2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av projekt Högaliden Alternativ Nollalternativ...

Transkript

1

2

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB... 6 Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av projekt Högaliden Alternativ Nollalternativ Bedömda konsekvenser Metodik Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggutbredning Säkerhet Källor Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 Icke-teknisk sammanfattning Fred. Olsen Renewables AB planerar att ansöka om en ändring av befintligt tillstånd för vindkraftanläggning vid Högaliden, Umeå kommun. För att på ett bättre sätt utnyttja den befintliga vindresursen önskar Fred. Olsen Renewables AB höja den maximala totalhöjden för vindkraftverken till en maximal höjd av 200 m i stället för tidigare maximalt 150 m. Detta dokument utgör underlag för samråd med berörda myndigheter, företag, organisationer och allmänheten. Bolaget avser att färdigställa en miljökonsekvensbeskrivning och ansöka om ändringstillstånd under våren Utredningar om vilka konsekvenser som uppstår vid en ändring av totalhöjden kommer att ingå som underlag i tillståndsansökan tillsammans med inkomna samrådssynpunkter. Bland annat presenteras fotomontage, synbarhetsanalys samt analyser av ljud-, skugg- och reflexutbredning. Eventuella effekter av en tillståndsändring på naturmiljöer, fågelliv, rennäring, säkerhet och luftfartens intressen kommer att utredas och presenteras närmare

5 1 Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till 1 Inledning övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Högalidens projektområde för vindkraft ligger i ett område med god potential för vindkraftsproduktion i Umeå kommun. Fred. Olsen Renewables AB, hädanefter benämnt FORAB, har i dag tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning med maximalt 150 m höga vindkraftverk på Högaliden. För att bättre nyttja vindresursen vill FORAB nu ansöka om ett ändringstillstånd för att höja totalhöjden för vindkraftverken till maximalt 200 m. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd ska undersökas i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs med berörda myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det förändrade tillståndet. Avsikten är att under våren 2014 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för ansökan om ändringstillstånd. Detta regleras i 16 kap 2 miljöbalken. Där framgår av tredje stycket att Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd). MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Fred. Olsen Renewables AB. Företagets kontaktperson är: Per-Anders Östling Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan Umeå peranders.ostling@fredolsen.se FORAB är ett dotterbolag till Fred. Olsen Renewables AS som ägs av Bonheur (50%) och Ganger Rolf (50%), båda noterade på börsen i Oslo. Förutom förnyelsebar energi bedrivs inom koncernen rederiverksamhet med tankers och kryssningsfartyg samt kontrahering av oljeriggar för oljeprospektering. FORAB har varit verksamma inom vindkraftbranschen sedan Idag projekterar bolaget både till land och till havs för vidare utbyggnad i Storbritannien, Norge, Irland och Sverige

6 11.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För Högaliden finns redan ett tillstånd att bedriva en vindkraftanläggning inom det redovisade området (figur 1). Tillståndet gäller en s.k. boxansökan med fri placering av vindkraftverk inom det anvisade området. Det nuvarande tillståndet är begränsat till en totalhöjd av 150 m för vindkraftverken. FORAB har nu för avsikt att ansöka om en ändring av tillståndet för att kunna bygga vindkraftverk med en totalhöjd av upp till 200 m. Detta MKB-utkast och den kommande MKB:n är avgränsad till att enbart beskriva miljökonsekvenserna av den ändring. Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen enligt befintligt tillstånd, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Det ges också en beskrivning av den sökta förändringen av tillståndet. Kapitel 3 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en ändring av totalhöjden för vindkraftutbyggnad vid Högaliden. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. 1.3 Om samrådsprocessen Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. 1.4 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Högaliden kommer att ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta

7 1 Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49% förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50% i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh

