Ändring av tillstånd för vindkraft vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län

Transkript

1 Ändring av tillstånd för vindkraft vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län Miljökonsekvensbeskrivning Produktion: Enetjärn Natur AB

2 Detta dokument är en inlaga i NV Nordisk Vindkraft AB:s ansökan om ändringstillstånd för vindkraftanläggning med upp till 5 vindkraftverk vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun. Utredningen har genomförts under tiden april 2015 till juli Följande personer har medverkat i utredningen: Tryggve Sigurdson projektledare, beskrivningar och bedömningar samt fotomontage. Civilingenjör med stor erfarenhet av tillståndsprocesser och MKB för vindkraft. Janne Dahlén - beskrivningar och bedömningar. Biolog med stor erfarenhet av MKB avseende vindkraft. Karolina Adolphson intern kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB både ur myndighets- och konsultperspektiv. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagets foto: Fotomontage med fyra st 230 m höga vindkraftverk, som är ett troligt scenario vid 230 m höga verk. Vy från Vänsjö mot Ängersjökölen. Foto: Enetjärn Natur AB. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning...4 Området vid Ängersjökölen... 4 Valet av lokalisering... 4 Samråd... 4 Anläggningen... 5 Konsekvenser Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av projekt Ängersjökölen Alternativ Nollalternativ Bedömda Metodik Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggutbredning Säkerhet Konsekvenser under byggtiden...39 Källor Bilagor

4 Icke-teknisk sammanfattning NV Nordisk Vindkraft AB ansöker om ändringstillstånd för en vindkraftanläggning med upp till 5 vindkraftverk vid Ängersjökölen öster om Sveg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. För att på ett bättre sätt utnyttja den befintliga vindresursen önskar NV Nordisk Vindkraft AB höja den maximala totalhöjden för vindkraftverken till en maximal höjd av 230 m i stället för nu tillståndsgivna maximalt 175 m. Området vid Ängersjökölen Ängersjökölens projektområde för vindkraft ligger söder om byn Ängersjö i sydöstra delen av Härjedalens kommun. NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV, har idag genom dotterbolaget Ängersjökölen Vindkraft AB tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning med 5 vindkraftverk med maximalt 175 m totalhöjd på Ängersjökölen. Totalhöjden för ett vindkraftverk beräknas som höjden från markytan till rotorbladets spets när det är riktat uppåt i dess högsta läge. Valet av lokalisering Den beskrivs också som navhöjd+radien av rotorn. För att bättre nyttja vindresursen vill NV nu ansöka om en ändring av tillståndet för att öka den maximala totalhöjden för vindkraftverken till 230 m. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd har undersökts i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta har skett genom de samråd som genomförts med berörda myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det förändrade tillståndet. Samråd Samrådsprocessen påbörjades under maj 2015 med att en samrådsinbjudan skickades till myndigheter, organisationer och särskilt berörda. Samrådsmöten har hållits med Länsstyrelsen i Jämtlands län, Härjedalens kommun samt allmänheten. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse (se bilaga 1). Anläggningen Ansökan om tillståndsändring avser att det befintliga tillståndet ändras på punkten om maximal tillåten totalhöjd. Bolaget ansöker om lov att bygga vindkraftverk med en totalhöjd om högst 230 m istället för maximalt 175 m i gällande tillstånd. NV yrkar också på att villkor 6 i tillståndet ändras till att flexzo- 4

5 1 nen kring respektive vindkraftsposition blir 100 m (minimum 80 m) istället för de tillståndsgivna 60 m. Detta för att minska markpåverkan vid respektive verk. Alla övriga villkor och begränsningar i det ursprungliga tillståndet lämnas oförändrade. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar enbart de som den sökta ändringen bedöms ge upphov till. Konsekvenser De som beskrivs i tabell 1 nedan är kvarstående efter det att skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Tabell 1. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. Samhälls- eller bevarandeintresse Förändring av landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Bedömda Liten förändring, främst genom påverkan på synupplevelsen. Under dygnets mörka timmar synbarhet på fler platser på grund av högre placering av hinderbelysningen. Obetydliga. Landmiljöer påverkas positivt. Viss påverkan genom att kollisionsrisken för framför allt rovfåglar kan öka. Obetydliga. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, Obetydliga. Positiva. Faktisk markpåverkan är den samma eller minskar och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs ett bättre nyttjande av naturresursen vind inom projektområdet. Obetydliga. Konsekvenser för rennäringen Obetydliga. Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser för risker och säkerhet Obetydliga. Gällande ljudvillkor för bostadsfastigheter överskrids ej vid några fastigheter. Obetydliga. Gällande rekommendation för bostadsfastigheter överskrids ej vid några fastigheter. Obetydliga. Konsekvenser under byggtiden Obetydliga. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 5

