium här (cirka 50 resp 800 st). Luftföroreningar minskar vid minskad trafik. Detta är särskilt positivt för de barn som har luftvägssjukdomar som t ex astma och allergier. - Om åtgärden genomförs isolerad från övriga åtgärder finns risken att trafiken leds om och att bilisterna tar omvägar. Därmed ökar även emissionerna av koldioxid samt andra luftföroreningar längs Drottninggatan, Hälsovägen och Kopparmöllarevägen Berga Liden. Cirka 35 förskolebarn berörs på Drottninggatan. + Trafiksäkerheten ökar för barnen som bor eller vars skolor ligger längs gatan (cirka 850 st). Känslan av trygghet ökar när motortrafiken minskar och tar mindre av gaturummet i anspråk. - Om trafiken skulle öka på Drottninggatan, Hälsovägen och Kopparmöllarevägen Berga Liden fås negativa effekter på både trafiksäkerhet och trygghet längs dessa gator. Cirka 35 förskolebarn berörs på Drottninggatan. Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan/Järnvägsgatan Med minskad trafik på S Stenbocksgatan fås en ökad tillgänglighet och rörlighet för barn som går och cyklar här. Positivt för barn som bor/går i skolan längs gatan. Cirka 50 förskolebarn och 800 gymnasister berörs. - Om trafiken ökar på Drottninggatan, Hälsovägen och Kopparmöllarevägen Berga Liden fås negativa effekter på både barns tillgänglighet och rörlighet längs dessa gator. Cirka 35 förskolebarn berörs på Drottninggatan. Två principer som innebär att gatans karaktär av stadsgata förstärks genom en förlängning av boulevardprincipen. Båda principer ger ökat utrymme åt gående som vill korsa gatan. En av principerna innebär en minskning av biltrafiken med bilar per dygn till f/d. + Med en minskning av trafiken fås minskade emissioner och därmed positiva hälsoeffekter för barn som bor eller vistas längs Drottninggatan/Järnvägsgatan. 35 förskolebarn och 180 gymnasister berörs. - Om åtgärden genomförs isolerad från övriga åtgärder finns risk att negativa effekter uppstår om trafiken ökar i andra områden. + Trafiksäkerheten ökar för barnen som bor eller vars skolor ligger längs gatan (cirka 215 st). Känslan av trygghet ökar när motortrafiken minskar. - Negativa effekter kan fås i områden där trafiken istället ökar, men de beror på omfattningen av ökningen. + Med minskad trafik på fås en ökad tillgänglighet och rörlighet för barn som går och cyklar här. Positivt för barn som bor/går i skolan längs gatan. Cirka 35 förskolebarn och 180 gymnasister berörs. - Negativa effekter kan fås i områden där trafiken istället ökar, men de beror på omfattningen av ökningen.

28 22 Tabell 3.1 Effekter av åtgärder på barns vardag, forts. Beskrivning av åtgärd Hälsa Trafiksäkerhet och trygghet Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg Tillgänglighet och rörlighet Det arbete med att ta fram en cykelplan som påbörjats inom ramen för trafikplanen fortsätter. Cykelplanen föreslås innehålla bl a förslag till huvudnät samt översyn av korsningar och felande länkar. + Genomförandet av cykelplanen ger positiva effekter för barns hälsa eftersom cykeltrafiken tar andelar av biltrafiken. Korta bilresor står för relativt höga utsläppsnivåer. Ett bättre cykeltrafiknät ger dessutom positiva hälsoeffekter då barn ges ökade möjligheter att cykla. + Ett bättre cykeltrafiknät ger ökad trafiksäkerhet för barnen som nyttjar det. Förbättringsåtgärder ger dessutom ökad trygghetskänsla för cyklisterna. Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg + Genomförandet av cykelplanen ger barn både en ökad tillgänglighet och rörlighet då de själva kan röra sig i staden. Möjligheten att delta i t ex fritidsaktiviteter i närområdet ökar därmed. Kollektivtrafiken utvecklas inom ramen för samarbetet kring Bussvisionen. Omfattar en mängd åtgärder för ökad framkomlighet, utveckling av stationer, linjenät och informationsinsatser. I båda alternativen föreslås Drottninggatan och S Stenbocksgatan ingå i zonen. I det första alternativet föreslås bestämmelserna överstämma de som redan gäller i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. I det andra alternativet skärps kraven ytterligare. Dessa åtgärder innebär att det införs restriktioner för tung trafik. + Genomförandet av Bussvisionen förväntas minska bilanvändningen med 10 % och detta ger positiva hälsoeffekter p g a minskade luftföroreningar. + Då fler väljer att ta bussen minskar biltrafiken, vilket är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. Dock är bussar större fordon och vid olyckor mellan buss och oskyddade trafikanter ökar skadegraden. Miljözon tung trafik och miljözon tung trafik med särskilt hårda krav + NO x -emissionerna uppskattas minska med cirka 8 % i det första alternativet och med omkring 20 % i det andra. Miljözonen förväntas även leda till minskad genomfartstrafik på S Stenbocksgatan med cirka 120 tunga fordon av äldre modell. Åtgärden ger positiv effekt på hälsan för barn som bor i centrala Helsingborg. Dessa åtgärder bör gynna hela staden, d v s positiva effekter fås även i de områden där miljözon inte införs. + På S Stenbocksgatan minskar genomfartstrafiken med tung trafik och detta bör ge positiva effekter på trafiksäkerhet och trygghet för barn. Graden av förbättring beror på hur stor andel av genomfartstrafik som försvinner. - Det omvända gäller i områden där den tunga trafiken ökar. Detta innebär negativa effekter framförallt för barn som bor i dessa områden. + Ett förbättrat bussystem kan ge barn i framförallt ekonomiskt fattiga familjer och funktionshindrade barn större tillgänglighet till staden och ökade möjligheter till rörlighet. Möjligheten att delta i t ex fritidsaktiviteter ökar därmed. - Om den tunga trafiken ökar på andra håll får negativa effekter för framförallt barn som bor i dessa områden