Gruppstation för vindkraft vid Vuono, Norrbottens län

Transkript

1 Gruppstation för vindkraft vid Vuono, Norrbottens län Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete Produktion: Enetjärn Natur AB

2 Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Kraftö AB genomför inom proj ektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Omslag: Vinterbild från utredningsområdet vid Vuono Fotografi: Kraftö Vind

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Nollalternativ Beskrivning av huvudalternativet Landskapets värden och förutsättningar Analys av det omgivande landskapet Omgivande områden av riksintresse och andra kända naturvärden Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Friluftsliv Kulturmiljö Mark och vatten Skogs- och jordbruk Berg, grus och mineral Vattentillgångar Samhällsförutsättningar Haparanda kommun Bygden kring utredningsområdet Luftfart och övrig infrastruktur Rennäringens förutsättningar Översiktligt om Liehittäjä sameby Markanvändning och årscykel Särskilda svårigheter i samebyns marknyttjande idag Samebyns markanvändning i närområdet Skadeförebyggande åtgärder Förändring av vindkraftanläggningens utformning Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden Åtgärder för att begränsa risker Bedömda konsekvenser Metodik Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser under byggskedet Säkerhet Uppföljning Källor... 26

4 Icke-teknisk sammanfattning En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen.

5 1 Inledning Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Vuono utredningsområde för vindkraft ligger i Haparanda kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Kraftö AB vill därför undersöka förutsättningarna för vindkraft i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att under 2011 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Vuono, med upp till 75 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Kraftö AB, organisationsnummer Företagets kon- taktperson är: Markus Nordén Kraftö AB Vendevägen Danderyd Kraftö AB bildades 2006 och har sitt huvudkontor i Stockholm och ett lokalkontor i Lund. Företaget planerar att under 2011 etablera ett lokalkontor i Umeåregionen. Kraftö AB projekterar vindkraftsanläggningar i hela Sverige, från Haparanda i norr till stad i söder. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftanläggningar. Totalt har företaget ca 15 anställda. Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.

6 1.2 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 5 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 6 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Kraftö Vind kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 7 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Vuono. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 6. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 8 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra.

7 1.3 Om samrådsprocessen Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. Kraftö har under 2011 påbörjat samrådsprocessen. Ett tidigt samråd har hållits med bland annat Försvarsmakten, Luftfartsverket och Telecom. I det tidiga samrådet har ingen information som kan utgöra ett hinder för den planerade vindkraftsanläggningen framkommit. 1.4 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Vuono kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav.

8 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Kraftö har arbetat för att ta fram lokaliseringar för vindkraftsanläggningar. Den aktuella lokaliseringen har valts på grund av de goda vindförhållandena samt på grund av att motstående intressen är få. Vindkraftsanläggeningen bedöms t.ex. inte konkurrera med pågående markanvändning. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar I detta avsnitt kommer Vuonoprojektet och några andra projekt som ligger högt upp i rankningslistan att beskrivas lite närmare. 2.1 Nollalternativ I detta avsnitt kommer företaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindkraftanläggningen vid Vuono inte kommer till stånd.

