Underhållsplan Brf Filen 9 under bildande i Helsingborg. Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan (20)

Transkript

1 (20) Underhållsplan 2016 Brf Filen 9 under bildande i Helsingborg Anders Granlund Annedalsvägen 9 Organisationsnr LUND Tel Helsingborg Karlshamn Jönköping

2 (20) B ESIKTNINGSUTLÅTANDE Filen 9 består av tre byggnader från kanske 1936 och som blev helrenoverad ca Det mesta är alltså från 90-talet eller senare men inte allt. Avloppsledningarna i källargolvet är de ursprungliga och bör därför spolas rena och inspekteras för att kunna bedöma skicket och behovet av underhåll. En underhållsplan ger inte svaret på alla frågor men planen ska ge en rimlig och översiktig bild av underhållsbehovet. Finns det pengar till underhållet så finns det också stora möjligheter att göra fastigheten bättre och finare, eller återställa byggnaden till förväntat skick. Underhållsplanen omfattar det man kan kalla för periodiskt underhåll som inträffar sällan och som är komplement till löpande underhåll (årlig skötsel och tillsyn m.m.). 01 Mark Gården är nog finare sommartid och kräver främst löpande underhåll. Men alla kan alltid låta er inspireras av Ernst eller någon annan på teve. Pernilla kanske? I planen finns en blysam summa pengar för att cirka vart tionde år hitta på något särskilt. Allt för öka trivseln och samvaron? Det är väl mest bristen på pengar och fantasi som sätter gränserna när det gäller utformningen av utemiljön med mera? Vi har inte lagt in byte av dagvattenledningar i underhållsplanen, det borde vara utfört vid renoveringen. Men ritningarna väcker vissa misstankar att man inte har separerat dag- och spillvatten. Se 10 Installationer. Om uteplatsen ingår i upplåtelsen så bör man fastställa vad bostadsrättshavaren ska ansvara för. Ingen stor fråga, men i alla fall. Det kan inte heller få lov att kosta hur mycket som helst, ni bestämmer hur mycket pengar som ska avsättas till periodiskt och vad som kan gå till löpande underhåll. Det är bland annat av den anledningen ni får en underhållsplan i Excel så att ni själv får bestämma hur mycket pengar ni ska avsätta och hur fint det ska vara i en bostadsrättsförening.

3 (20) 02 Fasader Fasaden kan betraktas med olika ögon och med våra ögon ser vi ett behov att tvätta bort alla alger, om det går vill säga. Är man oförsiktig kan putsen lossna mer än vad man tänkt. När algerna är borta så måste man laga tunnputsen på bästa sätt. Fasaden och putsen måste undersökas först och det gör man bäst från lift eller ställningar, det senare är bra att ha om ni även ska låta måla fönster och kuporna på taket. Bra frågor. Sedan bör man måla hela ytan och kanske med en färg som är mer okänslig för alger. Ingen färg nämnd, ingen glömd. Men visst bör man kolla vad marknaden har att erbjuda och i god tid innan det blir akutellt att åtgärda fasaden. Att måla om fasader vart 30:e år upplevs i alla fall inte som särskilt ofta. Ritningarna som vi fått att studera är inte särskilt tydliga. Men som vi förstår det så har man lagt på cirka 40 mm cellplast på fasaden och en tunnputs. Vi utgår att de ursprungliga byggnaderna var putsade på murade ytterväggar. Alltså ser vi inte några större problem med dessa fasader. Men om putsen har sprickor så kan det uppstå problem när regnet trycker på. Växlar det sedan snabbt till solsken så kan det uppstå ett ångtryck som kan leda till fler problem, typ sprickor. Med andra ord, det finns flera skäl att låta se över fasaden utöver de estetiska. En lärdom från Brf Ingelstad i Malmö.

4 (20) 03 Balkonger Balkongerna blev nya 1992 och man valde att inte måla betongen. Bra på ett sätt och mindre bra på ett annat. Ni slipper målningsunderhåll, men målarfärgen skyddar betongen på mycket lång sikt. Någon målning av balkongerna har vi inte med i underhållsplanen. När och om ni låter göra vid fasaden så blir även balkongerna tvättade och fina på nytt. Ni bör även rätta till droppnosen så att det inte blir nya fula rinningar på fasaden. Droppnosen ska avslutas vinkelrätt parallellt med fasaden så att regnvatten droppar en bit från fasaden, se illustration ovan. Det finns ett antal indragna balkonger, terrasser, som inte var åtkomliga. Här har vi räknat med att de klarar sig ett bra tag till, men när ställningar är på plats så bör de undersökas närmare. Terrasserna 6 stycken var inte tillgängliga.

