VÄLKOMNA! Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet genomförs som en utställning och öppet hus.

Transkript

1 VÄLKOMNA! Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Samrådet genomförs som en utställning och öppet hus. Information om vindkraft, Stenasfären och det aktuella projektet presenteras i fyra delar: Bolaget Stena Tillståndsprocessen för vindkraft Vindkraftfakta Föreslagen vindpark Vi bjuder även på fika under hela kvällen. Fråga oss! På plats i lokalen finns projektören Stena Renewable med konsulter från Sweco och ÅF för att svara på frågor om vindkraft och den föreslagna vindparken. Samrådsunderlag Ta gärna med ett exemplar av samrådsunderlaget hem. Den finns även att tillgå via vår hemsida, under projekt Grävlingkullarna. Samtliga planscher som visas här idag kommer att läggas upp på hemsidan. Möjlighet finns även att få allt material per post, kontakta i så fall oss via kontaktuppgifterna nedan. Vill du lämna synpunkter? De synpunkter som Stena får in under samrådet är mycket värdefulla för projektet och kommer, tillsammans med annat utredningsmaterial, att ligga till grund för projektets fortsatta utveckling. Skriftliga samrådsyttranden ska vara oss tillhanda senast den 15 januari Yttranden skickar du antingen per post eller via e-post till angivna kontaktuppgifter nedan. Glöm inte att märka kuvertet/e-postmeddelandet med Projekt Grävlingkullarna. Du kan också lämna dina synpunkter genom att använda vårt Synpunktsformulär som finns att tillgå i lokalen och som kan lämnas i Brevlådan innan du går. Sweco Energuide AB Att. Viktoria Uski Box Stockholm viktoria.uski@sweco.se

2 STENA SFÄREN Mer än bara färjor och återvinning Den familjeägda Stena sfären har sin bas i Färjelinjer Offshore drilling Metall Göteborg. Sfärens bolag har en omsättning på ca 60 Mdr och ca anställda och är verksamma inom ett flertal områden. Omsättning 10 Mdr Omsättning 6,9 Mdr Omsättning 35 Mdr Antal anställda Antal anställda Antal anställda linjer, 38 färjor 3 semi-submersibles, 4 borrfartyg 250 platser, 14 länder Fastigheter Rederi Finans/Stena Adactum Omsättning 2,5 Mdr Omsättning 2,9 Mdr Omsättning Mdr Antal anställda 300 Antal anställda Antal anställda lägenheter, m 2 48 tankers+7 beställda Stena Renewable Stena Renewable ingår i Stena Adactum. Bolagets uppgift är att bygga, äga och långsiktigt förvalta vindkraft. Målsättningen är att inom en femårsperiod driva 200 vindkraftverk. Vindparker i drift: Fjällberget/ Saxberget Ludvika, Dalarnas län Storlek: 17 x 2 MW (Vestas) Driftsatt: 2006/ 2009 Möckelsjöberget Härnösand, Västernorrlands län Storlek: 5 x 2,5 MW (Nordex) Driftsatt: 2009 Under byggnation: Fredriksdal Nässjö, Jönköpings län Storlek: 10 x 1,6 MW (GE) Tillstånd: Tvinnesheda-Badeboda Uppvidinge, Kronobergs län Storlek: Maximalt 50 vindkraftverk Örbäcken Boxholm och Mjölby, Östergötlands län Storlek: 11 x 2,5 MW (GE) Driftsatt: 2012 Under miljöprövning eller under projektering: Mer än 300 vindkraftverk Grytsjön Laholm, Hallands län Storlek: 12 x 2,5 MW (GE) Driftsatt: 2013 Uddared Laholm, Hallands län Storlek: 9 x 2,5 MW (GE) Driftsatt: 2013 Lemnhult Vetlanda, Jönköpings län Storlek: 32 x 3 MW (Vestas) Driftsatt: 2013 Vindpark på Fjällberget, Ludvika i Dalarnas län.

