Ändring av tillstånd för vindkraft vid Vinliden i Lycksele kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Ändring av tillstånd för vindkraft vid Vinliden i Lycksele kommun, Västerbottens län Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 Samrådsunderlag: utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete

2 Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som NV Nordisk Vindkraft AB genomför inom projektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling beräknas vara klar under våren I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Följande personer har medverkat i utredningen: Karolina Selstam projektledare. Karolina är biolog med flera års erfarenhet av MKB. Janne Dahlén - beskrivningar och bedömningar. Biolog med stor erfarenhet av MKB avseende vindkraft. Karolina Adolphson intern kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB både ur myndighets- och konsultperspektiv. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagets foto: Fotomontage med sju stycken 230 m höga vindkraftverk, som är ett troligt scenario vid 230 m höga verk. Vy från Lövträskberget mot Vinliden (bilden är beskuren). Foto: Enetjärn Natur. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av projekt Vinliden Alternativ Nollalternativ Bedömda konsekvenser Metodik Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggutbredning Säkerhet...26 Källor...27 Bilagor

4 Icke-teknisk sammanfattning NV Nordisk Vindkraft AB planerar att ansöka om en ändring av befintligt tillstånd för vindkraftanläggning vid Vinliden, Lycksele kommun. För att på ett bättre sätt utnyttja den befintliga vindresursen önskar NV Nordisk Vindkraft AB höja den maximala totalhöjden för vindkraftverken till en maximal höjd av 230 m i stället för nu tillståndsgivna maximalt 175 m. Detta dokument utgör underlag för samråd med berörda myndigheter, företag, organisationer och allmänheten. Bolaget avser att färdigställa en miljökonsekvensbeskrivning och ansöka om ändringstillstånd under våren Utredningar om vilka konsekvenser som uppstår vid en ändring av totalhöjden, d.v.s. MKB:n, kommer att ingå som underlag i ansökan om ändring av tillstånd tillsammans med inkomna samrådssynpunkter. Bland annat presenteras fotomontage. 4

5 1 Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till 1 Inledning övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Vinlidens projektområde för vindkraft ligger väster om Lycksele i västra delen av Lycksele kommun. NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV, har i dag tillstånd att uppföra och driva vindkraftanläggningen Vinliden med maximalt 175 m höga vindkraftverk. För att bättre nyttja vindresursen vill NV nu ansöka om en ändring an tillstånd för att öka den maximala totalhöjden för vindkraftverken till 230 m. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd ska undersökas i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs med berörda myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det förändrade tillståndet. Avsikten är att under sommaren 2015 färdigställa en ansökan om ändring av tillstånd enligt miljöbalken. Detta regleras i 16 kap 2 miljöbalken. Där framgår av tredje stycket att Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd). I denna handling benämns det ändring av tillstånd. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan om ändring av tillstånd. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Vinliden Vindkraft AB, vilket är ett helägt dotterbolag till NV Nordisk Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Marie Löwkrantz Vinliden Vindkraft AB c/o NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg marie.lowkrantz@nordiskvindkraft.se NV, tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindparker runt om i världen med en total installerad effekt på över MW och har av dessa driftansvar för ca 1000 MW. NV äger 25 % av vindparken i Havsnäs, Strömsunds kommun, som togs i bruk under år Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det en av Sveriges största landbaserade vindparker. 5

6 1NV projekterar, bygger och driver vindparker i Norden. Bolaget har utvecklat och byggt vindparker med installerad effekt på 234 MW i Sverige. För närvarande pågår byggnation av Sidensjö vindpark på 144 MW och projektering av ett flertal vindparker. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För Vinliden finns ett tillstånd att bedriva en vindkraftanläggning inom det redovisade området (figur 1). Tillståndet gäller placering av 11 st vindkraftverk inom flexzonerna som angavs i ansökan och MKB. Det nuvarande tillståndet är begränsat till en totalhöjd av 175 m för vindkraftverken. NV har nu för avsikt att ansöka om en ändring av tillståndet för att kunna bygga vindkraftverk med en totalhöjd av upp till 230 m. Detta MKB-utkast och den kommande MKB:n är avgränsad till att enbart beskriva miljökonsekvenserna av den ändring. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser avseende en förändrad totalhöjd, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen enligt befintligt tillstånd, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Det ges också en beskrivning av den sökta förändringen av tillståndet. Kapitel 3 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en ändring av totalhöjden för vindkraftutbyggnad vid Vinliden. 1.4 Om samrådsprocessen Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Vinliden kommer att ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är 6