5 (20) 04 Fönster och Dörrar Utvändigt så verkar alla fönster vara i godtagbart skick. Men visst kan det finnas beslag att fixa till, tätningslister att byta ut och så kan man behöva olja detaljer. Byte av fönster ligger tillsvidare utanför underhållsplanen. Men som alla andra träfönster så kan de behöva målas om en vacker dag. Varför inte när ni gör vid fasaden och har ställning på plats? Se även 05 Yttertak där målaren har lite att göra. Det finns några takfönster som kan ställa till besvär, varför vi har ett byte av dessa, men inte de närmaste åren utan på sikt. Det är inte alltid själva fönstret som utgör ett problem utan anslutningarna runt omkring. Vi såg ett antal säkerhetsdörrar och helt vanliga dörrar, även om det förra börjar bli allt mer vanligt. Här får var en själv bekosta säkerhetsdörren. Det är en av poängerna med att bo en bostadsrättsförening, man får bestämma mycket själv. OK

6 (20) 05 Yttertaket Ni behöver inte räkna med något nytt yttertak i denna underhållsplan, anser vi i alla fall. Det är oftast vid takfoten problemen infinner sig på grund av fåglar som väljer att bosätta sig under betongpannorna. Det är inte alltid att man monterat en fågellist i takfoten. Fågellist, går att montera i efterhand om det finns en ställning monterad. Låt göra återkommande inspektioner av taket. Kolla att alla takpannor ligger som de ska. Rensa hängrännor. Tänk på taksäkerheten och föreningens ansvar. Livlina gäller! Plåten börjar tappa färg och kan behöva målas om och varför inte samtidigt med fasaden och när ställningarna är på plats, se 02 Fasader? Vi bedömer inte behovet som akut, så ta det lugnt. Förberedelser är viktiga. Vilken färg ska ni måla med Noxyde? Filen 9 har sitt ursprung i 3 andra fastigheter med var sin byggnad separerade med brandmurar. Ni ser skymten av brandmurarna i bilden högst upp på denna sida. Inför renoveringen så slog man ihop fastigheterna och samtidigt gjorde hål i brandmurarna för att få in ventilationen. Man kunde ha gjort en annan lösning, dvs. bara gjort hål för kanalerna och sedan monterat in en branddörr så att man kan vandra från en vind till en annan. Det är bra om ni vet hur man kommer ut på yttertaket, dvs. via Kvarnholmsgatan 7.

7 (20) 06 Trapphus Era trapphus skiljer sig åt och vi kan väl finna lite skador här och där. Vet sedan tidigare att trapphus värderas högt i en bostadsrättsförening. Men vi tror att det är bäst med att avvakta med trapphusen tills alla hantverkare är borta. Det blir inte sällan en hel del lägenheter som ska renoveras direkt efter ett tillträde. Vad sägs om att dölja skadorna i framtiden med konst efter tycke och smak? Fin konst lär även höja värdet på fastigheten J Hörnor är alltid utsatta och vi ser då och då hörnskydd typ ovan, ankantad hörnlist i borstat rostfritt stål. Entrémattor kan ta hand om en hel del smuts som annars letar sig vidare upp i trapphuset. Vad ska det stå på er matta? Välkommen var vänlig och ta av er skorna Exempel på hur det kan se ut i bostadsrättsföreningar.

8 (20) 07 Hissar Hissar utgör en tung post i underhållsplanen och ni vill säkert inte vara utan hissar. Vi hittade inte hissmaskinrummet så det blir bara en bild på korgen. Ska ni ha en fällsits i korgarna också? Kanske även en graverad stor spegel Välkommen till Brf Filen 9 så att man hinner göra sig fin innan man ringer på dörren. J Skrev vi inte tidigare att hörnor är hårt utsatta? Se annars 06 Trapphus och bilden till höger. Om ni avser att renovera hissarna så ska hisskorgarna förses med så kallade korgdörrar för att höja säkerheten. För en dialog med hissfirman om det kan finnas skäl att utföra någon form av förebyggande underhåll för att på så sätt undvika driftstopp.

9 (20) 08 Lägenheterna Normalt sett har föreningen inget särskilt underhåll av lägenheterna och det är väl det som är själva poängen med en bostadsrättsförening - var och en sköter sig själv. Var föreningens ansvar slutar avgörs av stadgarna och bostadsrättslagen. Det kan därför vara lönt att klarlägga var gränserna går innan det händer något olyckligt. I byggbranschen använder man figuerar för att förklara vad man menar med utvändig och invändig målning. Se figur LCS/2 till höger. När det gäller tappvattenledningarna så finns en klar begränsning av ansvaret i bostadsrättslagen avsnitt Här är bostadsrättshavarna bara ansvariga om man är vårdslös eller försumlig. Blandarna är inte ledningar och här brukar det numera vara så att var och en är ansvarig för bytet. Man kan även säga att bostadsrättshavaren är skyldig att byta eller fixa till en blandare som läcker. Kostnaden för tappvatten är nämligen inte försumbar och särskilt om det rör sig om tappvarmvatten. När det gäller el-ledningar och kontakter, brytare med mera så kan (bör) föreningen bara vara ansvarig fram till säkringsskåpet i lägenheten. En ganska praktisk gräns. Motsvarande gäller teve, tele, och bredband. Tänk på att jordfelsbrytaren ska testas någon gång om året. När det kommer till ventilation är föreningen ansvarig för ventilationen i sin helhet med undantag för spiskåporna, inte sant? Bostadsrättshavarna kan svara för rengöringen av frånluftsventilerna, men rubba inte inställningarna och därmed luftflödet! Mer om ventilation under 10 Installationer.