3 TILLSTÅNDSPROCESS Tillståndsprocess Samråd med myndigheter Att bygga en vindpark av det slag som här planeras klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD) enligt Miljöbalkens 9 kapitel. Samråd med vidare krets (allmänhet, organisationer, ytterligare myndigheter) Möjlighet till samrådsyttrande till Stena 1) 1) Ansökan inklusive MKB Bolagets samrådsprocess En MKB innehåller bl a: Natur- och kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Landskapsbild Ljud och skugga Säkerhet Ev. kompletteringsbegäran Kungörelse i lokalpress Luft Verksamheter Kommunalt beslut 2) Möjlighet till yttrande till MPD över ansökan Ansökan Yttranden Sökandens bemötande Länsstyrelsens handläggning Tillstånd 1) En viktig del av ansökan är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med MKB är enligt Miljöbalken att: 2) Sedan 1 augusti 2009 får inte MPD lämna tillstånd utan att kommunen har tillstyrkt projektet. Detta benämns ofta det kommunala vetot. identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi

4 VINDKRAFTFAKTA Teknik och säkerhet Vindpark Med vindkraftverk avses fundament, torn, maskinhus, rotorblad och transformator. Transformatorn kan antingen placeras inuti vindkraftverket eller utgöras av en mindre byggnad som uppförs på montageytan som anläggs bredvid tornet. Med vindpark, vindkraftanläggning eller vindkraftetablering avses själva vindkraftverken samt de kringverksamheter som vindkraftverken kräver: interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, montageytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Vindkraftverken förankras antingen genom gravitationsfundament eller genom bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden. Vägar För vindparkens interna vägnät kommer i första hand befintliga vägdragningar att användas. Viss nybyggnation samt breddning och förstärkning av vägar kommer dock att krävas för att klara transporterna under byggnation. Ett förslag till vilka vägar som kan bli aktuella för transporter kommer att utarbetas med hänsyn till de dimensioner som transporterna av ett vindkraftverk kräver. Normalt krävs en vägbredd om ca 5,5 meter (med ytterligare breddning i kurvor när så krävs). Om slänter och kabelgrav räknas in uppgår vägens bredd till ca 6,5-8,5 meter. Vägkroppens tjocklek beror på markens bärighet. Växttäcket och de jordmassor som tas bort i samband med ny- och ombyggnation av vägar ska i möjligaste mån återföras till vägbanken så att slänterna åter kan bli beväxta. Elnät Elen matas in på det regionala nätet. Inom anläggningen görs elanslutningarna till respektive verk med markförlagda ledningar som så långt det är möjligt förläggs i kanten av vägarna. Vägbredd inkl. avverkningsytor ca meter Vägbäddens bredd ca 6,5-8,5 meter inkl. slänter och kabeldragning. Kabelgrav Säkerhet Enligt Energimyndighetens och Räddningsverkets rapport Nya olycksrisker i ett framtida energisystem (2007) är risken med vindkraftverk små. Att ett vindkraftverk förstörs och att delar lossnar till följd av en storm bedöms som en synnerligen osannolik händelse. Under vissa väderförhållanden kan det förekomma iskast från vindkraftverkens blad. Vindkraftverken är utrustade med automatstopp vid obalans, till exempel på grund av isbeläggning. Det kan förekomma att isen faller ner från bladen. Vanligen sker detta rakt ner. Det finns inga krav på att vindkraftparken ska hägnas in, och aktuellt område kommer inte att inhägnas. Byggnation av vindpark Lemnhullt i Vetlanda kommun, Jönköpings län. Verken kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter.

5 VINDKRAFTFAKTA Byggnation Vindpark Lemnhult Under 6-9 driftsmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca 1% av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en teknisk livslängd på ca 25 år. Bilderna till höger är tagna under våren 2012 vid byggnation av Vindpark Lemnhult i Vetlanda kommun, Jönköpings län. Vindpark Lemnhult Antal verk 32 Effekt Produktion Investering 98,5 MW kwh/år SEK Vindkraftverk Fabrikat Modell Navhöjd Rotordiameter Totalhöjd Effekt per verk Produktion per verk Vestas V m 112 m 185 m 3,075 MW 8,4 GWh/år Elnät Leverantör Spänningsnivå E.ON 30 kv Vägar och fundament Entreprenör Svevia Betong m 3 Nybyggd väg Upprustad väg Uppställningsytor 16 km 10 km 4 ha Årlig miljönytta El till villor med endast hushållsel 1) eller el till villor med eluppvärmning 2) Minskade utsläpp: CO ton 3) 2 SO 324 ton 3) 2 NO 270 ton 3) X 1) Med en genomsnittlig förbrukning av kwh/år 2) Med en genomsnittlig förbrukning av kwh/år 3) Jämförelsen har gjorts med energiproduktion med stenkol som bränsle då Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nordpool) och 15-20% av elproduktionen kommer från kolkraft.

