Underhållsplan Brf Citymunken, Malmö Munken 6

Transkript

1 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 1 (13) Underhållsplan 2011 Brf Citymunken, Malmö Munken 6 Anders Granlund

2 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 2 (13) S AMMANFATTNING Brf Citymunken har onekligen ett fint läge i Malmö. Men ur teknisk synvinkel finns det ett antal frågor som styrelsen måste beakta den närmaste tiden.. De största underhållpunkterna som behöver utföras den närmsta tiden är: Byte av avloppsledningar och därmed även renovering av badrum. Renovering (eller byte) av fönster. Översyn av yttertaket Underhållsplanen ska betraktas som ett hjälpmedel för styrelsen och ska ge en fingervisning hur framtiden kan gestalta sig.. 01 Mark Det är kanske inte rätt tid att kommentera utemiljön mer än att muren behöver lagas och kompletteras för att bli fin på nytt. Annars är det dock bara bristen på fantasi och pengar som avgör vad Ni kan hitta på med utemiljön,. Enligt uppgift har man separerat dagvattenledningarna från avloppet vilket är bra. Grannens mur täcks snart med murgröna, fast det är kanske inte Ert problem?

3 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 3 (13) 02 Fasader Fasaden mot gården ser förhållandevis bra ut med tanke på byggnadens ålder. I planen kan man dock reservera en smärre summa pengar för sådana saker som ögat inte kan se. Fasadstegen bör bort eftersom den inte fyller någon funktion. Risken finns bara att någon klättrar upp och ramlar ner. Som fastighetsägare är Ni ansvarig för säkerheten. Fasaden mot gatan har ett högre värde och här har putsen börjat spricka på sina ställen. Om Ni avser att byta fönster så bör man även diskutera fasaden. Det kan bli billigare att göra vid fasaden före det uppstår en mängd skador. Läget förpliktar och vem vet om det även ska olika kulörer på fasaden? Den horisontella fasadplåten har börjat rosta och när det går hål i plåten så kommer putsen och ytterväggen snabbt bli sämre. Risk att vatten letar sig in i lägenheterna.

4 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 4 (13) 03 Balkonger Balkonger ser väl OK ut men räcket och smidet (balkarna) bör målas då och då för att förhindra att de börjar rosta. Likaså bör golvet behandlas för att skydda betongen och armeringen. Så kallat förebyggande underhåll. OK. Det blir även snyggt med nymålade golv. 04 Fönster och Dörrar Mötande bågar är många gånger ett stort problem då bågarna har blivit vinda och skeva med åren. Svåra att få täta. Det finns ett antal föreningar som låter renovera befintliga fönster för stora belopp. Hur mycket pengar som krävs föra att renovera alla fönster är svårt att uppskatta, olika fönster kräver olika åtgärder. Men billigt blir det inte att få väl fungerande fönster. Vid alla målningsbehandlingar är det viktigt att föreskriva rätt målningsbeskrivning och att ställa tydliga krav. Ju tydligare krav ju dyrare blir det. Inte konstigt att man många gånger har bytt ut gamla fönster när en renovering kostar lika mycket som ett nytt fönster, det senare med bra värme- och ljudisolering m.m. Byte av samtliga fönster kan nämligen kosta runt kr. För byte till nya fönster tillkommer alltså ca kr när man räknat bort målningsunderhållet. Föreningen ska svara för utsidan, vilket kanske framgår av bilden till höger, där bostadsrättshavarna (Bh) svarar för med gult markerade ytor och bostadsrättsföreningen (Brf) med grönt markerade ytor. Kostnaden för inre underhåll ligger inte med i underhållsplanen.

5 Trevligt att Ni har en träport och ett entréparti i trä och inte något i ful aluminium. Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 5 (13) Även här kan man diskutera olika omfattningar och utförande på renoveringen och om man ska kalla det för renovering eller bara en målning. Dörrarna till soprummen har dock inget högre estetiskt värde och kommer att rosta sönder totalt och behöver bytas ut den närmaste tiden. Lägenhetsdörrarna släpper in en hel del ljud vilket även framgår av enkäten. Normalt brukar var och en få bestämma om de ska montera in en säkerhetsdörr eller inte. Föreningen kräver bara att det ska se ut på ett visst sätt. Men det händer ibland att föreningen tar i anbud på dörrarna och så får var och en beställa själv. Det blir mycket billigare så. I Ert fall skulle man kunna montera in utåtgående dörrar framför befintliga dörrar vilket underlättar arbetet väsenligt för byggarna. Och så blir hallen större. Att byta till säkerhetsdörrar i stil med befintliga kan kosta runt kr styck om man byter många dörrar. Annars kan det handla om kanske kr/st beroende utförande.