10 (20) Badrum och Kök Problem med avloppsledningar kan ibland förklaras med hjälp av ritningar. Här nedan har funnit en mindre lyckad dragning från köket till den vertikala stammen. Se frågetecken nedan. Vi har inte med något byte eller ändringar av avloppsledningarna, de bör klara sig många år till. Livslängden bör ligga runt 50 upp till 80 år. Vi har dock lagt in spolning och rensning av ledningarna. Vi utesluter inte att vissa horisontella ledningar kan behöva rensas lite oftare än vad som behövs i andra lägenheter. Med andra ord, ni kanske är mer selektiv och inte tar alla lägenheter utan vissa lägenheter oftare och andra lägenheter mer sällan. Var och en kan hjälpa till genom att spola köksvasken med hett vatten plus lite diskmedel. Och en vaskrensare bör alla ha. Diskmedel och hett vatten är bra för avloppsrören.

11 (20) Det var bättre förr Förr i tiden låga ofta köksstammen mellan två kök och nära vasken. I badrummet gick den vertikala stammen nära toalettstolen. Se ritningarna ovan från brf Blå Gården i Stockholm. Varför man i modern tid lämnat denna princip är svårt att förstå. Med andra ord, ni får räkna med att spola avloppen oftare i vissa lägenheter. Kanske kan man ändra avloppsledningarna i samband med att ni renoverar kök. Som sagt, det finns pengar i underhållsplanen för återkommande rensningar. Det är aldrig fel att ta fram en tydlig gränsdragningslista innan underhållsbehovet blir allt för påtagligt? Se till exempel vad Brf Rökepipan i Dalby har gjort. Föreningen kan alltid överväga att låta byta ut brandvarnarna för att säkerställa att de fungerar, det kan gå under den allmänna tryggheten. Fast det är förstås ni får själv bestämma såsom mycket annat. Vilka brandvarnare är bäst? Råd och Rön. Deltronic-MP-1201/

12 (20) 09 Gemensamheter Tvättutrustningen är från olika årtal och vi bedömer att några grejor står på tur. Tvättutrustning utgör dock ingen större kostnad i sammanhanget. Valet av maskin avgör även kostnaden för bytet. Unna er lite flärd? Kondenstorktumlare är inte den optimala lösningen. Bättre att skicka ut den fuktiga luften rakt ut i det fria (med rosendoft?) En styrelse kan även behöva lite grejor för att kunna sköta förvaltningen på ett effektivt och roligt sätt. Arkivskåp. Allt blir inte digitalt. En smart telefon med alla ritningar, dokument och bra telefonnummer? Bra att ha när man vill dokumentera skador med kameran. Lätt att överlämna till nästa sekreterare/ordförande. Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) bör alla fastighetsägare ha löpande. Brandfiltar och första förband? Fler brandvarnare? Viken typ? Trygghetscertifiering? Sophanteringen är alltid föremål för diskussioner, inte sant? Ska det även vara jättefint här? Lukta gott? Källaren har nyligen blivit ommålad och med ny mer energieffektiv belysning, det syns på förbrukningen. Energideklarationen ska förnyas vart 10:e år, enkelt att planera in. Nästa gång blir alltså Men måste det vara en deklaration per byggnad när ni bara har en värmecentral? Underhållsplanen kan behöva ses över efter 5 år för att se vad som i efterhand ska läggas in i planen. Idag ligger mycket bortom de 20 år som underhållsplanen omfattar. Avsättningarna ändras även om ni låtit utföra några tyngre poster.

13 Anders Granlund (20) Projektnr , Installationer Vi vågar skriva att det kan vara högt tid att byta ut hela värmecentralen fixa med med arkiv- skåp, drift och skötselinstruktioner med mera. Det finns en hel del frågor attt diskutera och klarlägga innan ni beställer enn ny värmecentral. Den ska dimensioneras. Fabrikat ska väjas. Och framför allt, vilket styrsystem ska ni ha och vad ska det omfatta även ventilationen och annat? Det vore inte fel om hela styrelsen lär sig hur en värmecentral fungerar och vad styrelsen bör vara observant på. Det gäller att läsa av mätare, termometrar, manometrar varje månad. Anteckna påfyllningar. Om ni sedan överlåter uppgiften på någon annan är det helt OK. Alla observationer bör registreras in i en journal som finns i värmecentralen/fläktrum. Fjärrvärmeförbrukning enligt Akelius Det är inte heller fel att låta utföra kvalificerad driftstatistik med normalårskorrigerad för- brukning med hjälp av graddagar, så kallad Driftuppföljning.