6 11 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Ängersjökölens projektområde för vindkraft ligger söder om byn Ängersjö i sydöstra delen av Härjedalens kommun. NV har idag genom dotterbolaget Ängersjökölen Vindkraft AB tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning med fem vindkraftverk med maximalt 175 m höga vindkraftverk med maximalt 112 m rotordiameter på Ängersjökölen. För att bättre nyttja vindresursen vill NV nu ansöka om en ändring av tillståndet för att öka den maximala totalhöjden för vindkraftverken till 230 meter. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd har undersökts i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta har skett genom de samråd som genomförts med berörda myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det förändrade tillståndet. Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken färdigställdes i juli Detta regleras i 16 kap 2 miljöbalken. Där framgår att Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd. I denna handling benämns det ändring av tillstånd. MKB:n tillsammans med en samrådsredogörelse bifogas ansökan om ändring av tillstånd. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Ängersjökölen Vindkraft AB, vilket är ett helägt dotterbolag till NV. Företagets kontaktperson är: Johan Roger NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg johan.roger@nordiskvindkraft.se NV, tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien, ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindparker runt om i världen med en total installerad effekt på över MW och har av dessa driftansvar för ca 1000 MW. NV projekterar, bygger och driver vindparker i Norden. Bolaget har utvecklat och byggt vindparker med installerad effekt på 380 MW i Sverige. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftparker. 6

7 1 NV äger även 25 % av vindparken i Havsnäs, Strömsunds kommun, som togs i bruk under år Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det en av Sveriges största landbaserade vindparker. Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För Ängersjökölen finns ett tillstånd att bedriva en vindkraftsanläggning inom det redovisade området (Figur 1 på sidan 11). Tillståndet omfattar en gruppstation av totalt 5 st vindkraftverk inom flexzonerna som angavs i ansökan och MKB. Det nuvarande tillståndet är begränsat till en totalhöjd för vindkraftverken på 175 m. NV har nu för avsikt att ansöka om en ändring av tillståndet för att kunna bygga vindkraftverk med en totalhöjd av upp till 230 m. NV yrkar också på att flexzonen kring respektive vindkraftsposition blir 100 m (minimum 80 m) istället för de tillståndsgivna 60 m. Denna MKB är avgränsad till att enbart beskriva miljöna av dessa ändringar. 1.2 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess avseende en förändrad totalhöjd, dels kartor och utredningar som redovisas som bilagor. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen av MKB:n ser ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen enligt befintligt tillstånd, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Det ges också en beskrivning av den sökta förändringen av tillståndet. Kapitel 3 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver na för miljön och människors hälsa och säkerhet av en ändring av totalhöjden för vindkraftutbyggnad vid Ängersjökölen. 1.3 Om samrådsprocessen Samrådsprocessen inför ansökan om ändring av tillståndet för vindkraftsanläggningen vid Ängersjökölen inleddes i maj 2015 med att NV bjöd in till samråd. Eftersom denna ansökan enbart avser en ändring av totalhöjden har NV avgränsat samrådskretsen så att endast de som bedöms beröras av ändringen har ingått. En förteckning av samrådskretsen finns i den bilagda samrådsredogörelsen (se bilaga 1). Samrådsparterna har dock bestått av länsstyrelse, 7

8 1kommun och berörda myndigheter, företag och organisationer. Därtill har samråd skett med allmänheten. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag i form av ett utkast till MKB:n fram. Dokumentet kunde ses som en anvisning om hur den färdiga MKB:n skulle komma att utformas och vad den skulle innehålla. I utkastet beskrevs den planerade förändringen av verksamheten samt den därmed uppkomna miljöpåverkan på ett översiktligt sätt samt dess lokalisering, omfattning och utformning. Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna. De finns också tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till NV som får tillfälle att bemöta det som framförts. 1.4 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Ängersjökölen kommer att ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49% förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50% i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. 8

9 2 Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 9

10 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet beskriver hur den tillståndsgivna verksamheten planeras förändras, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet ser ut och vilka tillstånd som finns idag. 2.1 Beskrivning av projekt Ängersjökölen NV erhöll 2012 tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken att uppföra och driva en vindkraftanläggning vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län (Länsstyrelsen i Västernorrland 2012). Projektområdet omfattar fastigheterna Ängersjö 10:11 och 5:1 i Härjedalens kommun. Tillståndet omfattar en etablering av upp till 5 vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 175 m. Projektets för miljön finns närmare beskrivna i den MKB som bilagts ansökan (NV 2010). Projektområdet utgörs av Ängersjökölen, belägen ca 3,5 km söder om byn Ängersjö. Ängersjökölen når som högst 620 m ö.h. De lägsta delarna inom den planerade anläggningen ligger ca 450 m ö.h. Projektområdet är ca 260 ha och utgörs av ett starkt kuperat skogslandskap med berg och höjdryggar, sjöar och myrmarker. Anledningar till att denna lokalisering valts ut är enligt den tidigare MKB:n bl.a. goda vindförhållanden, goda infrastrukturella förutsättningar och relativt få motstående intressen. Det finns få kringboende och närmaste permanentboende finns på cirka 2,1 km avstånd. Projektområdet ingår inte i någon same bys ordinarie betesområde. Projektområdet är i Härjedalens kommuns tilläggsplan för vindkraft (Härjedalens kommun, 2010) angivet som ett område där enstaka verk eller mindre grupper upp till fem verk kan prövas utifrån riktlinjer för bygglovprövningen (vita omarkerade områden). De tekniska och planmässiga förutsättningarna får därför anses som goda (NV 2010). De inventeringar och samråd som genomförts inför färdigställandet av den tidigare MKB:n har visat på naturvärden i form av våtmark och en mindre del naturskogsartad skog. Inom projektområdet finns inga områden med lagstadgat skydd. Vindkraftsanläggningen har kunnat anpassas så att den inte gör intrång i dessa naturvärden. Sammantaget har anläggningen utformats på ett sätt som gjort att Länsstyrelsen Västernorrland beslutat att lämna tillstånd enligt miljöbalken. Projektområdets avgränsning finns presenterad i figur 1. 10

