VÄLKOMNA! Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken

Transkript

1 VÄLKOMNA! Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken HEJ! Samrådet genomförs som en utställning och öppet hus. Information om vindkraft, Stenasfären och det aktuella projektet presenteras i fyra delar: Bolaget Stena och tillståndsprocessen för vindkraft Fakta om vindkraft Föreslagen vindpark Ljuddemonstration Vi bjuder även på fika under hela kvällen. Fråga oss! På plats i lokalen finns Stena Renewable med konsult inom miljöområdet från WSP för att svara på frågor om vindkraft och den föreslagna vindparken. Vid ljuddemonstrationen finns möjlighet att ställa frågor om ljud till en akustiker från ÅF. Samrådsunderlag Ta gärna med ett exemplar av samrådshandlingen hem. Den finns även att tillgå via under projekt, Älgkullen. Samtliga planscher som visas här idag kommer att läggas upp på hemsidan efter utställningen. Möjlighet finns även att få informationen per post, kontakta i så fall oss via kontaktuppgifterna nedan. Vill du lämna synpunkter? Skriftliga samrådsyttranden ska vara våra miljökonsulter tillhanda senast den 16 november De synpunkter som Stena får in under samrådet är mycket värdefulla för projektet och kommer, tillsammans med annat utredningsmaterial, att ligga till grund för projektets fortsatta utveckling. Yttranden skickar du antingen per post eller via e-post till angivna kontaktuppgifter nedan. Glöm inte att märka kuvertet/e-postmeddelandet med Älgkullen. Du kan också använda synpunktsformuläret som finns att tillgå i lokalen och lämna i brevlådan innan du går. Stena Renewable AB Att. Hanna Rydhed Box Göteborg Hanna.Rydhed@Stena.com

2 STENA SFÄREN Mer än bara färjor och återvinning Den familjeägda Stena sfären har sin bas i Göteborg. Sfärens bolag har en omsättning på ca 60 Mdr och ca anställda och är verksamma inom ett flertal områden. Färjelinjer Offshore drilling Metall Omsättning 10 Mdr Antal anställda linjer, 38 färjor Omsättning 6,9 Mdr Antal anställda semi-submersibles, 4 borrfartyg Omsättning 35 Mdr Antal anställda platser, 14 länder Fastigheter Rederi Finans/Stena Adactum Omsättning 2,5 Mdr Antal anställda lägenheter, m 2 Omsättning 2,9 Mdr Antal anställda tankers+7 beställda Omsättning Mdr Antal anställda Stena Renewable Driftsatta projekt Stena Renewable ingår i Stena Adactum. Bolagets uppgift är att Fjällberget/Saxberget, Ludvika kommun, Dalarna: bygga, äga och långsiktigt förvalta vindkraft. Storlek: 17 x 2 MW (Vestas) Status: Driftsatt nov 2006/2009 Möckelsjöberget, Härnösands kommun, Västernorrland: Storlek: 5 x 2,5 MW (Nordex) Status: Driftsatt 2009 Örbacken, Boxholms- och Mjölby kommuner, Östergötland: Storlek: 11 x 2,5 MW (GE) Status: Driftsatt 2012 Grytsjö, Laholms kommun, Hallands län Storlek: 12 x 2,5 MW (GE) Status: Driftsatt 2013 Uddared, Laholms kommun, Hallands län Storlek: 9 x 2,5 MW (GE) Status Driftsatt 2013 Lemnhult, Vetlanda kommun, Jönköpings län Storlek. 32 x 3 MW (Vestas) Status: Driftsatt 2013 Fredriksdal, Nässjö kommun, Jönköpings län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län Storlek: 10 x 1,6 MW (GE) Status: Driftsatt 2014