9 2.2 Beskrivning av huvudalternativet I detta avsnitt kommer företaget att beskriva anläggningen. Det kommer att handla om lokalisering, områdets lämplighet, planförhållanden, utredningsområdet, lokal optimering, vindkraftverken, hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmaster, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markanspråk Vindkraftanläggningen är planerad ca 3 km väster om Haparanda i Norrbottens län och 5 km från länsgränsen, se karta i figur 1. Utredningsområdet är totalt ca 490 ha stort och består av tre olika större delomåden samt ett litet. Utredningsområdet ligger i ett kustnära och mycket låglänt område. Höjden inom utredningsområdet är meter över havet. Områdena utgörs av både skogsmark, stora myrar, sjöar, vattendrag och odlingsmark. Totalt planeras upp till 75 vindkraftverk i Vuonoprojektet. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 200 m. Utredningsområdet har god potential för just vindkraftsproduktion med en hög vindhastighet och få närboende. Det tilltänka området har enligt MIUU-modellen (Metrologiska Institutet Uppsala Universitet) en årsmedelvind på omkring 6,65 m/s på 72 meters höjd över nollplansförskjutningen. (Nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på tre fjärdedelar av vegetationens höjd.) Kraftö AB har kartlagt vindförhållandena genom vindmätningar med s.k. SODAR -utrustning i utredningsområdet under drygt sju månader. Företaget planerar att uppföra en eller flera mätmaster i utredningsområdet under hösten Haparanda kommun har i Vindkraftsutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde (Haparanda m.fl. kommuner 2008) pekat ut två områden som innefattas av Kraftös utredningsområde- nr 15 Kivijärvi och nr 16 Palojärvi - som lämpliga för vindkraft. Kraftös utredningsområde är större än de av kommunen utpekade. Utredningsområdet ligger inte inom ett riksintresse för vindbruk. I vindkraftsutredningen för Norrbottens kust- och skärgårdsområde anges vidare för område 15 och 16 att: Områdena redan är påverkade genom byggnationen av Haparandabanan. I närheten av Kikijärvi finns en grustäkt. Det finns fasta fornlämningar samt kulturhistoriska lämningar inom båda områdena. Jordbruksmark förekommer i närheten av områdena.

10 Ü Utredningsområde Lokalisering av planerad vindkraftsanläggning vid Vuono 1 2 km

11 3 Landskapets värden och förutsättningar I kapitel 3 i MKB:n kommer de förutsättningar som råder kring Vuono med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer att beskrivas. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer och arter, friluftslivs- och kulturmiljöförutsättningar. 3.1 Analys av det omgivande landskapet I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer) I Vindkraftsutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde (Haparanda m.fl kommuner 2008) går följande att läsa: Ett flertal älvdalar korsar landskapet och mynnar ut i Bottenviken som breda fjärdar. Bottenhavet är ett unikt brackvatten och en landhöjningsmiljö. Landhöjningen skapar successivt nya stränder, skär och grundområden som ofta är viktiga livsmiljöer för djur och växter. Bottenviken är ett känsligt havsområde där vinter, is och näringsrika älvar ger specifika förutsättningar för det biologiska livet. Från kusten ut mot havet har berggrunden en svag lutning vilket har skapat en bred skärgård. Skärgårdslandskapet karaktäriseras av ett stort antal flacka öar samlade i grupper omgivna av vida fjärdar. Innerskärgår- dens öar närmast kusten är stora och skogsbeklädda och ytterskärgården karaktäriseras av kala klapperstensöar. Flera av de största skogsbeklädda öarna är skogsbrukade och det finns öar som är nästan helt kalavverkade. Innanför kustlinjen utbreder sig större skogsbeklädda slättområden med grunda kustsjöar och moss- och ödemarker. Fastlandskusten präglas och har formats av de stora älvarna, som med sina bördiga älvdalar bryter in i inlandet. Odlingsmarkerna och bygderna ligger kring älvdalarna.

12 3.2 Omgivande områden av riksintresse och andra kända naturvärden I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i utredningsområdets omgivning. Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. Ett naturreservat (Tervajänkkä) ligger mellan de olika delområdena. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns flera olika typer riksintressen. Se tabell 1 på nästa sida.