8 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet kommer att i korthet beskriva hur den tillståndsgivna verksamheten planeras att förändras, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också i korthet hur projektet ser ut och vilka tillstånd som finns idag. 2.1 Beskrivning av projekt Högaliden FORAB har under 2011 erhållit tillstånd enligt miljöbalken att bygga och driva en vindkraftanläggning vid Högaliden i Umeå kommun, Västerbottens län (Länsstyrelsen i Västerbotten 2011). Högaliden ligger i den nordligaste delen av Umeå kommun, ca 55 km norr om Umeå. Området utgör en högplatå i det omkringliggande landskapet. Projektområdet omfattar fastigheten Loberget 2:1 i Umeå kommun. Tillståndet omfattar en etablering av upp till 34 vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 150 m (Länsstyrelsen i Västerbotten 2011). Projektets konsekvenser för miljön finns närmare beskrivna i den MKB som bilagts ansökan (FORAB 2010). Projektområdet består till stora delar av starkt skogsbrukspåverkad skogsmark och är beläget på höjderna Loberget, Hög-Gravuliden och Högaliden. Projektområdet är ca 960 ha stort och beläget på mellan 250 och 365 m ö.h. Högaliden är beläget inom Gran samebys vinterbetesmarker. Anledningar till att denna lokalisering valts ut är enligt den tidigare MKB:n bl.a. de goda vindförhållandena, närheten till nödvändig infrastruktur och långa avstånd till bebyggelse. Området kan även rymma ett stort antal vindkraftverk. Högaliden berörs inte av något motstående intresse enligt offentliga uppgifter och är även ett område av riksintresse för vindbruk. Det är dessutom utpekat som prioriterat för vindkraft i Umeå kommuns tilläggsplan för vindkraft. De tekniska och planmässiga förutsättningar får därför anses som mycket goda (FORAB 2010). De inventeringar och samråd som genomförts inför färdigställandet av den tidigare MKB:n har visat på naturvärden i form av våtmarker, en nyckelbiotop, vattendrag, fågelförekomster, fladdermusförekomster samt isolerade sjöar med en skyddsvärd population av storspigg. Anläggningens utformning har anpassats för att minimera påverkan på dessa värden. Anpassning har även gjorts för att minska påverkan på värden för turism och rekreation då man upprättat en skyddszon om 200 m till det brandbevakningstorn på Lobergets topp som utgör ett besöksmål i området. I anläggingens omgivningar har även ett flertal geologiska värden identifierats. Dessa ligger dock utanför projektområdet och kommer inte att beröras av vindkraftetableringen

9

10 2Sammantaget har anläggningen utformats på ett sätt som gjort att Länsstyrelsen i Västerbotten beslutat om tillstånd enligt miljöbalken för anläggningen. Tillståndet gäller för upp till 34 verk med en maximal höjd av 150 m. Projektområdets avgränsning finns presenterad i figur 1. Sedan MKB:n för det nuvarande tillståndet arbetades fram har ytterligare en nyckelbiotop bildats inom området. Denna nyckelbiotop är lokaliserad till Lobergets topp och utgörs av äldre, ca 140-årig granskog. Detta skogsparti uppmärksammades som senvuxen granskog utan högre naturvärden i den naturvärdesinventering som legat till grund för MKB:n, se bilaga 2 till MKB:n (FORAB 2010). Området som idag är nyckelbiotopsklassat kommer dock enligt gällande tillstånd att undantas från exploatering i och med det skyddsavstånd som upprättats kring brandbevakningstornet. Beskrivning av den förändring som avses göras Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. För att bättre tillvarata vindresursen på platsen planerar FORAB att ansöka om ändring av tillståndet till att gälla en maximal totalhöjd på 200 m, d.v.s. en höjning med 50 m. Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller vindkraftverk och det finns idag betydligt mer effektiva vindkraftverk än vad som var tillgängligt vid projektets tillståndsansökan. En höjning av totalhöjden ger möjlighet att på samma yta utvinna mer energi. Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas är idag inte bestämt men en totalhöjd på 200 m ger ett bra urval av modeller för att optimera energiutbytet. Bolaget gör gällande att ca 15-20% mer energi (vilket motsvarar ca 35 GWh) kan utvinnas genom att uppgradera till högre verk. En följd av att större verk används är att det inbördes avståndet mellan verken måste ökas för att undvika turbulens. Det gör att den färdiga anläggningen i realiteten kan komma att omfatta färre verk än de ursprungliga planerna. Anläggningen kommer att omfatta maximalt 25 vindkraftverk. Vindkraftverk måste enligt transportstyrelsens författningssamling (TSFS 2008:47) förses med hinder- belysning. En höjning av tillståndet över 150 m innebär att andra regler för hinderbelysningen gäller