3 TILLSTÅNDSPROCESS Tillståndsprocess Samråd med myndigheter Att bygga en vindpark av det slag som här planeras klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD) enligt Miljöbalkens 9 kapitel. Samråd med vidare krets (allmänhet, organisationer, ytterligare myndigheter) Möjlighet till samrådsyttrande till Stena 1) 1) Ansökan inklusive MKB Bolagets samrådsprocess En MKB innehåller bl a: Natur- och kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Landskapsbild Ljud och skugga Säkerhet Ev. kompletteringsbegäran Kungörelse i lokalpress Luft Verksamheter Kommunalt beslut 2) Möjlighet till yttrande till MPD över ansökan Ansökan Yttranden Sökandens bemötande Länsstyrelsens handläggning Tillstånd 1) En viktig del av ansökan är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med MKB är enligt Miljöbalken att: 2) Sedan 1 augusti 2009 får inte MPD lämna tillstånd utan att kommunen har tillstyrkt projektet. Detta benämns ofta det kommunala vetot. identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi

4 VINDKRAFTFAKTA Teknik och säkerhet Vindpark Med vindkraftverk avses fundament, torn, maskinhus, rotorblad och transformator. Transformatorn kan antingen placeras inuti vindkraftverket eller utgöras av en mindre byggnad som uppförs på montageytan som anläggs bredvid tornet. Med vindpark, vindkraftanläggning eller vindkraftetablering avses själva vindkraftverken samt de kringverksamheter som vindkraftverken kräver: interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, montageytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Vindkraftverken förankras antingen genom gravitationsfundament eller genom bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden. Vägar För vindparkens interna vägnät kommer i första hand befintliga vägdragningar att användas. Viss nybyggnation samt breddning och förstärkning av vägar kommer dock att krävas för att klara transporterna under byggnation. Ett förslag till vilka vägar som kan bli aktuella för transporter kommer att utarbetas med hänsyn till de dimensioner som transporterna av ett vindkraftverk kräver. Normalt krävs en vägbredd om ca 5,5 (med ytterligare breddning i kurvor när så krävs). Om slänter och kabelgrav räknas in uppgår vägens bredd till ca 6,5-8,5. Vägkroppens tjocklek beror på markens bärighet. Växttäcket och de jordmassor som tas bort i samband med ny- och ombyggnation av vägar ska i möjligaste mån återföras till vägbanken så att slänterna åter kan bli beväxta. Elnät Elen matas in på det regionala nätet. Inom anläggningen görs elanslutningarna till respektive verk med markförlagda ledningar som så långt det är möjligt förläggs i kanten av vägarna. Vägbredd inkl. avverkningsytor ca Vägbäddens bredd ca 6,5-8,5 inkl. slänter och kabeldragning. Kabelgrav Säkerhet Enligt Energimyndighetens och Räddningsverkets rapport Nya olycksrisker i ett framtida energisystem (2007) är risken med vindkraftverk små. Att ett vindkraftverk förstörs och att delar lossnar till följd av en storm bedöms som en synnerligen osannolik händelse. Under vissa väderförhållanden kan det förekomma iskast från vindkraftverkens blad. Vindkraftverken är utrustade med automatstopp vid obalans, till exempel på grund av isbeläggning. Det kan förekomma att isen faller ner från bladen. Vanligen sker detta rakt ner. Det finns inga krav på att vindkraftparken ska hägnas in, och aktuellt område kommer inte att inhägnas. Byggnation av vindpark Lemnhullt i Vetlanda kommun, Jönköpings län. Verken kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter.

5 VINDKRAFTFAKTA Byggnation Vindpark Lemnhult Under 6-9 driftsmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca 1% av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en teknisk livslängd på ca 25 år. Bilderna till höger är tagna under våren 2012 vid byggnation av Vindpark Lemnhult i Vetlanda kommun, Jönköpings län. Vindpark Lemnhult Antal verk 32 Effekt Produktion Investering 98,5 MW kwh/år SEK Vindkraftverk Fabrikat Modell Navhöjd Rotordia Totalhöjd Effekt per verk Produktion per verk Vestas V m 112 m 185 m 3,075 MW 8,4 GWh/år Elnät Leverantör Spänningsnivå E.ON 30 kv Vägar och fundament Entreprenör Svevia Betong m 3 Nybyggd väg Upprustad väg Uppställningsytor 16 km 10 km 4 ha Årlig miljönytta El till villor med endast hushållsel 1) eller el till villor med eluppvärmning 2) Minskade utsläpp: CO ton 3) 2 SO 324 ton 3) 2 NO 270 ton 3) X 1) Med en genomsnittlig förbrukning av kwh/år 2) Med en genomsnittlig förbrukning av kwh/år 3) Jämförelsen har gjorts med energiproduktion med stenkol som bränsle då Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nordpool) och 15-20% av elproduktionen kommer från kolkraft.