14 Anders Granlund (20) Projektnr ,000 Ni har en mycket simpel reglercentral för att reglera värmen i fastigheten och vi föreslår att ni ser vad ny teknik kan erbjuda. Idag kan man forma värmekurvan med hjälp av flera punkter. Ni ska försöka putta en pinne upp eller ner för att få rätt temperatur i lägenheterna, se bilden högst upp på denna sida. Pumpstopp vid +6 C kan leda till problem. Pumpen för värmesystemet är inte tryckvara. styrd vilket en ny pump bör Lägre elförbrukning. Pumptrycket kan optimeras. Mindre risk för oljud i värme- systemet.

15 (20) Vi anser inte att ni har någon särskilt hög värmeförbrukning, men vi diskuterade fjärrvärmemätningen på plats. Det är inte alltid som alla siffror blir rätt. Och det är lite si och så med hur man utför installationer. Inte ska man rulla ihop en kabel såsom man gjort i Filen 9! Hur stort tryck ni ska ha i värmesystemet avgörs av värmesystemets höjd, se illustration till höger. Vem kollar det? I Ert fall ska ni ha 1,6 bar = 16 meter vattenpelare. Hur fungerar ett expansionskärl, det hör man nästan av namnet?

16 (20) Vi misstänker att expansionskärlet är för litet och definitivt med fel förtryck, det står 0,5 bar på två klisterlappar. För lågt förtryck äventyrar värmesystemets livslängd. Kärlet ska ju ta hand om den expansion som sker vintertid, se föregående sida. Byt kärl till ett större kärl med rätt förtryck. Kostar inte så mycket. Ledningar För att reglera värmen så att lägenheterna i slutändan blir lika varma, ±1 C, så använder man dessa reglerventiler. Oklart om ni behöver en injustering, det är något man får undersöka vintertid genom att köra ut en lägre värmekurva och kolla hur varmt/kallt det blir i lägenheterna. Det är förstås flödet man reglerar så att varje vertikal stam får korrekt flöde. Ventilerna ska numreras och föras in i en ventilförteckning. När injusteringen är klar ska det upprättas ett injusteringsprotokoll. Men innan dess måste man beräkna flödet. Vi gissar nämligen att det inte finns något protokoll att tillgå. Syftet med ett värmesystem är alltså att göra alla lägenheter lika varma, även gavellägenheter förstås. Ni behöver dock inte hålla 20 C som bilden till höger illustrerar. Men tänk på att varje grad extra kostar 5-10% extra. Det är väl fördelen med en bostadsrättsförening, ni kan själv välja hur varmt det ska vara J. Vad är er norm, 22 C? För att fördela varmvattencirkulationen (VVC) i husen ska ni motsvarande reglerventiler som för värmesystemet. Varmvattencirkulationen ska hålla minst 50 C oavsett vart man mäter. Även eventuella handdukstorkar om sådana förekommer. Handdukstorkar bör inte kopplas till varmvattencirkulationen. Vi såg dock inga handdukstorkar. Notera att vi inte har med något byte av några tappvattenledningar utan bara pengar till byte av ventiler och de pengarna kan vara bra att ha om det uppstår problem med ledningarna.

17 (20) Om varmvattencirkulationen inte är injusterade korrekt så kan det bli höga hastigheter på vattnet i vissa kretsar medan det blir låga flöden i andra och som därför blir kalla (inte lika varma). Tre problem uppstår: kanske bäst att kolla upp VVCn? 1. Förslitningsskador, se bilden till höger. 2. Risk för Legionella. 3. Det tar lång tid att få varmvatten. Avloppsledningar I huvudsak har man bytt avloppsledningarna. I vissa lägenheter har man monterat avloppsledningarna på ett olyckligt sätt vilket vi tog upp under 08 Lägenheter. I källargolvet valde man att behålla de gamla avloppsledningarna Om ledningarna är från 1936 så är de 80 år gamla. Vad säger de sakkunniga? Här nedan har vi ett utlåtande. Med andra ord, vi kan inte göra något annat än att lägga in en kostnad för byta avloppsledningarna i källargolvet med alla problem det kan innebära. Det var väl av den senare anledningen som gjorde att man valde att behålla ledningarna. Vid ombyggnaden så var ledningarna bara 56 år. Kan man inte relina ledningarna? Det får man undersöka, men är det lämpligt?