11 2.2 Alternativ 2 Lokaliseringen är given och prövad. Platsen har funnits lämplig för etablering av vindkraft. Med anledning av detta redovisas inga ytterligare lokaliseringsalternativ. Däremot är ett anläggande av lägre vindkraftverk ett genomförbart utformningsalternativ. Detta är därmed att betrakta som noll-alternativet och redovisas under avsnitt Nollalternativ Alternativet till att öka storleken på vindkraftverken vid Högaliden är att en vindkraftanläggning med upp till 34 verk och en maximal totalhöjd på 150 m byggs enligt det tillstånd som redan finns (Länsstyrelsen Västerbotten 2011). Det innebär att man går miste om en möjlig produktionsökning på omkring 15-20% (ca 35 GWh). Det blir således svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige ställt upp, se även avsnitt 1.5. För att nå målen om utbyggnaden av vindkraft innebär nollalternativet att motsvarande mängd energi utvinns på någon annan plats eftersom man inte utnyttjar Högalidens potential för energiproduktion fullt ut. I första hand är då alternativet att ytterligare mark måste tas i anspråk när vindkraftverk anläggs på annan plats. Alternativet att anlägga fler vindkraftverk vid Högaliden bedöms inte genomförbart då de arealmässiga förutsättningarna saknas vad gäller markåtkomst. Noll-alternativet kan också innebära att det tillskott av el-energi som skulle produceras vid Högaliden istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i noll-alternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. Vindkraften är den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en väsentlig miljöskuld till framtida generationer. Ingen annan energiform i landet kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling. Noll-alternativet får således, med alla aspekter sammanvägda, bedömas som sämre än huvudalternativet

12 3 Bedömda konsekvenser Kapitlet kommer att beskriva förutsättningarna samt konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet vid en ändring av tillståndet för vindkraftsutbyggnad vid Högaliden. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter åtaganden om skadeförebyggande åtgärder. 3.1 Metodik Kapitel 3 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Högaliden. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av den ändring av tillståndet för vindkraftanläggningen som beskrivits ovan (kapitel 2). De redovisade konsekvenserna är de som kvarstår efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Struktur i respektive temaavsnitt För varje temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som FORAB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt en redovisning av de osäkerheter som präglar analysen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av en ändrad totalhöjd för den tänkta vindkraftanläggningen analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna för temaavsnitten preciseras i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att vindkraftverken inverkar på mängden tillgängligt livsrum för olika fågelarter. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vindkraftverken placeras, t.ex. ett försämrade möjligheter till nyttjande av området för vissa fågelarter

13 3 Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, Konsekvens t.ex. minskade jaktmarker för fåglar innebär populationsminskningar. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vilka nya konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av den nya utformningen av vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 1. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva

14 3.2 Konsekvenser för landskapsbilden Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Konsekvenserna kommer att beskrivas med utgångspunkt från synlighetsanalyser (ZVI) samt fotomontage från olika platser i vindkraftanläggningens omgivning. Även förändringar till följd av förändrad hinderbelysningen behandlas. Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli jämfört med det ursprungliga, redan tillståndsgivna, utformningsalternativet med 150 m totalhöjd. Ändrad hinderbelysning En av de tydligaste skillnaderna och en källa till ökad synbarhet är att vindkraftanläggningar med vindkraftverk över 150 m totalhöjd utöver röda varningslampor måste förses med högintensivt blinkande vitt ljus för att varna luftfarten enligt gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2013:9): De vindkraftverk som står i ytterkant ska vara markerade med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Vindkraftverken i anläggningens ytterkanter kommer således att förses med vitt högintensivt blinkande varningslampor medan verken inne i anläggningen förses med medelintensiva röda varningslampor. Det vita ljuset kommer framför allt nattetid att synas mer än enbart röda varningsljus, vilket alltså även vindkraftverk under 150 m (nollalternativet) ska förses med. Vindkraftanläggningen kommer på grund av denna förändring av hinderbelysningen att vid en höjning bli mer synlig även under dygnets mörka timmar. Hur ett ljus uppfattas beror dock på dess omgivning; om omgivningen är ljus måste ljusintensiteten vara högre för att synas och om omgivningen är mörk kan ljuset synas bra trots att intensiteten sänks. Hinderbelysningens ljusintensitet kommer att anpassas enligt följande; cd (candela) på dagen, cd vid gryning och skymning och cd på natten. Frekvensen på de vita högintensivt blinkande varningslamporna kommer att vara blinkningar per minut. Vindkraftverken innanför de yttre vindkraftverken ska vara markerade med lågintensivt, rött, fast ljus. Hinderbelysningen kommer att upplevas som blinkande och fasta ljuspunkter. Ljuset kommer inte att kunna blända eller lysa upp i omgivningen, då ljusintensiteten är svag och ljuset är riktat uppåt. De konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring projektområdet för vindkraft är framför allt knutna till bebyggelsen i de få och små byar som omger det. Det mänskliga ögat dras till den ljusaste punkten eller den största kontrasten. I landskapet kring Högaliden finns få konstgjorda ljuskällor, vilket gör att vindkraftverkens hinderbelysning kommer att framträda tydligt. Tillkomsten av nya

15

16 3Samlad bedömning av konsekvenserna Den preliminära bedömningen är att en ökning av totalhöjden ger en liten förändring av synupplevelsen av vindkraftanläggningen. Konsekvenserna bedöms preliminärt framför allt härröra från den nya utformningen av hinderbelysningen, och då främst under dygnets mörka timmar, samt den ökade synbarheten från omkringliggande bebyggelse. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av påverkan på landskapsbilden kommer att bygga på studier av fotomontage och synlighetsanalys. Den metod som används för utformning av fotomontage och synlighetsanalys är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i Sverige. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Synlighetsanalysen visar på ett överskådligt sätt hur stor förändringen kommer att bli. Av ovanstående skäl kan bedömningarna av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet

17 3 3.3 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Skogliga naturvärden och våtmarker I samband med den naturvärdesinventering som låg till grund för den ursprungliga MKB:n identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Det rör sig om våtmarker och partier med äldre granskog. Den hänsyn som tagits till dessa objekt i den ursprungliga tillståndsansökan kommer fortsatt att gälla (FORAB 2010). Den kommande utökningen av turbinernas totalhöjd kommer inte att påverka markbundna naturvärden. Antalet turbiner kommer däremot att minska vilket medför att något mindre yta behöver tas i anspråk för vägar och turbinplaceringar. Då den slutgiltiga placeringen inte är klar kan inga exakta arealsiffror presenteras. Sjöar och vattendrag Inom området finns två mindre tjärnar med isolerade populationer av storspigg. Dessa förekomster är extremt ovanliga och därmed skyddsvärda. Inom området finns även vattendrag som utgör biflöden till Sävarån och som därmed klassas som Natura 2000-vattendrag. De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla. Inga konsekvenser bedöms uppstå för sjöar och vattendrag till följd av en högre totalhöjd på vindkraftverken. Fåglar Vad gäller fågellivet kan vindkraft innebära både störning och risk för kollisioner för vissa utsatta arter. Vindkraftverk som placeras i skogsmark anses generellt utgöra en liten risk för fågelkollisioner, förutsatt att de inte placeras i sträckleder eller intill områden med höga koncentrationer av fåglar. I fallet Högaliden utgör projektområdet ingen sträckled och inga särskilda fågelkoncentrationer antas förekomma. Inom området finns dock en spelplats för tjäder. Den hänsyn till denna spelplats som angivits i den tidigare ansökan kommer fortsatt att gälla (FORAB 2010). Kungsörn är en art som generellt anses vara utsatt. Det finns vid Högaliden ett revir av kungsörn med boplatsen ett antal kilometer från projektområdet (FORAB 2010). En ändring till högre verk medför en större svepyta per turbin. Det gör att en något större yta täcks av rotorbladen. Det medför att en glesare placering av turbinerna blir nödvändig för att undvika turbulens och därmed ett minskat antal vindkraftverk inom anläggningen. En studie av påverkan från ett generationsskift till större verk på fågellivet vid Näsudden på Gotland är under genomförande. Erfarenheter därifrån visar än så länge att en övergång till en större modell av vindkraftverk ger en ökad dödlighet av fåglar per verk. På Näsudden är de nya verken dubbelt så höga (från 40 m till 80 m navhöjd) och man har preliminärt påvisat en kollisionsökning med omkring 1,6 gånger vid de nya, högre verken. Däremot uppvägs denna ökning till viss del av att antalet verk mins