6 ÄLGKULLEN Vindkraftens miljönytta Vindkraften är en ren outsinlig energikälla! Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter på ca 4-25 m/s, vid högre vindhastigheter stängs verket automatiskt av p.g.a. stort mekaniskt slitage. Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el mellan % av årets timmar. Under 6-9 månader i drift har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca 1 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Dagens vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter monteras ned och marken kan till stora delar återställas. Energiproduktion med vindkraft medför en positiv inverkan för klimatet jämfört med elproduktion från t.ex. kolkraft, då utsläpp av bl.a. koldioxid har en negativ inverkan på växthuseffekten. Vindkraften bidrar även till minskad försurning och övergödning. I faktarutorna nedan jämförs elproduktion från vindkraft med Ett vindkraftverk som producerar 12 GWh el per år beräknas motsvara: elproduktion från stenkol och påvisar miljönyttan. Jämförelsen med stenkol har gjorts då Sverige är en del av den nordiska en årlig besparing av ca ton kolbrytning; elmarknaden (Nordpool) och % av elproduktionen inom Nordpool kommer från kolkraft. hushållsel för ca villor (med en förbrukning om kwh/år); eluppvärmning för ca 600 villor (med en förbrukning om 20 De nationella miljömålen När vindkraften ersätter elproduktion från fossilt bränsle bidrar den både direkt och indirekt till möjligheten att uppfylla de nationella miljömålen, t.ex. Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. 000 kwh/år); koldioxidvinst vid körförbud för ca personbilar per år; utsläppsminskning av ton koldioxid; utsläppsminskning av 14,4 ton svaveldioxid; utsläppsminskning av 12 ton kväveoxider. En vindkraftetablering med 15 vindkraftverk beräknas således motsvara: en årlig besparing av ca ton kolbrytning; hushållsel för ca villor (med en förbrukning om kwh/år); eluppvärmning för ca villor (med en förbrukning om kwh/år); koldioxidvinst vid körförbud för ca personbilar per år; utsläppsminskning av ton koldioxid*; utsläppsminskning av 200 ton svaveldioxid;* Sveriges nationella miljömål. Illustratör Tobias Flygar utsläppsminskning av 180 ton kväveoxider*. * Uppgifter hämtade från SOU 1999:75 Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv

7 ÄLGKULLEN Lokalisering och utformning Vindparkens utformning Exempel på parklayout Utredningsområdet är lokaliserat ca 1,5 km sydost om Hällsjön i Smedjebackens kommun, inom ett område som är utpekat som lämpligt för vindkraft i kommunens vindbruksplan. Någon detaljprojektering av hur vindkraftverken kommer att placeras inom utredningsområdet går inte att göra i nuläget, då verksplaceringarna är styrande av flertalet faktorer. Stena har ambitionen att etableringen ska tillämpa bästa möjliga teknik, Parklayouten som visas på kartan nedan utgör således endast ett exempel på hur vindkraftverken skulle kunna placeras inom dagens utredningsområde. Ansökan kommer att göras för fasta koordinater med en flyttmån om ca 100 m. Hur utformningen av vindparken slutligen kommer att se ut om och när föreslagen vindpark realiseras beror på flertalet parametrar, t.ex.: som på bästa sätt nyttjar områdets vindresurser, i enlighet med miljöbalkens hushållningsprincip. Samtidigt strävas efter att påverkan på människors hälsa och miljö ska minimeras. Val av verksmodell har betydelse för hur utformningen av vindparken kan ske. Hur tätt vindkraftverken kan stå i en park är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom utredningsområdet. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken stjäl då vindenergi från varandra och val av verksmodell; inventeringsresultat avseende förekomst av natur- och kulturvärden; generellt styrande riktvärden och riktlinjer för t.ex. ljud, skuggor, avstånd till bostäder och tätort; information som framkommer under samrådet. produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör det ungefärliga avståndet mellan vindkraftverken uppgå till 4-6 rotordiaar. Slutgiltiga verksplaceringarna kommer att tas fram genom att de delar av utredningsområdet där verksplaceringar ska undvikas undantas, t.ex. ett delområde med särskilt höga naturvärden. De ytor som kvarstår efter att dessa icke-områden har undantagits Under projekteringen utgår vi från verk som idag finns tillgängliga på den svenska marknaden och som bäst nyttjar områdets vindresurser, d.v.s. en verksmodell med en navhöjd om ca och en rotordia mellan ca Oavsett vilken verksmodell som vid tidpunkten för upphandling utgör de möjliga platser där vindkraftverk kan placeras. Utifrån de ytor som kvarstår väljs verksplaceringarna ut utifrån terräng, möjligheter i infrastruktur och verkens inbördes avstånd. Detta medför ett gott nyttjande av utredningsområdets vindresurser samtidigt som miljöpåverkan minimeras. väljs kommer verkens totalhöjd maximalt att hamna omkring 200. Vindpark Älgkullen Smedjebackens kommun Förespråkad parklayout Utredningsområde Förespråkad parklayout L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\ÖK Parklayout ÄK SRE VAL mxd L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\ÖK Parklayout ÄK SRE VAL A4.mxd Verksplaceringarna som visas på kartan utgör endast ett exempel på hur vindkraftverken kan lokaliseras inom utredningsområdet. Exempellayouten kommer att förändras under projekteringens gång utifrån den information som framkommer. Utredningsområde Skala Exempel parklayout 1: Datum: Utskriftsformat: A3 SU Parklayout ÄK SRE ver2 VAL