6 VINDKRAFTFAKTA Vindkraftens miljönytta Vindkraften är en outsinlig energikälla! Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter på ca 4-25 m/s, vid högre vindhastigheter stängs verket automatiskt av p.g.a. stort mekaniskt slitage. Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el 80-90% av årets timmar. Under 6-9 månader i drift har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca 1% av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Dagens vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter monteras ned och marken kan till stora delar återställas. Energiproduktion med vindkraft medför en positiv inverkan för klimatet jämfört med elproduktion från till exempel kolkraft, då utsläpp av bland annat koldioxid har en negativ inverkan på växthuseffekten. Vindkraften bidrar även till minskad försurning och övergödning. I faktarutorna nedan jämförs elproduktion från vindkraft med elproduktion från stenkol och påvisar miljönyttan. Jämförelsen med stenkol har gjorts då Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nordpool) och 15-20% av elproduktionen inom Nordpool kommer från kolkraft. De nationella miljömålen När vindkraften ersätter elproduktion från fossilt bränsle bidrar den både direkt och indirekt till möjligheten att uppfylla de nationella miljömålen, till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Sveriges nationella miljömål. Illustratör Tobias Flygar Ett vindkraftverk som producerar 7 GWh el per år beräknas motsvara: En vindkraftetablering med 23 vindkraftverk beräknas således motsvara: en årlig besparing av ca ton kolbrytning en årlig besparing av ca ton kolbrytning hushållsel för ca villor (5 500 kwh per villa och år) hushållsel för ca villor (5 500 kwh per villa och år) eluppvärmning för ca 350 villor ( kwh per villa och år) eluppvärmning för ca villor ( kwh per villa och år) koldioxidvinst vid körförbud för ca personbilar per år koldioxidvinst vid körförbud för ca personbilar per år utsläppsminskning av ton koldioxid* utsläppsminskning av ton koldioxid utsläppsminskning av 8,4 ton svaveldioxid* utsläppsminskning av 190 ton svaveldioxid utsläppsminskning av 7 ton kväveoxider* utsläppsminskning av 160 ton kväveoxider * Uppgifter hämtade från SOU 1999:75 Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv

7 GRÄVLINGKULLARNA Varför Grävlingkullarna? Vindkraft i Värmlands län Länsstyrelsen ska på regeringens uppdrag strategiskt samordna och leda det regionala arbetet för energi omställning och minskad klimatpåverkan. En regional klimatoch energistrategi har därför tagits fram i samverkan med Värmlands klimatråd. Värmlands mål är enligt strategin att vara klimatneutralt år Vindkraftutbyggnad ingår som en del i arbetet mot detta mål. Värmlands län har idag en årlig energiförbrukning på 17,4 TWh vilket är högre än det svenska genomsnittet räknat per person och år, beroende på länets tunga energiintensiva industri. Den vindkraftsproducerade elen i länet utgör idag ca 0,1 TWh. Enligt Länsstyrelsen i Värmland skulle ca 0,5 TWh, av de 30 TWh som är den nationella målsättningen för vindkraftproducerad el år 2020, kunna produceras i Värmland. Grävlingkullarna Riksintresse vindbruk Inom projektområdet finns ett område beläget som sedan tidigare är utpekat som riksintresse för vindbruk. En revidering av riksintressen för vindbruk pågår och även i denna revideringsomgång kvarstår området som lämpligt för vindbruk. Detta innebär att detta område bedöms som särskilt lämpligt för utbyggnad av vindkraft ur ett nationellt perspektiv. Bedömningen har bl.a. gjorts med hänsyn till områdets medelvind samt befintliga skyddsvärden och hänsynsavstånd till bebyggda områden. Filipstads kommuns översiktsplan I Filipstads kommun antogs gällande översiktsplan Denna plan behandlar inte utbyggnad av vindkraft, varför ett tematiskt tillägg avseende vindbruk till översiktsplanen antogs Syftet är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. I planen anges lämpliga och olämpliga områden för vindkraft samt riktlinjer och rekommendationer. Olämpliga områden för vindbruk har pekats ut efter kriterier som allmänna intressen, natur- och kulturmiljöer, vägar och järnvägar samt skyddsavstånd till tätorter och bebyggelse. Därefter har lämpliga områden för vindkraftsutbyggnad tagits fram och efter urvalskriterierna har tre områden identifierats som lämpliga inom Filipstads kommun. I planen anges det att största delen av Filipstads kommun kommer att pekas ut som övriga områden, det vill säga områden som varken pekas ut som lämpliga eller direkt olämpliga för vindkraft. Dessa områden omfattas till största delen av skogsmark och inom dessa områden har kommunen i plandokumenten inte tagit ställning. Det aktuella projektområdet utgör ett sådant område. I det fortsatta projekteringsarbetet och utifrån nya inventeringsresultat kommer möjliga verksplaceringar att identifieras. Se vidare planschen Exempel på parklayout. Projektområdet Projektområdet är ca 13 km långt och som mest knappt 3 km brett samt beläget ca 11 km öster om Filipstads tätort och ca 7 km väster om Hällefors tätort. I området förekommer vägar av skiftande kvalitet. Inom projektområdet kommer maximalt 23 vindkraftverk att uppföras med en totalhöjd om ca 200 meter.