7 en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all an- 1 nan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49% förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50% i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 7

8 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet kommer att beskriva hur den tillståndsgivna verksamheten planeras förändras, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet ser ut och vilka tillstånd som finns idag. 2.1 Beskrivning av projekt Vinliden NV har under 2012 erhållit tillstånd enligt miljöbalken att bygga och driva en vindkraftanläggning vid Vinliden i Lycksele kommun, Västerbottens län (Länsstyrelsen i Västerbotten 2012). Vindkraftanläggningen är planerad på två separata höjder (Vinlidbrännan och Ormberget) i närheten av byn Vinliden som är belägen 40 km väster om samhället Lycksele i Lycksele kommun. Vinlidbrännan består av ett berg som har två toppar; Granberget och Vinlidbrännan/Hemberget. Granbergets topp ligger på 600 m ö.h. och platån Vinlidbrännan/Hembergets högsta punkt mäter 580 m ö.h. Ormberget utgörs av en platå som sträcker sig från nordväst, där den kallas Ormberget, till Fäbodbrännan i sydost. Höjden på platån varierar mellan 560 och 600 m ö.h. Det gällande tillståndet omfattar en etablering av upp till 11 vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 175 m (Länsstyrelsen i Västerbotten 2012). Projektets konsekvenser för miljön finns närmare beskrivna i den MKB som bilagts den ursprungliga ansökan (NV 2010). Projektområdet består till stora delar av starkt skogsbrukspåverkad skogsmark. Vinliden är beläget inom Vapstens sameby. Anledningar till att denna lokalisering valts ut är enligt den tidigare MKB:n bl.a. de goda vindförhållandena, närheten till nödvändig infrastruktur och långa avstånd till bebyggelse. Ett riksintresse för kulturmiljö berörs, men vindkraftetableringen är förenlig med detta då de kulturvärden som utgör grunden för riksintresset inte bedöms skadas mer än obetydligt. Det omfattas dessutom av ett område som av Energimyndigheten är utpekadt som riksintressen för vindkraft. Den 28 september 2009 antog kommunen ett tematiskt tillägg om vindkraft till översiktsplanen. Även här är Vinlidbrännan (dock ej delen Granberget) och Ormberget utpekade som lämpliga områden för vindkraft. De tekniska och planmässiga förutsättningarna får därför anses som mycket goda (NV 2010). De inventeringar och samråd som genomförts inför färdigställandet av den tidigare MKB:n har visat på naturvärden i form av våtmarker, två nyckelbiotoper, vattendrag och fågelförekomster. Vid Ormberget finns även två naturvårdsavtal upprättade. Anläggningens utformning har anpassats för att minimera påverkan på dessa värden. 8

9 2 Vinlidbrännan Ormberget Projektområde Vinliden Ü km 1 Projektområdet för vindkraft vid Vinliden. 9