8 ÄLGKULLEN Naturmiljö Skyddade naturområden och kända naturvärden Delar av utredningsområdet är inom detta naturreservat. Naturmiljön inom utredningsområdet utgörs i huvudsak av barrskog med inslag av våtmark och sumpskog. Aktivt skogsbruk bedrivs inom området och det finns sedan tidigare ett relativt välutbyggt skogsvägnät. Kartan nedan visar skyddade naturområden samt övriga kända naturvärden som är belägna inom och i närheten av utredningsområdet. Flera nyckelbiotoper finns inom utredningsområdet framför allt i form av barrskogsområden och sumpskog. Stormossen i söder hyser vissa naturvärden och i gällande översiktsplan anges området vid myren som skogsområde med stora naturvärden. Inga Natura 2000-områden eller rikintressen för naturvård finns i eller i omgivningarna kring utredningsområdet men åt öster är naturreservatet Malingsbo-Kloten beläget. Vid infarten till utredningsområdet finns naturminnen vid Övre och Nedre Sporrberget. Områdena utgörs av nedlagd åkermark och är växtplats för blomman finnklint. Växten har sannolikt kommit till platsen genom finnkolonisationen och finns bara på ett fåtal plaster i landet. Malingsbo-Kloten Naturreservatet Malingsbo-Kloten är ett höglänt och kuperat barrskogsområde i centrala Bergslagen, rikt på sjöar och tjärnar. Det övergripande syftet med skyddet är att bevara områdets karaktär. Skyddet inriktar sig på att värna naturvärdena i särskilt skyddsvärda delar av området samt att underlätta för allmänheten att vistas i reservatet. Naturvärdesutredning L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\Naturmiljö ÄK SRE VAL mxd Inom utredningsområdet kommer en naturvärdesinventering att genomföras. Resultatet kommer att inarbetas i miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inför en ansökan. Hänsyn kommer att tas till de naturobjekt som indentifieras som värdefulla vid placeringen av vindkraftverken inom det föreslagna utredningsområdet. Utredningar som undersöker förekomsten och påverkan på känsliga fågel- och fladdermusarter kommer även att genomföras Utredningsområde Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Nyckelbiotoper, bolag Naturreservat Faktiskt avverkat Naturminne yta Avverkningsanmälningar Naturminne punkt Övrigt Domänreservat Abbortjärn Nyckelbiotoper Sumpskog Skala 1: Datum: Utskriftsformat: A4