18

19 3 Påverkan på den landbundna naturmiljön bedöms bli positiv i och med att mindre mark tas i anspråk. Den preliminära bedömningen är därför att konsekvenserna av den sökta förändringen på naturmiljöer, fåglar och övrig fauna kommer att vara obetydliga. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är måttlig. Områdets förutsättningar är väl kända genom den naturinventering och den kunskap om kungsörn som finns. Då det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på fågelliv och fladdermöss i skogslandskapet kan bedömningen av påverkan på dessa endast göras med måttlig säkerhet. Det gäller särskilt den ökade risken för kollisioner som är svårbedömd och där det saknas vetenskapligt stöd

20 3.4 Konsekvenser för friluftslivet Högaliden anges i den ursprungliga MKB:n inte utgöra ett viktigt område för turism eller friluftsliv nationellt eller regionalt sett. Lokalt sett finns dock vissa värden i form av en vandringsled som löper till Lobergets topp. Där utgör ett brandbevakningstorn och en intilliggande en stuga, som ägs av friluftsfrämjandet, de främsta besöksmålen. Övrigt friluftsliv som bedrivs i området består främst av jakt och bär- och svampplockning. En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms preliminärt inte medföra några konsekvenser för friluftslivet. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen får anses vara stor, eftersom det är relativt lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Samråd kommer även att hållas med allmänheten

21 3 En ändring av totalhöjden bedöms inte påverka de kulturmiljövärden som identifierats i området. De 3.5 Konsekvenser för kulturmiljön hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla (FORAB 2010). En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms inte medföra några konsekvenser för kulturmiljön. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir

22 3.6 Konsekvenser för rennäringen Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. De uppgifter som framkommer under samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur rennäringen kan komma att påverkas. Samråd kommer att ske med Gran sameby. Högaliden ligger inom Gran samebys vinterbetesmarker. Området är inte utpekat som riksintresse för rennäringen. Det används dock regelbundet för bete, främst under förvintern men under snöfattiga vintrar även senare. Det råder viss osäkerhet kring hur renar påverkas av störning från roterande vindkraftverk. Oavsett hur man anser att renar störs av vindkraftverken bedöms den här sökta ändringen inte medföra att störningsavstånden ökar. Ljudvillkoret gör att ingen större ökning av ljudnivån kommer att vara aktuell. Synbarheten av vindkraftverken i skogen bedöms heller inte öka i och med en höjning av vindkraftverken med 50 meter. Redan 150 m höga vindkraftverk syns relativt väl både från håll och på närmare avstånd. Ingen ny mark kommer att tas i anspråk med anledning av ändringen, tvärtom blir markanspråket mindre med färre vindkraftverk. Därtill förväntas inte anläggningsarbetenas omfattning öka, vare sig i intensitet eller tidsutdräkt. Den preliminära bedömningen av konsekvenserna för rennäringen av att den sökta förändringen är därmed att de är små. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen får anses som måttlig då det saknas entydiga studier och svar på hur renskötseln påverkas av större vindkraftanläggningar