11 2 Projektområde Projektområdet för vindkraft vid Ängersjökölen. Bilagt till ansökan finns en detaljerad karta över projektområdet km

12 2Beskrivning av den förändring som avses göras Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. I befintligt tillstånd har NV tillstånd för 5 vindkraftverk med en totalhöjd på 175 m. Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller vindkraftverk och det finns idag betydligt mer effektiva vindkraftverk än vad som var tillgängligt vid projektets tillståndsansökan NV ansöker därför om en ändring av detta tillstånd avseende totalhöjden och yrkar nu på en maximal totalhöjd på 230 m, d.v.s. en höjning med 55 m. Med totalhöjd menas vindkraftverkets högsta höjd från markytan när ett rotorblad pekar rakt upp. En höjning av totalhöjden ger möjlighet att på samma yta utvinna mer energi. Den högre totalhöjden och längre rotorblad ställer krav på större avstånd mellan vindkraftverken, för att undvika inbördes påverkan genom turbulens. Pågående utredningar tyder på att den troligaste parkstorleken med 230 meter totalhöjd är 4 vindkraftverk. Skulle det visa sig att turbinmodellen som slutligen väljs har en lägre totalhöjd kan projektområdet istället ge möjlighet till 5 vindkraftverk. Antal verk som slutligen uppförs är därav beroende av totalhöjden på den vindkraftverksmodell som väljs. Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas är idag inte bestämt men en totalhöjd på 230 m ger ett bra urval av modeller för att optimera energiutbytet. NV gör gällande att en produktionsökning kommer att ske. Ökningens storlek kan dock inte beräknas eftersom produktionsvärden på de vindkraftverk som planeras ännu inte finns tillgängliga. Eftersom NV endast avser ansöka om ändring av tillstånd avseende totalhöjden bygger konsekvensbedömningen i detta MKB-utkast på samma antal verk som i det gällande tillståndet, men att totalhöjden höjts till 230 m. Konsekvensbedömningarna bygger också på att varje vindkraftverk har 140 m rotordiameter. En del av materialet som visas upp i samrådet är på fyra vindkraftverk med 230 meters totalhöjd, eftersom det enligt NV är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken. Totalhöjd 175 m Totalhöjd 230 m 200 m 150 m 100 m 50 m 2 Illustration av en ökning av totalhöjd från 175 meter enligt befintligt tillstånd till 230 meter som ändringsansökan avser. 12

13 2 NV yrkar också att koordinaterna för verkpositioner enligt villkor 6 justeras. Vindkraftverken kommer att placeras inom de flexzoner som framgår av ändringsyrkandet. Bolaget ansöker även om uppskjuten igångsättningstid. Alla övriga villkor och begränsningar i det ursprungliga tillståndet lämnas oförändrade. Markanspråk Beräkningen av vindparkens markanspråk har uppdaterats. Det totala markanspråket för 5 vindkraftverk vid Ängersjökölen beräknas bli 23,4 ha, se vänstra tabellen i figur 3. Av detta är 15,1 ha permanent markanspråk under drifttiden. Beräkning avser både 175 m och 230 m höga vindkraftverk. NV gör bedömningen att höjningen av vindkraftverken inte innebär att det totala markanspråket ökar. I figur 3 visas också en jämförelse mellan det maximala markanspråket med 5 vindkraftverk och det troliga markanspråket med fyra vindkraftverk, vilket är det troliga scenariot med maximal totalhöjd. Med fyra vindkraftverk minskar markanspråket med 2,4 ha. Minskningen beror främst på att det nya vägsystemet blir mindre omfattande med färre vindkraftverk. Den nya beräkningen avseende markanspråk är inte jämförbar med beräkningen i den ursprungliga MKB:n där det permanenta markanspråket angavs till 29,2 ha. Skillnadena består främst i att utformningen av vindkraftanläggningen nu har ett bättre optimerat vägnät. Markanspråket per uppställningsplats har däremot blivit större. NV:s erfarenheter av byggnation av flera vindparker de senaste åren har visat att man tidigare underskattat vilket markanspråk som krävs för dessa. 13

14 2Ängersjökölen Markanspråk med 5 vindkraftverk Ängersjökölen Markanspråk med 4 vindkraftverk 3 Jämförelse av markanspråk mellan en anläggning med 5 vindkraftverk och 4 vindkraftverk, som är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken, vid Ängersjökölen (uppgifter från NV) 14