18 (20) På ritningarna ovan har vi markerat de gamla ledningarna och försökt uppskatta längden, ritningen var inte skalenlig. Vad vi inte riktigt ser är hur man dragit dag(regn)vattenledningarna. Det ser faktiskt ut som man har kopplat stuprören till spillvatten/avloppsledningarna. Kanske av samma skäl som med avloppsledningarna i källargolvet, det kostade för mycket att separera ledningarna. Förslagsvis bör man sätta av en summa pengar oförutsett i den ekonomiska planen med hänvisning till ovan. Eller klarlägga frågan på plats med hjälp av videokamera. El-lednignar Vi belastar inte underhållsplanen med några kostnader för el-ledningar etc. Här kan det mest handla om smärre åtgärder som kan gå under begreppet Löpande underhåll Bostadsrättsföreningen ansvarar för el från mätarna upp till gruppcentralen i lägenheterna, vilket vi tog upp under 08 Lägenheter. Gruppcentral = proppskåp

19 (20) Ventilation Vi har inte fått ta del av något giltigt OVK-intyg. OVK = Obligatorisk VentilationKontroll. Kontrollen ska utföras vart 6:e år. Med andra ord, ventilationen är inte godkänd idag. Med hänsyn till ålder på fläktarna, driftkostnaderna, jämte hälsan, så borde fläktarna bytas ut och ventilationskanalerna rensas. Smutsiga kanaler påverkar luftflödet negativt. Vi utesluter inte heller att ventilationen behöver justeras in, risken finns annars att lägenheterna får för hög luftomsättning och därmed kallare lägenheterna än annars. Idag har man många gånger tryckstyrda, energieffektiva fläktar med kompensering för utetemperaturen, se diagram ovan. Det senare för att minska driftkostnaderna och främja god komfort, boendemiljö. För hög luftomsättning vintertid leder till onödig torr ohälsosam luft.

20 (20) Diagram som visar hur den relativa luftfuktigheten rf(%) bör vara. Extraordinära kostnader Radonmätning pågår och vi vet inte resultatet. Alltså tar vi inte heller upp några pengar för några eventuella åtgärder. Många gånger räcker det med att ventilera bort Radonen. Radon finns för övrigt nästan överallt och bör ligga under 200 Bq/m 3 Att separera dagvatten- från spillvatten kan också betraktas som en extraordinär kostnad som vi inte bedömer utan anser kan vara en summa oförutsett i den ekonomiska planen. Anders Granlund

21 Brf Filen 9 under bildande Mark 1/(15) ## Upprättad: Konsumentprisindex (KPI): Underhållsplan för perioden ,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 0 ALLMÄNNA UPPGIFTER Namn: Brf Filen 9 under bildande Fastighet: Filen 9 Moms: 25% Byggår/Ombyggd: Gatuadress: Kvarnholmsgatan 3-7, Hjälmshultsgatan 4 Lägenheter: m² 46 st Postnummer: Postadress: Helsingborg Lokaler: 0 m² 0 st Telefon: Telefax: Markyta: m² Exakt Hemsida: Fond IB: Byggnadsarea (BYA) m² Cirka e-post: 0 tkr 1 MARK Betongplattor/sten/brunnar Justering m.m. 1) m år Betongplattor/sten/brunnar Omlägging m år Nätstaket (delas med granne?) Byte m.m m år Trivsel och Fritid Förnyelse 2) lgh år Grönytor Löpande underhåll 3) Uteplatser Ingår inte Oklart när husen byggdes. Gissningsvis runt lgh enligt Energideklarationen 1) Smärre justeringar lite här och där. 2) Pengarna är inte öronmärkta. Uppstår problem med dagvattenledningarna så kan ju dessa pengar användas. 3) Kanske ska ni se över att göra skötseln enklare. Mer Lagerhäck? Tom rad Till manual A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

22 Brf Filen 9 under bildande Fasader 2/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 2 FASADER Mot gatan plus gavel Sockel Lagning/målning 1) m år Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) m år Puts på tilläggsisolering Omputsning m år Puts gesims Lagning/målning 1) m år Stuprör Byte m år Belysningsarmaturer Byte st år Målarställning Hyra m år Putsställning Hyra m år Mot gården Sockel Lagning/målning 1) m år Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) m år Puts på tilläggsisolering Omputsning m år Puts gesims Lagning/målning 1) m år Stuprör Byte m år Belysningsarmaturer Byte st år Målarställning Hyra m år Putsställning Hyra m år Miljöhus/soprum Lagning/målning 1) st år Totalt för fasaderna Lagning/målning m ) Svårigheten är att bedöma hur mycket som kan behöva lagas. Vår bedömning är att fasaden går att laga och måla. Innebär ett lyft för hela fastigheten. Infästningarna framträder av okänd anledning och kan därför kräva en särskild undersökning. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

23 Brf Filen 9 under bildande Balkonger 3/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 3 BALKONGER/TERRASSER Balkonger, betong ovansida Obehandlade 1) 0 30 st år Balkonger, betong undersida Obehandlade 1) 0 30 st år Balkongräcken/fronter, aluminium Byte m.m. 1) st år Terrasser, tätskikt exkl trall Nytt st år Terrasser, räcken aluminium Byte m.m. 1) st år 1) När och om ni gör vid fasaderna så ska fasaden och därmed även balkongerna tvättas rena och då blir de som nya X år till. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