10 2Sammantaget har anläggningen utformats på ett sätt som gjort att Länsstyrelsen i Västerbotten beslutat om tillstånd enligt miljöbalken för anläggningen. Tillståndet gäller för elva vindkraftverk med en maximal höjd av 175 m i delområdena Vinlidbrännan och Ormberg. Projektområdets avgränsning finns presenterad i figur 1. Beskrivning av den förändring som avses göras Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. I befintligt tillstånd har NV tillstånd för 11 vindkraftverk med en totalhöjd på 175 m. Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller vindkraftverk och det finns idag betydligt mer effektiva vindkraftverk än vad som var tillgängligt vid projektets tillståndsansökan NV planerar därför att ansöka för en ändring av detta tillstånd avseende totalhöjden och yrkar nu på en maximal totalhöjd på 230 m, d.v.s. en höjning med 55 m. Med totalhöjd menas vindkraftverkets höjd när ett rotorblad pekar rakt upp. En höjning av totalhöjden ger möjlighet att på samma yta utvinna mer energi. Högre totalhöjd och längre bladlängder ställer krav på större avstånd mellan vindkraftverken, för att undvika inbördes påverkan genom turbulens. Pågående utredningar tyder på att den troligaste parkstorleken med 230 m totalhöjd är 7 vindkraftverk. Skulle det visa sig att turbinmodellen som slutligen väljs har en lägre totalhöjd kan projektområdet istället ge möjlighet till 8-11 vindkraftverk. Antal verk som slutligen uppförs är därav beroende av totalhöjden på den vindkraftverksmodell som väljs. Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas är idag inte bestämt men en totalhöjd på 230 m ger ett bra urval av modeller för att optimera energiutbytet. NV gör gällande att en produktionsökning kommer att ske. Ökningens storlek kan dock inte beräknas eftersom produktionsvärden på de vindkraftverk som planeras ännu inte finns tillgängliga. Eftersom NV endast avser ansöka om ändring av tillstånd avseende totalhöjden bygger konsekvensbedömningen i detta MKB-utkast på samma antal verk som i det gällande tillståndet, men att totalhöjden höjts till 230 m. Konsekvensbedömningarna bygger också på att varje vindkraftverk har 140 m rotordiameter. En del av materialet som visas upp i samrådet är på 7 vindkraftverk med 230 meters totalhöjd, eftersom det enligt NV är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att placeras inom de flexzoner som är preciserade i tillståndet. I figur 2 ses en jämförelse mellan markanspråket med 11 vindkraftverk och markanspråket med 7 vindkraftverk. Med 7 vindkraftverk minskar markanspråket med 9 ha. 10

11 Typ av yta Vinliden Markanspråk (11 vindkraftverk) Avverkning kring vindkraftverksplats, 11 st á 0.07 ha Ha 0,8 Vinliden Markanspråk (7 vindkraftverk) Typ av yta Ha Avverkning kring vindkraftverksplats, 7 st á 0.07 ha 0,5 2 Avverkning kring uppställningsyta, 11 st á 0.99 ha 10,9 Avverkning kring uppställningsyta, 7 st á 0.99 ha 6,9 Uppgradering av tillfartsvägar (bredd 5 m), längd 0.8 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc,) inklusive en avverkad korridor på 17 m. 1,6 Uppgradering av tillfartsvägar (bredd 5 m), längd 0.8 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc,) inklusive en avverkad korridor på 17 m. 1,6 Nytt vägsystem inom utredningsområdet, längd 7.4 km (anspråktagen bredd 5m beroende på om vägen går på skrå eller är en raksträcka.) För detta avverkas en korridor på 29 m varav 17 m förblir permanent. Övriga ytor (service byggnader, lagringsytor, rotormonteringsytor, ev. täkt, master etc.) 22,8 7,1 Nytt vägsystem inom utredningsområdet, längd 5.8 km (anspråktagen bredd 5m beroende på om vägen går på skrå eller är en raksträcka.) För detta avverkas en korridor på 29 m varav 17 m förblir permanent. Övriga ytor (service byggnader, lagringsytor, rotormonteringsytor, ev. täkt, master etc.) 17,8 7,1 Summa totalt markanspråk 43,2 Summa totalt markanspråk 33,9 2 Jämförelse av markanspråk mellan en anläggning med 11 vindkraftverk och 7 vinkraftverk, som är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken, vid Vinliden (uppgifter från NV). 2.2 Alternativ Lokaliseringen är given och prövad. Platsen har funnits lämplig för etablering av vindkraft. Med anledning av detta redovisas inga ytterligare lokaliseringsalternativ. Däremot är ett anläggande av högre vindkraftverk ett genomförbart utformningsalternativ. De lägre vindkraftverken är därmed att betrakta som noll-alternativet och redovisas under avsnitt Nollalternativ Alternativet till att öka storleken på vindkraftverken vid Vinliden är att en vindkraftanläggning med upp till 11 verk och en maximal totalhöjd på 175 m byggs enligt det tillstånd som redan finns (Länsstyrelsen Västerbotten 2012). Det innebär att man går miste om en möjlig produktionsökning och det blir således svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige ställt upp, se även avsnitt 1.4. För att nå målen om utbyggnaden av vindkraft innebär nollalternativet att motsvarande mängd energi utvinns på någon annan plats eftersom man inte utnyttjar Vinlidens potential för energiproduktion fullt ut. I första hand är då alternativet att ytterligare mark måste tas i anspråk när vindkraftverk anläggs på annan plats. Alternativet att anlägga fler vindkraftverk vid Vinliden bedöms inte genomförbart då de arealmässiga förutsättningarna saknas vad gäller markåtkomst. 11