15 2.2 Alternativ 2 Lokaliseringen är given och prövad. Platsen har funnits lämplig för etablering av vindkraft. Med anledning av detta redovisas inga ytterligare lokaliseringsalternativ. Däremot är ett anläggande av lägre vindkraftverk, enligt gällande tillstånd, ett genomförbart utformningsalternativ. Detta är därmed att betrakta som ett nollalternativ och redovisas under avsnitt Nollalternativ Alternativet till att öka storleken på vindkraftverken vid Ängersjökölen är att en vindkraftsanläggning med upp till 5 verk och en maximal totalhöjd på 175 m byggs enligt det tillstånd som redan finns (Länsstyrelsen Västernorrland, 2012). Det innebär att man går miste om en möjlig produktionsökning och därmed får svårare att uppnå EU:s och Sveriges uppsatta mål för förnybar energi, se även avsnitt 1.4. För att nå målen om utbyggnaden av vindkraft innebär nollalternativet att motsvarande mängd energi utvinns på någon annan plats eftersom man inte utnyttjar Ängersjökölens potential för energiproduktion fullt ut. I första hand är då alternativet att ytterligare mark måste tas i anspråk när vindkraftverk anläggs på annan plats. Nollalternativet kan också innebära att det tillskott av el-energi som skulle produceras vid Ängersjökölen istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på nollalternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i nollalternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. 15

16 3 Bedömda Kapitlet beskriver förutsättningarna samt na för miljön och människors hälsa och säkerhet vid en ändring av tillståndet för vindkraftsutbyggnad vid Ängersjökölen. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter åtaganden om skadeförebyggande åtgärder. 3.1 Metodik Kapitel 3 beskriver na av en vindkraftanläggning vid Ängersjökölen. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö etc. beskrivs påverkan, effekter och som bedöms uppstå till följd av den ändring av tillståndet för vindkraftanläggningen som beskrivits ovan (kapitel 2). De redovisade na är de som kvarstår efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Struktur i respektive temaavsnitt För varje temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som NV kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av na samt en redovisning av de osäkerheter som präglar analysen. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av en ändrad totalhöjd för den tänkta vindkraftanläggningen analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se Tabell 2). Bedömningsgrunderna för temaavsnitten preciseras i en tabell. Analysen av sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att vindkraftverken inverkar på mängden tillgängligt livsrum för olika fågelarter. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vindkraftverken placeras, t.ex. försämrade möjligheter till nyttjande av området för vissa fågelarter. 16

17 3 Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, Konsekvens t.ex. minskade jaktmarker för fåglar innebär populationsminskningar. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av är bedömningar av vilka nya som kan förväntas uppstå till följd av den nya utformningen av vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 2. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 17

18 3.2 Konsekvenser för landskapsbilden Landskapsbild och na för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller na för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli jämfört med det ursprungliga, redan tillståndsgivna, utformningsalternativet med 175 m totalhöjd. Ändrad storlek Projektområdet ligger i ett höjdområde i en tämligen glesbefolkad del av Sverige. Eftersom projektområdet ligger på en höjd kommer vindkraftverken att vara väl synliga på långt håll. En ökning av totalhöjden innebär att vindkraftverken kommer bli synliga från ett längre avstånd och på fler platser än vad som tidigare beskrivits inför det befintliga tillståndet. Även om det blir färre vindkraftverk i scenariot med maximal totalhöjd kommer vindkraftanläggningen genom den högre totalhöjden att påverka landskapsbilden på fler platser. Inom närzonen, ca 0-6 km, kommer den planerade ändringen av vindkraftverkens höjd i stort sett att innebära att fler vindkraftverk kommer att vara synliga från platser där de enligt nolllalternativet redan skulle vara synliga. Vindkraftverken inom anläggningen kommer däremot inte att synas från fler platser inom närzonen. De närmaste byarna är Heden och Ängersjö (2,1 respektive 3,4 km nordost om projektområdet). Fritidsbebyggelse finns vid fäbodvallen Öjingsvallen och Sandtjärnbergsvallen och längs stränderna i sjöarna Sangen och Målingen. Längre från den planerade anläggningen i norr och nordost ligger byarna Remmen, Kolsätter, Rismyr, Älvros och Vänsjö. Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården, Älvros, ligger ca 15 km nordväst om utredningsområdet och är utpekat som en kyrkby med kontinuitet från medeltiden med stora utmarker. Från Aspåsen, östra delen av Heden och östra delen av Ängersjö och Vänsjö kommer hela vindkraftanläggningen att synas. Från Öjingsvallen kommer ett par av de planerade vindkraftverken att synas. Vindkraftverken kommer inte att kunna ses från Kolsätter och troligtvis inte heller från Remmen eftersom sikten skyms av Suaberget. Sikten från Rismyr och Älvros kommer att vara skymd av Suaberget. Enligt synbarhetsanalysen i bilaga 10 skulle den högre totalhöjden innebära att rotorblad (dock inte hinderbelysning) skulle kunna ses från västra delen av Älvros. För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur förändringen av vindkraftanläggningen kommer att upplevas bifogas fotomontage från samma platser som i tidigare MKB (bilaga 3-7). De fotopunkter varifrån fotomontage tagits fram är (med avstånd till projektområdet inom parentes): Kolsätter (10,9 km) Ängersjö kyrka (3,4 km) 18