8 GRÄVLINGKULLARNA Exempel på parklayout Hur kommer vindparken att se ut? Någon detaljprojektering av hur vindkraftverken kommer att placeras inom projektområdet går inte att göra i nuläget, då verksplaceringarna styrs av flertalet faktorer. Stena har ambitionen att etableringen ska tillämpa bästa möjliga teknik, som på bästa sätt nyttjar områdets vindresurser, i enlighet med miljöbalkens hushållningsprincip. Samtidigt strävas efter att påverkan på människors hälsa och miljö ska minimeras. Val av verksmodell har betydelse för hur utformningen av vindparken kan ske. Hur tätt vindkraftverken kan stå i en park är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom projektområdet. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken stjäl då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör det ungefärliga avståndet mellan vindkraftverken uppgå till 4-6 rotordiameterar. Under projekteringen utgår vi från verk som idag finns tillgängliga på den svenska marknaden och som bäst nyttjar områdets vindresurser, d.v.s. en verksmodell med en navhöjd om högst 160 meter och en rotordiameter mellan meter. Oavsett vilken verksmodell som vid tidpunkten för upphandling väljs kommer verkens totalhöjd maximalt att hamna omkring 200 meter. Maximalt kommer 23 verk att uppföras. Ett exempel på möjlig parklayout presenteras på kartan. Möjlig parklayout Parklayouten som visas på kartan utgör endast ett exempel på hur vindkraftverken skulle kunna placeras inom projektområdet. Ansökan kommer att göras för fasta koordinater med en radiell flyttmån om 100 meter. Hur utformningen av vindparken slutligen kommer att se ut, om och när föreslagen vindpark realiseras, beror på flertalet parametrar, till exempel: val av verksmodell inventeringsresultat avseende förekomst av naturoch kulturvärden m.m generellt styrande riktvärden och riktlinjer för t.ex. ljud, skuggor, avstånd till bostäder och tätort information som framkommer under samrådet. Verksplaceringarna som visas på kartan utgör endast ett exempel på hur vindkraftverken kan lokaliseras inom projektområdet. Exempellayouten kommer att förändras under projekteringens gång utifrån den information som framkommer. De blågrå områdena på kartan är så kallade icke-områden där verk inte kommer att placeras. Stena tillämpar också ett hänsynsavstånd om minst meter mellan verksplaceringar och närmaste bostads- och fritidshus. Verksplaceringarna kommer att tas fram genom att de delar av projektområdet där verksplaceringar ska undvikas undantas, till exempel ett delområde med särskilt höga naturvärden. De ytor som kvarstår efter att dessa ickeområden har undantagits utgör de möjliga platser där vindkraftverk kan placeras. Utifrån de ytor som kvarstår väljs verksplaceringarna ut utifrån terräng, infrastrukturella möjligheter och verkens inbördes avstånd. Detta medför ett gott nyttjande av projektområdets vindresurser samtidigt som miljöpåverkan minimeras.