23 3 Pågående markanvändning inom projektområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring. 3.7 Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt 3.6. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal (normalt ca 5% av projektområdets areal) som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Inga konsekvenser bedöms uppstå för skogsbruket till följd av en högre totalhöjd. Tvärtom kommer ett färre antal verk att leda till att en mindre yta skogsmark tas i anspråk. Resursen vind kommer dock att kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt med större och mer effektiva verk. Produktionsökningen till följd av högre verk beräknas till ca 15-20%. Det motsvarar troligen omkring 35 GWh. Den sammanvägda konsekvensen för nyttjandet av naturresurser av den sökta förändringen bedöms vara positiv. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Tabell 5. Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir positiva. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Utslagning av större objekt av regional betydelse. Stor påverkan på areell näring. Väsentligt försämrade förutsättningar för nyttjande av större objekt av regional betydelse. Måttlig påverkan på areell näring. Försämrade förutsättningar för större objekt av regional betydelse. Liten påverkan på areell näring. Obetydlig påverkan. Anläggningen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrigt inte markanvändningen. Obetydlig påverkan på areell näring. Förbättrade förutsättningar att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt

24 3.8 Konsekvenser för luftfartens intressen Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. De uppgifter som framkommer under samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur luftfarten kan komma att påverkas. Samråd kommer att ske med Luftfartsverket och de berörda flygplatserna Umeå Airport och Skellefteå Airport. När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Projektområdet berör MSA-ytorna för Umeå och Skellefteå flygplatser. I en s.k. flyghinderanalys har Luftfartsverket utrett huruvida vindkraftverk med en totalhöjd av 200 m kommer att påverka flygplatsernas navigerings- och landningshjälpmedel samt den infrastrukturutrustning för kommunikation, navigation och övervakning som finns ute i fält, mellan flygplatsernas områden. Enligt analysen kommer infrastrukturutrustning mellan flygplatserna inte i att påverkas. Projektområdet ligger dock helt inom Skellefteå Airports MSA-yta och för etablering av vindkraftanläggningen måste den höjas från 2800 fot till 2900 fot. En sådan höjning skulle kunna påverka flygplatsens befintliga procedurer. Projektområdet ligger även delvis inom Umeå Airports MSA-yta och för etablering av vindkraftanläggningen måste även den höjas, från 2400 fot till 2900 fot. En sådan höjning skulle inte påverka flygplatsens befintliga procedurer. Samtal pågår med de båda flygplatserna och nödvändiga justeringar av MSA-ytan förefaller genomförbara. Mot denna bakgrund är den preliminära bedömningen att konsekvenserna för luftfarten är små och endast består av arbetsinsatsen för att justera MSA-ytorna. Säkerhet i bedömningen Bedömningen grundar sig på Luftfartsverkets flyghinderanalys och tidiga kontakter med flygplatserna. Säkerheten i bedömningen får därmed anses som god

25 3 Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. FORAB har genomfört en särskild 3.9 Konsekvenser genom ljudutbredning analys av ljudutbredningen. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. I det befintliga tillståndet för vindkraftanläggningen finns reglerat att gränsvärdet 40 db(a) inte under någon del av dygnet får överskridas vid bostadshus. Villkoret kommer att efterlevas även med ökad storlek på rotor och höjd på verken. En visualisering av beräkningarna av ljudutbredningen finns i bilaga 16 och 17 i detta dokument

26 3.10 Konsekvenser genom skuggutbredning Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. FORAB har genomfört en särskild analys av skuggutbredning enligt gällande svenska rekommendationer. Utredningen kommer även att beröra påverkan genom reflexer. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. Skuggutbredningen till följd av en ökad totalhöjd kommer inte att överskrida Boverkets rekommendationer. En visualisering av beräkningarna av skuggutbredningen finns i bilaga 14 och 15 i detta dokument