13 Tabell 1. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från utredningsområdet. ID Namn Skydd Avstånd (km) 1 Tervajänkkä Naturreservat 0 2 Riekkola-Välivaara Naturreservat, Natura 2000-område 3,5 3 Torne- Furö Naturreservat, Natura 2000-område 7,5 4 Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område 2 5 Kraaseli Natura 2000-område 4,5 6 Palojärvi Natura 2000-område 1,5 7 Norrbottens skärgård 8 Torne-Muonio älvar 9 Haparanda skärgård Riksintresse för friluftslivet 0,5 Riksintresse för friluftsliv 1,5 Riksintresse för naturvården 0,5 10 Säivisnäshalvön Riksintresse för naturvården Torneälven Riksintresse för naturvården 1,5 12 Tornedalen Riksintresse för kulturmiljövården 0,5 13 Haparanda skärgård Riksintresseområde för yrkesfisket 1,2 14 Seskaröfjärden Riksintresseområde för yrkesfisket 15 Liehittäjä Riksintresseområde för rennäringen 16 Haparanda hamn Riksintresseområde för rennäringen 17 Santasaari Riksintresseområde för rennäringen 18 Torne-Furö Riksintresseområde för rennäringen 19 Väg E4 Riksintresseområde för väg, riksintresse för väg inom TEN 9 5 3, ,5 20 Riksväg 99 Riksintresseområde för väg 1,5 21 Haparandabanan Riksintresse för järnväg 0,5 22 FS inom Haparanda stad Djur- och växtskyddsområde 2

14 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet En särskild naturinventering och en sammanställning av känd kunskap för utredningsområdets olika naturmiljöer kommer att genomförts. Naturinventeringen kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. Kapitlet kommer att utvecklas i det vidare arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. De underrubriker som preliminärt kommer att användas i kapitlet är följande: Skog Utredningsområdet gränsar till ett naturreservat, Tervajänkkä, som består av olika skogs- och myrtyper. Ett flertal nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, biotopskydd och naturvårdsavtal. Våtmarker Några av områdets större våtmarker har klassats högt i den nationella våtmarksinventeringen VMI. Tervajänkkä och Isojänkkä har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden) medan Joukhaisenjänkkä och Piilijänkkä har bedömts till klass 2 (höga naturvärden). Sjöar och vattendrag De bäckar inom området som har sitt utlopp i Torne älv ingår i Natura Fågelliv I det aktuella områdets variationsrika landskap finns förutsättningar för ett rikt fågelliv. Bland annat antas de stora myrarna och naturskogsområdena kunna hysa värdefulla fågelarter. Läget i landskapet, nära kusten och Tornedalen gör att området i viss mån bör beröras av flyttande och rastande fåglar under vår och höst. En inventering av havsörn har ägt rum under våren Inventeringen kommer att utgöra en bilaga till den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen. Även en inventering av sträckande fåglar äger rum i utredningsområdet under Däggdjur

15 3.4 Friluftsliv Friluftslivets förutsättningar i området kommer att beskrivas genom kontakter med lokala föreningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form av vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. Vinternyttjandet i form av skoter- och skidåkning m.m. kommer också att beskrivas. 3.5 Kulturmiljö Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Det aktuella området är låglänt och kustnära. För ett par tusen år sedan låg området till stor del under havsytan och utgjordes av skärgård. Landskapet kan då ha varit viktigt för dåtidens människor som bedrev säljakt och fiske. Inom utredningsområdets olika delområden finns registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. De fornlämningar som är kända i området ligger främst på höjder. I senare tid har det även funnits bosättningar och odlingar i området. Områden av riksintresse Tornedalen är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Det ligger som närmast 0,5 km från utredningsområdet. Både Torne älvdal och delar av Haparanda är utpekade miljöer inom Norrbottens kulturmiljöprogram för

16 4 Mark och vatten Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området runt Kraftös utredningsområde med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. De rubriker som preliminärt kommer att användas är: 4.1 Skogs- och jordbruk 4.2 Berg, grus och mineral 4.3 Vattentillgångar