9 GRÄVLINGKULLARNA Naturmiljö Skyddade naturvärden Inga Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintressen för naturvård är belägna inom projektområdet. Kartan till höger visar de skyddade områdena som är belägna i närheten av projektområdet och upp till ett avstånd om 5 km från projektområdets gränser. Övriga kända naturvärden Naturmiljön inom projektområdet utgörs i huvudsak av produktionsskog som domineras av gran, medan ädellövträd i princip saknas. Inom projektområdet återfinns dokumenterade naturvärden som har identifierats i Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens GIS-register samt i samband med FORAN:s naturvärdesinventering. De skyddsvärda natur områdena består av åtta nyckelbiotoper samt två våtmarker (se tabell). Resultatet har arbetats in i vid projekteringen och hänsyn har och kommer att tas till identifierade naturmiljöer vid lokalisering av vindkraftverk inom projektområdet. Resultatet redovisas i sin helhet i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som tas fram inom ramen för ansökan. Benämning i karta NB1 NB2 NB3 NB4 NB5 NB6 NB7 NB8 VMI 1 VMI 2 Beskrivning Lövrest - hävd Barrnaturskog Tallsumpskog Lövbarrskog Rikkärr Lövskog Barrnaturskog Barrnaturskog Fallmossen Lafallsflytet

10 GRÄVLINGKULLARNA Kulturmiljö Kulturmiljö Det finns inga riksintresseområden för kulturmiljövård, kulturreservat eller områden utpekade i kulturmiljöprogrammet inom projektområdet. Två riksintresseområden för kulturmiljövård och sex områden utpekade inom kulturmiljöprogrammet finns inom fem kilometer från projektområdet. Områdena innehåller hytt- och gruvmiljöer. En genomgång har gjorts avseende kända kulturmiljöobjekt där data från såväl Riksantikvarieämbetes fornminnesregister (FMIS) som Skogsstyrelsen (Skogens Källa) tyder på att området i äldre tider både varit bebott och att skogsbruk bedrivits på ett flertal platser inom projektområdet. Därtill finns inom området två kända gruvområden. Inom projektområdet förekommer enligt FMIS inga fasta fornlämningar. Arkeologisk utredning En arkeologisk utredning inom projektområdet har genomförts och skall färdigställas under vintern 2013/14. Resultatet kommer att arbetas in i vidare projektering och hänsyn kommer att tas till identifierade kulturmiljöer vid lokalisering av vindkraftverk inom projektområdet. Resultatet redovisas i sin helhet i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som tas fram inom ramen för ansökan.

11 GRÄVLINGKULLARNA Ljud Beräkning av ljud Ett vindkraftverks källjud uppstår vid den så kallade nacellen (maskinhuset) och varierar med vilken effekt verket har. Moderna vindkraftverk i drift avger huvudsakligen aerodynamiskt ljud alstrat av rotorbladens passage genom luften. Detta aerodynamiska ljud har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar vilket ofta leder till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. För vindkraft gäller riktvärden för externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Praxis för buller från vindkraftverk är 40 db(a) utomhus vid närmaste bostadshus. Skulle ett eller flera vindkraftverk bidra till att riktvärdet 40 db(a) vid bostäder riskerar att överskridas kan ljudnivån regleras genom att verket ställs ned i effekt. När verket ställs ned i effekt sjunker källjudet och ljudutbredningen från vindparken minskar. Lågfrekvent ljud och infraljud Ljud med frekvens mellan 20 och 200 Hz definieras som lågfrekvent ljud. Frågan kring uppkomsten av lågfrekvent ljud och infraljud från stora vindkraftverk har uppmärksammats i samband med projektering av vindkraft. Forskning som genomförts visar att det inte föreligger någon risk för betydande störningar om de gällande svenska riktvärdena följs. Socialstyrelsen har arbetat fram riktlinjer som avser buller för inomhusmiljö med specifika anvisningar för maximal ekvivalent ljudtrycksnivå för lågfrekvent buller. Studier visar att ljudisoleringen hos bostadshus anses vara fullt tillräcklig för att Socialstyrelsens riktlinjer inte ska överskridas då ljudnivån från vindkraftverk utomhus uppgår till 40 db(a). Infraljud ligger vid en frekvens på 20 Hz eller lägre, vilket normalt befinner sig under människans hörtröskel. Mätningar av infraljud har visat på så låga nivåer att de inte har någon betydelse ur störningssynpunkt för människor. Kartan visar hur ljudkurvan för 40 db(a) kan se ut vid en placering av 23 verk inom projektområdet med vindkraftverk av typen Vestas V MW med en totalhöjd på 200 m. Verksplaceringarna på kartan utgör alltså ett exempel på parklayout inom projektområdet för att kunna visa hur ljudutbredningen från den föreslagna parken kan komma att påverka omgivningen. Oavsett hur parklayouten förändras i fortsatt projektering kommer 40 db(a) vid närmaste bostad inte att överskridas.