27 3 Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast Säkerhet När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned. I och med att totalhöjden förändras kommer riskområden för t.ex. iskast att förändras. Det teoretiska riskområdet för iskast anges som vara navhöjd+rotordiameter * 1,5 (Elforsk 2004). Med den modell av vindkraftverk som använts i ljudberäkning ger det ett avstånd på 362 m (d.v.s. 128,5 m+113 m*1,5). Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 2009). När det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då det är som mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind. Då befinner sig troligen mycket få människor i vindkraftverkens närhet. Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar runt en vindkraftanläggning (Miljödomstolen, 2010). Risken för att delar lossnar från vindkraftverk är inte relaterat till storleken av vindkraftverken. Därmed påverkas riskbilden i det fallet inte av ändringen. Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att större delen av projektområdena för vindkraft vid Högaliden har en låg besöksfrekvens. En vandringsled och skoterled går dock genom området upp till Lobergets topp. Det gör att det troligen kommer att vistas människor i området regelbundet. De åtgärder för att minmera risker som angivits i den ursprungliga MKB kommer även fortsatt att gälla för uppförande och drift av anläggningen (FORAB 2010). Vindkraftverken kommer med största sannolikhet att förses med avisningssystem för att minimera riskerna med iskast. Bedömning Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora. Riskerna för olycksfall bedöms inte öka med anledning av den sökta ändringen av totalhöjd. Risken för påverkan på säkerhet för allmänheten genom iskast eller andra fallande föremål bedöms därmed vara mycket liten. En höjning av vindkraftverken bedöms inte medföra ytterligare risker eller större sannolikhet att de inträffar och höjningen antas därför medföra obetydliga konsekvenser vad gäller risker. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock till stor del på att det förekommer så få olyckor

28 Källor Personliga kontakter Hjernqvist, M. Muntl Driver kontrollprogram avseende effekter av generationsskifte av vindkraftverk på fågelfaunan vid Näsudden, Gotland. Webbsidor Elforsk Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13 Fornsök, Riksantikvarieämbetets infomation om kända formlämningar: ( ) Skogens pärlor, Skogsstyrelsens information om kända naturvärden: se/skogensparlor/ ( ) Litteratur Boverket Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Braam and Rademakers, Guidelines on the environmental risk of wind turbines in the Netherlands. ECN-RX ; February, 2004; 6 p. Fred. Olsen Renewables (FORAB) Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Fred. Olsen Renewables (FORAB) Miljökonsekvensbeskrivning, Gruppstation för vindkraft Högaliden Garrad Hassan, Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in Ontario. Länssstyrelsen Västerbotten Ärende Tillstånd enligt miljöbalken till vindkraftanläggnig på Högaliden, Umeå kommun Miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, dom i mål nr Transportstyrelsen Transportstyrelsens författningssamling (TSFS 2013:9)

29 Bilagor Bilaga 1. Karta över punkter för fotomontage Bilaga 2. Fotomontage Botsmark by 200 m höga vindkraftverk Bilaga 3. Fotomontage Botsmark by 150 m höga vindkraftverk Bilaga 4. Fotomontage Botsmark väg m höga vindkraftverk Bilaga 5. Fotomontage Botsmark väg m höga vindkraftverk Bilaga 6. Fotomontage Forsliden 200 m höga vindkraftverk Bilaga 7. Fotomontage Forsliden 150 m höga vindkraftverk Bilaga 8. Fotomontage Åkullsjön 200 m höga vindkraftverk Bilaga 9. Fotomontage Åkullsjön 150 m höga vindkraftverk Bilaga 10. Fotomontage Bygdsiljumsbacken 200 m höga vindkraftverk Bilaga 11. Fotomontage Bygdsiljumsbacken 150 m höga vindkraftverk Bilaga 12. Synlighetsanalys (ZVI) 200 m höga vindkraftverk Bilaga 13. Synlighetsanalys (ZVI) 150 m höga vindkraftverk Bilaga 14. Analys av skuggutbredning 200 m höga vindkraftverk Bilaga 15. Analys av skuggutbredning 150 m höga vindkraftverk Bilaga 16. Analys av ljudutbredning 200 m höga vindkraftverk Bilaga 17. Analys av ljudutbredning 150 m höga vindkraftverk

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48