24 Brf Filen 9 under bildande Fönster o Dörrar 4/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 4 FÖNSTER/DÖRRAR/PORTAR Källarfönster Målning m.m st år Länkad 1) Källarytterdörrar Byte m.m st år Ytterdörr, gavel Byte m.m st år Entréparti mot gata Byte m.m st år Entréparti mot gård Byte m.m st år Lägenhetsdörrar Ingår inte 0 15 st år Fönster/fönsterdörrar Målning m.m st år Länkad 1) Fönster/fönsterdörrar Byte m.m st år Fönster i kupor Byte m.m st år Takfönster Byte m.m st år Port till soprum Byte m.m st år Dörr till soprum Byte m.m st år 1) Målning av fönster underlättas om det finns en ställning att gå på varför åtgärden med fördel kan samordnas med 02 Fasader. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

25 Brf Filen 9 under bildande Yttertak 5/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 5 YTTERTAK Betongpannor, läkt, papp, råspont Löpande underhåll 1) Betongpannor, läkt, papp, råspont Byte m.m m år Plåt kupor Målning m.m. 2) m år Länkad Plåt kupor Byte m.m m år Plåtgarneringar Byte m.m m år Rökluckor Finns inte Uppstigningsluckor Byte m.m st år Taksäkerhet Byte m.m m år Hängrännor, fotplåt, krokar, råspont Byte m.m m år 1) Det bra om ni låter ha återkommande kontroll av taken. Ibland måste man byta ut enstaka betongpannor, eller bara rätta till dem så att de ligger rätt. 2) Färgen på kuporna har börjat släppa. Målningen kan mycket väl samordnas med 02 Fasader. tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

26 Brf Filen 9 under bildande Trapphus 6/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 6 TRAPPHUS Entreplan (här och där) Målning m.m. 1) plan år Våningsplan Målning m.m. 1) plan år Belysningsarmaturer, trapphus Byte m.m plan år Passersystem Byte m.m st år 1) Visst kan vi tänka oss en annan och mer rättvis utformning av trapphusen. Men låt först alla renovera sina lägenheter och badrum innan ni unnar er fina trapphus. Idag har trapphusen olika utformning och visst är det lite kantstött här och där. Men belysningen är ny i alla fall. tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

27 Brf Filen 9 under bildande Hissar 7/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 7 HISSAR Detaljer m.m Byte m.m st år Apparatskåp Byte m.m st år Hissmaskin Byte m.m st år Korg Renovering st år Summa Byte st tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

28 Brf Filen 9 under bildande Lägenheter/Lokaler 8/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 8 LÄGENHETER/LOKALER Brandvarnare Byte m.m lgh år Köksblandare Ingår inte Badrumsblandare Ingår inte Tvättställsblandare Ingår inte Golvbrunn Ingår inte Grenledningar Ingår inte Badrum Ingår inte Golvvärme Ingår inte Spiskåpor Ingår inte, men ska justeras in vid byte. Spisfläktar Får inte monteras in. Kolfilterfläktar är OK om man säkerställer ett grundflöde om 10 l/s. Tvätt- och torkutrustning Ingår inte Ytskikt golv, väggar och tak Ingår inte Tätskikt i våtutrymmen Ingår inte Porslin Ingår inte Handdukstorkar Ingår inte Vitvaror Ingår inte Sakvaror Ingår inte Köksinredning Ingår inte Garderober Ingår inte Listan kan göras länge om Ni så vill. En gränsdragningslista kan aldrig bli för lång. Tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

29 Brf Filen 9 under bildande Gemensamheter 9/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 9 GEMENSAMHETER Tvättmaskiner Byte m.m st år Tvättmaskiner Byte m.m st år Torktumlare Byte m.m st år Avfuktare/Hygrotork/Termotork Byte m.m st år Avfuktare/Hygrotork/Termotork Byte m.m ? st år Mangel Byte m.m st år Tvättstuga/Torkrum Målning m.m st år Tvättstuga Helrenovering st år Källare Målning m.m m år Styrelsefunktion Ospecificerat st år Fastighetsförråd Ospecificerat x år Sophantering Komplettering st år Energideklaration Uppdatering st år Underhållplan Revidering st år Systematiskt Brandskyddsarbete, SBA Löpande underhåll Kostnaden avser inte bara maskinen utan även saker runt omkring och händelser (strax) innan bytet. tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