12 GRÄVLINGKULLARNA Skugga Skuggor från vindkraftverk Vid soligt och klart väder kan vindkraftverkens rotorblad orsaka svepande skuggor. Skuggorna kan uppfattas på relativt stora avstånd under kortare perioder (oftast ett par minuter) vid tidpunkter då solen står lågt. Skuggorna kan vara uppfattbara på upp till 1,5 km, men med avståndet tunnas skuggorna ut, skärpan försvinner och skuggorna uppfattas mer som diffusa ljusförändringar. För skuggor som uppkommer från vindkraftverk finns inga fastställda riktvärden. Boverket rekommenderar att man lämpligen utgår från att inte överstiga ett teoretiskt möjligt värsta fall (beräknat) värde om 30 timmar per år vid närliggande bostad. Den faktiska skuggeffekten bör inte överskrida 8 timmar per år vid störningskänslig bebyggelse (t.ex. vid bostäder). Skuggreglerande teknik Om det av Boverket rekommenderade värdet skulle komma att överskridas kan detta avhjälpas med skuggreglerande teknik, t.ex. genom solsensorer som monteras på vindkraftverken och som stänger av vindkraftverket när solen skiner och risk för skuggor föreligger. Beräkning av skuggspridning Beräkning av skuggning från en vindkraftetablering kan göras på olika sätt. För att underlätta beskrivningen av ett vindkraftsprojekts skuggpåverkan kategoriserar Boverket skuggtid i tre olika klasser: 1. Astronomiskt maximal möjlig skuggeffekt (värsta fallet) 2. Sannolik skuggeffekt 3. Faktisk skuggeffekt (den verkliga skuggtiden) En beräkning av den sannolika skuggtiden har genomförts med solstatistik från Karlstad. I beräkningen har inte hänsyn tagits till befintlig vegetation eller andra hinder såsom byggnader, utan endast terrängkurvor har använts. I detta hänseende överskattas alltså antalet skuggtimmar i beräkningen. I beräkningen har hänsyn tagits till vindens fördelning över året samt vindkraftverkens beräknade drifttid. Kartan visar en sannolik skuggutbredning beräknat utifrån exemplet med 23 verk inom projektområdet med vindkraftverk av typen Vestas V MW med en totalhöjd på 200 m. Verksplaceringarna utgör endast ett exempel på parklayout inom projektområdet för att kunna visa hur skuggpåverkan från den föreslagna parken kan komma att se ut. Oavsett hur parklayouten förändras i den fortsatta projekteringen kommer rekommenderade riktlinjer inte att överskridas.

13 GRÄVLINGKULLARNA Landskapsbild Landskapet Vindkraft i skogslandskap har kommit att bli allt vanligare i samband med den tekniska utvecklingen och möjligheten att bygga vindkraftverk på tillräckligt hög höjd ovan trädtopparna. Filipstads kommun är i huvudsak en skogskommun där öppna områden i form av sjöar eller odlingsmarker är insprängda. Vegetationen i skogslandskapet bidrar till begränsad sikt. Därför kan det generellt sägas att skogslandskap har en högre tålighet för vindkraft i jämförelse med vindkraft i till exempel slättlandskap. Synbarhetsanalys För att klargöra hur synlig en vindpark skulle bli så har en synbarhetsanalys genomförts. Analysen har tagits fram och beräknats med hjälp av ett 3D-analysverktyg i programvaran ArcGIS. Förutsättningar Analysen tar hänsyn till terrängen, markslag samt höjden på skogen i området. Skogsklassningen är hämtad från Sveriges Lantbruksuniversitets skogsdata från år Uppgifter angående avverkningsområden har hämtats från Skogsstyrelsen. Observera att analysen inte tar hänsyn till bebyggelse. Analysen har genomförts med exemplet med 23 verk och med en totalhöjd på 200 meter. Resultatet visar synbarheten för ögonhöjden 1,5 meter ovan marknivå. Resultat Analysen visar att verken framförallt kommer att vara synliga från sjöar, våtmarker och öppna marker som finns i närområdet. I övrigt kommer en stor del av anläggningen att skymmas av den kringliggande skogen. I luckor i skogen, vid kalhyggen, på högre höjder eller vid andra öppna områden kommer dock ett antal verk att vara synliga. Färgnyanserna som visas i kartan anger hur många vindkraftverk som, enligt synbarhetsanalysen, kan ses från olika platser.