12 2Noll-alternativet kan också innebära att det tillskott av el-energi som skulle produceras vid Vinliden istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i noll-alternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. Vindkraften är den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en väsentlig miljöskuld till framtida generationer. Ingen annan energiform i landet kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling. 12

13 3 Kapitlet kommer att beskriva förutsättningarna samt konsekvenserna för miljön och människors 3 Bedömda konsekvenser hälsa och säkerhet vid en ändring av tillståndet för vindkraftsutbyggnad vid Vinliden. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter åtaganden om skadeförebyggande åtgärder. 3.1 Metodik Kapitel 3 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Vinliden. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö etc. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av den ändring av tillståndet för vindkraftanläggningen som beskrivits ovan (kapitel 2). De redovisade konsekvenserna är de som kvarstår efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Struktur i respektive temaavsnitt För varje temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som NV kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt en redovisning av de osäkerheter som präglar analysen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB-dokumentet. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av en ändrad totalhöjd för den tänkta vindkraftanläggningen analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 1). Bedömningsgrunderna för temaavsnitten preciseras i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att vindkraftverken inverkar på mängden tillgängligt livsrum för olika fågelarter. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vindkraftverken placeras, t.ex. ett försämrade möjligheter till nyttjande av området för vissa fågelarter. 13

14 3Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. minskade jaktmarker för fåglar innebär populationsminskningar. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vilka nya konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av den nya utformningen av vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 1. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 14

15 3.2 Konsekvenser för landskapsbilden Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans 3 upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli jämfört med det ursprungliga, redan tillståndsgivna, utformningsalternativet med 175 m totalhöjd. Ändrad storlek Projektområdet ligger på ett höjdområde i en tämligen glesbefolkad del av Sverige. Eftersom projektområdet ligger på en höjd kommer vindkraftverken att vara väl synliga på långt håll. De närmaste byarna är Vinliden (2 km från Vinlidbrännan) som ligger norr om projektområdena för vindkraft och Svannäs som ligger mitt mellan projektområdena, 2,5 kilometer från Vinlidbrännan som närmast. Byarna är s.k. lidbyar som ligger i sydsluttningar. Längre västerut ligger Fäboliden 7,5 kilometer från närmaste projektområde och Bjurträsk ca 7 km från närmaste projektområde. Länsstyrelsen har i tillståndet konstaterat att påverkan på landskapsbilden från bl.a. dessa platser är acceptabel. För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur förändringen vindkraftanläggningen kommer att upplevas kommer ett antal fotomontage, från samma platser som i tidigare MKB, att bifogas MKB:n till ansökan om ändring av tillståndet, avstånd till närmaste delområde inom parentes: Liden (8,8 km) Björkberg (3,8 km) Vinliden (1,8 km) Svannäs (1,5 km) Fäbodliden (7 km) Bjurträsk (7 km) Söderby (6 km) Kroksjö (8,5 km) Lövträskberget (2,6 km) Alsberget (10 km) Risbrännan väg 360 (5 km) Storbäcken väg 360 (5 km) Från byarna Liden, Björkberg och Vinliden kommer vindkraftverken på Vinlidbrännan att ses. Höjden på vindkraftverken ökar och förändringen bedöms vara liten. Vindkraftverken på Ormberget ses från Svanäs och Bjurträsk och förändringen till högre verk kommer att innebära en lite förändring av landskapsbilden, jämfört med noll-alternativet. Precis som tidigare kommer inga vindkraftverk att ses från Fäboliden och Söderby. Kroksjö och Alsberget ligger på ett så stort avstånd att det inte bedöms ske en förändring av landskapsbilden till följd av högre vindkraftverk. Däremot sker det en liten förändring av landskapsbilden från Lövträskberget som ligger nära Ormberget. Från väg 360 vid Risbrännan kommer vindkraftverken 15

16 3på Vinlidbrännan att ses. Förändringen av landskapsbilden kommer att bli liten till följd av högre verk. Från Storbäcken längs väg 360 kommer inga vindkraftverk att ses, vilket också var fallet med de lägre vindkraftverken. Samlad bedömning av konsekvenserna Sammantaget visar fotomontagen att det kommer att ske en liten förändring av landskapsbilden till följd av högre vindkraftverk jämfört med befintligt tillstånd och konsekvenserna bedöms som små. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av fotomontage. Den metod som används för utformning av fotomontage och synlighetsanalys är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i Sverige. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Av ovanstående skäl kan bedömningen av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet. 16