17 5 Samhällsförutsättningar Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Den planerade vindkraftanläggningen ligger strax väster om Haparanda i Haparanda kommun. 5.1 Haparanda kommun Haparanda kommun är en av de nordligaste i landet och gränsar i norr mot Finland. I kommunen bor drygt invånare varav hälften i centralorten Haparanda. I kommunen pratas förutom svenska både finska och meänkieli. År 2006 öppnade ett IKEA-varuhus i Haparanda vilket har lett till att kommunens tillväxt är mycket stark. Centralorten Haparanda är Sveriges östligaste fasta punkt och ligger där Torneälven mynnar ut i Bottenviken. 5.2 Bygden kring utredningsområdet Bebyggelse i landskapet där vindkraftanläggningen planeras finns främst i Haparanda, Marielund och Vuono sydöst om utredningsområdet liksom i Nikkala och Salmins söder om utredningsområdet. Längs med väg 99 som går mellan Haparada och Kukkola i nordostlig- sydvästlig riktning finns spridd bebyggelse och jordbruksmark. Längs med vägen Nikkala och Kattilasaari förekommer också spridd bebyggelse. 5.3 Luftfart och övrig infrastruktur I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens och järnvägens intressen då dessa är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning. Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. För flygplanens navigering

18 i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. Den närmaste svanska flygplatsen ifrån den planerade vindkraftanläggningen vid Vuono är Kallax flygplats. Flygplatsen ligger ca 90 km från Haparanda flygplats och hamnar således utanför MSA-ytorna för denna flygplatser. Däremot ligger utredningsområdet 25 km, d.v.s inom MSA-ytorna, för Kemi-Torneå flygplats. Flygplatsen trafikeras av Finncomm Airlines som har avgångar till Helsingfors. Övrig infrastruktur Haparandabanan Järnvägen Haparandabanan sträcker sig mellan Boden och Haparanda. Den är ett riksintresseområde för järnväg och går ca 500 m öster om det tänkta utredningsområdet. För närvarande pågår byggnation av en ny sträckning av Haparandabanan mellan Kalix och Haparanda (42 km). Den nya sträckningen går mellan Kraftös delområden. Se vidare karta i figur 2. Enligt Vindkraftsutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde (Haparanda m.fl kommuner 2008) bör normalt skyddsavstånd till järnväg (tornhöjd plus halva rotor- diametern) tas till befintliga samt planerade järnvägar. Vägar av riksintresse Väg E4 passerar söder om föreslagna utredningsområdet. Vägen utgör, liksom riksväg 99 väster om utredningsområdet, ett riksintressområde för kommunikation.

19 Ü 2 km 1 Ü 0 Infrastruktur Utredningsområde Haparandabanan Riksintresse för järnväg Kraftös utredningsområde i förhållande till befintlig och planerad infrastruktur. Riksintresse för väg 2,5 5 Kilometer

20 6 Rennäringens förutsättningar Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. I det fortsatta arbetet med MKB:n kommer det i detta kapitel att göras en presentation av rennäringens övergripande förutsättnignar. Här kommer också att ges en kort redogörelse vad gäller hur renar och rennäring påverkas av olika ingrepp. De underrubriker som preliminärt kommer att användas i kapitlet är följande: 6.1 Översiktligt om Liehittäjä sameby Det aktuella området ligger inom Liehittäjä samebys marker. Det är en till ytan liten koncessionssameby. 6.2 Markanvändning och årscykel 6.3 Särskilda svårigheter i samebyns marknyttjande idag 6.4 Samebyns markanvändning i närområdet Områden av riksintresse för rennäringen Inget riksintresse för rennäringen finns inom de olika delområdena. Ca 5 km väster om utredningsområdet sträcker sig en flyttled av riksintresse. Haparanda hamn, 3,5 km från utredningsområdet är också utpekat som riksintresse för rennäringnen.

21 7 Skadeförebyggande åtgärder I detta kapitel kommer företaget att utveckla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen. Till sådana åtgärder räknas: - bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden - åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer - begränsning av markskador i anläggningsskedet - val av vindkraftverksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer - m.m.

22 Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen 7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter 7.10 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 7.11 Åtgärder för att begränsa risker

23 8 Bedömda konsekvenser I detta kapitel kommer Kraftö AB att redovisa projektets bedömda konsekvenser över en rad aspekter. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projektets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö etc. 8.1 Metodik Kapitel 7 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Vuono. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som kan vara aktuella att genomföra och som är åtaganden som Kraftö AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå.