19 Vänsjö (7,0 km) - kumulativt med näraliggande projekt Sandtjärnberget och Garpkölen Öjingsvallen (1,3 km) Heden (2,1 km) Heden panorama (2,1 km) - kumulativt med näraliggande projekt Sandtjärnberget och projekt Svartåsen (f d Garpkölen) 3 Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 230 m höga vindkraftverk med 140 meters rotordiameter, de högsta som kan bli aktuella att anlägga vid Ängersjökölen. Notera att de fotomontage som presenteras i bilaga 3-7 ska betraktas utskrivna i A3-format och med det betraktelseavstånd som anges i respektive bild för att ge en så korrekt och realistisk bild som möjligt. Från byarna Ängersjö, Heden och Aspåsen kommer vindkraftverken på Ängersjökölen att ses. En högre totalhöjd innebär att varje vindkraftverk får en större påverkan på landskapsbilden. Om antalet verk minskar (vilket är det troliga med maximal totalhöjd) bedöms förändringen vara liten trots att höjden på vindkraftverken ökar. Sjön Sangen är belägen 1,5-2,5 km sydväst om Ängersjökölen, och dessutom 2,5 km sydost om den tillståndsgivna vindkraftanläggningen på Sandtjärnberget och 2,5 km nordväst om den ansökta vindkraftanläggningen på Svartåsen. Kring sjön ligger fyra fritidshus som därmed kan komma att få vindkraftverk i flera väderstreck. Från sjön och öppna ytor kring sjön kommer därmed landskapsbildsförändringen kumulativt att bli mycket stor med de tre planerade vindkraftparkerna. Fritidshusen kring sjön är vända mot söder och omgivna av skog, vilket minskar landskapsbildspåverkan från Ängersjökölen. En ökad totalhöjd innebär att förändringen kommer att bli ytterligare större och vindkraftverken kommer att uppfattas som större och från fler platser i fritidsbebyggelsens närhet. Under samrådet har både länsstyrelsen i Gävleborgs län och Ljusdals kommun önskat en analys av eventuell landskapsbildspåverkan på Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, en av de sju hälsingegårdar som den 1 juli 2012 förtecknades på UNESCOs världsarvslista. Hälsingegården ligger ca 21 km sydväst om projektområdet Ängersjökölen, på norra sidan om Fågelsjön i Ljusdals kommun och i den sydvästra delen av byn Fågelsjö. Enligt synbarhetsanalysen (se bilaga 10) skulle höjningen av vindkraftverken från 175 meter till 230 meter innebära att rotorblad från samtliga vindkraftverk kan bli synliga ifall all vegetation och övriga mellanliggande hinder i Fågelsjö by skulle tas bort. Enligt synbarhetsanalysen för nollalternativet (se bilaga 11) innebär gällande tillstånd att rotorblad från 30% högre totalhöjd Totalhöjd 175 m Totalhöjd 230 m Ca 60% större yta 4 Storleksjämförelse mellan vindkraftverk enligt befintligt tillstånd (totalhöjd 175 meter) och vindkraftverk enligt ändringsansökan (totalhöjd 230 meter). När höjden ökar med 30% ökar synintrycket av varje vindkraftverk inklusive tornet (arean i synfältet) med ca 60% (jämförelsen bygger på en ökning av rotordiametern från 112 meter till 140 meter). Med större vindkraftverk kommer troligen färre vindkraftverk att rymmas och med större rotordiameter roterar vindkraftverken med färre varv per minut. 19

20 3 5 Vy mot Ängersjökölen vindkraftpark från Vänsjö. Överst med den ursprungliga layouten med 5 st 175 m höga vindkraftverk och nederst en layout med 5 st 230 m höga vindkraftverk. I montagen syns på avstånd den planerade vindkraftparken Garpkölen till vänster i bild och den planerade vindkraftparken Sandtjärnberget till höger i bild. 20