17 3 3.3 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Skogliga naturvärden och våtmarker I samband med den naturvärdesinventering som låg till grund för den ursprungliga MKB:n identifierades flera små områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Det rör sig om våtmarker och partier med äldre granskog. Den hänsyn som tagits till dessa objekt i den ursprungliga tillståndsansökan kommer fortsatt att gälla (NV 2010). Inga nya naturvärden finns registrerade i något av områdena (Skogens Pärlor ). Den kommande utökningen av turbinernas totalhöjd kommer inte att påverka markbundna naturvärden. Våtmarker, sjöar och vattendrag Inga våtmarker av naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde) finns inom projektområdena. Ett relativt stort antal mindre våtmarker finns däremot, många av dem med höga naturvärden enligt naturvärdesinventeringen. Gemensamt för alla våtmarkerna är att deras hydrologi är känslig för ingrepp som kan uppstå vid körning och anläggningsarbeten. De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla. Inga konsekvenser bedöms uppstå för våtmarker, sjöar och vattendrag till följd av en högre totalhöjd på vindkraftverken. Fåglar En studie av påverkan från ett generationsskifte till större verk på fågellivet har genomförts vid Näsudden på Gotland. Erfarenheter därifrån visar att en övergång till en större modell av vindkraftverk ger en ökad dödlighet av fåglar per verk. En ökad rotordiameter från ca 112 m till ca 140 m innebär att sveparean totalt kommer att öka med 56 %. Om man utgår från att kollisionsrisken är kopplad till sveparean, vilket är den rimligaste slutsatsen man kan dra från tillgängliga uppgifter även om höjden även kan spela en roll, så ökar kollisionsrisken. Vindliden är inte ett särskilt fågelrikt område och antalet kollisioner mellan vindkraftverk och fåglar antas därmed bli få även om det sker en ökning till följd av höjningen av verken. Kungsörnen bör särskilt belysas. Arten förekommer i Stöttingfjällsområdet, men är vanligare längre österut eller i bergsområden med brantare topografi än vid den planerade vindkraftanläggningen. Inget kungsörnsrevir är känt från närområdet till de två projektsområdena. Inga nya uppgifter om kungsörn har heller framkommit genom kontakter med kungsörnsgruppen (P-O Nilsson 2015). Vinliden bedöms således, utifrån tillgänglig kunskap, inte vara ett område med hög aktivitet av kungsörn och det finns inga kända boplatser inom 3 km. Markanspråket kommer att vara likvärdigt vid en höjning av vindkraftverken och konsekvenserna för fåglar till följd av ianspråktagande av mark bedöms därmed vara oförändrat. Arterna ängspiplärka (NT), sävsparv (VU), spillkråka (NT) och kungsfågel (VU) som kan finnas inom projektområdena har tillkommit i den nya rödlistan (2015). Gemensamt för arterna är dock att de fortfarande är relativt vanliga och inte bedöms vara speciellt känsliga för vindkraft. 17

18 3Däggdjur Bland däggdjuren är det främst fladdermöss som löper risk att påverkas negativt av vindkraftetableringar då de kan kollidera med vindkraftverken. Brandts fladdermus, som är den art som har störst sannolikhet att förekomma i området, jagar främst på låg höjd och bör således inte vara utsatt för vindkraftverkens rotorblad. För Vinlidens vindkraftanläggning har risken för fladdermuskollisioner bedömts som liten och konsekvenserna som obetydliga för de lägre vindkraftverken (NV 2010). Bedömningen är att en höjning av vindkraftverken kommer att innebära en viss ökad kollisionsrisk för fladdermöss kopplat till den större sveparean. Ökningen utgår dock från bedömt mycket låga antal. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades Samlad bedömning Bedömningen är att riskerna för fågel-och fladdermuskollisioner ökar i begränsad omfattning. Riskökningen sker dock från en mycket låg nivå och konsekvenserna för den lokala fågel- och fladdermusfaunan bedöms därför som obetydliga. Påverkan på den landbundna naturmiljön bedöms bli oförändrad vid en höjning av vindkraftverken i och med att den areal mark som tas i anspråk är i samma storleksordning som innan. Den preliminära bedömningen är därför att konsekvenserna av den sökta förändringen på naturmiljöer, fåglar och övrig fauna sammantaget kommer att vara obetydliga. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är måttlig. Områdets förutsättningar är väl kända genom den naturinventering som genomförts. Den kungsörnsinventering som gjorts är relativt gammal och har genomförts undder färre dagar än vad som är praxis idag. Inga nya uppgifter om kungsörn har dock framkommit genom kontakt med kungsörnsgruppen. Bedömningen är mer osäker för fladdermöss då ingen inventering har genomförts. Då det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på fågelliv och fladdermöss i skogslandskapet kan bedömningen av påverkan på dessa endast göras med måttlig säkerhet. 18