24 Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 2. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser 8.2 Klimat- och miljöeffekter Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till

25 att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Analysen kommer att visa för vilka av miljökvalitetsmålen som vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse. Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Vindkraftetableringen vid Vuono bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n.

26 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Konsekvenserna kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från några olika platser i vindkraftanläggningens omgivning. Finns andra befintliga eller planerade vindkraftanläggningar i utrdningsområdets närhet kommer också de kumulativa effekterna på landskapsbilden att beskrivas. Även hinderbelysningen kommer att behandlas. Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli. Utredningsområdet ligger vid kusten i ett låglänt landskap. De högsta höjderna i det omgivande landskapet uppgår till knappt 50 m.ö.h. Vindkraftverk placerade i det låglänta området kommer att synas från långt håll, bland annat från Haparanda. Vindkraftverk kommer även att vara synliga ifrån havet. Tabell 3. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Stor förändring Måttlig förändring Liten förändring Obetydlig förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. Tabell 4. Tabellen kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Den kommer att redovisa omgivande bebyggelse med antal invånare, riktning mot vindkraftanläggningen, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av orten/ byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen kommer att blir synlig. Bebyggelse, besöksmål Inv Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning -by N-NV Byn vänder sig i huvudsak mot sjön i sydväst, medan vindkraftanläggningen kommer att ligga i sydost. Några av vindkraftverken kommer att vara synliga från byn.

27 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Resultaten av naturinventeringen kommer att ligga till grund för en analys av hur naturvärden, fåglar och övrig fauna kommer att påverkas. De underrubriker som preliminärt kommer att användas är: Skyddade områden Strandskydd Skogliga naturvärden Våtmarker Vattendrag Fåglar Däggdjur 8.6 Konsekvenser för friluftslivet Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som kommer att genomföras samt samråd kommer att ge goda inblickar i hur området används av friluftslivet idag och hur friluftslivet kan komma att påverkas. 8.7 Konsekvenser för kulturmiljön Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. 8.8 Konsekvenser för användningen av naturresurser Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som genomförts och samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur utnyttjandet av naturresurser kan komma att påverkas.

28 8.9 Konsekvenser för luftfartens intressen Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. De uppgifter som framkommer under samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur luftfarten, inklusive kalkningsverksamheten via helikopter, kan komma att påverkas. Samråd kommer att ske med Transportstyrelsen, Luftfartsverket och berörda flygplatser. Konsekvenser genom ljudutbredning Kraftö Vind kommer att genomföra en särskild analys av ljudutbredning vid närliggande byggnader. Denna kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt Konsekvenser genom skuggor och reflexer Kraftö Vind kommer att genomföra en särskild analys av skuggutbredning vid närliggande byggnader. Utredningen kommer även att beröra påverkan genom reflexer. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt Konsekvenser under byggskedet Generellt sett kan konsekvenserna av en vindkraftanläggning beskrivas som större i byggskedet än i driftskedet. I byggskedet är dock konsekvenserna tillfälliga och övergående. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n Säkerhet Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Här kommer bl.a. frågan om riskerna med iskast och isfall från vindkraftverken att belysas. Riskscenarier/möjliga oönskade händelser, sannolikheten för att de ska inträffa samt konsekvenserna om de inträffar kommer också att redovisas.

29 9 Uppföljning I det fortsatta arbetet kommer det att göras en bedömning om det är relevant att följa upp någon eller några av de konsekvenser som kan förväntas för vindkraftanläggningen. Det kan röra sig om någon av de aspekter där det finns en stor osäkerhet om konsekvenserna eller där de förväntas bli särskilt stora.

30 Källor Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommuner Vindkraftsutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde. Arbetsutkast för synpunkter november Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens kulturmiljöprogram Personliga kontakter: Kristoffer Barrelöf Trafikverket. Telefonsamtal

31