9 ÄLGKULLEN Kulturmiljö och Friluftsliv Kulturmiljö Det finns inga riksintresseområden för kulturmiljövård, kulturreservat eller områden utpekade i kulturmiljöprogrammet för Dalarnas län inom eller i närheten av utredningsområdet. Fornminnen och andra lämningar återfinns även och dessa består bland annat av lämningar av torp, gårdar och gruvområden. Området kring Hällsjön är även utpekat som en kulturhistoriskt värdefull brukshyttemiljö. I figuren till höger redovisas kända kulturmiljöintressen som återfinns inom och i omgivningen kring utredningsområdet. Arkeologisk utredning En frivillig arkeologisk utredning kommer att genomföras inom utredningsområdet under 2014, vilken inarbetas i den kommande MKB:n och bifogas tillståndsansökan. Hänsyn kommer att tas till fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, samt övriga kulturhistoriska värden vid lokaliseringen av vindkraftverk inom det föreslagna utredningsområdet. L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\Kulturmiljö ÄK SRE VAL mxd Inom utredningsområdet förekommer fasta fornlämningar som är skyddade genom Kulturmiljölagen (KML). Dessa består av en boplats och en fyndplast vid sjön Stora Avlångens nordöstra strand Utredningsområde Uppgifter från RAÄ! ( Skogsstyrelsen Fast fornlämning, yta SkogoHistoria, yta Fast fornlämning, punkt SkogoHistoria, punkt Fast fornlämning, linje Bevakningsobjekt, yta Bevakningsobjekt, punkt Övrig kulturhistorisk lämning, yta Övrig kulturhistorisk lämning, punkt Friluftsliv Övrig kulturhistorisk lämning, linje Skala 1: Datum: Utskriftsformat: A4 L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\Riks 4_2 3_6 ÄK SRE VAL A4.mxd Utredningsområdet är beläget inom ett rekreationsområden som pekas ut som rikintresse i miljöbalkens 4 kap. 2. Området är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till innevarande natur- och Kulturmiljö kulturvärden och inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten för olika verksamheter. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. 0 Utredningsområde Länsstyrelsen Riksintresse friluftsliv (3:6 MB) Riksintresse kust, turism, friluftsliv (4:2 MB) Som visas i kartan till vänster berörs delar av untredningsområdet även av ett riksintresseområde för friluftsliv enligt 3 kap. 6MB. Riksintresseområdet sammanfaller till största delen med naturreservatet Malingbo-Kloten.Bland annat finns goda förutsättningarna för friluftsliv i form av vandringsleder och möjligheter att utöva skidsport,paddling, ridning, jakt och fiske. Området erbjuder även flertalet anläggningar med allt ifrån stugbyar och campingplaster till utsiktsplatser och vindskydd.

10 ÄLGKULLEN Ljud Beräkning av ljud Lågfrekvent ljud och infraljud Ett vindkraftverks källjud uppstår vid den s.k. nacellen (navet) och varierar med vilken effekt verket har. Moderna vindkraftverk i drift avger huvudsakligen aerodynamiskt ljud alstrat av rotorbladens passage genom luften. Detta aerodynamiska ljud har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar vilket ofta leder till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Ljud med frekvens mellan 20 och 200 Hz definieras som lågfrekvent ljud. Det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk kan vara hörbart, men uppnår mycket sällan störande ljudtrycksnivåer eftersom det ofta maskeras av omgivande ljud. Socialstyrelsen har arbetat fram riktlinjer som avser buller för inomhusmiljö med specifika anvisningar för maximal ekvivalent ljudtrycksnivå för lågfrekvent buller. Studier visar att ljudisoleringen hos vanliga familjebostadshus anses vara fullt tillräcklig för att Socialstyrelsens riktlinjer inte ska överskridas då ljudnivån från vindkraftverk utomhus uppgår till 40 db(a). Praxis för buller från vindkraftverk är 40 db(a) utomhus vid närmaste bostadshus. Skulle ett eller flera vindkraftverk bidra till att begränsningsvärdet 40 db(a) vid bostäder riskerar att överskridas kan ljudnivån regleras genom att verket ställs ned i effekt. När verket ställs ned i effekt sjunker källjudet och ljudutbredningen från vindparken minskar. Infraljud ligger vid en frekvens på 20 Hz eller lägre, vilket normalt befinner sig under människans hörtröskel. Mätningar av infraljud har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningspunkt för människor. Verksplaceringarna på kartan utgör endast ett exempel på parklayout inom utredningsområdet för att kunna visa hur ljudutbredningen från den föreslagna parken kan komma att påverka omgivningen. L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\ÖK Ljud ÄK SRE VAL A4.mxd L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\ÖK Ljud ÄK SRE VAL A4.mxd Kartan visar hur ljudkurvan för 40 db(a) kan se ut vid en placering av 15 verk inom utredningsområdet. Oavsett hur parklayouten förändras i fortsatt projektering kommer 40 db(a) vid närmaste bostad inte att överskridas. Exempel parklayout Ljudkurvor Ljud 35 db (A) 0 Exempel parklayout Ljud 40 db (A)