19 3.4 Konsekvenser för friluftslivet 3 Vinliden anges i den ursprungliga MKB:n inte utgöra ett viktigt område för turism eller friluftsliv nationellt eller regionalt sett. Inga särskilt utpekade områden för friluftslivet förekommer inom eller mellan projektområdena för vindkraft. Inte heller utmärker sig projektområdena som särskilt viktiga för naturupplevelser. Både älg- och småviltsjakt bedrivs emellertid i och kring projektområdena och under vintern finns skoterleder som berör de två projektområdena. En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms preliminärt inte medföra några konsekvenser för friluftslivet. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen får anses vara stor, eftersom det är relativt lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Samråd kommer även att hållas med allmänheten. 19

20 3.5 Konsekvenser för kulturmiljön Ormberget ligger i delvis i riksintressedelområdet Bjurträsk/Söderby. Inga övriga kända forminnen eller andra kulturlämningar finns inom projektområdena eller i deras omedelbara närhet. Inga av riksintressets värdekärnor kommer dock direkt att beröras av vindkraftanläggningen. Från själva byn kommer några av vindkraftverken på Ormberget att kunna skymtas bakom en skogsridå på ca 6 km avstånd. I den ursprungliga MKB:n konstaterades att landskapsbilden kommer att förändras i och med vindkraftanläggningen och subjektiva, upplevelsemässiga värden i helhetsmiljön kan störas av att det agrara landskapets utmarkskaraktär förändras av vindkraftverk. Bedömningen är att den visuella påverkan kommer att förändras marginellt vid Ormberget till följd av högre vindkraftverk. De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla (NV 2010). En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljön. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. 20

21 3 MKB:n för de lägre vindkraftverken anger att vindkraftanläggningen med anslutande vägar kommer 3.6 Konsekvenser för rennäringen innebära att en del av rennäringens betesmarker tas i anspråk för en ny verksamhet vid sidan om det nuvarande skogsbruket. Markanvändningsredovisningen i Ren2000, analys av kartor och omgivningsförhållanden samt samrådet med samebyn leder dock sammantaget fram till slutsatsen att projektområdena vid Vinliden inte är ett viktigt betesområde för rennäringen. Det råder viss osäkerhet kring hur renar påverkas av störning från roterande vindkraftverk. Oavsett hur renarna störs bedöms höjningen av vindkraftverken inte medföra att störningsavstånden ökar. Ljudvillkoret gör att ingen större ökning av ljudnivån kommer att vara aktuell. Synbarheten av vindkraftverken i skogen bedöms heller inte öka mer än marginellt med en höjning av vindkraftverken med 55 meter. Ingen ytterligare mark kommer att tas i anspråk med anledning av ändringen. Därtill förväntas inte anläggningsarbetenas omfattning öka, vare sig i intensitet eller tidsutdräkt. Den preliminära bedömningen av konsekvenserna för rennäringen av höjningen av vindkraftverken är att de är obetydliga. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen får anses som måttlig då det saknas entydiga studier och svar på hur renskötseln påverkas av större vindkraftanläggningar. 21

22 3.7 Konsekvenser för användningen av naturresurser Pågående markanvändning inom projektområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring. Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt 3.6. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal (normalt ca 5% av projektområdets areal) som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Inga konsekvenser bedöms uppstå för skogsbruket till följd av en högre totalhöjd. Resursen vind kommer dock att kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt med större och mer effektiva verk. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna blir positiva med högre vindkraftverk. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. 22