30 Brf Filen 9 under bildande Installationer 10/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 10 INSTALLATIONER Värmeanläggningar UC Värmeväxlare, värme Byte m.m st år UC Värmeväxlare, tappvarmvatten Byte m.m st år UC Styrventil, värme radiatorer Byte m.m st år UC Ställdon, värme radiatorer Byte m.m st år UC Styrventil, tappvarmvatten Byte m.m st år UC Ställdon, tappvarmvatten Byte m.m st år UC Reglercentral Byte m.m st år UC Expansionskärl Kontroll förtryck st år UC Expansionskärl Byte m.m st år UC Pump, värme radiatorer Byte m.m st år UC Pump, varmvattencirkulation (VVC) Byte m.m st år UC Värmecentral Målning, belysning m.m st år Summa ny värmecentral inkl. moms och utbildning. Dock ingen särskilt avancerad anläggning Energideklaration m2 Energiprestanda kwh 120 kwh/m2 Fjärrvärme kwh 111 kwh/m2 Fastighetsel kwh 10 kwh/m2 Uppgifter från Akelius, fjärrvärmeförbrukningen har vi normalårskorrigerat på ett ungefär och med hjä IMI Fjärrvärme kwh 101 kwh/m2 OK Fastighetsel kwh 6 kwh/m2 OK Exklusive verksamhetsel = el till tvättstugor Nytt Energiprestanda 107 kwh/m2 OK Lite för bra kanske? Eller är luftomsättningen ovanligt låg? Kallvatten m3 101 m3/lgh OK Varmvatten, cirka kwh 27 kwh/m2 OK Byte sker i regel inte i enlighet med en underhållsplan utan när något går sönder. A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

31 Brf Filen 9 under bildande Installationer 11/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år Ledningar Kallvattenservice Byte m.m st år Kallvattenledningar Byte m.m lgh år Ventiler till kallvattenledningar Byte m.m lgh år Tappvarmvattenledningar Byte m.m lgh år Ventiler till tappvarmvattenledningar Byte m.m lgh år Varmvattencirkulation (VVC) Byte m.m lgh år Reglerventil varmvattencirkulation Byte m.m lgh år Varmvattencirkulation (VVC) Kontroll/injustering lgh år Värmeledningar i hus Byte m.m lgh år Ventiler till värmeledningar Byte m.m lgh år Värmeelement (radiatorer) Byte m.m lgh år Ventiler till värmeelement Byte m.m lgh år Värmesystem Beräkningar o injustering m år Avloppsledningar Spolning lgh år Avloppsledningar, källargolv Kontroll/Byte/relining 1) m år Avloppsledningar Byte m.m lgh år Dagvattenledningar Spolning lgh år Dagvattenledningar Byte 2) ? m år Elledningar, brf Byte m.m lgh år Elledningar, bostadsrätter Ingår inte 0 46 lgh år Bredband Byte m.m lgh år 1) Kostnaden för nya ledningar är omfattande och svår att bedöma. Även en relining kostar en hel del. 2) Oklart om man separerat alla dagvattenledningar från spillvattenledningar? A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

32 Brf Filen 9 under bildande Installationer 12/(15) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,13 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år Ventilation lgh Frånluftsfläktar, F Byte m.m st år lgh Reglercentral till ovan Finns inte, borde finnas och ska betala sig själv lgh Ventilationskanaler m.m, frånluft Rensning lgh år lgh Ventilationskanaler m.m, frånluft OVK lgh år lgh Ventilation bostäder, F Injustering 3) lgh år 3) Luftflöden bör justera så att luftväxlingen blir den önskvärda och särskilt i de fall det förekommer för höga Radonvärden. OVK = Obligatorisk VentilationsKontroll tom rad Till manualen A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift :50

33 årsplan Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan 5-årsplan Nr BYGGDEL ÅTGÄRD MARK Betongplattor/sten/brunnar Justering m.m. 1) 26 Trivsel och Fritid Förnyelse 2) 46 2 FASADER Mot gatan plus gavel Sockel Lagning/målning 1) 30 Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) 303 Puts gesims Lagning/målning 1) 15 Målarställning Hyra 212 Putsställning Hyra Mot gården Sockel Lagning/målning 1) 21 Puts på tilläggsisolering Lagning/målning 1) 213 Puts gesims Lagning/målning 1) 11 Målarställning Hyra 149 Miljöhus/soprum Lagning/målning 1) 30 3 BALKONGER/TERRASSER 4 FÖNSTER/DÖRRAR/PORTAR Källarfönster Målning m.m. 37 Fönster/fönsterdörrar Målning m.m YTTERTAK Betongpannor, läkt, papp, råspont Löpande underhåll 1) Plåt kupor Målning m.m. 2) TRAPPHUS 7 HISSAR Detaljer m.m Apparatskåp Hissmaskin Korg Byte m.m. Byte m.m. Byte m.m. Renovering 8 LÄGENHETER/LOKALER Brandvarnare Byte m.m GEMENSAMHETER Tvättmaskiner Byte m.m. 168 Torktumlare Byte m.m. 120 Avfuktare/Hygrotork/Termotork Byte m.m. 42 Källare Målning m.m. Styrelsefunktion Ospecificerat 15 Fastighetsförråd Ospecificerat 15 Sophantering Komplettering 10 Energideklaration Uppdatering INSTALLATIONER Värmeanläggningar Värmeväxlare, värme Byte m.m. 57 Värmeväxlare, tappvarmvatten Byte m.m. 57 Styrventil, värme radiatorer Byte m.m. 10 Ställdon, värme radiatorer Byte m.m. 10 Styrventil, tappvarmvatten Byte m.m. 10 Ställdon, tappvarmvatten Byte m.m. 10 Reglercentral Byte m.m. 15 Expansionskärl Kontroll förtryck 3 Expansionskärl Byte m.m. 10 Pump, värme radiatorer Byte m.m. 35 Pump, varmvattencirkulation (VVC) Byte m.m. 10 Värmecentral Målning, belysning m.m. 53 Ledningar Ventiler till värmeelement Byte m.m. 166 Värmesystem Beräkningar o injustering 92 Avloppsledningar Spolning 69 Avloppsledningar, källargolv Kontroll/Byte/relining 1) 770 Dagvattenledningar Spolning 9 Ventilation Frånluftsfläktar, F Byte m.m. 70 Reglercentral till ovan Finns inte, borde finnas och ska Ventilationskanaler m.m, frånluft Rensning 37 Ventilationskanaler m.m, frånluft OVK 32 Ventilation bostäder, F Injustering 3) 37 SUMMA: Beräknad kostnad (1 103) (894) 0 (1 457) 0 A GRANLUND/IMI Energi VVS Utveckling 2016 Utskrift :50