14 GRÄVLINGKULLARNA Fotomontage Vad är ett fotomontage? Ett fotomontage är en illustration av hur vindkraftverken kan komma att se ut i landskapet. De visar främst hur vindkraftverken kan komma att synas i relation till den omgivande terrängen. Fotopunkterna är valda utifrån områden där människor bor eller normalt vistas. dock att det kan vara svårt att relatera till den verkliga upplevelsen av vindkraftverken i landskapet då brännvidden ändras när bilderna fogas samman. Panoramabilden ger däremot ett helhetsintryck för upplevelsen från platsen när man vrider på huvudet. Viktigt att komma ihåg är också att vindkraftverken kan upplevas olika beroende på väderförhållanden och årstid. Ett fotomontage innebär att man utgår från ett fotografi av det aktuella landskapet för att därefter digitalt applicera vindkraftverk i bilden. Platsen där fotot är taget koordinatbestäms liksom fotots riktning. Därefter förs informationen in på en karta där man med hjälp av höjdlinjer ser till att vindkraftverken placeras på rätt höjd i terrängen. Beräkningen görs i programmet WindPRO. De aktuella fotomontagen avser vindkraftverk med en totalhöjd om 200 meter. Att läsa fotomontage Vid fotografering eftersträvas 50 mm brännvidd eftersom det bäst motsvarar ögats naturliga brännvidd, det vill säga synvinkeln. För att fotomontagen bäst ska motsvara verkligheten bör de betraktas på lite avstånd. För två av fotopunkterna (Högbergsfältets naturreservat och Grythyttans badplats) har flera fotografier fogats samman till en så kallad panoramabild för att visa hela vyn från punkten. Svårigheten med panormabilder är Verksplaceringarna som visas på kartan utgör endast ett exempel på hur vindkraftverken kan lokaliseras inom projektområdet. Exempellayouten kommer troligen att förändras under projekteringens gång och nya fotomontage kommer då att tas fram till miljökonsekvensbeskrivningen.

15 GRÄVLINGKULLARNA Fotomontage Grythyttans badplats (panoramabild) Exempellayout, 23 verk Fotots riktning: 261 Verkstyp Vestas V MW Bildvinkel: 90 Totalhöjd 200 m 14 verk inom vinkeln för bilden Avstånd närmsta verk: ca 5,3 km Åskagen Exempellayout, 23 verk Avstånd närmsta verk: ca 1,3 km Verkstyp Vestas V MW Fotots riktning: 79 Totalhöjd 200 m 5 verk inom vinkeln för bilden Vindkraftverken är markerade med röda symboler för att även visa de verk som kommer att vara skymda från platsen. Den gula linjen markerar horisontlinjen.

16 GRÄVLINGKULLARNA Fotomontage Högbergsfältets naturreservat Exempellayout, 23 verk Fotots riktning: 87 Verkstyp Vestas V MW Bildvinkel: 95 Totalhöjd 200 m 23 verk inom vinkeln för bilden (panoramabild) Avstånd närmsta verk: ca 4,2 km Saxån Exempellayout, 23 verk Avstånd närmsta verk: ca 2 km Verkstyp Vestas V MW Fotots riktning: 173 Totalhöjd 200 m 22 verk inom vinkeln för bilden Vindkraftverken är markerade med röda symboler för att även visa de verk som kommer att vara skymda från platsen. Den gula linjen markerar horisontlinjen.

17 GRÄVLINGKULLARNA Fotomontage Saxhyttan Vindkraftverken är markerade med röda symboler för att även visa de verk som kommer att vara skymda från platsen. Den gula linjen markerar horisontlinjen. Exempellayout, 23 verk Avstånd närmsta verk: ca 4,8 km Verkstyp Vestas V MW Fotots riktning: 287 Totalhöjd 200 m 9 verk inom vinkeln för bilden Exempellayout, 23 verk Avstånd närmsta verk: ca 1,8 km Verkstyp Vestas V MW Fotots riktning: 269 Totalhöjd 200 m 5 verk inom vinkeln för bilden Bovik Vindkraftverken är markerade med röda symboler för att även visa de verk som kommer att vara skymda från platsen. Den gula linjen markerar horisontlinjen.