6 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 6 (13) 05 Yttertaket Yttertaket var inte tillgängligt vid besiktningen och ska vara omlagt med ny papp och nya läkt 1992 enligt uppgift från fastighetsägaren. Nya räcken och ny plåt och ritningarna säger att uppgifterna är korrekta även om vi på plats inte kunde verifiera uppgiften. Man kan dock kika ut från ett fönster och se att det finns behov av att måla plåt och att kontrollera vindsfönster mot norr. Det är inte bra att montera plåten direkt mot träkarmen risk för fukt och rötangrepp, vilket kanske förklarar varför man bytt alla vindsfönster mot gatan? Man bör även se till att det finns en säker väg upp till yttertaket så att man lätt kan utföra kontroller av taket och att i vissa fall även skotta bort snöhögar. I underhållsplanen finns pengar för en översyn av taket inklusive säkerställande av tillträde. Vi noterade inget direkt problem inne på vinden mer än att man har varit snål med värmeisoleringen, bara 200 till 300 mm lösull när det borde vara runt 500 mm. Det senare leder till onödigt varma lägenheter sommartid och kalla vintertid (eller onödig värmeförbrukning). På ritningen hade man skrivit 240 mm. mineralull i form av skivor vilket har klart bättre isolerade förmåga än lösull.

7 06 Trapphus Trapphusen har alltid ett väldigt högt värde i bostadsrättsföreningar och att måla om trapphusen vart 25.e år eller i samband med ett stambyte är inte ofta. Måla inte före ett stambyte eftersom det innebär en merkostnad för byggaren som måste skydda trappmålningen under byggtiden plus att det blir skador i alla fall. Man kan även polera upp golvet för stora belopp men det finns inte med i underhållsplanen. Golven kan gärna få en viss Patina. Att trapphuset mot gården bör åtgärdas och framför allt alla dörrar och fönsterkarmar. Kan man inte skicka ut överskottsvärmen från värmecentralen hit? Målningen på väggarna är i stort sett OK utom på några ställen och förmodligen på grund av ogynnsam fuktvandring. 07 Hissar Hissar är ett krångligt kapitel och att bedöma underhållsbehovet är inte särskilt lätt. Ett sätt att komma runt problemet är att teckna ett fullserviceavtal för de närmaste 5 åren. I fullservice ingår såväl skötsel, tillsyn och reparationen till en på förhand given kostnad runt kr/år. I enkäten förekommer klagomål på hissen vilket motiverar ett fullserviceavtal. Några pengar för hissarna finns alltså inte i underhållsplanen utan fullservicen blir en årlig kostnad. Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 7 (13) Hissmaskinrummet var inte tillgängligt vid besiktningen. På plats sade man dock att hissarna har blivit renoverade för några år sedan. Det rör sig dock inte om en hiss från byggåret. Någon gång 1993 gjorde man så att hissen gick ner till källaren. Kvar av den gamla hissen är dessa hjul på vinden.

8 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 8 (13) 08 Lägenheterna I bostadsrättföreningar ska var och en själv svara för det inre underhållet i enlighet med stadgarna. Var gränsen dras bestäms av föreningen och bostadsrättslagen. Principen ovan är också den stora fördelen med en bostadsrätt. Var och bestämmer själv när det är tid för nya tapeter, köksutrustning m.m. Utöver trapphus så är badrum och kök något som renoveras flitigt. Här blir det en konflikt mellan dels föreningens ansvar för alla ledningar och dels medlemmarnas ansvar för tät- och ytskikt. I planen löser vi den konflikten genom att lägga in bytet av avloppsledningar med renovering av badrummen. Var och en får sedan lägga till egna pengar om man vill ha ett lyxigare utförande när det gäller plattor och inredning. Vindslägenheterna har egen ventilation där man ska vrida på ett vred när man vill öka ventilationen i badrummet eller över spisen. Fläkten ska alltid vara på, men luftflödet kan ökas vid behov. Symbolerna är inte tydliga och många känner inte till hur ventilationen är tänkt att fungera. I övriga lägenheter är det så kallat självdrag och som kanske inte fungerar så bra av flera skäl. För lite (ingen) tilluft (area på hålen) För lite frånluft (smutsiga/otäta kanaler) Mer om ventilationen under Installationer