34 årsplan Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan 5-års 11-årsplan Nr BYGGDEL Totalt 1 MARK FASADER BALKONGER etc 0 4 FÖNSTER YTTERTAK TRAPPHUS HISSAR LÄGENHETER GEMENSAMHETER INSTALLATIONER S TOTALT FOND IB: 0 (571) (933) (401) (1 326) (794) (262) (1 710) (1 178) (646) (177) AVSÄTTNING: KOSTNAD FÖR ÅRET: (1 103) (894) 0 (1 457) 0 0 (1 980) 0 0 (63) (358) FOND UB: (571) (933) (401) (1 326) (794) (262) (1 710) (1 178) (646) (177) (3) BERÄKNAD TOTAL SUMMA INKL MOMS kr inkl moms Index: 313,13 Lgh: m2 46 st 100% GENOMSNITT (AVSÄTTNING PER ÅR) Lokaler: 0 m2 0 st 0% kr/år 174 kr/m2 och år Totalt: m2 100% Tillkommande värdehöjande åtgärder 01. Mark Sedvanligt underhåll 02. Fasader Sedvanligt underhåll 03. Balkonger Sedvanligt underhåll 04. Fönster Sedvanligt underhåll 05. Yttertak Sedvanligt underhåll 06. Trapphus Sedvanligt underhåll 07. Hissar. Sedvanligt underhåll 08. Lägenheter. Byte till säkerhetsdörrar skulle kunna vara en sådan åtgärd och är inte med här 09. Gemensamheter Sedvanligt underhåll 10. Installationer Sedvanligt underhåll Summa standardhöjande åtgärder Tillkommande extraordinära åtgärder Radonmätning pågår och resultatet inte känt Oklart om dagvattenledningar är separerade från spillvattenledningar Summa extraordinära åtgärder Summering Summa underhållsplan Summa standardhöjande åtgärder Summa extraordinära åtgärder Summa Per lägenhet Per lägenhetsyta (BOA) Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr kr/lgh kr/m2 BOA kr 0 kr/lgh 0 kr/m2 BOA 0 kr 0 kr/lgh 0 kr/m2 BOA 0 kr kr/lgh kr/m2 BOA kr MARK FASADER BALKONGER etc FÖNSTER YTTERTAK TRAPPHUS HISSAR LÄGENHETER GEMENSAMHETER INSTALLATIONER A GRANLUND/IMI Energi VVS Utveckling 2016 Utskrift :50

35 årsplan Brf Filen 9 under bildande Underhållsplan 5-års 11-års 20-årsplan Nr BYGGDEL Totalt 1 MARK FASADER BALKONGER etc FÖNSTER YTTERTAK TRAPPHUS HISSAR LÄGENHETER GEMENSAMHETER INSTALLATIONER S TOTALT INGÅENDE SALDO: 0 (688) (1 167) (752) (1 794) (1 379) (964) (2 529) (2 114) (1 699) (1 347) (1 290) (1 731) (1 393) (1 068) (698) (546) (1 040) (625) (366) AVSÄTTNING: KOSTNAD FÖR ÅRET: (1 103) (894) 0 (1 457) 0 0 (1 980) 0 0 (63) (358) (856) (77) (90) (45) (263) (909) 0 (156) (45) UTGÅENDE SALDO: (688) (1 167) (752) (1 794) (1 379) (964) (2 529) (2 114) (1 699) (1 347) (1 290) (1 731) (1 393) (1 068) (698) (546) (1 040) (625) (366) 4 BERÄKNAD TOTAL SUMMA INKL MOMS kr inkl moms Index: 313,13 Lgh: m2 46 st 100% GENOMSNITT Lokaler: 0 m2 0 st 0% kr/år 136 kr/m2 och år Totalt: m2 100% A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Utskrift