21 3 Tabell 3. Omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare (ca siffra enl. Härjedalens kommun 2009), riktning från projektområdet, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av projektområdet och centrala delen av byn/platsen, höjd över havet i centrala delar av byn/ platsen samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen blir synlig. Fotomontagenummer syftar till nummer i bilaga 3-7. Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd är i huvudsak hämtad från tidigare MKB. Två nya bebyggelseplatser har tagits med; Fritidsbebyggelsen kring sjön Sangen och Fågelsjö Gammelgård. Bebyggelse Riktning och avstånd Höjd (m ö. h.) Fotomontage nr Invånare Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd Bedömd förändring med totalhöjd 230 m Ängersjö N - NV 3,4 km ca 40 Delar av samhälletär vänt mot söder och mot Ängersjökölen. Delar av vindkraftanläggningen kommer att bli synlig från västra delen av Ängersjö. I östra delen av byn kommer troligtvis hela vindkraftanläggningen att synas Vindkraftverken kommer att bli mer synliga, mest från den östra delen, Svea. Med 5 vindkraftverk ca 60 % större synintryck och med 4 vindkraftverk ca 25% större synintryck. Heden N - NV 2,1 km Delar av vindkraftanläggningen kommer att bli synliga från västra delen av Heden. Liksom för Ängersjö kommer troligtvis hela vindkraftanläggningen att synas från östra delen av byn Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Ca 60 % större synintryck med 5 vindkraftverk ca 25 % större synintryck med 4 vindkraftverk. Aspåsen NV 5,1 km Byn vetter mot söder. Man kommer att kunna se hela vindkraftanläggningen från Aspåsen Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Vänsjö NO 7,0 km De fem planerade vindkraftverken kommer att synas från Vänsjö. Avståndet till vindkraftanläggningen är relativt långt men landskapsbilden kommer att påverkas Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Avståndet gör att påverkan på landskapsbilden blir liten Björnberg NO 11,1 km De fem planerade vindkraftverken kommer att synas från Björnberg. Avståndet till vindkraftanläggningen är relativt långt men landskapsbilden åt sydväst kommer att påverkas Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Kolsätter N - NV 10,9 km Delar av vindkraftanläggningen kommer att kunna skymtas från delar av Kolsätter. Avståndet gör dock att påverkan på landskapsbilden blir liten Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Remmen NV 11,5 km Byn är belägen på motsatt sida av Suaberget från den planerade vindkraftanläggningen. Inga vindkraftverk kommer därför att synas från Remmen Inga vindkraftverk kommer att synas även med totalhöjd 230 meter. 21

22 3Bebyggelse Öjingsvallen Riktning och avstånd SO 1,3 km Höjd (m ö. h.) Fotomontage nr Invånare Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd Ett par av de planerade vindkraftverken kommer att vara synliga från Öjingsvallen Bedömd förändring med totalhöjd 230 m Vindkraftverken kommer att bli mer synliga, både beroende på ökad storlek och att ytterligare vindkraftverk kommer att bli synliga.. Örnåsen O - SO 7,0 km Den planerade vindkraftanläggningen kommer att synas från Örnåsen och landskapsbilden åt väster kommer att påverkas Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. ca 70 % större synintryck med 5 vindkraftverk ca 35% större synintryck med 4 vindkraftverk. Kullvallen SV 2,3 km Husen är vända mot sydost men man kommer troligtvis att se delar av vindkraftanläggningen i nordost från Kullvallen Vindkraftverken kommer att bli mer synliga från platser nära husen, både beroende på ökad storlek och att ytterligare vindkraftverk kommer att bli synliga. Kristoffersbodarna V 10,1 km Husen ligger i ett lågt läge och vindkraftanläggningen kommer troligtvis att vara skymd av Korpåsen Inga vindkraftverk kommer att synas även med totalhöjd.230 m. Älvros NV 15,0 km Älvros är beläget bakom Suaberget och långt från Ängersjökölen vilket gör att den planerade vindkraftanläggningen troligen inte kommer att synas från orten Med totalhöjd 230 meter kan rotorblad komma att ses över Suaberget i den västra delen av byn. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Rismyr NV 13,0 km Rismyr är beläget bakom Suaberget och långt från Ängersjökölen vilket gör att den planerade vindkraftanläggningen troligen inte kommer att synas från orten Inga vindkraftverk kommer att synas även med totalhöjd 230 m.. Krokströmmen N 10,0 km Delar av vindkraftanläggningen kommer möjligen att kunna skymtas från Krokströmmen. Avståndet gör dock att påverkan på landskapsbilden blir liten Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Nyhem N 6,1 km Delar av vindkraftanläggningen kommer att synas från Nyhem Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten 22

23 Bebyggelse Riktning och avstånd Höjd (m ö. h.) Fotomontage nr Invånare Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd Bedömd förändring med totalhöjd 230 m 3 Halla NV 4,5 km Bostället är vänt mot söder men i dagsläget är sikten mot den planerade vindkraftanläggningen skymd av skog. Inget vindkraftverk syns därför i från Halla. Inga vindkraftverk kommer att synas även med totalhöjd 230 meter. Garpkölen S-SV 7 km Från bergstoppen har man vidsträckt utsikt. Man kommer tydligt att se de planerade vindkraftverken i nordost Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Sangen SV 1,5-2,5 km Samtliga vindkraftverk synliga från sjön och över öppna ytor. Fritidshusen kring sjön i huvudsak vända mot söder och med omkringliggande vegetation. Stor till mycket stor förändring av landskapsbilden om man beaktar kumulativa effekter från Sandtjärnberget och Svartåsen. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga, både beroende på ökad storlek och att vindkraftverken kommer att bli synliga från fler platser i terrängen. Fågelsjö SV 21 km Från byn och kulturmiljön Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa kommer inga vindkraftverk att bli synliga. Enstaka vindkraftverk blir synliga om nuvarande skog norr om byn avverkas. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir obetydlig högst ett vindkraftverk syns över horisonten, också beräknat utan skog eller andra objekt som skymmer sikten. Med nuvarande vegetation och bebyggelse blir inga vindkraftverk synliga från hälsingegården även med den högre totalhöjden. Förändringen på landskapsbilden bedöms bli obetydlig. Hinderbelysning Enligt gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2013:9) måste vindkraftverk med högre totalhöjd än 150 meter förses med högintensivt blinkande vitt ljus för att varna luftfarten. Det innebär att vindkraftverken har en påverkan på landskapsbilden nattetid. I gällande föreskrifter står att: De vindkraftverk som står i ytterkant ska vara markerade med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. På Ängersjökölen kommer således det östligaste och västligaste vindkraftverket att förses med vita högintensivt blinkande varningslampor medan vindkraftverk däremellan förses med röda lågintensiva varningslampor. Hur ett ljus uppfattas beror dock på dess omgivning; om omgivningen är ljus måste ljusintensiteten vara högre för att synas och om omgivningen är mörk kan ljuset synas bra trots att 23