11 ÄLGKULLEN Skugga Skuggor från vindkraftverk Beräkning av skuggspridning Vid soligt och klart väder kan vindkraftverkens rotorblad orsaka svepande skuggor. Skuggorna kan uppfattas på relativt stora avstånd under kortare perioder (oftast ett par minuter) vid tidpunkter då solen står lågt. Skuggorna kan vara uppfattbara på upp till 1,5 kilo, men med avståndet tunnas skuggorna ut, skärpan försvinner och skuggorna uppfattas mer som diffusa ljusförändringar. Beräkning av skuggning från en vindkraftetablering kan göras på olika sätt. För att underlätta beskrivningen av ett vindkraftsprojekts skuggpåverkan kategoriserar Boverket skuggtid i tre olika klasser: 1. Astronomiskt maximal möjlig skuggeffekt (värsta fallet): den teoretiskt beräknade tid då solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, då rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen och då vindkraftverket alltid är i drift. För skuggor som uppkommer från vindkraftverk finns inga fastställda riktvärden. Boverket rekommenderar att man lämpligen utgår från att inte överstiga ett teoretiskt möjligt värsta fall (beräknat) värde om 30 timmar per år vid närliggande bostad. Den faktiska skuggeffekten bör inte överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter per dag vid störningskänslig bebyggelse (t.ex. vid bostäder). Skuggreglerande teknik Om Boverkets rekommenderade maxtid för skugga skulle komma att överskridas kan detta avhjälpas med skuggreglerande teknik, t.ex. genom solsensorer som monteras på vindkraftverken och som stänger av vindkraftverket när solen skiner och risk för skuggor föreligger. 2. Sannolik skuggeffekt: beräknad skuggeffekt baserad på väderprognoser, solstatistik och övriga förutsättningar. 3. Faktisk skuggeffekt: den verkliga skuggtiden. I beräkningen av den sannolika skuggtiden har inte tagits hänsyn till befintlig vegetation eller andra hinder så som exempelvis byggnader. Endast terrängkurvor har använts. I detta hänseende överskattas alltså antalet skuggtimmar i beräkningen. I beräkningen har hänsyn tagits till vindens fördelning över året samt vindkraftverkens beräknade drifttid. Kartan visar en sannolik skuggutbredning beräknat utifrån exemplet med 15 verk inom utredningsområdet. Verksplaceringarna utgör endast ett exempel på parklayout inom utredningsområdet för att kunna visa hur skuggpåverkan från den föreslagna parken kan komma att se ut. L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\ÖK Skugga ÄK SRE VAL A4.mxd L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\ÖK Skugga ÄK SRE VAL A4.mxd Oavsett hur parklayouten förändras i den fortsatta projekteringen kommer rekommenderade riktvärde inte att överskridas. Exempel parklayout Skugglinjer 0 h skuggtid per år 0 Exempel parklayout h skuggtid per år