9 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 9 (13) 09 Gemensamheter Tvättstugan är OK även om ventilationen var bristfällig och bör åtgärdas/förbättras så att när torkning pågår så ökar luftväxlingen för att återgå till det normala när torkningen är klar. Allt för att hushålla med värmen utan att slösa med energin. Torskåpet bör placeras vid ytterväggen för att kanalen ska bli så kort som möjlig och torkskåpet är för litet för 24 lägenheter. Kondenstumlaren kan ersättas med en vanlig torktumlare där Ni skickar ut luften direkt ut i det fria om Ni står ut med doften vill säga, (inte tillåtet dock men utförs i alla fall). Annars måste man sköta torktumlaren omsorgsfullt för att den ska fungera och rummet får inte bli för varmt och för fuktigt varför ventilationen bör förbättras. I enkäten förekommer även en del klagomål på ovan. Källaren och förrådsutrymmen är i godtagbart skick men visst kan man behöva fixa till golv och väggar någon gång i framtiden, t.ex. efter en period av häftiga och långvariga regn. För att vara en källare i Malmö så var fuktproblemen måttliga. Det rör sig dock om ett gammalt hus så man bör inte placera organiskt material direkt på golvet typ kartonger. Sophanteringen är väl i stort sett löst om även i etapper. Men det kommer då och då nya bestämmelser som man får anpassa sig till. Ska man sortera matavfall? Försök pågår. Styrelsen kan behöva en plats för alla pärmar och kanske kan man inreda det gamla pannrummet till ett styrelserum av enklare modell?

10 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 10 (13) 10 Installationer Fastighetens energiprestanda är inte klart men inofficiellt så ligger fastighetens energiprestanda på 138 till 152 kwh/m 2 A(temp) beroende på vad man använder i nämnaren. Boverket tillåter att man använder en schablonmässig [(BOA+LOA) x 1,25] eller uppmätt A(temp). Bra att veta när man ska jämföra olika fastigheter med varandra. Ser man bara på själva fjärrvärmeförebrukningen för 2010 så är den 186 kwh/m2 (BOA+LOA) vilket inte är någon särskilt hög men samtidigt inte heller en optimal nivå. Det finns säkert 10% att spara genom tätare fönster, isolering på vinden och bättre och mer exakt värmetillförsel. Värmecentralen är från 2004 så det betyder att det inte ska hända särskilt mycket de kommande åren mer än att byta en liten VVC-pump eller pumpen för värmen. Ställdonet för tappvarmvatten kan också gå sönder de närmare 11 åren. Men det är inga stora saker och Ni byter inte förrän det behövs. Reglercentralen har en viktig funktion och den RVD 135 som finns lämnar en del att önska. Här föreslår vi ett byte för att bättre energihushållning. Men den kan även få lov att finnas kvar om Ni väljer ett nytt system, se länk nedan lät man byta ut tappvattenledningar och monterade nya ventiler. På sina ställen gjorde inte något snyggt montage vilket syns i trapphuset. Ledningar i trapphus ska vara skyddade. Tappvattenledningar ska normalt hålla år om förutsättningarna är korrekta. I planen ligger det dock med byte av ventiler efter cirka år. Avstängningsventiler behövs särskilt när man ska renovera badrum så man slipper stänga för hela huset utan bara för respektive stam.

11 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 11 (13) Man måste inte ha termostatventiler på elementen. Regleringen av värmen sker i första hand med hjälp av reglercentralen, där av namnet. Termostaterna är bra på att ta hand om överskottsvärme och eller sänka värmen i enstaka rum, typ sovrum. Era termostatventiler är nog utslitna och vissa har man redan bytt ut. Dags att byta resten. Elledningarna är också utbytta Föreningens ansvar för elledningarna kan stanna vid propptavlan som finns i varje lägenhet. I källaren sitter elmätarna. Avloppsledningarna är inte utbytta vilket kommer innebära stora problem och kostnader när det är tid för byte. Visst kan man tänka sig att relina dem istället, dvs. föra ner en strumpa i ledningen som sedan värms upp och blir till en ny plastledning. Men det är inte säkert att man kan relina ledningarna. Att plasta in ledningarna är inte något som undertecknad vill rekommendera. Bilderna och provbitarna man får i handen liknar inte det som man kan se i verkligheten. Befintliga ledningar har hållit i över 70 år och det kommer inte en relining göra.