23 3.8 Konsekvenser för luftfartens intressen 3 När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Projektområdet berör MSA-ytorna för flygplatserna Storuman, Vilhelmina och Lycksele. Den preliminära bedömningen är att Lycksele flygplats och vindkraftsanläggningen kan samexistera. Samråd kommer att ske med flygplatsen. Säkerhet i bedömningen Bedömningen grundar sig på Luftfartsverkets tidigare flyghinderanalys och tidigare kontakter med flygplatsen. Säkerheten i bedömningen får därmed anses som relativt god. 23

24 3.9 Konsekvenser genom ljudutbredning Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. NV kommer att genomföra en särskild analys av ljudutbredningen. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. I det befintliga tillståndet för vindkraftanläggningen finns reglerat att gränsvärdet 40 db(a) inte under någon del av dygnet får överskridas vid bostadshus. Villkoret kommer att efterlevas även med ökad storlek på rotor och höjd på vindkraftverken. En visualisering av beräkningarna av ljudutbredningen kommer att finnas i MKB:n. 24

25 3 Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. NV kommer att genomföra en 3.10 Konsekvenser genom skuggutbredning särskild analys av skuggutbredning enligt gällande svenska rekommendationer. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. Skuggutbredningen till följd av en ökad totalhöjd kommer inte att överskrida Boverkets rekommendationer. En visualisering av beräkningarna av skuggutbredningen kommer att finnas i MKB:n. 25

26 3.11 Säkerhet Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast. När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned. I och med att totalhöjden förändras kommer riskområden för t.ex. iskast att förändras. Det teoretiska riskområdet för iskast anges som vara (navhöjd+rotordiameter) x 1,5 (Elforsk 2004). Med den modell av vindkraftverk som använts i ljudberäkning ger det ett avstånd på 450 m, d.v.s. (160 m m) x 1,5. Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 2009). När det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då det är som mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind. Då befinner sig troligen mycket få människor i vindkraftverkens närhet. Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar runt en vindkraftanläggning (Miljödomstolen, 2010). Risken för att delar lossnar från vindkraftverk är inte relaterat till storleken av vindkraftverken. Därmed påverkas riskbilden i det fallet inte av ändringen. Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att projektområdena för vindkraft vid Vinliden har en låg besöksfrekvens. De åtgärder för att minmera risker som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer även fortsatt att gälla för uppförande och drift av anläggningen. Bedömning Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora. Risken för påverkan på säkerhet för allmänheten genom iskast eller andra fallande föremål bedöms vara mycket liten och inte öka med anledning av den planerade ändringen av totalhöjd. En höjning av vindkraftverken bedöms inte medföra ytterligare risker eller större sannolikhet att de inträffar och höjningen bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser vad gäller risker. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock till stor del på att det förekommer så få olyckor. 26

27 Källor Personliga kontakter P-O Nilsson Kungsörnsgruppen Västerbotten. Webbsidor Elforsk Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13 Skogens pärlor, Skogsstyrelsens information om kända naturvärden: se/skogensparlor/ ( ) Litteratur Boverket Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. NV Nordisk Vindkraft Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken NV Nordisk Vindkraft Gruppstation för vindkraft vid Vargträsk i Lycksele och Åsele kommuner, Västerbottens län. Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen Västerbotten Ärende Tillstånd enligt miljöbalken till vindkraftanläggnig på Hultet, Tattarliden och Stordalsliden väster om Vargträsk, Lycksele och Åsele kommun. Miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, dom i mål nr

28 Bilagor I den MKB som lämnas in med bolagets ansökan om ändring av tillstånd kommer ett antal bilagor att ingå, preliminärt enligt förteckningen nedan: Bilaga 1. Samrådsredogörelse Bilaga 2. Minnesanteckningar och yttranden Bilaga 3. Karta över punkter för fotomontage Bilaga 4. Fotomontage med 230 m höga vindkraftverk Bilaga 5. Fotomontage med 175 m höga vindkraftverk Bilaga 6. Analys av skuggutbredning 230 m höga vindkraftverk Bilaga 7. Analys av skuggutbredning 175 m höga vindkraftverk Bilaga 8. Analys av ljudutbredning 230 m höga vindkraftverk Bilaga 9. Analys av ljudutbredning 175 m höga vindkraftverk Utkast av bilagorna 3-5 kommer under samrådstiden att finnas tillgängliga på projektets hemsida: 28

29 På uppdrag av