12 ÄLGKULLEN Landskapsbild Landskapet Förutsättningar Vindkraft i skogslandskap har kommit att bli allt vanligare i samband med den tekniska utvecklingen och möjligheten att bygga vindkraftverk på tillräckligt hög höjd ovan trädtopparna. Analysen tar hänsyn till terrängen, markslag samt höjden på skogen i området. Skogsklassningen är hämtad från SLU:s skogskarta från år Uppgifter angående avverkningsområden har hämtats från Skogsstyrelsen. Analysen har genomförts med exemplet med 15 verk och med en verkshöjd på 200. Resultatet visar synbarheten för ögonhöjden 1,7 m ovan marknivå. Smedjebackens kommun är i huvudsak en kuperad skogskommun där mindre öppna områden i form av sjöar eller våtmarker är insprängda. Skogslandskapet upplevs ofta som storskaligt och den täta vegetationen bidrar till relativt få och korta utblickar med begränsad sikt. Generellt kan sägas att skogslandskap har en högre tålighet för vindkraft i jämförelse med vindkraft i t.ex. slättlandskap. Synbarhetsanalys Resultat Analysen visar att verken framförallt kommer att vara synliga från sjöar, våtmarker och öppna marker som finns i närområdet. I övrigt kommer en stor del av anläggningen att skymmas av den kringliggande skogen. I luckor i skogen, vid kalhyggen, på högre höjder eller vid andra öppna områden kommer dock ett antal verk att vara synliga. För att klargöra hur synlig en vindkraftanläggning skulle bli har en synbarhetsanalys genomförts. Analysen har tagits fram och beräknats med hjälp av ett 3D-analysverktyg i programvaran ArcGIS. Älgkullen Observera att analysen inte tar hänsyn till höjden på Siktanalys befintlig bebyggelse som finns i omgivningen. Anledningen till att analysen därför visar att så Föreslagen parklayout många verk blir synliga från Hällsjön Projektområde är att bebyggelseområdet Antal synliga verk, totalhöjd 200m räknats som kalt L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\SIKTA ÄK SRE SZ mxd Älgkullen Siktanalys Föreslagen parklayout Projektområde Antal synliga verk, totalhöjd 200m Skala 1:50 Datum: 2014 Utskriftsform SIKTA ÄK SRE SZ 1

13 ÄLGKULLEN Fotomontage Älgkullen Siktanalys Förespråkad parklayout Fotopunkt Smedjebacken, villorna Fotovinkel Projektområde L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\FpK Smedjebacken ÄK SRE SZ mxd Skala 1: Datum: Utskriftsformat: A3 FpK Smedjebacken ÄK SRE SZ Fotomontage från Smedjebacken, nordöst om utredningsområdet, med exempel på placering och fotopunkt enligt karta. Verken har en totalhöjd på 200.Närmsta verk är placerat ca 18,7 kilo från fotopunkten. Älgkullen Siktanalys Förespråkad parklayout Fotopunkt Cassels Fotovinkel Projektområde L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\FpK Cassels ÄK SRE SZ mxd Skala 1: Datum: Utskriftsformat: A3 FpK Cassels ÄK SRE SZ Fotomontage från Cassels, nordväst om utredningsområdet, med exempel på placering och fotopunkt enligt karta. Verken har en totalhöjd på 200. Närmsta verk är placerat ca 11,2 kilo från fotopunkten.

14 ÄLGKULLEN Fotomontage Älgkullen Siktanalys Förespråkad parklayout Fotopunkt Hällsjön - Kraftledningsgatan Fotovinkel Projektområde L:\3901\ Älgkullen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\FpK Hällsjön-Kraftledningsgatan ÄK SRE SZ mxd Skala 1: Datum: Utskriftsformat: A3 FpK Hällsjön-Kraftledningsgatan ÄK SRE SZ Fotomontage från Hällsjö, nordväst om utredningsområdet, med exempel på placering och fotopunkt enligt karta. Verken har en totalhöjd på 200. Närmsta verk är placerat ca 3,6 kilo från fotopunkten. Älgkullen Siktanalys Förespråkad parklayout Fotopunkt Jägarnäsbadet Fotovinkel Projektområde L:\3501\Göteborg Energi\ Vindplats Göteborg\6_Gis\62_A_Data\Databaser\FpK Jägarnäsbadet ÄK SRE SZ mxd Skala 1: Datum: Utskriftsformat: A3 FpK Jägarnäsbadet ÄK SRE SZ Fotomontage från Jägarnäsbadet, norr om utredningsområdet, med exempel på placering och fotopunkt enligt karta. Verken har en totalhöjd på 200. Närmsta verk är placerat ca 10,8 kilo från fotopunkten.