24 3intensiteten sänks. Enligt gällande föreskrifter innebär det att den högintensiva hinderbelysningens ljusintensitet anpassas enligt följande; cd (candela) på dagen, cd vid gryning och skymning och cd vid mörker. Frekvensen på de vita högintensivt blinkande varningslamporna kommer att vara blinkningar per minut. Hinderbelysningen kommer att upplevas som blinkande och fasta ljuspunkter. Denna belysning krävs även med gällande tillstånd för vindkraftverken. En ökning av totalhöjden kommer med dagens föreskrifter inte att innebära någon förändring av kraven på hinderbelysningen för luftfarten. De konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring projektområdet för vindkraft är framför allt knutna till bebyggelsen i de gårdar och byar som omger det, samt till vägnätet med trafik och gatubelysning. I landskapet kring Ängersjökölen finns få konstgjorda ljuskällor, vilket gör att vindkraftverkens hinderbelysning kommer att framträda tydligt. Tillkomsten av nya ljuspunkter i landskapet kan, oavsett styrka, innebära att en känsla av orördhet går förlorad. Eftersom hinderbelysningen är monterad på vindkraftverkens högsta fasta punkt kommer ljuspunkterna från de tillståndgivna vindkraftverken att synas från platser med en öppen vy mot vindkraftverkens turbinhus, d.v.s. färre platser än från vilka man kan se vindkraftverkens rotorblad. Ljuset från hinderbelysningen blir svagare ju längre det färdas och samtidigt blir ljusbilden bredare och mindre intensiv. Högre maximala totalhöjden innebär en högre möjlig navhöjd, och således att hinderbelysningen därmed kan komma att placeras på en högre höjd över mark. Med totalhöjd 230 meter och rotordiameter 140 meter, som används i fotomontagen, kommer hinderljusen att vara ca 165 meter över marken jämfört med ca 125 meter över mark med gällande tillstånd (175 meter totalhöjd och 112 meter rotordiameter). Att hinderbelysningen kommer ca 40 meter högre upp innebär att den kommer att synas från fler platser i omgivningen. I näromgivningen kommer fler ljuspunkter att kunna ses över träd och andra skymmande hinder. Eftersom ljusen är riktade uppåt och på högre höjd over mark kommer de att uppfattas något svagare med högre totalhöjd. På längre avstånd innebär den högre totalhöjden att det från vissa platser kommer att kunna ses fler hinderljus över kringliggande berg. En indikation av ökningen ges genom att jämföra synbarhetsanalyserna i bilaga 12 och 13. Ljusen kommer emellertid inte att upplevas vare sig starkare eller svagare. Kumulativa effekter Inom närområdet till Ängersjökölen planeras två ytterligare vindkraftanläggningar; 11 vindkraftverk vid Sandtjärnberget ca 3 km väster om Ängersjökölken och 15 vindkraftverk vid Svartåsen (f.d. Garpkölen) ca 4 km söder om Ängersjökölen. NV avser att parallellt med Ängersjökölen lämna in en ändringsansökan för Sandstjärnberget för ökad totalhöjd till 230 meter. Därför redovisas den anläggningen med denna totalhöjd och detta antal vindkraftverk i fotomontagen. Sammantaget visar fotomontagen att det kommer att ske en ökad förändring av landskapsbilden till följd av större vindkraftverk jämfört med befintligt tillstånd. I bilaga 6 och 7 redovisas fotomontage från Heden och Vänsjö där alla tre anläggningarna kommer att kunna ses samtidigt. 24