12 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 12 (13) Till och från förekommer det med problem med råttor som letar sig upp via trasiga avloppsledningar och det kan vara ytterligare ett skäl att se över ledningen. Det har även utvecklats särskilda råttfällor att montera i avloppen, se Wise Trap. Varning för starka bilder Vindslägenheterna har egen mekanisk ventilation som vi nämnt tidigare. Här har vi räknat ett utbyte efter 25 år och förhoppningsvis finns det bättre varianter att köpa idag. Vid den Obligatoriska Ventilations- Kontrollen (OVKn) blev alla lägenheter utom 1 st godkänd, den senare ska åtgärdas. Självdragskanalerna bör rensas och kontrolleras att de är täta vilket de troligtvis inte är varför man kopplat bort fläktslangen i denna lägenhet. Otäta kanaler kan innebära att man får in luft från grannen inte alltid så kul. Ovan sker bäst i samband med OVKn som numera ska äga rum vart 6e år. Man kan förbättra självdraget i en fastighet genom att montera in nya plåtkanaler i de befintliga murade kanalerna som bilden till höger illustrerar. Samtidigt måste man även se till att det finns tillräckligt med tilluft. Här kan man bli tveksam när man vet att det saknas tilluft i vissa rum och att ventilerna i fasaden ser väldigt små ut. Man får inte räkna med att fönster ska vara otäta. Fönster ska vara så täta som möjligt. Dagvattenledningarna ska vara separerade från avloppsledningarna vilket minskar risken för fuktproblem i källaren även om det senare kan alltid uppstå i byggnader och särskilt i gamla byggnader såsom denna.

13 Brf Citymunken Underhållsplan 2011 sid 13 (13) Avslutningsvis Underhållsplanen har flera funktioner. I först hand ska den ge en tydlig bild av fastigheten. Men planen ska även användas i förvaltningen och som ett styrmedel. Det finns alltid olika intressen i en bostadsrättsförening och som måste jämkas ihop. Till en början handlar det mycket om hur mycket ska föreningen spara till framtida underhåll jämte hur mycket ska föreningen amortera osv. Men de tekniska frågorna måste också lösas och de är i regel så omfattande att de bör behandlas separat och tillsammans med olika experter (konsulter). Ni kan dock inte vänta med de tekniska frågorna hur länge som helst. Problemen och kostnaderna växer med åren. Med andra ord, det kan vara bättre att göra vid fasader innan det blir följdproblem inne i lägenheterna. Även om en Underhållsplan i första hand ska peka på kostnader så får Ni inte glömma bort att det finns förtjänster i form av lägre driftkostnader, högre komfort och ökad trivsel och tryggare och attraktivare boende. Det senare är också svårt att värdesätta. Anders Granlund

14 Brf Citymunken Brf Citymunken Underhållsplan 2011 Kalkylsidor 1/(4) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,41 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- Notering % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 0 ALLMÄNNA UPPGIFTER Namn: Brf Citymunken Fastighet: Munken 6 Moms: 25% Byggår: 1929 Gatuadress: Munkgatan 3 Lägenheter: m² 24 st Postnummer: Postadress: Malmö Lokaler: 0 m² 0 st Telefon: Telefax: Markyta: 591 m² exakt Mobiltelefon: Byggnadsarea (BYA) 341 m² cirka e-post: 1 MARK Betongsten med mera Justering m år Mur mot granne Lagning m.m m år 2 FASADER Sockel, gata granit Ospecificerat m år Sockel, gård puts Ospecificerat m år Puts mot gata Lagning, målning m.m m år Fasadplåt/Fönsterbleck/burspråk Byte m.m m år Tegel mot gård Omfogning m.m m år Fasadstege mot gård Rivning st år Stuprör Byte m.m m år Fasadställning, lift, mot gata Mont/Hyra/Demontering m år Fasadställning, lift, mot gård Mont/Hyra/Demontering m år 3 BALKONGER Trapphusbalkonger, räcke Målning st år Trapphusbalkonger, platta Behandling m.m st år A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling

15 Brf Citymunken Brf Citymunken Underhållsplan 2011 Kalkylsidor 2/(4) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,41 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- Notering % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 4 FÖNSTER/DÖRRAR Källarfönster Ospecificerat st år Fönster mot gata, trä Renovering st år Fönster/fönsterdörrar mot gata, trä Byte m.m st år Fönster i kupor mot gata, trä/al Översyn st år Fönsterdörrar mot gata, trä Renovering st år Fönster mot gård, trä Målning m.m st år Fönster i kupor mot gård, trä Målning m.m st år Fönsterdörrar mot gård, trä Målning m.m st år Fönster/fönsterdörrar mot gård, trä Byte m.m st år Entrépartier Renovering st år Ytterdörr mot gård Byte m.m st år Port mot gata Målning m.m st år Soprumsdörrar, stål Byte m.m st år Tak(rök)lucka Kontroll/översyn/stege st år Lägenhetsdörrar Byte till säkerhetsdörr 0 20 st år Låssystem Byte m.m lgh år 5 YTTERTAK Tegelpannor Översyn m.m m² år Tegelpannor, läkt o papp Byte m.m m² år Tegelpannor soprum, läkt o papp Byte m.m m² år Plåt, kupor Målning m.m m² år Takskydd Byte m.m m år Värmeisolering Komplettering m år Hängrännor Byte m.m m år 6 TRAPPHUS/ENTRÉ Entré och här och där Målning m.m st år Våningsplan Målning m.m st år Våningsplan Målning m.m st år Trapphus mot gården Målning m.m st år Porttelefon Nytt x år A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling

16 Brf Citymunken Brf Citymunken Underhållsplan 2011 Kalkylsidor 3/(4) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,41 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- Notering % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 7 HISSAR Detaljer Fullservice 0 1 st år 0 Apparatskåp Fullservice 0 1 st år 0 Hissmaskin Fullservice 0 1 st år 0 Korginklädnad Fullservice 0 1 st år LÄGENHETER Spiskåpor Byte m.m lgh år Badrum Renovering st år 9 GEMENSAMHETER Tvättmaskiner Byte m.m st år Torktumlare Byte m.m st år Torkskåp Byte m.m st år Mangel Byte m.m st år Golv i tvättstugor Klinker m år Väggar Kakel m år Tak i tvättstugor Målning m.m m år Källargångar, förråd Målning m.m st år Sophantering Komplettering st år Styrelsefunktion Ospecificerat st år Systematisktbrandskydd (SBA) Ny st år Energideklaration Ny st år Underhållsplan Uppdatering st år A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling

17 Brf Citymunken Brf Citymunken Underhållsplan 2011 Kalkylsidor 4/(4) Upprättad: Underhållsplan för perioden Konsumentprisindex (KPI): 313,41 NR BYGGDEL ÅTGÄRD ANDEL MÄNGD SORT a -PRIS KOSTNAD AKTUALITET INTER- Notering % kr/sort kr inkl moms Utfört Utföras VALL kr/år 10 INSTALLATIONER Värmeväxlare, värme Byte m.m st år Värmeväxlare, varmvatten Byte m.m st år Pump för VVC Byte m.m st år Pumpar för värme Byte m.m st år Reglercentraler Byte m.m st år Ställdon och ventiler för värme Byte m.m st år Ställdon och ventiler för varmvatten Byte m.m st år Expansionskärl Kontroll förtryck st år Expansionskärl Byte m.m st år Kall-, Varmvatten-, VVC-ledningar Byte m.m lgh år Ventiler tappvattenledningar Byte m.m./injustering lgh år Värmeledningar Byte m.m lgh år Ventiler värmeledningar Byte m.m lgh år Värmeelement Byte m.m lgh år Ventiler till värmeelement Byte m.m lgh år Värmesystem Injustering m år Ventilation, tvättstuga Förbättring st år Fläkt, soprum Byte st år Fläktar vindslägenheter Byte lgh år Ventilationssystem, vindslägenheter Injustering lgh år Ventilationssystem, vindslägenheter OVK lgh år Ventilationssystem, Sjävdrag Rensning lgh år Ventilationssystem, Sjävdrag Renovering 0 20 lgh år Ventilationssystem, Sjävdrag OVK lgh år Avloppsledningar Byte m.m lgh år Avloppsledningar, källargolv Relining x år Avloppsledningar Rensning lgh år Dagvattenledningar Rensning x år Elinstallationer Byte m.m lgh år A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling

18 Brf Citymunken Underhållsplan årsplan Brf Citymunken Underhållsplan 5-årsplan Nr BYGGDEL ÅTGÄRD MARK Mur mot granne Lagning m.m FASADER Fasadstege mot gård Rivning 5 3 BALKONGER Trapphusbalkonger, räcke Målning 20 Trapphusbalkonger, platta Behandling m.m FÖNSTER/DÖRRAR Fönster mot gata, trä Renovering 280 Fönsterdörrar mot gata, trä Renovering 15 Fönster mot gård, trä Målning m.m. 133 Fönster i kupor mot gård, trä Målning m.m. 25 Fönsterdörrar mot gård, trä Målning m.m. 35 Entrépartier Renovering 8 Ytterdörr mot gård Byte m.m. 51 Port mot gata Målning m.m. 8 Soprumsdörrar, stål Byte m.m. Tak(rök)lucka Kontroll/översyn/stege 9 Lägenhetsdörrar Byte till säkerhetsdörr Låssystem Byte m.m YTTERTAK Tegelpannor Översyn m.m. 72 Plåt, kupor Målning m.m. 15 Värmeisolering Komplettering 29 6 TRAPPHUS/ENTRÉ Entré och här och där Målning m.m. 18 Våningsplan Målning m.m. 90 Våningsplan Målning m.m. 90 Trapphus mot gården Målning m.m. 108 Porttelefon Nytt 7 HISSAR Detaljer Fullservice 8 LÄGENHETER Badrum Renovering GEMENSAMHETER Tak i tvättstugor Målning m.m. 6 Styrelsefunktion Ospecificerat 15 Systematisktbrandskydd (SBA) Ny 3 Underhållsplan Uppdatering 5 10 INSTALLATIONER Pump för VVC Byte m.m. 3 Reglercentraler Byte m.m. 25 Ställdon och ventiler för varmvatten Byte m.m. 12 Expansionskärl Kontroll förtryck 3 Ventiler till värmeelement Byte m.m. 72 Värmesystem Injustering 45 Ventilation, tvättstuga Förbättring 20 Fläkt, soprum Byte 5 Ventilationssystem, Sjävdrag Rensning 20 Ventilationssystem, Sjävdrag OVK 16 Avloppsledningar Byte m.m Avloppsledningar, källargolv Relining 80 SUMMA: Beräknad kostnad (757) (25) (2 822) 0 (127) AVSÄTTNING: Sparande enligt 20-årsplanen FOND: Behållning vid årets slut A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling

19 Brf Citymunken Underhållsplan Brf Citymunken Underhållsplan årsplan 11-årsplan Nr BYGGDEL Totalt 1 MARK FASADER BALKONGER FÖNSTER YTTERTAK TRAPPHUS HISSAR 0 8 LÄGENHETER GEMENSAMHETER INSTALLATIONER S TOTALT INGÅENDE SALDO: 0 (215) 301 (1 979) (1 438) (1 023) (1 261) (720) (208) (208) 286 AVSÄTTNING: KOSTNAD FÖR ÅRET: (757) (25) (2 822) 0 (127) (780) 0 (30) (47) (13) (1 357) UTGÅENDE SALDO: (215) 301 (1 979) (1 438) (1 023) (1 261) (720) (208) (529) BERÄKNAD TOTAL SUMMA INKL MOMS kr inkl moms Index: 313,41 GENOMSNITT (AVSÄTTNING PER ÅR) Födelat per lgh och yta kr/år 364 kr/m2 och år kr/lgh kr/m2 yta per lgh 62 m2/lgh A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling

20 Brf Citymunken Underhållsplan Brf Citymunken Underhållsplan årsplan 20-årsplan Nr BYGGDEL Totalt 1 MARK FASADER BALKONGER FÖNSTER YTTERTAK TRAPPHUS HISSAR 0 8 LÄGENHETER GEMENSAMHETER INSTALLATIONER S TOTALT INGÅENDE SALDO: 0 (417) (102) (2 584) (2 244) (2 031) (2 471) (2 131) (1 821) (1 528) (1 201) (2 218) (1 882) (1 870) (1 550) (1 231) (914) (897) (625) (285) AVSÄTTNING: KOSTNAD FÖR ÅRET: (757) (25) (2 822) 0 (127) (780) 0 (30) (47) (13) (1 357) (4) (328) (20) (21) (23) (323) (68) 0 (33) UTGÅENDE SALDO: (417) (102) (2 584) (2 244) (2 031) (2 471) (2 131) (1 821) (1 528) (1 201) (2 218) (1 882) (1 870) (1 550) (1 231) (914) (897) (625) (285) 22 BERÄKNAD TOTAL SUMMA INKL MOMS BASUPPGIFTER kr inkl moms Index: 313,41 Byggår: 1929 Bostäder: m2 24 st 100% GENOMSNITT Lokaler: 0 m2 0 st 0% kr/år 229 kr/m2 och år Totalt: m2 100% A GRANLUND/EVU Energi VVS Utveckling Lund