25 3 Från vissa punkter i Heden och från den västra delen av sjön Sangen kan också de nordligaste vindkraftverken i den planerade anläggningen Kölvallen, med högst 92 vindkraftverk i Ljusdals kommun, km öster om Ängersjökölen, komma att ses. Ett montage från Heden finns i den komplettering som Kölvallen Vind AB lämnade till sin tillståndsansökan i december 2013 (Kölvallen Vind AB, 2013, bilaga 4, montage G1). Samlad bedömning av na Bedömningen är att en ökning av totalhöjden ger en liten förändring av synupplevelsen av vindkraftanläggningen. Konsekvenserna bedöms sammantaget vara små med en ökad synbarhet från omkringliggande bebyggelse med sikt mot parken. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av fotomontage och siktlinjeanalyser. Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i Sverige. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Av ovanstående skäl kan bedömningen av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet. Tabell 4. Bedömningsgrunder för påverkan på landskapsbilden. Bedömningen är att förändringen blir liten. Stor förändring Måttlig förändring Liten förändring Obetydlig förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. 25

26 3.3 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Skogliga naturvärden och våtmarker I samband med den naturvärdesinventering som låg till grund för den ursprungliga MKB:n identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Det rör sig om våtmarker och partier med äldre gran- och tallskog. Den hänsyn som tagits till dessa objekt i den ursprungliga tillståndsansökan kommer fortsatt att gälla (NV 2010). Sedan naturvärdesinventeringen har en ny nyckelbiotop registrerats. Området som motsvarar nyckelbiotopen uppmärksammades dock under naturvärdesinventeringen och har undvikits vid layouten. Vid tillfället för tillstånd fanns nyckelbiotopen registrerad. Den kommande ökningen av turbinernas totalhöjd kommer inte att påverka markbundna naturvärden. Antalet turbiner kan dock komma att minska från fem till fyra vilket medför att något mindre yta behöver tas i anspråk för vägar och turbinplaceringar. Sjöar och vattendrag Två små vattendrag (bäckar) finns inom projektområdet, i dess södra respektive nordöstra del, vid foten av berget. Bäcken i öster ansluter via Kvarnsjön nordost om berget till Ängerån. Bäcken sydost om berget mynnar i sjön Öjingen och ansluter även den till Ängerån, via Järvån. De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla. Inga bedöms uppstå för sjöar och vattendrag till följd av en högre totalhöjd på vindkraftverken. Fåglar En studie av påverkan från ett generationsskifte till större vindkraftverk på fågellivet har genomförts vid Näsudden på Gotland. Erfarenheter därifrån visar att en övergång till en större modell av vindkraftverk ger en ökad dödlighet av fåglar per verk. En ökning av rotordiametern från 112 m till de 140 m som redovisas i fotomontagen innebär en ökning av svepytan med 56% per vindkraftverk. Om man utgår från att kollisionsrisken är kopplad till svepytan, vilket är den rimligaste slutsatsen man kan dra från tillgängliga uppgifter även om höjden kan spela en roll, så ökar kollisionsrisken. Däremot uppvägs denna ökning till viss del av att antalet verk troligen minskar. Ängersjökölen är inte ett särskilt fågelrikt område och antalet kollisioner mellan vindkraftverk och fåglar antas därmed bli få även om det sker en ökning till följd av höjningen av verken. 25% större rotordiameter Totalhöjd 175 m Totalhöjd 230 m Ca 56% större svepyta 200 m 6 Illustration av den ökade svepytan då rotordiametern ökar från 112 till 140 m. 150 m 100 m 50 m 26

27 Kungsörnen (NT) bör särskilt belysas och resultaten från inventeringar av kungsörn i mars 2010 visar att kungsörn med all sannolikhet inte häckar på Ängersjökölen eller i dess närhet, inom en 3 km radie. Berget är inte känt som häckplats för berguv, jaktfalk eller pilgrimsfalk och varken fältinventeringarna 2008 och 2010 eller kontakter med bybor i Ängersjö har gett några indikationer på sådana förekomster. Inga nya uppgifter om dessa arter har heller framkommit genom kontakt med den lokala kungsörnsgruppen (Stig Norell muntligen 2015). Ängersjökölen bedöms således inte vara ett område med hög aktivitet av kungsörn. Riskerna för kollisioner bedöms sammantaget öka men från låga värden. Markanspråket kommer att vara likvärdigt mellan de två alternativen och na för fåglar till följd av ianspråktagande av mark bedöms därmed vara oförändrade. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades Arterna ängspiplärka (NT), sävsparv (VU), spillkråka (NT) och kungsfågel (VU) som kan finnas inom utredningsområdet har tillkommit i den nya rödlistan (2015). Gemensamt för arterna är dock att de fortfarande är relativt vanliga och inte bedöms vara speciellt känsliga för vindkraft. Däggdjur Bland däggdjuren är det främst fladdermöss som löper risk att påverkas negativt av vindkraftetableringar då de kan kollidera med vindkraftverken. För Ängersjökölen vindkraftanläggning har risken för fladdermuskollisioner bedömts som liten och na som obetydliga (NV 2010). Av de stora rovdjuren är det möjligen björn och lodjur som kan påverkas av störning men stora rovdjur har mycket vidsträckta hemområden och i relation till detta utgör utredningsområdets areal endast en mycket liten andel. Bedömningen är att en höjning av vindkraftverken kan komma att innebära en viss ökad kollisionsrisk för fladdermöss kopplat till den större svepytan. Ökningen utgår dock från bedömt mycket låga antal. 27